Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.

Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion
 

Hälsningar från Landsbygdsförvaltningen inom Pedersöre samarbetsområde

Pedersöre kommun fungerar som värdkommun för landsbygdsförvaltningen i närliggande kommunerna Kronoby och Larsmo samt städerna Nykarleby och Jakobstad. Men vilka är ansiktena bakom landsbygdsförvaltningen? Vad är aktuellt i Pedersöre samarbetsområde just nu? Hur ser jordbruket i området ut? Svaren på dessa frågor får du i detta blogginlägg.

Inom området finns cirka 800 jordbruk med en odlad areal på drygt 41 000 hektar. Antalet nötkreatur uppgår till totalt 30 000, vilket förklarar varför fodervall odlas på stor del av arealen, drygt 17 000 hektar. Därefter kommer foderkorn, havre och vårvete som är de vanligaste grödorna som odlas.

Vårt team inom Pedersöre landsbygdsförvaltning

  • Maria Berglund, landsbygdschef (Pedersöre kommungård)
  • Jonny Kronqvist, landsbygdssekreterare (Pedersöre kommungård)
  • Sanna Särs, landsbygdssekreterare (Kronoby kommungård)
  • Benny Gunell, landsbygdssekreterare (Jeppo, Nykarleby)
  • Gun-Helen Andtfolk, stödhandläggare (Jeppo, Nykarleby)

Utmärkande för vårt jordbruk är bland annat:

  • Mjölkproduktion:
    • Kronoby kommun 7:e plats med 33,9 milj. liter mjölk
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 32,4 milj. liter mjölk
  • Nötköttsproduktion:
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 1,6 milj. kg.
  • Svinköttproduktion:
    • Nykarlebystad 2: a plats med 11,5 milj. kg.

 

Aktuellt #bondenifokus

Förutom stödhandläggning, stödutbetalningar och övriga ansvarsområden inom landsbygdsförvaltningen, pågår en sociala medier-kampanj med hastaggen #bondenifokus. Syftet med kampanjen är att lyfta fram jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen i samarbetsområdet genom plattformar som Instagram och Facebook. Det har redan visats och kommer med jämna mellanrum att visas bilder och videon från områdets jordbruk.

Så häng med i sociala medier – vi använder hashtaggen #bondenifokus och det är fritt fram att dela egna bilder och berättelser om jordbruk med #bondenifokus.

Förutom på vår avdelning så har det i Pedersörenejdens landsbygdsnämnd även diskuterats hur man kan uppmärksamma landsbygdsnäringarna och flera fina förslag har framkommit. För att förverkliga kampanjen är samarbetsområdets alla informatörer involverade. Vi har en stark jordbruksnejd, och inläggen på Instagram och Facebook, delas inom samarbetsområdets alla kommuners sociala media: Pedersöre, Kronoby, Larsmo, Jakobstad och Nykarleby.

 

Stärka lantbrukets röst

I dagens samhälle har många människor liten eller ingen naturlig anknytning till lantbruk och ofta har de inte ens möjlighet att få det. Det här står i stark kontrast till tidigare tider, då jordbruket vare en central del av livet för många. Jordbrukskunskapen fördes vidare på ett annat sätt och skapade lättare en förståelse för det jordnära.

Vi vill väcka nyfikenhet, öka synligheten, förståelsen och kunskapen om finländska jordbruket, och för den inhemska matproduktionen. Genom att dela kunskap om jordbruk, som en gång var självklar, kan man bättre förstå och stötta jordbrukare. Därför är det extra viktigt att informera och visa verkligheten bakom jordbruket – att ge en inblick i hur det faktiskt fungerar. Jordbrukare har respekt och nedärvd kärlek för naturen, med erfarenheter som inte alltid kan jämföras med nyvunnen kunskap.

Dagens jordbruk är en modern, högteknologisk, ansvarsfull bransch där djurvälfärd och hållbarhet står i centrum. Bakom varje gård finns engagerade jordbrukare med både kunskap och erfarenhet – nu får de själva visa och berätta om sitt arbete.

Genom kampanjen vill vi lyfta fram den mångfald som finns inom jordbruket, där alla spelar en avgörande roll för att vi ska få kvalitativa livsmedel och mat på våra bord. Här ser vi en möjlighet att upplysa, inspirera och visa en glimt av matproduktionen.

 

Anta utmaningen, delta i kampanjen

Genom att vara med i kampanjen kan vi tillsammans öka förståelsen och uppskattningen för det viktiga arbete som våra jordbrukare utför varje dag. Tillsammans kan vi hjälpa konsumenterna att se värdet i finländska lantbruket.

Lantbruket är både spännande, intressant och avgörande för vår framtid. Samtidigt vill uppmuntra alla jordbrukare att känna stolthet över sitt arbete.

 

Vi önskar en fin höst till er alla!

 

Landsbygdsförvaltningen i Pedersöre

Maria, Sanna, Gun-Helen, Jonny och Benny

 

Lue teksti suomeksi täältä. 

Prognos: Lönsamheten för gårdar förbättras

Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro. 

”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.

Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital. 

Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust. 

Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra 

Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.

Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.

Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras

Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0. 

Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.

Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.

Bakgrund och material för prognoserna

Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.

Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.

Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.

Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.

Läs mer om lönsamheten inom jordbruket

Kontaktinformation

Jukka Tauriainen, Forskare

+358295326580

jukka.tauriainen@luke.fi

Odla potatis och frilandsgrönsaker framgångsrikt

Välkommen att delta i Lepaa trädgårdsutställningen i Tavastehus den 14-16 augusti!

Missa inte fredagens kl. 10 seminarium som HortiHub-projektet ordnar om prisbildning, utveckling av produktionens konkurrenskraft och handelsförhandlingar gällande potatis och trädgårdsprodukter på friland.

Genom att förbättra konkurrenskraften kan vi bibehålla den finländska produktionens livskraft och svara på den ökande konsumtionen av grönsaker. 

Evenemanget ordnas på finska

Fredag 15.8.2025 klo 10–12
Hämeen ammattikorkeakoulu, Enheten i Lepaa, Huvudbyggnaden klass 165
Adress: Lepaantie 129, 14610 Lepaa (Hattula)

Program

10:00    Kaffeservering
             Välkommen – Ordförande för HortiHub-projektets styrgrupp Veli-Pekka Reskola, JSM
10:30    Öppning av seminariet och presentation av nya forskarprofessorn – forskarprofessor
             Titta Kotilainen, Luke
10:40     Konkurrenskraft med hjälp av rådgivning – utvecklingschef för trädgårdsproduktion
              Lucas Lindelöf, SLF/ProAgria
10:55     Livsmedelsmarknadslagen – paragrafer mot orättvis affärspraxis – ledande expert
              Ismo Tuominen, Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå
11:25     Förutsättningar för att komma ut på marknaden
11:45     Kommentarer – Kristian Mikola, Mikolan tila Oy
11:55     Avslutning – Veli-Pekka Reskola, JSM

Anmälningar

Anmäl dig senast den 8.8.2025 via länken: https://www.lyyti.in/menestytuotannossa

Mera information

Mera info om projektet finns här

Seminariet ordnas i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), SLF, Petla, ÅHHS och HAMK som en del av HortiHub-projektet. Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera).