Hanke
Kehittämishanke - 254257

Digiboost Sydösterbotten

Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi

31.10.2023 - 31.03.2026

Päättynyt

Julkinen hankekuvaus

"Digiboost Sydösterbotten" syftar till att stärka samarbetet mellan högskolor, offentlig sektor, studerande och företag för att höja småföretags digitala kompetens i Sydösterbotten. Projektet drivs av Yrkeshögskolan Novia med Kristinestads Näringslivscentral och Dynamo Närpes mellan 2024–2025. Studerande efterfrågar mer arbetslivssamarbete, medan företag behöver digital kompetens. Offentliga sektorn vill knyta högskola och region tätare samman. Projektets kärnmål inkluderar: a) Främja regionalt samarbete mellan alla deltagare b) Hjälpa deltagare att identifiera och utveckla deras digitala kunskap c) Lägga grunden för gemensamma digitala lösningar d) Införa nya digitala arbetssätt. Aktiviteter innefattar behovsanalys av digital kompetens, workshops om allmän digital kunskap, och resursverkstäder som fokuserar på specifik digital kompetensutveckling med hjälp av Peer Learning. Högskolans personal, studerande, regionala representanter och företag deltar aktivt. Projektets mål är att stöda 30 företag i Sydösterbotten. Via projektet stärks företagens konkurrenskraft genom digital utveckling och ökat samarbete, vilket i sin tur skapar tillväxt och stärker regionens strategiska mål och livskraft. Projektet når via offentliga evenemang och öppna verkstäder, en öppen digital plattform och förankring av resultaten även ut till andra företag, kommuner, företagarföreningar och intressenter i regionen, både nationellt och nordiskt.

Yhteenveto hankkeesta

DigiBoost Sydösterbotten genomfördes som ett tvåårigt samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia, Business Kristinestad och Dynamo Närpes utifrån småföretagens behov av digital kompetens. Projektet byggde på fyra arbetspaket med behovskartläggning, kunskapsverkstäder, resursverkstäder och fÃ...

Lisätiedot

Ohjelma/Rahasto

Euroopan maaseuturahasto 2023–2027

Hankenumero

254257

Aloituspäivämäärä

31.10.2023

Loppumispäivämäärä

31.03.2026

Onko kyseessä Leader-hanke?

ei

Toimenpide

Kehittämishanke

Alatoimenpide

Koulutushanke

Toimenpiteen tyyppi

Koulutushankkeet

Toimenpiteen tarkenne

Koulutus maaseudun toimijoille

Hankeluonne

Paikallinen/Alueellinen

Kohdealue/Erityistavoite

SO0

Hankkeen yhteenveto

DigiBoost Sydösterbotten genomfördes som ett tvåårigt samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia, Business Kristinestad och Dynamo Närpes utifrån småföretagens behov av digital kompetens. Projektet byggde på fyra arbetspaket med behovskartläggning, kunskapsverkstäder, resursverkstäder och företagsuppdrag. Genomförandet följde planerna, men hösten 2025 skiftades fokus – efter företagens önskemål och finansiärens godkännande – mot digital marknadsföring och produktion av digitalt material.

Totalt ordnades 16 evenemang med över 230 deltagare. 37 företag deltog i verkstäderna och 29 företag engagerades mer direkt, varav 15–20 mycket aktivt. Studerande genomförde uppdrag inom SEO, e‑handel, kampanjer och visuellt material, vilket gav företagen konkreta resultat och studerande värdefull erfarenhet.

Projektet stärkte den digitala kompetensen i regionen och etablerade arbetsmodeller och nätverk som lever vidare via en öppen digital plattform och integrering i Novias utvecklingsarbete.

Utmaningar uppstod: förväntningarna var höga på de sk studerandesamarbeten, deltagandet i sena gruppdiskussioner var lägre och varierande behov gjorde planeringen krävande. Lärdomarna blev att införa tidiga checkpoint‑möten, lägga interaktiva moment tidigare och fördjupa behovskartläggningen.

Erfarenheterna ligger nu till grund för nya projekt inom AI, dataekonomi och fortsatt digital utveckling i regionen.

Toteutus

Utgångsläge och övergripande genomförande
Projektet DigiBoost Sydösterbotten utgick från småföretagens behov av ökad digital kompetens inom digital marknadsföring, ekonomiförvaltning och kundhantering. Regionen präglades av många mikro- och småföretag som saknade både tid och strukturerade arbetssätt för digital utveckling. Samtidigt fanns ett starkt intresse för samarbete mellan företag, högskola och regionala utvecklingsaktörer.

Projektet genomfördes som ett tvåårigt partnerskap mellan Yrkeshögskolan Novia, Business Kristinestad och Dynamo Närpes. Utgångspunkten var en plan med fyra arbetspaket: administration/kommunikation, behovskartläggning, kunskapsverkstäder samt resursverkstäder och företagsuppdrag. Genomförandet följde i stora drag denna plan, med justeringar under resans gång utifrån företagens respons. För mer detaljerad information se bilaga Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf.

Vad som konkret gjorts i projektet
Planering, styrning och kommunikation
Projektorganisationen etablerades tidigt med tydliga roller, styrande dokument och användning av Novias Gate-modell för struktur, beslut och dokumentation. Regelbundna styrgruppsmöten hölls där framdrift, kommunikation, ekonomi och tematiskt fokus diskuterades.

En kommunikationsplan togs fram och användes för att nå företag och studerande via regionala nätverk, nyhetsbrev, sociala medier, direkta utskick och telefonkontakter. Anmälningar hanterades via Novia Network (CRM). En öppen digital plattform byggdes upp där presentationsmaterial, dokumentation från verkstäder och publikationer samlades för fortsatt användning efter projektets slut.

Behovskartläggning
I projektets första fas genomfördes en omfattande kartläggning av deltagande företags digitala behov genom intervjuer, enkäter, företagsbesök och uppföljande diskussioner. Frågor berörde digital kompetens, ekonomiadministration, försäljning och kundhantering. Business Kristinestad och Dynamo Närpes bidrog med lokal kännedom, kontakter och rekrytering, vilket var avgörande för att få en representativ bild av behoven. Totalt identifierades 42 intresserade företag och organisationer.

Kunskapsverkstäder
Projektets kärnaktiviteter bestod av kunskapsverkstäder där experter föreläste om bland annat:

- digital marknadsföring och kampanjplanering
- ekonomiadministration och digitala verktyg
- kundanalys och digital försäljning
- artificiell intelligens

Verkstäderna var öppna för regionens företagare och byggde på Loop-metoden för att stöda gemensamt lärande, tjänsteutveckling och prototyparbete.

Resursverkstäder och företagsuppdrag
I resursverkstäderna fick deltagarna arbeta mer praktiskt med kostnadsfria digitala verktyg för annonsering, kampanjer, bild- och videoredigering. Studerande från kursen Strategiskt marknadsföringsprojekt genomförde företagsuppdrag baserade på verkliga behov, bland annat:

- SEO-optimering
- utveckling av e-handelslösningar
- digitala kampanjer
- produktion av webb- och sociala mediematerial

Ett uppdrag med Bötombergen fick särskilt genomslag och bidrog till att DigiBoost Sydösterbotten utsågs till ”Årets digiprojekt 2026”.

Gruppdiskussioner och avslut
Mot slutet genomfördes kortare online-gruppdiskussioner med teman som generativ AI, AI‑agenter och exempel på hur lokala företag använder AI i vardagen. Projektet avslutades med ett kick‑out/frukostseminarium där resultat och erfarenheter presenterades och två regionala föregångare inom digitalisering medverkade.

Totalt ordnades 16 evenemang med över 230 deltagare. Representanter från 37 olika företag och organisationer deltog i verkstäderna, och 29 företag deltog mer aktivt, varav 15–20 mycket aktiva.

Avvikelser från planen och ändring av fokus
Projektet följde i huvudsak den ursprungliga planen, men under hösten 2025 framkom ett starkt och återkommande behov av mer stöd inom digital marknadsföring och produktion av digitalt material. Detta lyftes i verkstäder, respons och i styrgruppen, och projektledaren skickade en formell förfrågan till huvudfinansiären om att justera tyngdpunkten. Efter ett positivt besked styrdes de senare resursverkstäderna tydligare mot digital annonsering och kampanjer. Denna förändring bedömdes ligga helt i linje med projektets syfte och ökade dess relevans.

Kostnader och ekonomihantering
Projektets ekonomirapportering sköttes av projektekonomispecialisten (PES) Ann Lindholm. Budgetuppföljning genomfördes löpande i Novias system Thinking Portfolio och anpassades till finansiärens krav. Den slutliga ekonomiredovisningen finns i sin helhet på Hyrrä-plattformen. I bilagan Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf konstateras att ekonomin hanterats enligt plan, utan att redovisa avvikelser i detalj, vilket tyder på god överensstämmelse mellan planerade och faktiska kostnader.

Risker, utmaningar, lyckanden och misslyckanden
Bilaga 2 i Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf beskriver konkreta utmaningar och lärdomar Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf

Exempel på utmaningar/misslyckanden:

Ett företagsuppdrag drabbades av scope creep då parallella diskussioner fördes separat med studerande respektive företagare, utan gemensam avstämning.
Deltagandet i de sena gruppdiskussionerna var lägre än i de tidigare verkstäderna, trots att kvaliteten på diskussionerna upplevdes som god – energin avtog mot slutet av projektperioden.
Företagens digitala behov visade sig vara mycket heterogena, vilket gjorde det svårt att utforma ett program som träffade alla lika väl.
Vissa företag hade fortfarande otydligt formulerade digitala behov, vilket försvårade träffsäker planering.

Hur projektet reagerade och vad man lärde sig:

Behov av tidig gemensam checkpoint för företagsuppdrag identifierades. En rekommendation är att lägga in ett obligatoriskt avstämningsmöte efter cirka två veckors arbete för att säkra scope och förväntningar.
Interaktiva moment som gruppdiskussioner bör placeras tidigare i processen, när engagemanget är som störst.

För vissa målgrupper kan en mer sektorsspecifik inriktning och fördjupad behovskartläggning ge mer träffsäker programplanering.
Direkt personlig kontakt visade sig vara den mest effektiva rekryteringskanalen, och mindre grupper gav ofta bättre och mer fördjupade diskussioner än stora.

Vad som lyckades särskilt väl:

Den nära dialogen med företagen och den flexibla projektstrukturen gjorde det möjligt att anpassa aktiviteterna i takt med att behoven klarnade.

Kombinationen av kunskapsverkstäder, praktiska resursverkstäder och studerandesamarbeten skapade ett tydligt mervärde – företagen fick konkreta leveranser, och studerande fick verkliga case.
Samarbetet med de lokala näringslivscentralerna var avgörande för rekrytering, förtroende och regional förankring.

Projektet lämnade efter sig modeller, nätverk och en digital plattform som kan användas i nya projekt och i Novias ordinarie utbildnings- och utvecklingsarbete.

Samlad slutsats
Projektet genomfördes i huvudsak enligt plan, med en medveten och motiverad förskjutning mot digital marknadsföring baserad på deltagarnas behov. Kostnaderna följde projektets ramar, och risker hanterades genom aktiv dialog med finansiären, styrgruppen och deltagarna. Erfarenheterna – både lyckanden och misslyckanden – har systematiskt dokumenterats och används nu som grund för kommande satsningar inom digital kompetens, AI och dataekonomi i regionen.

Tulokset

Vad som gjorts i projektet – utförda åtgärder
1. Organisation, planering och kommunikation
Projektorganisationen etablerades i början av perioden och byggde på tydliga roller samt Novias Gate-modell för styrning och dokumentation. Styrgruppsmöten säkerställde framdrift, kontinuitet och justeringar.
Kommunikationen skedde genom en kommunikationsplan, nyhetsbrev, sociala medier, direktkontakt, presskommunikation och anmälningar via CRM-systemet Novia Network.

Allt material strukturerades i en öppen digital plattform som gör resultaten tillgängliga även efter projektets slut. Länk till den digitala plattformen finns i slutrapporten.


2. Behovskartläggning (Arbetspaket 1–2)
En omfattande kartläggning genomfördes via intervjuer, företagsbesök, enkäter och uppföljning.

Totalt identifierades 42 intresserade företag, varav 37 deltog i verkstäder och 29 i mer aktiva samarbeten.
Kartläggningen visade även att företagen befann sig på mycket olika nivåer i sin digitala mognad, vilket påverkade flexibiliteten i det fortsatta programmet.

3. Kunskapsverkstäder (Arbetspaket 3)
Ett centralt inslag var de öppna kunskapsverkstäderna som behandlade:

- digital marknadsföring & kampanjplanering
- ekonomiadministration & digitala verktyg
- kundanalys & försäljning
- AI och AI‑agenter
- datasäkerhet

Sammantaget skapade verkstäderna en bred teoretisk bas för företens digitala utveckling. Loop‑metoden användes för att stöda lärande, experimenterande och idéutveckling.

4. Resursverkstäder & praktiskt arbete (Arbetspaket 4)
Här fick deltagarna arbeta praktiskt med:

- digital annonsering
- skapande av visuellt material (foto, video, grafiska element)
- verktyg för e‑handel
- kostnadsfria digitala system

Studerande genomförde företagsuppdrag såsom SEO-optimering, produktion av webbmaterial, marknadsföringskampanjer och e-handelslösningar.

Dessa gav företagen direkt användbara leveranser och gav studerande arbetslivserfarenhet.

Samarbetet med Bötombergen blev särskilt uppmärksammat och bidrog till projektets utmärkelse ”Årets digiprojekt 2026”.

5. Gruppdiskussioner & avslut
Tre tematiska gruppdiskussioner genomfördes online med fokus på Generativ AI, AI‑agenter och lokala exempel.

Projektet avslutades med ett Kick-out-frukostseminarium, med temat "Framtidens digitalisering" där resultat och lärdomar presenterades tillsammans med två regionalt framstående företagare inom digitalisering.

Projektets resultat – vad förändrades?
1. Stärkt digital kompetens i regionens företag
44 företag deltog i projektets aktiviteter och 29 mer aktivt. Deltagarna rapporterade:

- fördjupad digital förståelse
- nya arbetssätt i marknadsföring
- bättre struktur i ekonomihantering
- utvecklade arbetsmetoder för kundkommunikation

2. Nya arbetsmodeller & förstärkt regional samverkan
Projektet etablerade modeller som nu kan användas i framtida satsningar:

- kombinationen av teori, praktik och studentcase
- kontinuerlig återkoppling mellan företag, studerande och experter
- Loop‑metoden för branschdriven tjänsteutveckling

3. Långsiktiga effekter
Projektet lämnade bestående värden:

- en öppen digital kunskapsplattform
- stärkt samarbetskultur mellan kommuner, företag och högskola
- arbetslivsnytta för studerande
- konkreta marknadsföringsmaterial, kampanjer och digitala lösningar som företagen fortsätter att använda

God praxis som skapats i projektet
Projektet etablerade flera arbetsmodeller som nu betraktas som god praxis:
1. Flexibel, behovsbaserad projektstruktur
Projektet anpassade aktiviteter efter faktiska behov (exempel: förskjutning mot digital marknadsföring).

2. Tydliga checkpoint-möten i företagsuppdrag
Erfarenheter visade att brist på gemensam avstämning kan leda till scope creep. Den nya modellen rekommenderar tidiga checkpoints efter två veckors arbete.

3. Placering av interaktiva moment i början av processen
Deltagandet var högre och engagemanget större i början – därför rekommenderas att interaktiva lärmoment läggs tidigt.

4. Direktkontakt som bästa rekryteringsmetod
Studier visade att personlig kontakt gav högre deltagandegrad än digital kommunikation.

5. Möjlighet till sektorsspecifika upplägg
Stora variationsbehov gör att framtida projekt kan tematiseras branschvis.

Risker, utmaningar och hur de hanterades
Höga förväntningar och "scope creep" i företagsuppdrag
Orsak: parallella diskussioner med studerande och företagare.
Åtgärd: införande av gemensam checkpoint → god praxis framåt.

Lägre deltagande i gruppdiskussioner
Orsak: energin sjönk mot slutet av projektperioden.
Åtgärd: rekommendation att placera dem tidigare i tidslinjen.

Stora skillnader i företagens digitala nivå
Orsak: varierande mognad och otydliga behov hos vissa företag.
Åtgärd: fördjupad behovskartläggning och tydligare förhandsformulering av mål.

Information och synlighet – hur projektet kommunicerades
Projektet informerade kontinuerligt genom:

- nyhetsbrev och utskick
- sociala medier
- direktkontakt med företag
- presskommunikation och samarbete med media
- presentationer och öppna evenemang
- en öppen digital plattform med allt material

Dessutom producerades flera publikationer (bloggar, studentcase, sammanfattningar) som lyfte fram företagsuppdrag och resultat.

Samlad slutsats
Projektet uppnådde sina mål genom att stärka småföretagens digitala kompetens, skapa nya arbetsmetoder, etablera regional samverkan och lämna efter sig en digital kunskapsbas. Det genomfördes enligt plan med motiverade justeringar, utan ekonomiska avvikelser, och ledde till konkreta resultat både för företag, studerande och regional utveckling. Lärdomarna har direkt omsatts i god praxis som nu används i planeringen av framtida satsningar inom digital kompetens, AI och dataekonomi.

Mer information i bilagan Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf

Vaikutukset ja jatkosuunnitelma

Effekter och fortsatt plan
Projektet DigiBoost Sydösterbotten har haft betydande effekter för både företag, studerande och den regionala utvecklingsmiljön. Genom en kombination av kunskapsverkstäder, praktiskt inriktade resursverkstäder och företagsuppdrag har projektet konkret stärkt småföretagens digitala kompetens, särskilt inom digital marknadsföring, kundhantering och ekonomiförvaltning. Företagen rapporterade att de fått ökad förståelse för digitala verktyg, nya arbetssätt och direkt användbara lösningar såsom uppdaterade webbsidor, kampanjmaterial, SEO-arbete och e-handelskomponenter. Studerande fick samtidigt värdefull arbetslivserfarenhet genom verkliga kunduppdrag, vilket förbättrade deras praktiska färdigheter och anställningsbarhet.

Projektet har dessutom lett till etableringen av nya och långsiktiga arbetsmodeller i regionen. Kombinationen av teoretiska verkstäder, praktiska demonstrationer och studentdrivna företagsuppdrag visade sig vara en effektiv och skalbar struktur för digital utveckling. Loop‑metoden, som använts genomgående, har visat särskilt goda resultat för gemensamt lärande, prototyparbete och kunskapsdelning. En öppen digital plattform byggdes upp, där allt projektmaterial och dokumentation fortsätter att vara tillgängligt även efter projektets avslut, vilket säkerställer att projektets effekter kan leva vidare och användas av företag, studerande och samarbetspartner.

Projektets effekter syns också i en stärkt regional samverkan. Samarbetet mellan Yrkeshögskolan Novia, Business Kristinestad och Dynamo Närpes har resulterat i nya relationer och arbetsflöden som fortsätter att användas i andra projekt. Näringslivscentralernas lokala närvaro och kännedom om målgruppen har varit avgörande för att skapa förtroende och engagemang bland företagen. Projektet har lagt en solid grund för en mer långsiktig strategi för digital utveckling i Sydösterbotten, med en tydlig koppling mellan utbildning, företag och regionala utvecklingsaktörer.

När det gäller fortsatt planering visar avsnittet ”Nästa steg” i bilagan Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf att erfarenheterna från DigiBoost nu aktivt används för att utforma nya utvecklingsprojekt i regionen och övriga svensk finland.

Flera framtida spår identifieras, bland annat satsningar inom AI för hållbar produktion, kompetenslyft i arbetslivet, utveckling av lokala språkmodeller, AI‑drivna innovationsmiljöer och projekt inriktade på dataekonomi och datadrivna affärsmodeller. Dessa planeras i linje med både Sitras megatrender och Novias strategi för framtidskompetens, hållbarhet och digital utveckling. Arbetssätt och metoder från DigiBoost – såsom Loop‑metoden, det tvåspråkiga upplägget, nära dialog med företag och kombinationen av teori och praktik – lyfts fram som god praxis som ska användas vidare.

Sammanfattningsvis har projektet skapat mätbara resultat, stärkt digital kompetens, etablerat nya arbetssätt och lämnat en robust grund för framtida regionala satsningar. DigiBoost har blivit en modell för hur digital utveckling kan drivas i samarbete mellan utbildning, företag och offentliga aktörer – och utgör nu ett avstamp för nästa generation av regionala digitaliserings- och AI‑projekt i Sydösterbotten.

Se mer detaljerad beskrivning i bilagan Reviderad Slutrapport (bilaga).pdf.

Ajankohtaista hankkeesta

Hankkeen yhteyshenkilöt