Johanna Mattila: Ett framgångsrikt år för utvecklingen av landsbygden i Egentliga Finland

År 2024 har i praktiken varit det första året som i sin helhet kunde ägnas åt genomförandet av EU:s landsbygdsfinansieringsperiod 2023–2027. Det har också varit ett år med hög aktivitet i fråga om utvecklingsprojekten. Under urvalsperioderna och temautlysningarna fick NTM-centralen i Egentliga Finland sammanlagt in 51 ansökningar interregionala projekt medräknat. Det stödbelopp som i dessa ansökningar riktades till Egentliga Finland var något mindre än 7 miljoner euro.

På grund av det stora antalet ansökningar och den begränsade finansieringen måste flera ansökningar avslås vid poängsättningen. Finansiering beviljades 30 projekt och på grund av den hårda konkurrensen var det väldigt hög kvalitet på dessa projekt. År 2024 bands ca 4 miljoner euro till utvecklingsprojekt, dvs. hela den bevillningsfullmakt som fanns till förfogande för utvecklingsprojekt.

Fördelningen av Egentliga Finlands NTM-centrals positiva stödbeslut per tyngdpunktsområde (totalkostnader, situationen 6.11.2024).

Flera framgångar år 2024

År 2024 bjöd på många framgångar och goda tillvägagångssätt som också kan tas med till år 2025. Arbetet med att utveckla primärproduktionens olika produktionsinriktningar samt ett hållbart livsmedelssystem fick en flygande start. Inom dessa teman får samarbetet mellan regionerna och utnyttjande av den nyaste teknologin och kunskapsbaserad ledning en alltmer framträdande roll. Vidare betonas också ett allt bredare beaktande av övergripande hållbarhet. Att ta miljö- och klimatåtgärder i beaktande börjar redan vara en självklarhet inom sektorn. Nu ligger fokus på att införliva dessa perspektiv med ekonomisk hållbarhet och ett socialt och kulturellt betonat betraktelsesätt. Hos oss är vattendragens status och samarbetet med Skärgårdshavsprogrammet också integrerade i målen och åtgärderna för de utvecklingsprojekt som beviljas landsbygdsfinansiering.

En annan framgång kan anses vara den mångsidiga utveckling av landsbygds- och skärgårdsturismen som kommit i gång på olika håll i landskapet. Cykelturismen, de digitala distributionskanalernas roll samt matturismen ger fart åt landskapets positiva utsikter inom turism.

Vi har också fått finansierat våra första allmännyttiga miljö- och klimatinvesteringar samt byanätsutvecklande bredbandsinvesteringar så också till den delen ser vi med tillförsikt framtiden an.

Landsbygdsfinansieringens prioriteringar år 2025

Även om finansieringsperioden har fått en flygande start är det bra att redan nu rikta blicken mot framtiden och år 2025. Nästa år kommer vi att satsa på den fjärde tyngdpunkten i Egentliga Finlands landsbygdsutvecklingsplan, dvs. ”För ett gott liv på landsbygden, mångsidigt FÖRETAGANDE.”

Målet är att främja tillväxt och uppkomst av ny affärsverksamhet hos företag i landsbygdsområdena genom att utöka företagens kunnande, utnyttjandet av den nyaste kunskapen och forskningen samt samarbetsnätverken över landskapsgränserna. Särskilt utbildnings- och informationsförmedlingsåtgärder samt företags- och odlargruppsprojekt möjliggör mångsidiga aktiveringsåtgärder uttryckligen i kontaktytan till företag och med företag. Snabba förändringar i omvärlden och på marknaden gör att företag måste höja sin förändringsberedskap och riskhanteringskompetens.

Det är fortfarande aktuellt med aktivering av allmännyttiga miljö- och klimatåtgärder nästa år. Inom dessa åtgärder betonar vi uttryckligen nya försök och metoder samt ett innovativt och förnyande verksamhetssätt. Målet är att främja anpassning till klimatförändringen inom Egentliga Finlands landsbygds- och skärgårdsområden, öka hållbar användning av naturresurserna samt främja den biologiska mångfalden t.ex. genom praktiskt inriktade pilotprojekt.

NTM-centralen i Egentliga Finland och Leader-grupperna ordnar tillsammans ett ansökningsinfo för utvecklingsprojekt 25.11 kl. 15–17 på Teams. Välkommen att höra mer om vilka möjligheter EU:s landsbygdsfinansiering kan erbjuda samt om våra prioriteringar för år 2025!

 

Johanna Mattila, gruppchef och utvecklingschef

NTM-centralen i Egentliga Finland, landsbygdsenheten

johanna.mattila@ntm-centralen.fi

 

 

Mot en hållbarare framtid

Landsbygdsaktörers delaktighet i hållbarhetsarbete

En viktig förutsättning för aktivt deltagande är att man tillägnar sig och kan operera med begrepp som berör hållbar utveckling. För lokala aktörer kan det vara svårt att ta tag i temat om diskussionen kring det förs med styva termer. Många begrepp behöver öppnas upp, förklaras och förankras i en vardagskontext. Erfarenheterna inom Leader-verksamheten har visat att det är bra att börja med lokalt förankrat och praktiskt orienterat arbete, och samtidigt är det möjligt att skapa förutsättningar för bredare perspektiv. Det är också lättare att nå ut till nya personer genom att spjälka upp ett stort och omfattande tema i mindre bitar.

För att få hållbarhetsarbetet att framskrida är det viktigt att göra olika typer av organisationer och människor delaktiga. Det är viktigt att bjuda in dem som i utgångspunkten inte är av samma åsikt och att vara redo att bredda samarbetsmöjligheterna och ens egna perspektiv. Ett sådant angreppssättet kan sammanfattas så här: ”att föra samman fler fel sorts människor vid rätt bord”.

Aktörskap skulle eventuellt kunna vara ett bättre begrepp än delaktighet eller delaktiggörande. Det motsvarar kanske bättre tanken om att det är något konkret man kan göra. I en landsbygdsmiljö är exempelvis talkoarbete en välbeprövad och konkret form av aktörskap. Då är utmaningen dock hur vi kan identifiera och hitta de personer som inte ännu har engagerat sig?

En naturlig grogrund för aktörskap och delaktighet är exempelvis projektverksamheten i lokalsamhällen. Det är viktigt att man redan i planeringen av verksamheten beaktar hållbara val och påverkansmöjligheter. Indikatorerna för hållbar utveckling bör göras lättare tillgängliga för dem som arbetar inom projekten.

Bild: Diskussionsdeltagarnas spontana tankar kring ordparet ”hållbarhetsomställning och landsbygd”.

Regional jämställdhet vid hållbarhetsomställning

Är hållbarhet något som hellre bör mätas utgående från konsumtion än produktion? Är det här en insikt som tillför nya infallsvinklar i samhällsdiskussionen och de val människor gör i sin vardag? På landsbygden är bland annat matproduktionen och lantbruket betydande utsläppskällor, och dessutom produceras största delen av vår energi på landsbygden. Trots det konsumeras största delen av det som producerats på landsbygden i städerna. I en stads ekonomi är konsumtionen också i genomsnitt högre än på landsbygden. Å andra sidan är det ofta nödvändigt med en egen bil på landsbygden på grund av avsaknaden av kollektivtrafik, och i och med att den offentliga servicen ständigt försämras blir bilresorna bara längre. Människor ska inte heller skuldbeläggas för deras val av boningsort. Diskussionen kring hållbarhetsomställningen bör i första hand föras med dem som påverkas av besluten. Människorna vill bli hörda.

Bilden av landsbygden och landsbygdsborna i den offentliga diskussionen är fortfarande delvis föråldrad och klichéartad. Det är på mediernas ansvar att göra den allmänna uppfattningen om landsbygden mer mångfasetterad och att i högre grad beskriva vardagen på och utvecklingen av landsbygden i ett positivt perspektiv.

Förmedling av kunskap om hur hållbarhetsomställningen genomförs lokalt och vad den har för effekter

Det finns rätt mycket forskning om landsbygden, och i och med forskningen breddas också perspektiven, men det är nödvändigt att förmedla forskningsresultaten på ett allmänt begripligt vardagsspråk. Det gäller också projektverksamheten. Resultaten av landsbygdsutvecklingen och -forskningen riskerar ofta att försvinna i arkiven. Dialogen bland forskare, utvecklare och lokala aktörer behöver främjas på flera plan. Därtill måste utmaningarna och möjligheterna på den tvåspråkiga landsbygden beaktas bättre än tidigare.

Lokala aktörer har inte den typen av kunnande som behövs för att mäta resultaten och effekterna av hållbarhetsomställningen kvantitativt. Därför behöver de erbjudas stöd, kunnande och färdiga verktyg. Uppföljningen av verksamheten bör göras till en naturlig del av vardagen. Det är också alltid möjligt att skapa något nytt, vilket verksamheten kring Hållbarhetsveckan är ett gott exempel på. Hur kan vi bättre ta hjälp av globala eller nationella mål och mätare, såsom Agenda 2030-handlingsplanen?

Diskussionen möjliggjordes av det landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket – för hållbara landsbygder och en rättvis omställning – oikeudenmukaisen siirtymän ja kestävien maaseutujen puolesta.

MMM | KERÄ – För hållbara landsbygder och en rättvis omställning,…

Översättning: Niklas Ollila, Åbo Akademi

Egentliga Finlands landsbygdsansikte i oktober: Minna Boström

Hälsningar från Leadergruppen I samma båt-Samassa veneessä rf ry! Jag har arbetat som verksamhetsledare snart i sex år. Vi jobbar med Landsbygdsfondens finansiering till organisationer och företag, men också men utveckling av yrkesfisket via Europeiska havs- fiskeri- och vattenbruksfonden och ungdomsleaderverksamhet. Landsbygdsfondens verksamhetsområde är Pargas, Kimitoön och Gustavs, fiskeriverksamheten täcker ett större område med 3 kommuner i Egentliga Finland.

I det dagliga arbetet behandlar jag projektansökningar som är antingen allmännyttiga utvecklingsprojekt eller investeringar, eller företagsprojekt. Som verksamhetsledare ansvarar jag också för verksamhetens strategiska arbete, för ekonomi- och personalfrågor och allt möjligt där emellan. Arbetet är mångsidigt och intressant, landsbygdens utveckling ligger mig varmt om hjärtat. Vårt område är en intressant helhet att arbeta med, alla tre kommuner har många fastigheter för deltidsboende och turismnäringen är viktig. Antalet personer som vistas i området varierar mycket med årstiden, vilket kan vara en utmaning med tanke på service och infrastruktur mm. I skärgårdskommunerna finns fortfarande ett aktivt föreningsliv och föreningar är också den största gruppen av sökande som söker finansiering av oss. Det finns mycket som föreningarna kan göra för att utveckla sitt eget lokalsamhälle. Jag har stor tilltro till utvecklingskraft på gräsrotsnivå.

Som person är jag en aktiv utemänska som bor på Korpo, mitt i skärgården, året runt. Jag älskar alla årstider, men hösten som nu är på antågande riktigt på riktigt är absolut en favoritårstid. Då sänker sig lugnet över bygden, naturen börjar förbereda sig för vintern och temperaturen är så där härligt krispig att man bara måste gå ut. I år har vi jobbat flitigt med alla äppel vårt enda äppelträd har producerat, som många andra också detta fina äppelår. Förutom båtliv och andra friluftsaktiviteter, är trädgården en stor hobby för oss. Ibland hinner man mer och ibland mindre men vi har lärt oss att ta det med ro.

Minna Boström

minna.bostrom@sameboat.fi

sameboat.fi

Ansvarsfullheten ligger i våra egna händer

Ansvarsfullhet är en term som tagit sig in i vårt dagliga tal, oavsett om det är fråga om företagsverksamhet, offentliga tjänster, organisationer eller konsumenter. Det finns många definitioner av ansvarsfullhet, och en bra sammanfattning lyder så här: Ansvarsfullhet innebär att man tar ansvar för att öka välbefinnandet i samhället, samfunden och naturen i ens omgivning.

Rapporteringen kring företagsverksamhetens ansvarsfullhet och transparens blir allt mer aktuell när direktivet om hållbarhetsrapportering CSRD som gäller stora företag har trätt i kraft. Även om gårdar och andra landsbygdsföretag inte är skyldiga att rapportera om sina ansvarsåtgärder på samma sätt som stora företag, måste även mindre företag som en del av produktionskedjorna allt oftare kunna påvisa ansvarsfullheten i sin verksamhet.

Kraven på att beakta ansvarsfullheten kommer förutom från köpare av produkter och tjänster även från konsumenter och till exempel från Finlands globala mål för att stoppa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. De mest konkreta ansvarskraven kan uppstå vid låneförhandlingar med banken.

Ansvarsfullhet är en del av gårdens och landsbygdsföretagets konkurrenskraft och framtida verksamhetssätt som stärker resiliensen, det vill säga förmågan att klara av förändringar. Ansvarsfull produktion och affärsverksamhet är rättvis och ekonomiskt hållbar för dem som utför den, orsakar så lite skada som möjligt på miljön och beaktar den lokala verksamhetsmiljön.

I år har vi på ProAgria Västra Finland valt utvecklingen av ansvarskartläggning och -rapportering som ett av våra teman. Vi anser att det är viktigt för varje jordbrukare och företagare att känna till de faktorer som påverkar företagets ansvarsfullhet och att beakta dem så väl som möjligt i sin verksamheten.

I ansvarskartläggningen utgår man från praktiska frågor: vad innebär ansvarsfullhet hos oss? Vilka saker är i sin ordning och vad kan förbättras? Med hjälp av kartläggningen blir ansvarsfullheten en del av gårdens eller företagets vardag och man får tydliga åtgärdsförslag för utvecklingsområdena. Delområden inom ansvarsfullhet är: miljö, ekonomi, lokalt ansvar, socialt ansvar samt välbefinnande för såväl människor som djur.

När det gäller ansvarsfullhet är det viktigt att hålla målen tydliga och fokusera på sådant som man kan och har möjlighet att påverka. Vi kan inte lösa alla globala utmaningar, men vi ansvarar för hur man lever i den här delen av Finland och tryggar livskraften hos både nuvarande och kommande generationer.

För att konkretisera ansvarsarbetet och utveckla rapporteringen behövs olika slags kompetens och samarbete. När vi själva håller i trådarna kan vi också bidra till att rapporteringen och kraven är sådana som för saker och ting framåt. För detta arbete behövs alla vi som är verksamma på landsbygden.

 

Terhi Ajosenpää, miljöchef

ProAgria Västra Finland rf

Ungdomar från Leader-gruppen Varsin Hyvä besökte Bryssel

En central åtgärd i Leader Varsin Hyväs projekt Nuorten Näköinen Turun Seutu är att öka de ungas intresse för att arbeta tillsammans för det gemensamma bästa över kommungränserna och internationellt. Behovet av åtgärder visar sig framför allt under EU-valet. Det är viktigt att öka ungdomarnas kunskaper om Europeiska unionens verksamhet och få dem att aktivera sig och till exempel rösta i EU-valet. Behovet av åtgärder framkommer också när man undersöker samarbetet som är viktigt både lokalt, nationellt och på EU-nivå. Studieresan gav ungdomarna en utmärkt möjlighet att ta en titt på kärnan i EU:s beslutsfattande.

Inbjudan att tillsammans med gruppen besöka Europakontoret i Åbo och Egentliga Finland samt kommissionär Jutta Urpilainens kabinett är en stark orsak till studieresan. Ett centralt resultat av studieresan är att de ungas kunskaper och förståelse för EU:s beslutsfattande ökar. Ungdomarna fick diskutera med olika aktörer om beslutsfattande och dessutom fick man till stånd diskussioner om bland annat EU:s relationer till Afrika samt relationerna mellan Kina och Ryssland och de utmaningar som dessa medför för EU.

En viktig del denna studieresa, liksom för studieresor i allmänhet, var att bekanta sig med den lokala kulturen. Gruppen besökte Atomium. Atomium är ett monument designat av ingenjör André Waterkey och arkitekterna André och Jean Polak och den byggdes för världsutställningen i Bryssel 1958.

Eetu Orava, projektchef

Leader Varsin Hyvä

 

En ungdoms erfarenhet av resan

Essi Lindström

16.5.2024

Vår resa till Belgien avgick klockan 3.45 från Åbo med två bilar. Vi anlände efter ett sömnigt flyg till Bryssel vid 9–10 tiden där vi efter ett snabbt besök på hotellet rusade i väg för att äta på en restaurang med smakinspiration från Mellanöstern. Efter måltiden som höjde gemenskapskänslan hann vi för första gången bekanta oss med gatubilden i Bryssel och de ivrigaste köpte redan souvenirer.

Efter det var det dags för studieresans första besök: till Egentliga Finlands Europakontor. Även om vi var lite trötta av resan, väntade ungdomarna ivrigt på besöket och att få bekanta sig med personalen på kontoret. På kontoret i hjärtat av Bryssels Europakvarter fick vi bekanta oss med Saara Nuotio-Coulon (avdelningschef), Miia Paanen (Senior EU-rådgivare) och en praktikant. De gav oss en övergripande inblick i kontorets mål, projekt och hur allt detta är kopplat till Europeiska unionen.

Ungdomarna ställde ivrigt frågor om ämnet och vi fick till stånd en konstruktiv och lärorik diskussion. Under besöket fick vi särskilt se hur Åbo på många sätt är en föregångare inom den gröna utvecklingen. Kontorets personal betonade dock att resan för den gröna utvecklingen inte är klar. De fortsätter sin verksamhet för utvecklingen av Åbo och utrikessamarbetet. Efter besöket var vi inspirerade och beredda att göra vår del för att utveckla EU och våra närområden. Efter besöket åkte vi till besökscentrumet Parlamentarium för att gå runt och lära oss mer om EU:s historia. Efter rundturen skickade vi vykort till våra närstående för att påminna dem om att rösta i EU-valet.

17.5.2024

Den andra resdagen inleddes med en tidig väckning inför besöket på Kommissionär Jutta Urpilainens kabinett. Där gav Jutta Urpilainens kabinettmedlem Suvi Leinonen oss en omfattande presentation av EU-organens verksamhet och om Urpilainens uppgifter. Efter presentationen ställde ungdomarna frågor om bland annat EU:s internationella samarbete och praktiska åtgärder i anslutning till det. Det lärorika besöket avslutades med en glad gemensam bild som sparade den oförglömliga dagen i våra minnen.

Efter besöket gick de äldsta i vår grupp till hotellet för att vila sig medan våra yngsta gruppmedlemmar Atiy och Emilia fick följa med mig på en tur för att utforska hotellets omgivning. På kvällen hann vi ännu beundra Grote Zavel som är ett chokladtorg som är kulturellt viktigt för Belgien. Inte ens regnet störde oss i värmen och den andra dagen kröntes av den goda chokladen.

18.5.2024

Under resans sista morgon checkade vi vemodigt ut från våra rum. Men innan vår avresa bekantade vi oss ännu med Atomium – det betydande monumentet som byggts upp för världsutställningen. Här fick ungdomarna fritt se underverken som sevärdheterna erbjöd och designmuseet som ingick i rundturen. En del av våra gruppmedlemmar fick också smaka på Bryssels berömda våfflor ackompanjerade av livemusik. Trots att resan tidsmässigt var kort blev vi inspirerade och allt mer medvetna om EU-organets verksamhet och dess samarbete med Finland.

Egentliga Finlands landsbygdsansikte i maj: Heli Nieminen

Hälsningar från Loimaa!

Jag är Heli Nieminen och är landsbygdsombudsman vid landsbygdstjänsterna i Loimaa. Vårt samarbetsområde ansvarar för landsbygdsnäringsmyndighetens uppgifter i sex kommuner. Till vårt område från Egentliga Finland hör Loimaa, Oripää och Pöytis. Från Tavastland är våra områden Humppila, Jockis och Ypäjä. Totalt finns det cirka 1 250 gårdar i vårt område som ansöker om jordbruksstöd och största delen av dem finns i Egentliga Finland. Vårt kontor finns i Loimaa, där vi har sammanlagt fem landsbygdsombudmän.

Jag har arbetat som permanent landsbygdsombudsman i Loimaa sedan 2015 och redan innan dess arbetade jag på viss tid. Jag bekantade mig för första gången med arbetsuppgifterna på landsbygden i kommunen sommaren 2010 när jag gjorde specialiseringspraktik för agrologstudier i Pöytis. Tiden har ännu inte gjort mig till agrolog, utan jag är ingenjör i datateknik. Mina rötter är i Tavastland och jag växte upp Forssa centrum i skuggan av kyrkan. År 2000 flyttade jag till Jockis, Forssas grannkommun, där min man driver en gård. Jag kan alltså följa lantbruksföretagarens vardag på mycket nära håll, vilket också ger ett bra perspektiv på skötseln av landsbygdsombudsmannens uppgifter.

Jordbruksstöden som förnyades i fjol och de verksamhetssätt som förnyades i och med dem har medfört många nya saker och skyldigheter för lantbruksföretagaren, och samtidigt revolutionerat de gamla rutinerna även på jordbruksbyrån. I synnerhet införandet av satellituppföljning i övervakningen av stödvillkoren har medfört många nya saker, både goda saker och utmaningar. Lyckligtvis utvecklas systemet hela tiden och så även jordbrukarnas och landsbygdsombudsmännens digitala färdigheter.

Till landsbygdsombudsmannens arbetsuppgifter hör bland annat behandling av ansökningar om jordbruksstöd, godkännande av utbetalning av jordbruksstöd, administrativ övervakning av stödansökningar, övervakning av flyghavre, registrering av djurhållning, bedömning av vilt- och rovdjursskador och rådgivning i ovan nämnda och många andra frågor. Arbetsuppgifterna är varierande och årscykeln syns väl när de viktigaste uppgifterna byts ut under året. Vi utför huvudsakligen kontorsarbete, men ibland kan vi njuta av den friska utomhusluften. Den pågående ansökningstiden för åkerstöd i maj håller oss sysselsatta i kundservicen och samtidigt behandlar vi ännu förra årets stödärenden färdigt för stödutbetalningarna i juni.

I mitt arbete tycker jag särskilt om mångfalden och variationen i arbetsuppgifterna. Ibland finns det dagar då jag endast får koncentrera mig på datorarbete, ibland kan hela dagen gå åt till kundservice och problemlösning, och ibland kan jag tillbringa en dag på åkern. Det bästa med mitt arbete är ändå fantastiska kunder och perfekta arbetskamrater.

Jag tillbringar min fritid i stor utsträckning med familjen i hemmet eller på resor runtom i Finland och ibland även längre bort. Jag njuter av att lyssna på ljudböcker, läsa böcker och bra filmer. Dessutom är allt slags arbete med händer, som pysslande och virkning, ett trevligt tidsfördriv. Att röra sig i naturen, både ensam och med familjen, är viktigt och kärt för mig. Den jordar och hjälper dig att återhämta dig från en vardag som ibland känns tung. I sommar har jag för avsikt att återuppliva ett gammalt geocachingintresse, där jag särskilt fascineras av en kombination av att röra mig i naturen och skattjakt.

Jag vill önska alla som läser nyhetsbrevet en trevlig början på sommaren och goda naturupplevelser!