Nya förstasidor – kolla dina profilintressen!

AgriHubis och Landsbygdsnätverkets hemsidor har uppdaterats i början av året för att lyfta fram de ämnen som intresserar dig mest. Det är viktigt att du fyller i din profilinformation noggrant och väljer dina ämnen med omsorg. Förutom innehållsvalet på förstasidan kommer de ämnen du väljer att påverka innehållet i din veckovisa e-postsammanfattning på torsdagar.

Du är i gott sällskap på nätverksplattformen

Med informationen från AgriHubi, Landsbygdsnätverket och Fiskerinätverket är du i gott sällskap: förra året hade webbplatsen 25 000–30 000 besök per månad. Det finns alltså en efterfrågan på information om jordbruk, landsbygd och fiske, och här kan du hitta allt på ett och samma ställe. Det mest populära innehållet är evenemang och projekt.

Under 2025 marknadsfördes cirka 1600 evenemang på nätverksplattformen, varav de flesta rörde jordbruk, utbildning, miljö och klimat. De mest populära månaderna för evenemang är mars, april och november.

Kommer till nätverksplattformen år 2026

•Rådgivarsökning – alla rådgivare inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk i en katalog

•Artificiell intelligensbot – gör det enklare att hitta information på webbplatsen!

Arbetsledning inom trädgårdsföretag

I trädgårdsföretag har man ofta olika medarbetargrupper som ska ledas. Det ställer många krav på arbetsledningen. När familjen både äger och styr företaget, betyder det att någon eller några ur familjen har ansvaret för arbetsledningen. Företaget kan ha både fast anställda och säsongsanställda. Detta gör också att arbetsledningen i trädgårdsföretag har mer att beakta än organisationer som bara har fast anställda.

Att rekrytera rätt personer är väldigt viktigt, men det är ofta svårt att locka kompetent arbetskraft till landsbygden och mindre tätorter. Det gäller både trädgårdsföretag och andra företag i Västvärlden. Det finns många sätt att locka arbetskraft, till exempel flyttbidrag, hjälpa den nya medarbetaren med att hitta ett socialt nätverk, hjälpa partnern att hitta arbete och så vidare. Man ska också fortgående motivera den nya arbetstagaren att stanna i sitt arbete. Här får man inte glömma självklara saker: tacka och berömma, fira lyckade projekt och vara hörsam. 

Läs blog på svenska om arbetsledning inom trädgårdsföretag

Är det dags att slå ihop forskning, utveckling och rådgivning inom jordbruket?

Det sägs ofta att vår forskning, utveckling och rådgivning är för uppdelad jämfört med vissa avancerade jordbruksländer som vi vill jämföra Finland med, till exempel Danmark och Irland. AgriHubi-nätverket, som har varit verksamt i fem år nu, har varit ett steg i rätt riktning för att minska denna uppdelning.

Utredaren Reijo Karhinen var redan år 2019 bekymrad över detta i sin rapport ”En ny början – jordbruket är också en försörjning för framtiden”. I rapporten föreslog han att ”ett kompetens- och servicecenter för jordbruksentreprenörskap skulle inrättas i anslutning till Naturresursinstitutet i Finland, som skulle samla omfattande expertis för att stödja förvaltningen och utvecklingen av jordbruksföretag”.

Karhinen föreslog att centrumet skulle fungera som en bro mellan forskning, rådgivning och praktiskt jordbruk. Förutom forskning och rådgivning skulle centrumet delta i och utveckla utbildning på yrkeshögskolenivå och andra nivåer inom området.

Behovet är fortfarande lika akut som någonsin, och AgriHubi har inrättats för detta ändamål. Det är viktigt att ha ett gemensamt organ inom sektorn som specifikt fokuserar på informationsutbyte och fungerar som en bro mellan producenter och forskning, i nära samarbete med lokala rådgivare och rådgivningscentrum.

Så arbetar till exempel SEGES i Danmark, som specialiserar sig på att implementera och sprida information direkt till rådgivare och producenter. SEGES definierar sin viktigaste uppgift som att hålla rådgivare uppdaterade om nya forskningsresultat genom att effektivt utnyttja utvecklade databaser, Men också deras förmåga att identifiera nya utmaningar och föra en dialog med universitetsforskare, och på så sätt styra forskningen i en riktning som bäst tjänar producenterna.

I Finland producerar vi många bra rapporter och förslag till åtgärder, som de ovannämnda parterna gemensamt bör ta upp och genomföra på ett mycket mer kraftfullt sätt. Det finns till exempel fortfarande arbete att göra med åtgärdsförslagen i Karhinens rapport – aktörerna i AgriHubi är oberoende organisationer och det är ibland oklart vem som ansvarar för att driva vilka frågor.

I många fall är det också en fråga om resurser för att arbeta mot ett gemensamt nätverk. AgriHubi är en bra plattform för konventionellt samarbete när det gäller informationsutbyte, men vi måste också våga utveckla nya verksamhetsmodeller. Naturligtvis har även jordbruksförvaltningen och jord- och skogsbruksministeriet en viktig roll att spela när det gäller att främja samarbetet inom sektorn och tillhandahålla finansiering för att föra samman de olika aktörerna.

En färsk rapport har utvärderat de lärdomar som dragits av verksamheten inom nätverken för kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (AKIS) i olika EU-länder ur Finlands perspektiv. Rapporten drar slutsatsen att de viktigaste lärdomarna för utvecklingen av vårt system är följande: behovet av långsiktig samordning och en tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig utveckling av rådgivarnas kompetens och kvalitetskontroll, praktisk informationsspridning och tillämpningscentrum, utnyttjande av digitalisering och ett enhetligt informationssystem. Det är lätt att instämma i dessa utvecklingsbehov.

Rikard Korkman
Ombudsman, SLC

Kompetenskluster för hållbar användning av torvmarker

Användningen av torvmarker i näringsverksamheten på landsbygden, såsom skogsbruk, jordbruk, energiproduktion och annan användning av torv, befinner sig i ett brytningsskede i Finland. För att stävja klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden ställs allt fler krav på användningen av torvmarker, vilket förutsätter att näringsverksamheten reformeras och till och med begränsas. Förändringsbehoven påverkar hela värdekedjan, från torvmarker till vidareförädling och ända fram till konsumenterna.

En hållbar och rättvis förnyelse av användningen av torvmarker är en stor utmaning som man måste ta itu med genom samarbete. Ett smalt synsätt och främjande av endast ett mål leder inte till smarta lösningar. Därför är det viktigt att samla all relevant kunskap och förståelse. I ett brett nätverk kommer olika perspektiv fram och kunskapen ackumuleras. På så sätt kan man hitta och utveckla praktiska lösningar som är genomförbara och rättvisa.

Kompetensklustret för hållbar användning av torvmarker bildades på initiativ av aktörer i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten år 2023. Idag har klustrets verksamhet spridit sig till andra delar av Finland. Klustret kan omfatta både regionala och riksomfattande organisationer och företag vars verksamhet anknyter till användning av torvmarker.

Vad gör kompetensklustret?

Målet med kompetensklustret är att stärka kunskapen, samarbetet och genomslagskraften i den förnybara användningen av torvmarker. Klustret:

  • Producerar och sprider aktuell information om hållbar användning av torvmarker
  • Främjar samarbetet och nätverkandet mellan aktörer
  • Kombinerar forskning och praktisk verksamhet
  • Stärker det lokala kunnandet och delaktigheten

Omfattande perspektiv på användningen av torvmarker

Klustret granskar alla former av användning av torvmark, inklusive:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Torvutvinning
  • Efteranvändningsformer
  • Skydd
  • Rekreation och turism

Samarbete i praktiken – fleroptimerade lösningar

Klustret utvecklar i samarbete med aktörer och markägare fleroptimerade, praktiska lösningar för att främja hållbar användning av torvmarker. Detta bidrar till att skapa och stärka upplevelsen av rättvisa i den gröna omställningen.

Websida

Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.

Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion