Nya partners stärker Blue Products 3.0 – programmet

Innovationsprogrammet Blue Products 3.0 går in i en ny fas när tre nya partners – alla yrkeshögskolor – kliver in i programmet: Metropolia Ammattikorkeakoulu (huvudstadsregionens största yrkeshögskola), Åbo yrkeshögskola och Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu (Xamk). De för med sig nytänkande, spetskompetens och konkreta lösningar på behov som fiskerinäringen själv har lyft fram.

 Det som möjliggjorde denna expansion är något ovanligt i programvärlden: en obunden budgetpott på 300 000 euro. Den gav Blue Products frihet att reagera när nya utvecklingsbehov dök upp under programperioden.

Vi ville säkerställa branschens verkliga behov, och därför genomförde vi i fjol en behovskartläggning bland företagen. Under våren 2025 öppnade vi en ansökningsrunda, där både befintliga och potentiella nya partners fick lyfta fram sina idéer. Programmens styrgrupp tog därefter rodret och fattade beslut om vilka helheter som skulle finansieras. Resultatet? Flera ambitiösa satsningar – och tre nya partners.

Metropolia utreder fiskbaserat förpackningsmaterial

Metropolias inträde i programmet markerar starten på en satsning där materialteknik möter blå bioekonomi. Tillsammans med Naturresursinstitutet (Luke) vidareutvecklas en fiskgelatinbaserad förpackningsfilm. Det handlar inte bara om ett alternativ till plast utan om ett inhemskt, bionedbrytbart material där fiskenäringens sidoströmmar blir en del av lösningen. Samtidigt undersöks hur tekniken kan skalas upp och utvecklas, för att nå en industriell skala.

Åbo yrkeshögskola & Åbo universitet: En sensor som luktar fisken

Tänk dig en liten sensor som kan ”lukta” fisk – och dessutom vet vad den betyder. Detta är vad Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet utvecklar.

I deras nya forskningssatsning kopplas en MOX-metallioksidisensor till ett tränat neuronnät som analyserar de flyktiga organiska föreningar som uppstår när fisk börjar försämras. Resultatet är en omedelbar, datadriven bedömning av färskhet.

Bakom kulisserna pågår ett omfattande arbete: kemiska analyser, mikrobiologi, sensorik och kontrollerade försök där färsk fisk får åldras under olika temperaturer. De första mätningarna är redan igång – och de första resultaten presenteras i Blue Products-webbinariet den 14 januari.

Xamk & FishFlex: Inhemsk fisk in i storkökens vardag

I storkökens värld behöver maten fungera – snabbt, säkert och i stora volymer. Xamks FishFlex-projekt svarar direkt på detta genom att utveckla modulära fiskbaserade produkter som gör det enklare för skolor, sjukhus och restauranger att använda inhemsk fisk.

I Xamks RestoLab föds nya idéer: recept testas, produkter provsmakas och lösningar utvecklas tillsammans med köksproffs och användare. Samarbetet säkerställer att de utvecklade produkterna motsvarar verkliga behov och stödjer ett smidigt arbete i köken. Samtidigt fortsätter programmet det redan tidigare påbörjade arbetet med att öka användningen av inhemsk fisk i måltidsservicen. En viktig del i detta är utvecklingen av nya recept i samarbete med storkök – och om dem får ni höra mer snart.

Foderstudier och nya möjligheter med puckellax

Åbo universitet har fått tilläggsfinansiering genom de obundna medlen för i samarbete med vattenbruksprogrammet, undersöka hur olika fodertyper påverkar regnbågslaxens sensoriska och kemiska kvalitet. I studien jämförs traditionella, växtbaserade och sidoströmsbaserade foder, med målet att förstå hur smak, textur och hållbarhet förändras – och var potentialen finns att utveckla ännu bättre och mer hållbara produkter.

Samtidigt har de obundna medlen öppnat dörren till ett helt nytt område: puckellaxens möjligheter i förädling och livsmedelsproduktion. Åbo universitet och Luke kartlägger nu om malen råvara eller fermenterade produkter kan ge ett högre förädlingsvärde, och om fraktionering kan användas för att utvinna värdefulla proteiner och oljor ur biomassan.

Arbetet sker i dialog med det norska forskningsinstitutet Nofima – ett kunskapsutbyte som redan visat sig lovande och som kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren.

Mot nästa nivå – tillsammans med branschen

Genom dessa riktade satsningar stärker Blue Products 3.0 sin roll som en nationell innovationsplattform för fiskesektorn. Här möts forskning, företag och måltidsservice för att skapa lösningar som höjer kvaliteten, ökar resurseffektiviteten och bygger en mer hållbar framtid för inhemsk fisk.

Vill du höra mer – bland annat om de senaste preliminära resultaten från sensorutvecklingen – är du varmt välkommen att delta i fiskerinätverkets Blue Products 3.0 -webbinarium den 14 januari kl. 17–19.

Vi hoppas att du deltar, delar dina tankar och berättar vilka utvecklingsområden du vill se i nästa steg.

Fiskeriföretagare uppskattas i Skärgårdshavet

Kustavin Yrittäjät motiverar sitt val så här:

”Jannen Lohi Oy on kotimaisen kirjolohen kasvattaja, joka on perannut ja myynyt kalaa markkinoille jalostamoiden ja tukkujen kautta jo pitkään. Vuodesta 1989 toimineen yrityksen tarina on jatkunut menestyksekkäänä kahdeksan vuotta sitten tehdyn sukupolvenvaihdoksen jälkeen. Liiketoimintaa on kehitetty ja kasvatettu. Pieni mutta sitoutunut tiimi pitää kiinni kehityksestä ja tavoittelee kasvua. Tästä yrityksestä välittyy aitous, osaaminen ja intohimo kala-alaa kohtaan.” Priset togs emot av entreprenörerna Matias Juslin och Sauli Juslin.

Kimitoöns företagare motiverar sitt val så här:

”Aktiebolag Holmbergs Four C är ett familjeföretag grundat år 2013, med rötter som sträcker sig tillbaka till årtionden av fisketraditioner. Caféet i Dalsbruk, som öppnades för åtta år sedan, förenar den egna fiskförädlingen med kundservice. Företaget är känt för sin varma service, sitt modiga agerande samt sin aktiva roll i företagarföreningen och i att lyfta fram Kimitoön. Med tre personer i verksamheten fortsätter företaget att vårda och utveckla traditionerna – under ledning av den yngre generationen och med en stark kärlek till hembygden.” Priset togs emot av entreprenörerna Carina Holmberg och Clara Holmberg-Nordell.

Varma gratulationer till pristagarna!

Du kan bekanta dig närmare med Matias Juslin och Jannen Lohi i Skärgårdshavets Fiskeleaders bloggserie ”Hjältar vid vår kust” här Matias Juslin

Du kan läsa historien om Carinas och Claras företag samt deras fiskarfar Börje Holmberg här Börje, Carina och Clara Holmberg

Ps. Det här var inte första gången som fiskeriföretag i Skärgårdshavet har utsetts till Årets företag. Toivosen Lähikala var Årets företag i Virmo år 2024.

Projektpresentation: På samma våglängd – för starkare samarbete

Borgå-Sibbos fiskeriområde har erhållit bidrag för projektet från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) inom ramen för Sydkustens Fiskeleader. Projekttiden är 1.10.2024-31.10.2025.

Projektgruppen består av projektkoordinator Jaana Ylönen och projektassistenterna Joan Granqvist från Nylands Fiskarförbund och Thorbjörn Sirén, fiskeövervakningskoordinator i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Som projektledare fungerar fiskeriområdets verksamhetsledare Marie Kellgren. Alla i projektgruppen är anställda, på deltid eller som timanställda av fiskeriområdet. På detta sätt består projektgruppen av en palett av olika aktörer med olika erfarenhetsområden.

Projektet har haft två olika fokusområden: att öka samarbetet fiskeövervakare emellan i hela Nyland och att öka interaktionen mellan vattenägare inom fiskeriområdet. Under våren har vi ordnat ett informationstillfälle för fiskeövervakare i Nyland på distans och ett fysiskt seminarium Nyländska Fiskeövervakarträffen 5.4. i Helsingfors. Bägge tillställningarna har varit så gott som tvåspråkiga. Träffarna har fått bra respons av deltagarna och vi skulle gärna ha träffat ännu fler, men tidpunkten blev lite väl sent på våren. Enligt den respons vi samlat in skulle fiskeövervakarna i Nyland gärna träffas årligen för information och ev. skolning, gärna genast i början av året.

Nu skiftar vi fokus från fiskeövervakningen till vattenägarna. I samband med att kallelsen till fiskeriområdets stämma sänts ut till alla vattenägare med minst 50 ha vatten, har fiskeriområdet informerat om det pågående projektet. Vi vill gärna träffa delägarlagen, t.ex. kan vi besöka deras stämmor. Vi har uppmanat vattenägarna att uppdatera sina avtal om fiskevattenvård och fiskeövervakning med fiskeriområdet. Stora vattenägare erhåller ersättning för nyttjande av avgiftsbelagda allmänna fiskerättigheter, alltså medel från statens fiskevårdsavgift. Genom att lämna dessa ägarersättningar hos fiskeriområdet kan vi koordinera och sköta fiskevattenvård och fiskeövervakning i enlighet med fiskeriområdets Nyttjande- och vårdplan. Den 27 september kommer vi att hålla ett tvåspråkigt Seminarium för vattenägare inom Borgå- Sibbos fiskeriområde på Porvoon Poukama i Borgå. Där behandlas allt från vad det innebär att vara vattenägare, möjligheter med sammanslagningar och samarbeten och avtal med fiskeriområdet om fiskeövervakning och yngelutplantering enligt nyttjande- och vårdplanen.

Under projektets gång har vi hittills lärt oss hur svårt det är att nå de man önskar samarbeta med. Vi har även lärt oss hur komplicerade vattenägarstrukturer kan vara och att skillnaderna mellan olika vattenägare är stora. Tidtabellen har tidvis blivit rätt stram. Att slå fast datum för olika tillställningar ska göras i god tid både för att hitta ett så lämpligt datum som möjligt och så att deltagarna hinner boka in det i sina kalendrar. Samarbetet inom projektgruppen har fungerat bra, det som har varit mest utmanande, åtminstone för projektledaren, är att hinna leda projektet utöver sina normala arbetsuppgifter. – Det blir lite pusslande för att få allt att gå ihop med fiskeriområdets ordinära verksamhet och mitt andra jobb, säger Marie Kellgren.

Halvvägs genom projektet har vi ännu inga konkreta planer på en fortsättning till projektet, men att öka samarbete och förbättra informationsgången är en långvarig process och inget som är klart efter ett projekt. Ett år är egentligen ganska kort tid och vi tror att det kommer hända en hel del efter att den egentliga projekttiden tagit slut. Projektet fungerar hoppeligen som ett startskott för ett tätare samarbete på längre sikt.

Du kan följa projektets framskridande och evenemang på fiskeriområdets webbplats

Upptäck Månadens närfisk -kalender

Projektet ”Månadens närfisk” producerade information till sociala medier speciellt inriktad till föreningar, yrkeskök, fiskeföretagare samt för aktörer inom fisketurismen som är verksamma i Skärgårdshavets Fiskeleaders områden (S:t Karins, Kimitoön, Gustavs, Masku, Virmo, Nådendal, Pemar, Pargas, Reso, Salo, Sagu, Tövsala och Åbo). Projektets genomfördes 2.1.2023- 31.12.2024 av Västra Finlands lantbruks- och hushållskvinnor. Vi verkar som en del av ProAgria Västra Finland.

Projektet finansierades av Skärgårdshavets Fiskeleader och Farman Säätiö.

Kuukauden lähikala -kalenteri

Tilläggsinformation om projektet

Anna Kari ja Janita Kylänpää
Västra Finlands lantbruks- och hushållskvinnor

Reserapport från Trondheim: I Norge vill man bli fiskare

Under Nor-Fishing mässan i Trondheim den 20-22 Augusti 2024 fanns åtminstone två norska skolor som visade upp sig för besökarna. Måløy vidaregåande skule från Vestland Fylkeskommune visade upp sitt splitternya fiskeskolningsfartyg Skulebas i hamnen. Skulebas fartyget blev färdigt år 2023 och har topputrustning för navigering och fiske. Fartyget är även utrustat med 1000 kW batterieffekt så fartyget kan också drivas helt elektriskt. Måløy skolan är en yrkesskola dit man söker efter högstadiet som 16 åring. Vanligtvis tas in ca 20 elever på fiskerilinjen, och ifjol sökte över 60 elever dessa studieplatser. Detta betyder att du måste ha bra betyg för att komma in för att studera till fiskare i Norge, där endast ca 30 % av de sökande får en studieplats. De elever som Fiskarposten pratade med så hade flera fiskaryrket i släkten där vanligtvis pappan ägde ett fiskefartyg.

 

Lärling efter två år

Grundutbildningen i de norska fiskarskolorna tar två år. Första året är gemensamt för samtliga elever där man läser naturbruk. Det andra året kan man sedan välja mellan vattenbruk (fiskodling) eller fiske och fångst (fiskarlinjen).  Efter skolan får eleverna åka ut till etablerade fiskare, fiskeföretag eller havsgående trålare för att lära sig vidare. Eleverna ombord på fartyget Skulebas var på fiskarlinjen. Efter två år som lärling kan man ta yrkesbevis för fiskare. Fiskaren skall lära sig allmän fartygshantering och kunna olika typer av däcks- och fiskberedningsmaskiner samt kyl- och frysutrustning ombord. Man skall också kunna gå vakt på bryggan och ha gott sjömanskap. Man skall också kunna reparera olika typer av fiskeredskap och klara av kvalitetsförädling av fisk.

Kesällä 2023 valmistunut norjalainen koulutuskalastusalus Skulebas on 35,3 metriä pitkä ja 9,5 metriä leveä, ja sen on rakentanut tanskalainen Hvide Sande Shipyardi.

 

En månad ut och fiska

Andra årets studerande Adrian (17 år) visade runt på Skulebas redskapsdäck. Han berättade att hans far hade ett litet fiskefartyg och han hade hemma deltagit i fisket. På däcket fanns en långrev med krokar som man skulle ut och fiska med. Under andra året lärs fångst och kvalitet samt fartyg och resor ut åt eleverna. Krokredskap kan vara farliga speciellt då betet skall fästas på krokarna då fartyget rör sig framåt. I skolan lär man ut säkerhet vid fisket. Adrian berättade att de nästa vecka skulle ut och fiska i ett forskningsprojekt där man skulle undersöka flundror. De skulle vara ute och fiska en hel månad längs Norges kust. Eleverna får också lära sig navigeringen och Skulebas kommandobrygga var full av toppmodern utrustning.

Toisen vuoden kalastajaopiskelija Adrian esittelee ylpeänä aluksella olevia pyydyksiä ja kalankäsittelytiloja. Aluksessa on tilaa 20 henkilölle.

Toppmodernt maskinrum

Konepäällikkö Arvid Eliassen esittelee nykyaikaista konehuonetta, jossa on sähkögeneraattorit ja erillinen huone akuille, joiden varastointikapasiteetti on 1000 kW.

Maskinchef Arvid Eliassen visade det toppmoderna maskinrummet där man också hade installerat eldrift, vilket hör till dagens moderna sjöfart. I maskinrummet fanns ett eget utrymme för batterier med en totaleffekt på 1000 kW. Om fartyget körde med full effekt räckte dock dessa till endast en timmes drift, men minskades effekten kunde man köra längre. Fartyget hade 2 Nogva Scania generatorer på 400 och 600 kWe och 2×450 kW Hoyer elektriska huvudmaskiner. Allt avloppsvatten behandlas och inget avfall släpps ut i naturen, vilket uppfyller alla miljökrav på ett toppmodernt fartyg.

 

Skulebas-aluksen huippumoderni komentosilta.