Blogg
16.12.2024

Fokusgrupp för EU CAP Network: Samodling

Ihmisiä pellolla.
Ekologisk samodling av bondbönor och traditionellt vete (i trädjordbruk), öster om Toulouse, Haute-Garonne, Frankrike. Fotograf: Joshua Finch, Novia UAS

Inledning

Under det senaste året har jag haft en fantastisk möjlighet att delta i en fokusgrupp för EU CAP Network om samodling. När jag först uppmärksammades på möjligheten av Susann Rännäri från Förbundet för ekologisk odling var jag inte helt säker på om min bakgrund som småskalig jordbrukare och som utvecklingsprojektledare med inriktning på skogsjordbruk skulle vara tillräcklig. Ändå ansökte jag och blev antagen! Jag kunde inte ana att jag skulle bli utskickad till Wien och Toulouse för att samarbeta med jordbrukare och forskare från hela Europeiska unionen i ett så dynamiskt ämne som ”samodling”. I slutet av fokusgruppens arbete hade jag arbetat med två miniartiklar och upprättat värdefulla kontakter med experter från hela Europa. Även om en samodling av ekologiska bondbönor och traditionellt vete som mognar rätt så fint på den franska landsbygden i slutet av maj kan kännas långt från en genomsnittlig finsk jordbrukares erfarenhet, har arbetet med detta ämne på EU-nivå fortsatt att vara värdefullt för mig här i Finland.

Under tiden som jag deltog i fokusgruppen började jag också en ny tjänst vid Novia som teamledare för gröna ekosystemtjänster. Jag kunde delta i fokusgruppen genom denna roll, där jag utvecklar våra förbindelser med insatser för att bättre förstå hur hänsyn till ekosystemtjänster inom olika branscher kan utgöra en modell för förnyelse. Samodling grundar sig på att växter och deras mikrobiomer kan öka jordbrukets motståndskraft, givet rätt villkor och planering.

De viktigaste fördelarna med min tid med fokusgruppen för EU:s GJP-nätverk om samodling, inbegripet Milpa och proteingrödor har varit:

★     Upprättande av ett nätverk av experter som du kan vända dig till som kollegor, snarare än namn på en skärm eller i en lista över författarna till en artikel

★     Exponering för en stor mängd information som jag annars inte skulle ha känt till

★     Jag har en bättre modell för hur de jordbruksmetoder jag utvecklar och förespråkar fungerar och relaterar till varandra

★     Jag har uppmuntrats att fortsätta att arbeta med samodling och att drömma större efter att ha blivit bekant med mycket intressanta och verkningsfulla forsknings- och utvecklingsprojekt på andra håll i Europa.

★     Förtroende för att vill man så kan man: ”Ekoto Farm” i Nederländerna har en modell för lönsam bandsådd på 7 hektar, vilket kan tjäna som utgångspunkt för att omtolka hur jordbruksföretag skulle kunna diversifiera en del av sin produktion på ett hållbart sätt. Ivar van Dorsts innovationer och noggrannhet vad gäller detaljer har byggt upp ett starkt varumärke som erkänns både nationellt i Nederländerna och internationellt för att kämpa för ungdomar inom jordbruket

Hur fungerar samarbete på EU-nivå inom jordbruket när platserna är så olika?

Med tanke på att EU har ett mycket brett spektrum av ekosystem, jordtyper och till och med socioekonomiska förhållanden – som tillsammans påverkar genomförbarheten av olika jordbruksmetoder – kan man undra om det är värt besväret att diskutera dem på EU-nivå snarare än regionalt. Jag skulle kunna instämma i denna tveksamhet om fokusgruppens mål var att diskutera mycket specifika metoder och en snäv uppsättning tekniska detaljer. Målet är dock att ta reda på om ämnet förtjänar större uppmärksamhet och mer resurser som helhet. En fokusgrupp är till sin natur inriktad på idéer som har förtjänster, snarare än att vara inriktad på att lösa ett mycket specifikt problem som kanske bara kan uppstå lokalt. Genom att samarbeta med experter från hela EU kunde vi ur ett så brett perspektiv som möjligt belysa hur mycket samodling har att erbjuda.

Jag är personligen övertygad om att lärande kan underlättas genom att arbeta med mycket olika människor och situationer. Jag tror att det kan vara lättare att förstå varför ett utmanande koncept fungerar när detaljerna – exakta grödor, planteringsdatum, marknader osv. – är mindre bekanta. Att observera okända situationer minskar tendensen att fastna vid teknikaliteter: vi är mindre benägna att döma människor utanför vårt samhälle för att de försöker sig på något annorlunda. Detta hjälper oss att fokusera på budskapet snarare än på budbäraren genom att ställa frågor som: ”Varför fungerar en samodling av bondbönor och vete? Vilka roller spelar varje växt i samodlingen?” När du väl vet hur det fungerar kan det vara lättare att hitta lokala substitut för varje roll där hemma.

Och även om vi kommer från många olika bakgrunder (själv är jag inte ens europé!) ger det gemensamma intresset tillräcklig ömsesidig förståelse för att en hel del nya idéer ska kunna genereras. Oavsett om dessa idéer kommer till under en arbetssession eller efter timtal vid middagsbordet, så har det faktum att vara tillsammans med likasinnade människor som du inte träffar varje dag sin egen speciella kvalitet. Det är mycket sällsynt att ha möjlighet att sammanstråla under några dagar med så starkt motiverade människor, och vi har alla gjort det mesta av de nya förbindelserna.

Det är naturligtvis inte alltid lätt att arbeta med människor från andra länder. Det finns kulturskillnader att navigera i och problem kan ligga och lura i att man förstår ord på olika sätt. I stället för att se dessa missförstånd som frustrerande hinder fann jag diskussioner som ”vad innebär liggsäd?” vara en fantastisk övning i behovet av att hålla kommunikationen flytande. I Nederländerna förekommer inte liggsäd på grund av vind. I USA, där jag kommer ifrån, är liggsäd på grund av vind definitivt något som inträffar. För att gå tillbaka till frågan om dömande i jordbrukskretsar kan vad som kan ses som ett misstag i en grupp vara acceptabelt i en annan: denna skillnad i hur man förstår ”samma ord” kan innebära att man tappar i status hos den förra och bibehåller den med den senare. Hur många ”misstag” krävs innan du avfärdar någon som okunnig? Att arbeta med fokusgruppen gör mig mer förstående inför ”misstag”. Att veta hur annorlunda tolkningen av samma ord kan vara från grupp till grupp och person till person gör att jag vill bli en bättre skribent och kommunikator.

Kan fokusgrupper rekommenderas för andra finländska landsbygdsutvecklare?

Jag rekommenderar starkt att du kandiderar för nästa fokusgrupp för EU:s GJP-nätverk som väcker ditt intresse. Det går knappt dag går utan att jag tänker på hur jag kan använda det jag lärt mig i praktiken.

Att arbeta med detta specifika ämne öppnade mina ögon för de enorma ansträngningar som görs i lantbrukarnas verkstäder och på deras fält, för universitetens forskningsavdelningar och till och med för EU:s inre verksamhet för att förstå hur vi bättre kan odla växter tillsammans. Vi lärde oss inte bara om teorin, utan presenterades för verkliga framgångsrika fall av jordbrukare som genomförde idéerna i olika konkreta sammanhang – från ett ”litet” jordbruk i Nederländerna till forskning från Kina om hur kvävefixering i samodling av spannmål och baljväxter fungerar. Jag fick också lära mig att det arbete som vi utför i Finland för landsbygdsutveckling också kan vara rätt banbrytande: många av deltagarna var ivriga att höra om våra pilotprojekt inom skogsjordbruket för innovativa växtkombinationer och en utmanande strategi för markhälsa.

Att sammanföra experter – oavsett om de är jordbrukare eller forskare – för att på ett jämlikt sätt diskutera dessa idéer är ett utmärkt sätt att bygga professionella nätverk.

Mitt enda varningsord är detta: om du inte är någon som vill arbeta tillsammans med en grupp människor från olika länder för att diskutera, skriva, delta i digitala möten och återgälda EU:s investering i er fokusgrupp, kanske detta format inte är något för dig.

Ibland kan det kännas som att Finland ligger långt ifrån EU:s centrum. Ta tillfället i akt att lyfta fram ditt perspektiv och din kunskap som en jämlik partner, så kan resten av EU dra nytta av det!

Resultat

Vår fokusgrupps uppdrag var att ta itu med frågan:

”Hur integrerar man samodling i befintliga odlingssystem och jordbrukslandskap för att öka jordbrukets motståndskraft och en effektiv användning av naturresurser samtidigt som beroendet av externa insatsvaror minskas?”

Det enklaste svaret på denna fråga är att vi har en betydande mängd information som tyder på att samodling – av alla typer – kan uppnå de resultat som förespråkarna av dem främjar. Det är dock detaljerna som är det viktiga: medan samodlingar kan ha mycket gemensamt (se miniartikel 3), krävs det för att en samodling ska fungera på ett visst jordbruk en hel del forskning, planering och en vilja att möta utmaningar under odlingssäsongen (miniartikel 4). Det kan också finnas betydande tekniska hinder för att börja med samodling. Även om det till exempel finns en rad alternativ för att urskilja utsäde från samodlingar är de inte idiotsäkra och för närvarande kanske vissa marknader inte accepterar felmarginalen.

Det resultat som jag är mest stolt över är skapandet av det enkla diagrammet nedan. Det är ett första försök att lägga ut samodlingar så att den rumsliga skala de fungerar på och deras uppfattade svårighetsgrad snabbt kan förstås. Samodlingar komplexitet – mellan all jargong och kontextberoende variationer – kan göra dem rätt svåra att närma sig. Detta diagram, som presenteras på sidan 16 i slutrapporten och på sidan 3 i miniartikel 3, minskar denna komplexitet på ett fiffigt sätt. Som ett första försök att förstå dessa idéer utgör det en solid grund för experter att fortsätta att hitta sätt att göra idéerna mer lämpade för en bredare diskussion.

Figure: a schematic visualisation of how complex it is to establish crop associations and how they fit at different spatial scales, along with practices that provide "stepping stones" from monocrops to crop associations.

Dokument

Teamet som driver vår fokusgrupp utarbetade en preliminär artikel om diskussionsämnet, en undersökning av befintliga trender och använde dessa två verktyg för att identifiera ämnena för miniartiklarna. Vår fokusgrupp framställde fyra miniartiklar:

  • Miniartikel 1: Cultivar testing as a key to boost uptake of crop associations in breeding and farming
  • Miniartikel 2: A value chain perspective on crop associations
  • Miniartikel 3: Integrating crop associations into farming systems
  • Miniartikel 4: Crop association practices: Where and how to find them?

Jag arbetade med miniartiklarna 3 och 4 och samordnade den senare. Miniatyrartiklarna hittas på den här sidan.

Det utarbetades en slutrapport (länk) som sammanfattar vårt arbete och resultaten från diskussionsgrupperna.

Framtid

Fokusgruppen offentliggjorde sin slutrapport i slutet av september och har sedan dess avslutat sin verksamhet. Jag upprätthåller fortfarande kontakten med i synnerhet medlemmar i mina team och tycker om att diskutera utvecklingen av samodling, i synnerhet hur koncepten fungerar med skogsjordbruk. Vi kommer att vara värdar för den andra skogsjordbruksexperten i vårt projekt Agroforestry i Nyland i vinter för en workshop om diversifiering av skogsjordbrukssystemens undervegetation för vinst och hållbarhet. Att inkorporera denna kunskap i mitt dagliga arbete skulle inte ha varit möjligt utan att ha deltagit i fokusgruppen.

Avslutningsvis rekommenderar jag starkt att du håller ett öga på kommande fokusgrupper och andra GJP-nätverksevenemang i ditt område. De erbjuder ett enormt värde och är verkligen en plats där man kan påverka jordbrukets utveckling i EU.

Suomalainen niitty.
Vid pilotprojektet Lill-Nägels Agroforestry i Kyrkslätt (en del av projektet Agroforestry i Nyland) används vid varje aspekt av området flera typer av samodling. Ett av våra mål är att undvika monokulturer närhelst det är möjligt. På detta fotografi (15 juli 2024) har en täckgröda med biologisk mångfald förbättrat markförhållandena, minskat ogräs, tillhandahållit livsmedel för pollinatörer och nyttiga insekter i ett par månader och är redo att avslutas. Här samverkar principer om skogsjordbruk, reläodling, skyddsgrödor, samodling, bandsådd, samplantering och täckodling. Fotograf: Joshua Finch, Novia UAS

Namn: Joshua Finch
Organisation: Yrkeshögskolan Novia
Befattning: Agroforestry i Nyland projektledare och teamledare för gröna ekosystemtjänster
Kontaktuppgifter: joshua.finch@novia.fi / +358 0 504071636