Nya partners stärker Blue Products 3.0 – programmet

Innovationsprogrammet Blue Products 3.0 går in i en ny fas när tre nya partners – alla yrkeshögskolor – kliver in i programmet: Metropolia Ammattikorkeakoulu (huvudstadsregionens största yrkeshögskola), Åbo yrkeshögskola och Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu (Xamk). De för med sig nytänkande, spetskompetens och konkreta lösningar på behov som fiskerinäringen själv har lyft fram.

 Det som möjliggjorde denna expansion är något ovanligt i programvärlden: en obunden budgetpott på 300 000 euro. Den gav Blue Products frihet att reagera när nya utvecklingsbehov dök upp under programperioden.

Vi ville säkerställa branschens verkliga behov, och därför genomförde vi i fjol en behovskartläggning bland företagen. Under våren 2025 öppnade vi en ansökningsrunda, där både befintliga och potentiella nya partners fick lyfta fram sina idéer. Programmens styrgrupp tog därefter rodret och fattade beslut om vilka helheter som skulle finansieras. Resultatet? Flera ambitiösa satsningar – och tre nya partners.

Metropolia utreder fiskbaserat förpackningsmaterial

Metropolias inträde i programmet markerar starten på en satsning där materialteknik möter blå bioekonomi. Tillsammans med Naturresursinstitutet (Luke) vidareutvecklas en fiskgelatinbaserad förpackningsfilm. Det handlar inte bara om ett alternativ till plast utan om ett inhemskt, bionedbrytbart material där fiskenäringens sidoströmmar blir en del av lösningen. Samtidigt undersöks hur tekniken kan skalas upp och utvecklas, för att nå en industriell skala.

Åbo yrkeshögskola & Åbo universitet: En sensor som luktar fisken

Tänk dig en liten sensor som kan ”lukta” fisk – och dessutom vet vad den betyder. Detta är vad Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet utvecklar.

I deras nya forskningssatsning kopplas en MOX-metallioksidisensor till ett tränat neuronnät som analyserar de flyktiga organiska föreningar som uppstår när fisk börjar försämras. Resultatet är en omedelbar, datadriven bedömning av färskhet.

Bakom kulisserna pågår ett omfattande arbete: kemiska analyser, mikrobiologi, sensorik och kontrollerade försök där färsk fisk får åldras under olika temperaturer. De första mätningarna är redan igång – och de första resultaten presenteras i Blue Products-webbinariet den 14 januari.

Xamk & FishFlex: Inhemsk fisk in i storkökens vardag

I storkökens värld behöver maten fungera – snabbt, säkert och i stora volymer. Xamks FishFlex-projekt svarar direkt på detta genom att utveckla modulära fiskbaserade produkter som gör det enklare för skolor, sjukhus och restauranger att använda inhemsk fisk.

I Xamks RestoLab föds nya idéer: recept testas, produkter provsmakas och lösningar utvecklas tillsammans med köksproffs och användare. Samarbetet säkerställer att de utvecklade produkterna motsvarar verkliga behov och stödjer ett smidigt arbete i köken. Samtidigt fortsätter programmet det redan tidigare påbörjade arbetet med att öka användningen av inhemsk fisk i måltidsservicen. En viktig del i detta är utvecklingen av nya recept i samarbete med storkök – och om dem får ni höra mer snart.

Foderstudier och nya möjligheter med puckellax

Åbo universitet har fått tilläggsfinansiering genom de obundna medlen för i samarbete med vattenbruksprogrammet, undersöka hur olika fodertyper påverkar regnbågslaxens sensoriska och kemiska kvalitet. I studien jämförs traditionella, växtbaserade och sidoströmsbaserade foder, med målet att förstå hur smak, textur och hållbarhet förändras – och var potentialen finns att utveckla ännu bättre och mer hållbara produkter.

Samtidigt har de obundna medlen öppnat dörren till ett helt nytt område: puckellaxens möjligheter i förädling och livsmedelsproduktion. Åbo universitet och Luke kartlägger nu om malen råvara eller fermenterade produkter kan ge ett högre förädlingsvärde, och om fraktionering kan användas för att utvinna värdefulla proteiner och oljor ur biomassan.

Arbetet sker i dialog med det norska forskningsinstitutet Nofima – ett kunskapsutbyte som redan visat sig lovande och som kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren.

Mot nästa nivå – tillsammans med branschen

Genom dessa riktade satsningar stärker Blue Products 3.0 sin roll som en nationell innovationsplattform för fiskesektorn. Här möts forskning, företag och måltidsservice för att skapa lösningar som höjer kvaliteten, ökar resurseffektiviteten och bygger en mer hållbar framtid för inhemsk fisk.

Vill du höra mer – bland annat om de senaste preliminära resultaten från sensorutvecklingen – är du varmt välkommen att delta i fiskerinätverkets Blue Products 3.0 -webbinarium den 14 januari kl. 17–19.

Vi hoppas att du deltar, delar dina tankar och berättar vilka utvecklingsområden du vill se i nästa steg.

Är det dags att slå ihop forskning, utveckling och rådgivning inom jordbruket?

Det sägs ofta att vår forskning, utveckling och rådgivning är för uppdelad jämfört med vissa avancerade jordbruksländer som vi vill jämföra Finland med, till exempel Danmark och Irland. AgriHubi-nätverket, som har varit verksamt i fem år nu, har varit ett steg i rätt riktning för att minska denna uppdelning.

Utredaren Reijo Karhinen var redan år 2019 bekymrad över detta i sin rapport ”En ny början – jordbruket är också en försörjning för framtiden”. I rapporten föreslog han att ”ett kompetens- och servicecenter för jordbruksentreprenörskap skulle inrättas i anslutning till Naturresursinstitutet i Finland, som skulle samla omfattande expertis för att stödja förvaltningen och utvecklingen av jordbruksföretag”.

Karhinen föreslog att centrumet skulle fungera som en bro mellan forskning, rådgivning och praktiskt jordbruk. Förutom forskning och rådgivning skulle centrumet delta i och utveckla utbildning på yrkeshögskolenivå och andra nivåer inom området.

Behovet är fortfarande lika akut som någonsin, och AgriHubi har inrättats för detta ändamål. Det är viktigt att ha ett gemensamt organ inom sektorn som specifikt fokuserar på informationsutbyte och fungerar som en bro mellan producenter och forskning, i nära samarbete med lokala rådgivare och rådgivningscentrum.

Så arbetar till exempel SEGES i Danmark, som specialiserar sig på att implementera och sprida information direkt till rådgivare och producenter. SEGES definierar sin viktigaste uppgift som att hålla rådgivare uppdaterade om nya forskningsresultat genom att effektivt utnyttja utvecklade databaser, Men också deras förmåga att identifiera nya utmaningar och föra en dialog med universitetsforskare, och på så sätt styra forskningen i en riktning som bäst tjänar producenterna.

I Finland producerar vi många bra rapporter och förslag till åtgärder, som de ovannämnda parterna gemensamt bör ta upp och genomföra på ett mycket mer kraftfullt sätt. Det finns till exempel fortfarande arbete att göra med åtgärdsförslagen i Karhinens rapport – aktörerna i AgriHubi är oberoende organisationer och det är ibland oklart vem som ansvarar för att driva vilka frågor.

I många fall är det också en fråga om resurser för att arbeta mot ett gemensamt nätverk. AgriHubi är en bra plattform för konventionellt samarbete när det gäller informationsutbyte, men vi måste också våga utveckla nya verksamhetsmodeller. Naturligtvis har även jordbruksförvaltningen och jord- och skogsbruksministeriet en viktig roll att spela när det gäller att främja samarbetet inom sektorn och tillhandahålla finansiering för att föra samman de olika aktörerna.

En färsk rapport har utvärderat de lärdomar som dragits av verksamheten inom nätverken för kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (AKIS) i olika EU-länder ur Finlands perspektiv. Rapporten drar slutsatsen att de viktigaste lärdomarna för utvecklingen av vårt system är följande: behovet av långsiktig samordning och en tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig utveckling av rådgivarnas kompetens och kvalitetskontroll, praktisk informationsspridning och tillämpningscentrum, utnyttjande av digitalisering och ett enhetligt informationssystem. Det är lätt att instämma i dessa utvecklingsbehov.

Rikard Korkman
Ombudsman, SLC

Egentliga Finlands landsbygdsansikte: Susanne Mäkelä

Hej! Jag heter Susanne Mäkelä och jobbar som landsbygdsexpert i Pemars landsbygdstjänster. Till Pemars landsbygdstjänster hör Pemar, St Karins, Pargas, Sagu och Kimitoön. Jag har jobbat inom kommunala landsbygdsförvaltningen i över 20 år.

Jag är också ny SAO-representant i viestintänyrkki, som planerar Egentliga Finlands gemensamma landsbygdskommunikation. Jag hoppas att vi kan nå odlare och landsbygdens aktörer med aktuell information om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering.

Landsbygdsförvaltningen har ändrats en hel del under den här tiden. Från att alla ansökningar gjordes på pappersblankett och vi på lantbrukskanslierna registrerade uppgifterna, till att de nu lämnas in elektroniskt. Kundbesöken är numera få, istället sköts de flesta ärenden via telefon och e-post. Arbetsuppgifterna som funnits med hela tiden är handläggning av stödansökningar, flyghavregranskningar, hjortdjurs- och rovdjurskadevärderingar, upprätthållande av djurhållarregistret och att ge information om stödvillkoren till odlare.

Pemars landsbygdstjänster är tvåspråkigt, då nästan hälften av odlarna på vårt område är svenskspråkiga. Det här gör att vi behöver kommunicera på två språk, vilket ger en extra krydda i arbetet. I den nuvarande finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik kom det mycket nytt att lära sig. Ansökningsguider och anvisningar görs först på finska och i början av finansieringsperioden var det emellanåt oklart vilka termer och namn på stöden som skulle användas på svenska. Nu när vi är inne på tredje året har översättningarna blivit bättre.

Ändringstiden för årets ansökan om åkerstöd tog slut för någon vecka sedan och de sista svaren på satellituppföljningens begäran om utredning har lämnats in. Nu kontrollerar vi ansökningarna inför stödutbetalningarna som sker i november och december.

Till min familj hör man, två vuxna döttrar, hund och katt. På fritiden håller jag på med motion i olika former och går hundpromenader i skogen. På sommaren är segling min favoritsysselsättning. Ha en bra fortsättning på hösten!

 

Susanne Mäkelä

forrnamn.efternamn@paimio.fi

Pemars landsbygdstjänster


Fiskeriföretagare uppskattas i Skärgårdshavet

Kustavin Yrittäjät motiverar sitt val så här:

”Jannen Lohi Oy on kotimaisen kirjolohen kasvattaja, joka on perannut ja myynyt kalaa markkinoille jalostamoiden ja tukkujen kautta jo pitkään. Vuodesta 1989 toimineen yrityksen tarina on jatkunut menestyksekkäänä kahdeksan vuotta sitten tehdyn sukupolvenvaihdoksen jälkeen. Liiketoimintaa on kehitetty ja kasvatettu. Pieni mutta sitoutunut tiimi pitää kiinni kehityksestä ja tavoittelee kasvua. Tästä yrityksestä välittyy aitous, osaaminen ja intohimo kala-alaa kohtaan.” Priset togs emot av entreprenörerna Matias Juslin och Sauli Juslin.

Kimitoöns företagare motiverar sitt val så här:

”Aktiebolag Holmbergs Four C är ett familjeföretag grundat år 2013, med rötter som sträcker sig tillbaka till årtionden av fisketraditioner. Caféet i Dalsbruk, som öppnades för åtta år sedan, förenar den egna fiskförädlingen med kundservice. Företaget är känt för sin varma service, sitt modiga agerande samt sin aktiva roll i företagarföreningen och i att lyfta fram Kimitoön. Med tre personer i verksamheten fortsätter företaget att vårda och utveckla traditionerna – under ledning av den yngre generationen och med en stark kärlek till hembygden.” Priset togs emot av entreprenörerna Carina Holmberg och Clara Holmberg-Nordell.

Varma gratulationer till pristagarna!

Du kan bekanta dig närmare med Matias Juslin och Jannen Lohi i Skärgårdshavets Fiskeleaders bloggserie ”Hjältar vid vår kust” här Matias Juslin

Du kan läsa historien om Carinas och Claras företag samt deras fiskarfar Börje Holmberg här Börje, Carina och Clara Holmberg

Ps. Det här var inte första gången som fiskeriföretag i Skärgårdshavet har utsetts till Årets företag. Toivosen Lähikala var Årets företag i Virmo år 2024.

Byar i energiomställningens kärna – gemenskapsenergi och energibyar i Österbotten

Inom projektet PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten där Aktion Österbotten  är med som projektpartner kartlägger vi och tar fram ny kunskap om regionens potential då det gäller förnybar energi för att påskynda utvecklingen av det regionala energisystemet. Energifrågor berör oss alla – de är inte bara viktiga för storstäderna och industrin. Eftersom en stor del av den förnybara energin produceras på landsbygden har byarna och deras invånare blivit centrala aktörer i energiomställningen.

Lokala energilösningar ökar inte bara regionens självförsörjning, utan de kan också spela en viktig roll i beredskap och nationell säkerhet – ett perspektiv som för några år sedan knappt beaktades. När energi produceras och lagras hållbart och lokalt minskar beroendet av externa aktörer, vilket stärker funktionsförmågan i krissituationer . Förutom lokal energiproduktion bör diskussioner också föras om energiförbrukning, utjämning av konsumtionstoppar och olika former av energilagring.

Dold kompetens i byarna och gemenskapsenergi

Aktion Österbotten utvecklar landsbygden som en Leader-grupp genom EU:s landsbygdsfinansiering, men fungerar också som en regional byaförening. I projektet är vi med för att engagera byarna och deras invånare i energidiskussionen. Vi är särskilt intresserade av att det finns ett mycket stort energikunnande och annan kompetens i Österbottens byar – både genom företagen som verkar där och människorna som bor där. Denna kompetens utnyttjas idag inte systematiskt, utan hålls ofta skild från byns allmänna verksamhet. Det behövs fler hackathons och idéverkstäder på byanivå för att lösa lokala energiproblem och andra utmaningar!

Det talas redan mycket om energigemenskaper, och några har etablerats i städer. Fram tills vi börjar se dessa etableras på landsbygden också har vi valt att i projektet och våra evenemang tala om gemenskapsenergi. Gemenskapsenergi kan vara lokala lösningar som bygger på samarbete, tillit och en gemensam vilja att vara en del av ett mer hållbart energisystem. Gemenskapsenergi är framför allt ett socialt och regionalt arbetssätt – efter det kan man fundera på den tekniska implementeringen.

Smart energiby -konceptet och metoder för delaktighet

I vårt första samarbete med Vasa universitet inom RIPEET-projektet genomförde vi ett litet pilotprojekt för en Smart energiby tillsammans med Esse by. Vi ville lyfta fram konceptet Energiby igen, som utvecklats vid Vasa universitet och som var före sin tid då de första projekten genomfördes för mer än tio år sedan. Vi anser att den konkreta modell som Energiby-konceptet erbjuder kan hjälpa byar att nå hållbar energisjälvförsörjning. I pilotprojektet ville vi förenkla processen något och fundera på hur man kan använda och integrera digitala verktyg. Energibyns verktygslåda hjälper byn att formulera sin vision, beräkna sin potentiella energiproduktion och planera nödvändiga åtgärder. I sin nuvarande form kräver processen någon som faciliterar den. I bästa fall skulle verktyget kunna användas mera självständigt på byanivå.

Vi har fortsatt detta arbete inom PEAK-projektet. Delaktighet och samarbete har varit centrala aspekter i projektets genomförande. Vi har ordnat workshoppar där lokala invånare och aktörer har fått diskutera energifrågor. För workshopparna har vi utvecklat konkreta diskussionskort som inspiration för samtalen och för att lyfta fram perspektiv som annars kanske skulle glömmas bort. På vår workshop på Wasa Future Festival utgick vi ifrån resultatet från de intervjuer som vi genomfört och förde diskussioner om olika aktörers roll i utvecklingen av ett regionalt hållbart energisystem.

Utmaningar och möjligheter för landsbygdens energisystem

Leader-grupper kan, om de vill, spela en större roll i utvecklingen av hållbara energisystem på landsbygden. Det kan ske genom finansiering, men också genom att facilitera samarbete och lyfta fram lokala åsikter och röster.

Våra resultat i PEAK-projektet så här långt har bekräftat insikterna från tidigare samarbeten. Utmaningarna för att utveckla hållbara energisystem på byanivå handlar särskilt om attityder, markanvändning och finansiering. Grön energi produceras på landsbygden i form av solparker och vindkraftverk – men för vem produceras den? Till exempel datacenter planeras också på landsbygden, och inte alla gillar att energiproduktionen som krävs förändrar landskapet. Markanvändning väcker många frågor som inte alltid är enkla. Hur planerar kommunen, använder man tvångsinlösen eller andra liknande metoder för att få tillgång till markområden och så vidare? För privata, mindre projekt är tillgång till finansiering ofta en utmaning.

Lyckligtvis finns det också en rad med möjligheter. Lokalt ägande, som i fallet med projektets samarbetspartner Esse Elektro-Kraft, kan stödja acceptans och ge direkt nytta till lokalsamhället. I takt med att teknologin utvecklas ökar också antalet nya lösningar för lokal energiproduktion och -lagring, och smarta elnät möjliggör flexibel och effektiv användning av energi. På landsbygden fungerar samarbetet mellan olika aktörer ofta väl, och genom att arbeta tillsammans skapas hållbara lösningar även för att utveckla energisystemet.

Smart energiby – kort som utgångspunkt för diskussion

Vill ni diskutera hållbar energi och olika möjligheter i just er boendemiljö, till exempel under en byakväll? Smart energiby- diskussionskorten som vi utvecklat inom PEAK-projektet är ett diskussionsverktyg för att öka delaktighet som är tillgängligt för alla. Korten finns i Landsbygdsnätverkets kunskapsbank.

Med hjälp av korten kan man föra samtal om förnybar energi, identifiera lokala möjligheter och eventuella  hinder för utvecklingen.

Bloggen är skriven av Piritta Syrjälä, som arbetar som utvecklingsspecialist vid Aktion Österbotten. Hon är med i arbetsgruppen för PEAK-projektet och har lovat sig själv och projektteamet att vara den som i detta samarbetsprojekt vågar säga högt: ”Förlåt, nu förstod jag inte.”

Det gemensamma projektet ”PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten” mellan Vasa universitet och Aktion Österbotten producerar ny kunskap för att påskynda omställningen och utvecklingen av det regionala energisystemet till koldioxidneutralitet med fokus på förnybar energi. Analyserna görs ur ett tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv. Projektet startade i maj 2024 och kommer att pågå i två år.

Det samfinansieras av Europeiska unionen och koordineras av Vasa universitets forsknings- och innovationsplattform VEBIC. Andra finansiärer är Esse Elektro-Kraft Ab, Vasa universitet och Aktion Österbotten.


Hälsningar från Landsbygdsförvaltningen inom Pedersöre samarbetsområde

Pedersöre kommun fungerar som värdkommun för landsbygdsförvaltningen i närliggande kommunerna Kronoby och Larsmo samt städerna Nykarleby och Jakobstad. Men vilka är ansiktena bakom landsbygdsförvaltningen? Vad är aktuellt i Pedersöre samarbetsområde just nu? Hur ser jordbruket i området ut? Svaren på dessa frågor får du i detta blogginlägg.

Inom området finns cirka 800 jordbruk med en odlad areal på drygt 41 000 hektar. Antalet nötkreatur uppgår till totalt 30 000, vilket förklarar varför fodervall odlas på stor del av arealen, drygt 17 000 hektar. Därefter kommer foderkorn, havre och vårvete som är de vanligaste grödorna som odlas.

Vårt team inom Pedersöre landsbygdsförvaltning

  • Maria Berglund, landsbygdschef (Pedersöre kommungård)
  • Jonny Kronqvist, landsbygdssekreterare (Pedersöre kommungård)
  • Sanna Särs, landsbygdssekreterare (Kronoby kommungård)
  • Benny Gunell, landsbygdssekreterare (Jeppo, Nykarleby)
  • Gun-Helen Andtfolk, stödhandläggare (Jeppo, Nykarleby)

Utmärkande för vårt jordbruk är bland annat:

  • Mjölkproduktion:
    • Kronoby kommun 7:e plats med 33,9 milj. liter mjölk
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 32,4 milj. liter mjölk
  • Nötköttsproduktion:
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 1,6 milj. kg.
  • Svinköttproduktion:
    • Nykarlebystad 2: a plats med 11,5 milj. kg.

 

Aktuellt #bondenifokus

Förutom stödhandläggning, stödutbetalningar och övriga ansvarsområden inom landsbygdsförvaltningen, pågår en sociala medier-kampanj med hastaggen #bondenifokus. Syftet med kampanjen är att lyfta fram jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen i samarbetsområdet genom plattformar som Instagram och Facebook. Det har redan visats och kommer med jämna mellanrum att visas bilder och videon från områdets jordbruk.

Så häng med i sociala medier – vi använder hashtaggen #bondenifokus och det är fritt fram att dela egna bilder och berättelser om jordbruk med #bondenifokus.

Förutom på vår avdelning så har det i Pedersörenejdens landsbygdsnämnd även diskuterats hur man kan uppmärksamma landsbygdsnäringarna och flera fina förslag har framkommit. För att förverkliga kampanjen är samarbetsområdets alla informatörer involverade. Vi har en stark jordbruksnejd, och inläggen på Instagram och Facebook, delas inom samarbetsområdets alla kommuners sociala media: Pedersöre, Kronoby, Larsmo, Jakobstad och Nykarleby.

 

Stärka lantbrukets röst

I dagens samhälle har många människor liten eller ingen naturlig anknytning till lantbruk och ofta har de inte ens möjlighet att få det. Det här står i stark kontrast till tidigare tider, då jordbruket vare en central del av livet för många. Jordbrukskunskapen fördes vidare på ett annat sätt och skapade lättare en förståelse för det jordnära.

Vi vill väcka nyfikenhet, öka synligheten, förståelsen och kunskapen om finländska jordbruket, och för den inhemska matproduktionen. Genom att dela kunskap om jordbruk, som en gång var självklar, kan man bättre förstå och stötta jordbrukare. Därför är det extra viktigt att informera och visa verkligheten bakom jordbruket – att ge en inblick i hur det faktiskt fungerar. Jordbrukare har respekt och nedärvd kärlek för naturen, med erfarenheter som inte alltid kan jämföras med nyvunnen kunskap.

Dagens jordbruk är en modern, högteknologisk, ansvarsfull bransch där djurvälfärd och hållbarhet står i centrum. Bakom varje gård finns engagerade jordbrukare med både kunskap och erfarenhet – nu får de själva visa och berätta om sitt arbete.

Genom kampanjen vill vi lyfta fram den mångfald som finns inom jordbruket, där alla spelar en avgörande roll för att vi ska få kvalitativa livsmedel och mat på våra bord. Här ser vi en möjlighet att upplysa, inspirera och visa en glimt av matproduktionen.

 

Anta utmaningen, delta i kampanjen

Genom att vara med i kampanjen kan vi tillsammans öka förståelsen och uppskattningen för det viktiga arbete som våra jordbrukare utför varje dag. Tillsammans kan vi hjälpa konsumenterna att se värdet i finländska lantbruket.

Lantbruket är både spännande, intressant och avgörande för vår framtid. Samtidigt vill uppmuntra alla jordbrukare att känna stolthet över sitt arbete.

 

Vi önskar en fin höst till er alla!

 

Landsbygdsförvaltningen i Pedersöre

Maria, Sanna, Gun-Helen, Jonny och Benny

 

Lue teksti suomeksi täältä. 

Egentliga Finlands landsbygdsansikte: Siv Holmgren

Hejsan,

Jag heter Siv Holmgren och är ny verksamhetsledare för Leadergruppen I samma båt – Samassa veneessä. Jag har varit styrelsemedlem i nästan 4 år och ordförande i föreningen i tre år och har juli börjat som verksamhetsledare.

Jag har tidigare jobbat med projekt i över 20 år, både som projektledare, projektadministratör och som projektkoordinator så många olika finansieringsformer är bekanta.
Jag har varit projektledare för bl.a. Skärgårdens skördefest, andra veckoslutet i september, en marknadsdag på lördag och öppna gårdar på söndag, ett evenemang som startade som ett Leader projekt för drygt 15 år sedan och som fortfarande arrangeras.

Jag bor i Pargas och har sommarstuga i Nagu. Genom åren har I samma båts – Samassa veneessä verksamhetsområde blivit bekant, både genom olika projekt och på fritiden.

På min fritid är det många hundaktiviteter som tar upp min tid, jag har en 2,5 år gammal stor pudel som har mycket spring i benen och tillsammans tränar vi bl.a. hoopers och nosework, men trivs allra bäst i på promenader, t.ex. längs naturstigar och på vandringar i nationalparker, både med och utan tält.

Leader I Samma båt – Samassa veneessä


Projektpresentation: På samma våglängd – för starkare samarbete

Borgå-Sibbos fiskeriområde har erhållit bidrag för projektet från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) inom ramen för Sydkustens Fiskeleader. Projekttiden är 1.10.2024-31.10.2025.

Projektgruppen består av projektkoordinator Jaana Ylönen och projektassistenterna Joan Granqvist från Nylands Fiskarförbund och Thorbjörn Sirén, fiskeövervakningskoordinator i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Som projektledare fungerar fiskeriområdets verksamhetsledare Marie Kellgren. Alla i projektgruppen är anställda, på deltid eller som timanställda av fiskeriområdet. På detta sätt består projektgruppen av en palett av olika aktörer med olika erfarenhetsområden.

Projektet har haft två olika fokusområden: att öka samarbetet fiskeövervakare emellan i hela Nyland och att öka interaktionen mellan vattenägare inom fiskeriområdet. Under våren har vi ordnat ett informationstillfälle för fiskeövervakare i Nyland på distans och ett fysiskt seminarium Nyländska Fiskeövervakarträffen 5.4. i Helsingfors. Bägge tillställningarna har varit så gott som tvåspråkiga. Träffarna har fått bra respons av deltagarna och vi skulle gärna ha träffat ännu fler, men tidpunkten blev lite väl sent på våren. Enligt den respons vi samlat in skulle fiskeövervakarna i Nyland gärna träffas årligen för information och ev. skolning, gärna genast i början av året.

Nu skiftar vi fokus från fiskeövervakningen till vattenägarna. I samband med att kallelsen till fiskeriområdets stämma sänts ut till alla vattenägare med minst 50 ha vatten, har fiskeriområdet informerat om det pågående projektet. Vi vill gärna träffa delägarlagen, t.ex. kan vi besöka deras stämmor. Vi har uppmanat vattenägarna att uppdatera sina avtal om fiskevattenvård och fiskeövervakning med fiskeriområdet. Stora vattenägare erhåller ersättning för nyttjande av avgiftsbelagda allmänna fiskerättigheter, alltså medel från statens fiskevårdsavgift. Genom att lämna dessa ägarersättningar hos fiskeriområdet kan vi koordinera och sköta fiskevattenvård och fiskeövervakning i enlighet med fiskeriområdets Nyttjande- och vårdplan. Den 27 september kommer vi att hålla ett tvåspråkigt Seminarium för vattenägare inom Borgå- Sibbos fiskeriområde på Porvoon Poukama i Borgå. Där behandlas allt från vad det innebär att vara vattenägare, möjligheter med sammanslagningar och samarbeten och avtal med fiskeriområdet om fiskeövervakning och yngelutplantering enligt nyttjande- och vårdplanen.

Under projektets gång har vi hittills lärt oss hur svårt det är att nå de man önskar samarbeta med. Vi har även lärt oss hur komplicerade vattenägarstrukturer kan vara och att skillnaderna mellan olika vattenägare är stora. Tidtabellen har tidvis blivit rätt stram. Att slå fast datum för olika tillställningar ska göras i god tid både för att hitta ett så lämpligt datum som möjligt och så att deltagarna hinner boka in det i sina kalendrar. Samarbetet inom projektgruppen har fungerat bra, det som har varit mest utmanande, åtminstone för projektledaren, är att hinna leda projektet utöver sina normala arbetsuppgifter. – Det blir lite pusslande för att få allt att gå ihop med fiskeriområdets ordinära verksamhet och mitt andra jobb, säger Marie Kellgren.

Halvvägs genom projektet har vi ännu inga konkreta planer på en fortsättning till projektet, men att öka samarbete och förbättra informationsgången är en långvarig process och inget som är klart efter ett projekt. Ett år är egentligen ganska kort tid och vi tror att det kommer hända en hel del efter att den egentliga projekttiden tagit slut. Projektet fungerar hoppeligen som ett startskott för ett tätare samarbete på längre sikt.

Du kan följa projektets framskridande och evenemang på fiskeriområdets webbplats

Rådgivning och forskning gynnar trädgårdsodlingen

Rådgivarna svarar idag på dessa behov genom att förutom hjälp och stöd bland annat testa och förmedla tillämpningar och forskningsresultat som förbättrar avkastning och ekonomi. Ett välfungerande samarbete mellan rådgivning och forskning har alltså en central roll i att stärka trädgårdsföretagen i deras utveckling.

För att rådgivarna skall kunna hålla sig ajour med allt nytt som är på gång är samarbetet med forskningen av största vikt – samtidigt är det av stor betydelse att forskarna får input av rådgivarna och odlarna om aktuella utmaningarna. Idag finns det många utmaningarna – förutom lönsamheten även till exempel byråkratin, ny teknik, växtskydd och sortval. Trädgårdsbranschen behöver nätverkande, projekt, workshops, innovationer samt demonstrations- och försöksverksamhet för att utvecklas.  Och det behövs både nationell och internationell finansiering och samarbete för att utveckla den här verksamheten. När det gäller projektverksamhet är de som ingår i styrgrupperna av stor betydelse både för att stöda projektet och för att förmedla det kunnande som uppstår inom projektet.

Projekt, demonstrations- och försöksverksamhet hjälper till att ta fram nya grödor och nya metoder, testa sorter och göra lönsamhetskalkyler för ett stort antal odlare. Den här verksamheten testar också forskningens resultat i praktiken före odlarna tar i bruk de nya metoderna. En viktig del av verksamheten är att ta fram data som grund för rådgivningen. Försöksverksamheten är också en bas för odlarträffar och det är ofta lätt att föra diskussioner vid försöksfälten. Det här personliga träffarna blir samtidigt en typ av grupprådgivning och en plats där rådgivare, forskare, odlare och annat branschfolk diskuterar, lär sig och får nya idéer av varandra. När odlarna träffas och diskuterar lär de sig även av varandra och samtidigt kan det uppstå idéer till samarbete mellan gårdarna.

Agrihubi är en plattform där branschen möts. Här hittar rådgivare, forskare, trädgårdsodlare och andra i branschen kommande evenemang, ny information, nya poddar, bloggar och mycket annat aktuellt. På Agrihubi hittar du också en kunskapsbank med mycket nyttigt inom branschen, till exempel vägledning för att startar ett trädgårdsföretag och länkar till värdefull information såsom ett gratis Excel-botten för produktionskostnadskalkyler inom trädgårdsodling och länkar till slutarbeten vid Hämeen amk.

För att AgriHubi skall förbli en viktig kunskapskälla måste vi alla aktivt hjälpa till med att sätta in information och blogga om våra projekt och våra evenemang. Titta in på Agrihubi och se vad allt möjligt nytt och nyttigt du hittar!

Det idag välfungerande samarbetet mellan forskningen och rådgivningen på trädgårdssidan ger många fördelar – den hjälper odlaren att optimera sina produktionsmetoder och sin avkastning. Samarbetet hjälper också att ta i bruk nya hållbara och klimatanpassade jordbruksmetoder som förutom att minska på användningen av resurser minskar på odlingens negativa miljöeffekter och ökar motståndskraften mot extrema väderförhållanden.

Genom ett fortsatt effektivt samarbete bidrar forskningen och rådgivningen tillsammans med trädgårdsodlaren till en stabil tillgång på inhemska grönsaker, bär och andra grödor av bra kvalitet.

Nina Sevelius
Utvecklingschef för trädgårdsproduktion
SLF