Nordiskt kök och mat – en framgångshistoria som man vill bygga vidare på

I december 2024 hade Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, bjudit in 65 påverkare inom livsmedelsbranschen från alla nordiska länder till Malmö för en inspirerande diskussion. Uppgiften var att utveckla den nordiska hållbara matkulturen framöver.

I december 2024 hade Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, bjudit in 65 påverkare inom livsmedelsbranschen från alla nordiska länder till Malmö för en inspirerande diskussion. Uppgiften var att utveckla den nordiska hållbara matkulturen framöver. Sammanlagt hade 30 timmar reserverats från början till slut. Jag hade glädjen att få en inbjudan.

I år har det gått 20 år sedan manifestet för det Nya Nordiska Köket publicerades år 2005, och påbörjade en förändring av den nordiska matkulturen. Det var en framgång. Innan dess var den nordiska fine dining-matkulturen inte känd internationellt. I dag är dess betydelse uppskattad och erkänd, till exempel vid sidan av det franska och italienska köket.  Det dåvarande manifestet för det Nya Nordiska Köket undertecknades av sammanlagt 12 kockar från olika nordiska länder. Från Finland undertecknades det av eldsjälarna och kockarna Hans Välimäki och Mikael ”Micke” Björklund från Åland. Manifestet innehåller 10 principer som skulle visa vägen för en välsmakande, säsongsenlig, hälsosam och hållbar matkultur i alla nordiska länder.

På manifestets stabila grund fanns det nu ett behov av att hitta nya idéer, hur vi tillsammans kan främja nya idéer som stärker vår egen matkultur. Den här gången låg fokus närmast på att främja den nordiska vardagsmatskulturen. Man upplever att den fortfarande har mycket potential och utrymme för förbättringar. Här kan det nordiska samarbetet spela en viktig roll.

Från Finland och Åland deltog sammanlagt 16 personer. Deltagarna representerade en bred skala av aktörer och synvinklar, bland annat restauranger, författare, representanter för företag och organisationer, samt andra som på något sätt har profilerat sig som förespråkare av lokal och nordisk mat i sitt hemland. Deltagarna delades in i sju arbetsgrupper med tydliga uppgifter. Min egen arbetsgrupp behandlade måltider och matlagning i hem och gemenskaper samt hur de kunde främjas ännu bättre.  Mycket görs ju redan i de olika nordiska länderna, det finns också mycket att lära av det. Ett av arbetsgruppens förslag, som presenterades för Karen Ellemann, var att matfostrans roll i skolornas timfördelning borde stärkas redan i daghemmen.

Resultaten sammanställs i en rapport som publiceras i början av 2025. Rapporten kommer att presenteras för de nordiska regeringarna för fortsatta åtgärder

Rikard Korkman, ombudsman, SLC, rikard.korkman@slc.fi

Rikard Korkman, ombudsman, SLC