I byarna byggs psykisk krisberedskap tillsammans i vardagen

Ordspråket ”som en blixt från klar himmel” passar väl också in på större kriser. Sällan vet vi på förhand vilken typ av kris som kommer att utmana vår vardag. Alltför ofta talar man om krisberedskap först när något redan har hänt. Men i verkligheten görs det viktigaste arbetet för krisberedskap i den helt vanliga vardagen, när allt ännu är bra.

Vardagen är grunden för krisberedskap

Psykisk krisberedskap innebär förmågan att möta kriser, bevara handlingsförmågan och klara sig tillsammans med andra. Den uppstår inte i ett ögonblick, utan byggs långsamt upp genom vardagens val, relationer och gemenskaper. Psykisk krisberedskap stärks av förvånansvärt enkla saker: god nattsömn, rätt sorts kost, möten längs byavägen, tid för favoritintressen och av att veta vem man kan ringa i nöd. Även upplevelser av meningsfullhet stärker den psykiska krisberedskapen. För att vara mentalt stark och krisresistent behöver man inte vara en superhjälte.

Gemenskap stärker också individens krisberedskap

Vi behöver varandra – ingen klarar sig helt ensam. När vardagen rullar på och det inte finns några större utmaningar, behöver vi kanske inte hjälp av andra och längtar nödvändigtvis heller inte efter sällskap. Beredskap handlar dock inte bara om vattendunkar och matförråd i källaren. Beredskap är också att veta vem man kan be om hjälp eller vem som kommer på besök när man känner sig ensam. Gemenskap, relationer och grannhjälp bildar ett osynligt skyddsnät. Vissa av oss har tur och omges av nära människor. Andra kan behöva anstränga sig mer för att bygga upp detta skyddsnät. Därför är det viktigt att olika gemenskaper erbjuder mötesplatser också för ensamma människor. Vid kaffebord, på byakvällar eller till och med på golfbanan kan relationer uppstå som stärker den psykiska beredskapen.

Hela byn förbereder sig

Beredskap berör oss alla. Kommuner och städer har beredskapsplaner, staten förbereder sig. Individens beredskapsförmåga stärks bland annat genom 72-timmarsutbildningar och -material. Allt oftare talar man också om beredskap på byanivå och inom föreningar. I diskussionerna ligger tyngdpunkten ofta på fysisk beredskap – vad man ska ha i reserv inför störningssituationer. Men beredskap handlar ofta mer om verksamhet, om vad man gör i en kris- eller störningssituation. Inom föreningsverksamhet eller i byn kan beredskap innebära att man i förväg funderar på hur man ska agera i olika situationer. Det är viktigt att identifiera de mest kritiska funktionerna och till exempel besluta hur kommunikationen ska skötas om internet eller el inte fungerar.

Handlingskraft ger hopp

I osäkra tider ökar orostänkandet och världen kan upplevas som hopplös. Då kan man hitta meningsfullhet och hopp genom handlingskraft och självtillit. ”Jag kanske inte kan lösa hela problemet, men det finns åtminstone något jag kan göra.” Små handlingar kan hjälpa en framåt och skapa en känsla av att man åtminstone till viss del kan påverka situationen.

Samarbete lönar sig alltid

I diskussioner om byarnas trygghet och beredskap betonas ofta vikten av samarbete. I Österbotten pågår för närvarande två projekt som rör byasäkerhet: Aktion Österbottens SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu samt Vasa stads projekt Kyläturvallisuus Kyrönmaalla. Båda projekten har fått delfinansiering från Europeiska unionen. I dessa projekt beslöt vi att arbeta som vi lär och ordnade tillsammans ett webbinarium om psykisk krisberedskap den 7.5.2026.
Under webbinariet fick vi ta del av mångsidiga perspektiv på psykisk krisberedskap.

  • Henna Nyrhinen från Vasa stad inledde tillställningen genom att ge bakgrund till webbinariets tema.
  • Projektmedarbetaren Elina Lehto talade om resiliens och psykisk krisberedskap framför allt på individnivå.
  • Experten på psykosocialt stöd Maria Viljanen från Röda Korset granskade gemenskapernas inverkan på den psykiska krisberedskapen.
  • Byaexpert Mari Viljanmaa från Utvecklingsföreningen Liiveri belyste på ett fint sätt styrkorna i krisberedskap på byanivå, men också gemenskapens utmaningar.
  • Kyrkoherde Rose-Maj Friman från Korsnäs talade om församlingarnas roll i människors vardag och i eventuella krissituationer.
  • Camilla Roslund-Nordling från Psykosociala Förbundet lyfte fram vardagliga möten och bekämpning av ensamhet.
  • I Marika Danielssons anförande från Marthaförbundet betonades vikten av att trygga kontinuiteten i föreningarnas verksamhet i krissituationer, och konkreta metoder för detta presenterades.
  • Avslutningsvis sammanfattade Roger Norrgård från Svenskfinlands Byar eftermiddagens omfattande innehåll.

Denna bloggtext var mitt egna försök för att sammanfatta de tankar om psykisk krisberedskap som webbinariet väckte.

SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu är ett utvecklingsprojekt som genomförs inom Aktion Österbottens verksamhetsområde. Projektets mål är att stärka landsbygdssamhällenas krisberedskap, försörjningsberedskap och gemenskapsbaserade beredskap. Projektet genomförs av Aktion Österbotten r.f. i samarbete med Svenskfinlands Byar (SLF), byaföreningar och andra samarbetspartners. Projektet har fått delfinansiering från Europeiska unionen.

Tack Frida Lähdesmäki Dahlin för hjälpen med översättningen av denna bloggtext.

 

 

Byar i energiomställningens kärna – gemenskapsenergi och energibyar i Österbotten

Inom projektet PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten där Aktion Österbotten  är med som projektpartner kartlägger vi och tar fram ny kunskap om regionens potential då det gäller förnybar energi för att påskynda utvecklingen av det regionala energisystemet. Energifrågor berör oss alla – de är inte bara viktiga för storstäderna och industrin. Eftersom en stor del av den förnybara energin produceras på landsbygden har byarna och deras invånare blivit centrala aktörer i energiomställningen.

Lokala energilösningar ökar inte bara regionens självförsörjning, utan de kan också spela en viktig roll i beredskap och nationell säkerhet – ett perspektiv som för några år sedan knappt beaktades. När energi produceras och lagras hållbart och lokalt minskar beroendet av externa aktörer, vilket stärker funktionsförmågan i krissituationer . Förutom lokal energiproduktion bör diskussioner också föras om energiförbrukning, utjämning av konsumtionstoppar och olika former av energilagring.

Dold kompetens i byarna och gemenskapsenergi

Aktion Österbotten utvecklar landsbygden som en Leader-grupp genom EU:s landsbygdsfinansiering, men fungerar också som en regional byaförening. I projektet är vi med för att engagera byarna och deras invånare i energidiskussionen. Vi är särskilt intresserade av att det finns ett mycket stort energikunnande och annan kompetens i Österbottens byar – både genom företagen som verkar där och människorna som bor där. Denna kompetens utnyttjas idag inte systematiskt, utan hålls ofta skild från byns allmänna verksamhet. Det behövs fler hackathons och idéverkstäder på byanivå för att lösa lokala energiproblem och andra utmaningar!

Det talas redan mycket om energigemenskaper, och några har etablerats i städer. Fram tills vi börjar se dessa etableras på landsbygden också har vi valt att i projektet och våra evenemang tala om gemenskapsenergi. Gemenskapsenergi kan vara lokala lösningar som bygger på samarbete, tillit och en gemensam vilja att vara en del av ett mer hållbart energisystem. Gemenskapsenergi är framför allt ett socialt och regionalt arbetssätt – efter det kan man fundera på den tekniska implementeringen.

Smart energiby -konceptet och metoder för delaktighet

I vårt första samarbete med Vasa universitet inom RIPEET-projektet genomförde vi ett litet pilotprojekt för en Smart energiby tillsammans med Esse by. Vi ville lyfta fram konceptet Energiby igen, som utvecklats vid Vasa universitet och som var före sin tid då de första projekten genomfördes för mer än tio år sedan. Vi anser att den konkreta modell som Energiby-konceptet erbjuder kan hjälpa byar att nå hållbar energisjälvförsörjning. I pilotprojektet ville vi förenkla processen något och fundera på hur man kan använda och integrera digitala verktyg. Energibyns verktygslåda hjälper byn att formulera sin vision, beräkna sin potentiella energiproduktion och planera nödvändiga åtgärder. I sin nuvarande form kräver processen någon som faciliterar den. I bästa fall skulle verktyget kunna användas mera självständigt på byanivå.

Vi har fortsatt detta arbete inom PEAK-projektet. Delaktighet och samarbete har varit centrala aspekter i projektets genomförande. Vi har ordnat workshoppar där lokala invånare och aktörer har fått diskutera energifrågor. För workshopparna har vi utvecklat konkreta diskussionskort som inspiration för samtalen och för att lyfta fram perspektiv som annars kanske skulle glömmas bort. På vår workshop på Wasa Future Festival utgick vi ifrån resultatet från de intervjuer som vi genomfört och förde diskussioner om olika aktörers roll i utvecklingen av ett regionalt hållbart energisystem.

Utmaningar och möjligheter för landsbygdens energisystem

Leader-grupper kan, om de vill, spela en större roll i utvecklingen av hållbara energisystem på landsbygden. Det kan ske genom finansiering, men också genom att facilitera samarbete och lyfta fram lokala åsikter och röster.

Våra resultat i PEAK-projektet så här långt har bekräftat insikterna från tidigare samarbeten. Utmaningarna för att utveckla hållbara energisystem på byanivå handlar särskilt om attityder, markanvändning och finansiering. Grön energi produceras på landsbygden i form av solparker och vindkraftverk – men för vem produceras den? Till exempel datacenter planeras också på landsbygden, och inte alla gillar att energiproduktionen som krävs förändrar landskapet. Markanvändning väcker många frågor som inte alltid är enkla. Hur planerar kommunen, använder man tvångsinlösen eller andra liknande metoder för att få tillgång till markområden och så vidare? För privata, mindre projekt är tillgång till finansiering ofta en utmaning.

Lyckligtvis finns det också en rad med möjligheter. Lokalt ägande, som i fallet med projektets samarbetspartner Esse Elektro-Kraft, kan stödja acceptans och ge direkt nytta till lokalsamhället. I takt med att teknologin utvecklas ökar också antalet nya lösningar för lokal energiproduktion och -lagring, och smarta elnät möjliggör flexibel och effektiv användning av energi. På landsbygden fungerar samarbetet mellan olika aktörer ofta väl, och genom att arbeta tillsammans skapas hållbara lösningar även för att utveckla energisystemet.

Smart energiby – kort som utgångspunkt för diskussion

Vill ni diskutera hållbar energi och olika möjligheter i just er boendemiljö, till exempel under en byakväll? Smart energiby- diskussionskorten som vi utvecklat inom PEAK-projektet är ett diskussionsverktyg för att öka delaktighet som är tillgängligt för alla. Korten finns i Landsbygdsnätverkets kunskapsbank.

Med hjälp av korten kan man föra samtal om förnybar energi, identifiera lokala möjligheter och eventuella  hinder för utvecklingen.

Bloggen är skriven av Piritta Syrjälä, som arbetar som utvecklingsspecialist vid Aktion Österbotten. Hon är med i arbetsgruppen för PEAK-projektet och har lovat sig själv och projektteamet att vara den som i detta samarbetsprojekt vågar säga högt: ”Förlåt, nu förstod jag inte.”

Det gemensamma projektet ”PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten” mellan Vasa universitet och Aktion Österbotten producerar ny kunskap för att påskynda omställningen och utvecklingen av det regionala energisystemet till koldioxidneutralitet med fokus på förnybar energi. Analyserna görs ur ett tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv. Projektet startade i maj 2024 och kommer att pågå i två år.

Det samfinansieras av Europeiska unionen och koordineras av Vasa universitets forsknings- och innovationsplattform VEBIC. Andra finansiärer är Esse Elektro-Kraft Ab, Vasa universitet och Aktion Österbotten.