Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion
 

Prognos: Lönsamheten för gårdar förbättras

Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro. 

”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.

Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital. 

Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust. 

Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra 

Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.

Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.

Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras

Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0. 

Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.

Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.

Bakgrund och material för prognoserna

Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.

Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.

Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.

Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.

Läs mer om lönsamheten inom jordbruket

Kontaktinformation

Jukka Tauriainen, Forskare

+358295326580

jukka.tauriainen@luke.fi

Odla potatis och frilandsgrönsaker framgångsrikt

Välkommen att delta i Lepaa trädgårdsutställningen i Tavastehus den 14-16 augusti!

Missa inte fredagens kl. 10 seminarium som HortiHub-projektet ordnar om prisbildning, utveckling av produktionens konkurrenskraft och handelsförhandlingar gällande potatis och trädgårdsprodukter på friland.

Genom att förbättra konkurrenskraften kan vi bibehålla den finländska produktionens livskraft och svara på den ökande konsumtionen av grönsaker. 

Evenemanget ordnas på finska

Fredag 15.8.2025 klo 10–12
Hämeen ammattikorkeakoulu, Enheten i Lepaa, Huvudbyggnaden klass 165
Adress: Lepaantie 129, 14610 Lepaa (Hattula)

Program

10:00    Kaffeservering
             Välkommen – Ordförande för HortiHub-projektets styrgrupp Veli-Pekka Reskola, JSM
10:30    Öppning av seminariet och presentation av nya forskarprofessorn – forskarprofessor
             Titta Kotilainen, Luke
10:40     Konkurrenskraft med hjälp av rådgivning – utvecklingschef för trädgårdsproduktion
              Lucas Lindelöf, SLF/ProAgria
10:55     Livsmedelsmarknadslagen – paragrafer mot orättvis affärspraxis – ledande expert
              Ismo Tuominen, Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå
11:25     Förutsättningar för att komma ut på marknaden
11:45     Kommentarer – Kristian Mikola, Mikolan tila Oy
11:55     Avslutning – Veli-Pekka Reskola, JSM

Anmälningar

Anmäl dig senast den 8.8.2025 via länken: https://www.lyyti.in/menestytuotannossa

Mera information

Mera info om projektet finns här

Seminariet ordnas i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), SLF, Petla, ÅHHS och HAMK som en del av HortiHub-projektet. Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera).

Rådgivning och forskning gynnar trädgårdsodlingen

Rådgivarna svarar idag på dessa behov genom att förutom hjälp och stöd bland annat testa och förmedla tillämpningar och forskningsresultat som förbättrar avkastning och ekonomi. Ett välfungerande samarbete mellan rådgivning och forskning har alltså en central roll i att stärka trädgårdsföretagen i deras utveckling.

För att rådgivarna skall kunna hålla sig ajour med allt nytt som är på gång är samarbetet med forskningen av största vikt – samtidigt är det av stor betydelse att forskarna får input av rådgivarna och odlarna om aktuella utmaningarna. Idag finns det många utmaningarna – förutom lönsamheten även till exempel byråkratin, ny teknik, växtskydd och sortval. Trädgårdsbranschen behöver nätverkande, projekt, workshops, innovationer samt demonstrations- och försöksverksamhet för att utvecklas.  Och det behövs både nationell och internationell finansiering och samarbete för att utveckla den här verksamheten. När det gäller projektverksamhet är de som ingår i styrgrupperna av stor betydelse både för att stöda projektet och för att förmedla det kunnande som uppstår inom projektet.

Projekt, demonstrations- och försöksverksamhet hjälper till att ta fram nya grödor och nya metoder, testa sorter och göra lönsamhetskalkyler för ett stort antal odlare. Den här verksamheten testar också forskningens resultat i praktiken före odlarna tar i bruk de nya metoderna. En viktig del av verksamheten är att ta fram data som grund för rådgivningen. Försöksverksamheten är också en bas för odlarträffar och det är ofta lätt att föra diskussioner vid försöksfälten. Det här personliga träffarna blir samtidigt en typ av grupprådgivning och en plats där rådgivare, forskare, odlare och annat branschfolk diskuterar, lär sig och får nya idéer av varandra. När odlarna träffas och diskuterar lär de sig även av varandra och samtidigt kan det uppstå idéer till samarbete mellan gårdarna.

Agrihubi är en plattform där branschen möts. Här hittar rådgivare, forskare, trädgårdsodlare och andra i branschen kommande evenemang, ny information, nya poddar, bloggar och mycket annat aktuellt. På Agrihubi hittar du också en kunskapsbank med mycket nyttigt inom branschen, till exempel vägledning för att startar ett trädgårdsföretag och länkar till värdefull information såsom ett gratis Excel-botten för produktionskostnadskalkyler inom trädgårdsodling och länkar till slutarbeten vid Hämeen amk.

För att AgriHubi skall förbli en viktig kunskapskälla måste vi alla aktivt hjälpa till med att sätta in information och blogga om våra projekt och våra evenemang. Titta in på Agrihubi och se vad allt möjligt nytt och nyttigt du hittar!

Det idag välfungerande samarbetet mellan forskningen och rådgivningen på trädgårdssidan ger många fördelar – den hjälper odlaren att optimera sina produktionsmetoder och sin avkastning. Samarbetet hjälper också att ta i bruk nya hållbara och klimatanpassade jordbruksmetoder som förutom att minska på användningen av resurser minskar på odlingens negativa miljöeffekter och ökar motståndskraften mot extrema väderförhållanden.

Genom ett fortsatt effektivt samarbete bidrar forskningen och rådgivningen tillsammans med trädgårdsodlaren till en stabil tillgång på inhemska grönsaker, bär och andra grödor av bra kvalitet.

Nina Sevelius
Utvecklingschef för trädgårdsproduktion
SLF