Kansalaistiedettä koko maakunnan voimin 1.7.2026 Suomalaisten luontosuhde on haperoitunut viime vuosikymmeninä samaa tahtia luonnossa oleskelun ja liikkumisen sekä luontoympäristöissä tapahtuvan työn vähenemisen myötä. Samaan aikaan olemme myös kadottaneet ympäristönlukutaitomme. Suuri osa meistä suomalaisista ei enää tunnista oman kotipihan, saatikka kauempaa kotoa olevaa lajistoa. Hirven tunnistaa ehkä vielä lähes kaikki, mutta hirvenkelloa tuskin monikaan. Lönnrotin jäljillä Keski-Suomessa -haasteessa kansalaistiedettä tehdään puhellinsovelluksien avulla. Asukkaat lähiluonnon monimuotoisuuden kartoittajina Keski-Suomessa Hirvenkellojen ja muiden lähiluonnon kasvilajien tunnistamisen edistämiseksi Keski-Suomessa on laitettu liikkeelle Lönnrotin jäljillä Keski-Suomessa -haaste, jossa innostetaan keskisuomalaisia, ja myös muita alueella kesän aikana liikkuvia, tutustumaan ja kartoittamaan alueen lajistoa. Elias Lönnrot (1802–1884) oli paitsi ensimmäisen suomalaisen kasvioppaan – Flora Fennican – tekijä, myös innokas kasvilajien luokittelija ja luonnossa liikkumisen puolestapuhuja. Hän luetteloi elämänsä aikana noin 900 kasvilajia. Vaikka 900 lajin tunnistaminen kuulostaakin jo melkoiselta ponnistukselta, niin vähemmälläkin pääsee liikkeelle. Tänä kesänä tavoitteeksi voisikin ottaa oppia tunnistamaan vaikkapa 90 lajia omasta lähiympäristöstä. Lähiluonnon monimuotoisuuteen tutustuminen auttaa myös kiinnittymään ja kiintymään omaan kotiseutuun sekä luo pohjaa luontopositiiviselle toiminnalle. Tämä on erityisen tärkeää ajassamme, jossa ilmastonmuutoksen ja lajikadon kaltaiset jättimäiset haasteet vaativat aktiivista toimintaa luontoympäristöjen hyväksi. Kesälomilla koko perheen voimin lähiluontoon tutustumaan Nuorena se on vitsa väännettävä, toteaa vanha sananlasku. Luontosuhteen ja oman luontoymmärryksen kehittymisessä lapsuus ja nuoruus ovatkin tärkeää aikaa. Haasteessa innostetaankin myös lapsiperheitä kesällä luontoon liikkumaan ja omaan elinympäristöön tutustumaan. Samaan aikaan lapsien oppiessa myös vanhemmat ja isovanhemmat voivat vahvistaa omaa luonnon lukutaitoaan. Lähiluonnon lajeihin tutustuessa saa myös terveydelle tärkeää luontoaikaa ja luontokosketuksia. Käenkaalin, eli ketunleivän, maistaminen on elämys kaikille luonnossa liikkujille. Haasteeseen voi tarttua myös Keski-Suomen ulkopuolella. Luontohyvinvoinnin teemat ovatkin nousemassa yhä enemmän esille kunnissa, hyvinvointialueilla että valtakunnallisellakin tasolla. Lähiluontoon oleskelemaan ja liikkumaan lähtemisen kynnyksen laskeminen kiinnostaakin yhä useampia. Lönnrotin jäljissä haasteeseen mukaan innostaminen voisikin olla pieni askel kunnalle, mutta suuri luontoharppaus alueella asusteleville. Lönnrotin jäljillä Keski-Suomessa -haasteen on laittanut liikkeelle lähiLUMO-hanke ja Meijän polku yhteistyössä Keski-Suomen liiton kanssa. Haasteen tavoitteena on lisätä Keski-Suomessa sekä kansalaistieteen tekijöiden (havainnoitsijoiden) että havaintojen määrää merkittävästi kesän 2026 aikana. Haaste on julkaistu osana Luontovuotta 2026. Juho Jäppinen
Resedagbok från utskärgården: När lokal kännedom och vardagstrygghet möts på Vänö 1.7.2026 VarMa-projektet reste till Skärgårdshavets famn, till ön Vänö. Under besöket förenades smidigt distansarbete vid det öppna havet, marin kultur och ett tätt samarbete med lokalbefolkningen för och att bygga upp en ny beredskapsplan enligt konceptet Byresiliens (Kylävara). En resa till utskärgården är alltid ett äventyr i sig. När förbindelsebåten kastar loss från kajen och fastlandets ljud börjar dämpas av vindens och havets brus, förändras också ens eget tanketempo. Skärgårdshavets vågor ledde VarMa-projektet till ön Vänö – en plats där havet är starkt närvarande i varje stund och där gemenskap och självförsörjning har varit livsvillkor i århundraden. På den här resan ville vi uppleva något nytt: hur modernt kunskapsarbete och skärgårdens lugn smälter samman, och hur vi tillsammans kan väcka till liv och dokumentera öns unika beredskapskunnande. Havshub – när fiberoptik möter utskärgårdens lugn Vi övernattade på ön i distansarbetsvagnen Havshub, som visade sig vara en riktig pärla. Havshub är det perfekta svaret på den moderna digitala arbetarens behov: vagnen erbjuder sovplatser för fyra personer, utmärkta matlagningsmöjligheter och – viktigast av allt – en blixtsnabb, störningsfri fiberanslutning och el. Här fick vi uppleva vad en modern workation (distansarbetssemester) är när den är som bäst. E-posten rörde sig utan fördröjning och distansmötena sköttes sömlöst, men efter arbetsdagen eller under pauserna erbjöd landskapet något som inget stadskontor kan ge. När datalocket stängdes styrde vi stegen direkt ut på naturstigen och klipporna för att sitta, andas in havsbrisen och bara reflektera vid den öppna horisonten. Det gjorde underverk för tankeverksamheten och kreativiteten. Trots att ön ligger långt ut fungerar tjänsterna utmärkt under sommartid. Under besöket njöt vi av godsaker på öns mysiga sommarcafé och fyllde på proviantförrådet i den lokala bybutiken. Under ytan – en blick in i Vänös marina hjärta Öns gemensamma centrum är Kulturhuset, som osar av lokalhistoria och laganda. Den här sommaren kan man i huset bekanta sig med den fascinerande utställningen Under ytan (Pinnan alla), som synliggör det som ofta är en hemlighet för oss landkrabbor: det fantastiska undervattenslandskapet runt Vänö och dess mångsidiga natur. Utställningen påminde oss om hur känsligt och unikt skärgårdsområdet är. Den väckte också tankar om beredskap ur ett bredare perspektiv – att skydda vår miljö och våra vattendrag är en part av vår gemensamma trygghet och framtid. Genom planering skapas beredskap – beredskapsplanen Byresiliens under arbete Resans viktigaste milstolpe nåddes när vi satte oss ner med Vänös invånare och den aktiva föreningen Vänö Vänner rf. Tillsammans började vi bygga upp en officiell beredskapsplan för byn (Byresiliens-plan). Beredskap uppstår inte av sig själv – genom planering skapas beredskap. När en undantagssituation, som ett långvarigt strömavbrott, en storm eller avbrutna teleförbindelser slår till, finns det inte längre tid att fundera på vem som gör vad. Syftet med beredskapsplanen är att samla all denna livsviktiga information i ett tydligt dokument som kan delas. Varför är lokal kännedom bättre än all annan information? Under workshopen klarnade en av VarMa-projektets viktigaste lärdomar: lokal kännedom är bättre än någon information som hämtas utifrån: Vem på ön som har en fungerande traktor eller elverk, och vem som kan använda den. Var de brunnar finns där man kan få rent vatten även under ett strömavbrott. Vilka invånare eller sommarboende som behöver särskild hjälp och stöd på ön. Hur man rör sig säkert i skärgården när förbindelsebåten inte går eller menföre råder. Denna värdefulla, tysta kunskap finns i ryggmärgen hos öns invånare. När denna kunskap dokumenteras i beredskapsplanen upphör den att bara ligga i enskilda människors minne. Smidighet i myndighetssamarbetet När det färdiga beredskapsdokumentet delas med myndigheter och offentliga aktörer, får de omedelbart en exakt och aktuell bild av Vänös verkliga beredskapsnivå och resurser. I en nödsituation blir utnyttjandet av resurser mångfaldigt smidigare och mer praktiskt. Räddningsmyndigheterna vet genast vilken beredskap som redan finns på ön och var stöd behövs som mest akut. Detta sparar kritiska timmar – och i bästa fall räddar det liv. Tack, Vänö! Besöket på Vänö visade än en gång att det i utskärgården finns en sådan envishet, uppfinningsrikedom och omtanke om vareinander som hela resten av Finland kunde ta lärdom av. Beredskap är omtanke, och på Vänö är omtanke vardag. VarMa-projektet fortsätter att arbeta med beredskapsplanen tillsammans med Vänö Vänner. Det här är en bra grund att fortsätta bygga på mot en ännu säkrare och mer livskraftig skärgård! Vill du ha en egen beredskapsplan för din by? Kontakta VarMa-projektet, så planerar vi en säkrare framtid tillsammans! #VarMa #Vänö #Byresiliens #beredskap #skärgård #lokalkännedom #Havshub #Kulturhuset #tillsammans Johanna Varjonen