LukeKasKas-tjänsten har förnyats: observationer av växtskadegörare nu ännu lättare att använda

LukeKasKas-tjänsten som upprätthålls av Naturresursinstitutet (Luke) har förnyats. Tjänsten erbjuder nu ett tydligare användargränssnitt och ett smidigare sätt att rapportera observationer av växtskadegörare. Syftet med förnyelsen är att underlätta vardagen för jordbrukare och rådgivare samt förbättra uppföljningen av växtskadegörare i hela landet. Samtidigt stöder tjänsten integrerat växtskydd och ger myndigheter och forskare tillgång till allt mer högkvalitativa observationsdata.

Tjänsten fungerar nu utan registrering

LukeKasKas är en avgiftsfri webbtjänst där användare kan rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs direkt på kartan, kopplade till observationsplatsen. I och med förnyelsen fungerar tjänsten nu utan registrering, vilket gör rapporteringen av observationer betydligt snabbare och enklare.

”Det har blivit lättare att rapportera observationer eftersom inloggning och lösenord inte längre behövs. Det räcker med en e-postadress och uppgifterna om observationen”, säger specialforskare Erja Huusela vid Luke.

Användaren får en bekräftelse på sin observation via e-post. Dessa meddelanden kan sparas som bevis på användningen av tjänsten, vilket är särskilt nyttigt för jordbrukare som använder tjänsten som en del av CAP‑åtgärderna.

”Förnyelsen av LukeKasKas var nödvändig, eftersom inloggningen tidigare upplevdes som besvärlig. I den nya tjänsten har artkorten separerats till en egen helhet, vilket underlättar rapporteringen. Vid behov kan skadegöraren identifieras med hjälp av artkorten redan innan formuläret skickas in”, berättar specialforskare Marja Jalli vid Luke.

Gammaflyets larv. Larven äter bland annat ärtväxter och kål. Bild: Erja Huusela / Luke

Tydligare gränssnitt och bättre tillgänglighet

Den förnyade tjänsten har integrerats i Lukes Naturresursdata‑tjänst, vilket gör att informationen om växtskadegörare nu finns samlad tydligare på ett och samma ställe. Även tillgängligheten och användbarheten i tjänstens aktuella lägesrapporter har förbättrats.

Artkorten har uppdaterats och stöder identifieringen av växtskadegörare i både jordbrukares och rådgivares arbete. Under växtsäsongen får användarna fortsatt aktuella rapporter om skadegörarläget, producerade av Lukes forskare. Denna information hjälper till att effektivisera övervakningen av växtskadegörare och att förutse behovet av växtskyddsåtgärder.

Via observationsformuläret kan användaren rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Observationerna lagras i tjänsten med uppgifter om plats och tid, och samtidigt förbättras datans kvalitet och enhetlighet. Användaren kan också se alla rapporterade observationer i karttjänsten, uppdelade efter art, vilket stöder bedömningen av regionala risker.

Siemenlevintäinen verkkolaikku. Bild: Marja Jalli, Luke

Uppföljning av växtskadegörare blir allt viktigare

Bakgrunden till förnyelsen är behovet att svara mot ökade risker från växtskadegörare. Klimatförändringen och nya skadegörare ökar behovet av aktuell information, och LukeKasKas utgör ett viktigt verktyg för detta.

Med hjälp av tjänsten kan jordbrukare följa skadegörarsituationen i sitt område och planera växtskyddsåtgärder i rätt tid. Rådgivare har nytta av regional observationsdata, och myndigheter samt forskare får värdefull information om förekomst och spridning av skadegörare.

”Under växtsäsongen kan situationen förändras snabbt, till exempel när skadeinsekter sprids med långväga luftströmmar. Då behövs snabb informationsförmedling, uppdatering av läget och reaktioner – och där är LukeKasKas ett bra verktyg”, fortsätter Erja Huusela.

Stöd för jordbrukare, rådgivare och myndigheter

LukeKasKas är en del av Lukes forskning och kunskapsproduktion inom växthälsa och växtskydd. Tjänsten stöder integrerat växtskydd och tillhandahåller information som kan utnyttjas i forskning, rådgivning och myndighetsarbete. Efter förnyelsen betjänar LukeKasKas ännu bättre hela kedjan inom växtproduktionen.

Pelto-ohdake konpensaatiopisteessä. Bild: Heikki Jalli, Luke

LukeKasKas-verkkopalvelu (bara på finska)

Nya odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat uppdaterade odlingsråd för potatis och sju viktiga frilandsgrönsaker: morot, ärt, kålrot, rödbeta, palsternacka, rotselleri och purjolök. Publikationerna riktar sig främst till yrkesodlare, men de ger också rikligt med nyttig information till dem som odlar i mindre skala. 

Centrala teman är råd om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Principen är att tillämpa integrerat växtskydd, som också kallas IPM efter engelskans Integrated Pest Management. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning ska numera alla som använder bekämpningsmedel yrkesmässigt tillämpa integrerat växtskydd.

Integrerat växtskydd gäller inte bara direkta bekämpningsåtgärder mot ogräs och växtskadegörare, utan odlingsmetoderna som helhet, t.ex. lämplig jordart för varje gröda, jordbearbetning, gödsling, växtföljd, sortval. Härigenom förebygger man ogräs och skadegörare, och höjer skördarna. Därför behandlas också de här sakerna mångsidigt i odlingsråden.

I IPM kombinerar man växtskyddsmedel med andra bekämpningsmetoder på ett genomtänkt sätt, för varje situation genom att ta hänsyn till grödan och helhetssituationen. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel, som att ogräs och skadegörare blir resistenta mot bekämpningsmedlen.

Odlingsråden finns gratis tillgängliga på Lukes internetsidor.

Där hittar man dem via följande steg: luke.fi > språkval till svenska > Naturresursinfo > Jordbruk och mat.

Odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Grunderna i integrerat växtskydd

Ansökan till Innovationstorget är nu öppen – lyft fram lösningar och uppfinningar

Har ert projekt utvecklat en ny lösning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling? Vill ni synliggöra utvecklingsarbetet och diskutera innovationen med företagare och utvecklare?

Innovationstorget ordnas på MaatalousKonemessut i Helsingfors den 8–10 oktober 2026, och nu söker vi projekt som utvecklar innovationer samt aktörer som presenterar nya lösningar.

Till Innovationstorget söker vi

  • projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet, EIP,
  • innovations- och teknologiprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling,
  • annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder uppkomsten av innovationer,
  • internationella aktörer vars lösningar lämpar sig för den finländska verksamhetsmiljön.

Målet är att lyfta fram nya idéer, praktiska lösningar och utvecklingsarbete som för jordbruket, skogsbruket och trädgårdsodlingen framåt.

De nyaste idéerna, teknologierna och människorna möts

Innovationstorget ger projekten möjlighet att

  • synliggöra utvecklingsarbetet,
  • möta företagare och andra yrkespersoner inom branschen,
  • få respons, nya idéer och perspektiv,
  • nätverka med andra utvecklare.
På Innovationstorget 2024 presenterade Matti Kilpeläinen från Sydöstra Finlands yrkeshögskola produkter för koldioxidsnålt byggande tillverkade av sidoströmmar från oljehampa.

Ansök om att delta

Ansökningstiden är öppen till den 11 augusti 2026. Deltagandet är kostnadsfritt för projekten. Kostnader för resor, logi och eget material betalas av deltagarna själva.

Ansök om att delta genom att fylla i ansökningsblanketten: Innovationstorget 2026

Innovationstorget ordnas av Landsbygdsnätverket och AgriHubi.

Mer information: Tuija Kallio, Landsbygdsnätverket, tuija.kallio(at)maaseutu.fi

Arbetsledning inom trädgårdsföretag

I trädgårdsföretag har man ofta olika medarbetargrupper som ska ledas. Det ställer många krav på arbetsledningen. När familjen både äger och styr företaget, betyder det att någon eller några ur familjen har ansvaret för arbetsledningen. Företaget kan ha både fast anställda och säsongsanställda. Detta gör också att arbetsledningen i trädgårdsföretag har mer att beakta än organisationer som bara har fast anställda.

Att rekrytera rätt personer är väldigt viktigt, men det är ofta svårt att locka kompetent arbetskraft till landsbygden och mindre tätorter. Det gäller både trädgårdsföretag och andra företag i Västvärlden. Det finns många sätt att locka arbetskraft, till exempel flyttbidrag, hjälpa den nya medarbetaren med att hitta ett socialt nätverk, hjälpa partnern att hitta arbete och så vidare. Man ska också fortgående motivera den nya arbetstagaren att stanna i sitt arbete. Här får man inte glömma självklara saker: tacka och berömma, fira lyckade projekt och vara hörsam. 

Läs blog på svenska om arbetsledning inom trädgårdsföretag

Kompetenskluster för hållbar användning av torvmarker

Användningen av torvmarker i näringsverksamheten på landsbygden, såsom skogsbruk, jordbruk, energiproduktion och annan användning av torv, befinner sig i ett brytningsskede i Finland. För att stävja klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden ställs allt fler krav på användningen av torvmarker, vilket förutsätter att näringsverksamheten reformeras och till och med begränsas. Förändringsbehoven påverkar hela värdekedjan, från torvmarker till vidareförädling och ända fram till konsumenterna.

En hållbar och rättvis förnyelse av användningen av torvmarker är en stor utmaning som man måste ta itu med genom samarbete. Ett smalt synsätt och främjande av endast ett mål leder inte till smarta lösningar. Därför är det viktigt att samla all relevant kunskap och förståelse. I ett brett nätverk kommer olika perspektiv fram och kunskapen ackumuleras. På så sätt kan man hitta och utveckla praktiska lösningar som är genomförbara och rättvisa.

Kompetensklustret för hållbar användning av torvmarker bildades på initiativ av aktörer i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten år 2023. Idag har klustrets verksamhet spridit sig till andra delar av Finland. Klustret kan omfatta både regionala och riksomfattande organisationer och företag vars verksamhet anknyter till användning av torvmarker.

Vad gör kompetensklustret?

Målet med kompetensklustret är att stärka kunskapen, samarbetet och genomslagskraften i den förnybara användningen av torvmarker. Klustret:

  • Producerar och sprider aktuell information om hållbar användning av torvmarker
  • Främjar samarbetet och nätverkandet mellan aktörer
  • Kombinerar forskning och praktisk verksamhet
  • Stärker det lokala kunnandet och delaktigheten

Omfattande perspektiv på användningen av torvmarker

Klustret granskar alla former av användning av torvmark, inklusive:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Torvutvinning
  • Efteranvändningsformer
  • Skydd
  • Rekreation och turism

Samarbete i praktiken – fleroptimerade lösningar

Klustret utvecklar i samarbete med aktörer och markägare fleroptimerade, praktiska lösningar för att främja hållbar användning av torvmarker. Detta bidrar till att skapa och stärka upplevelsen av rättvisa i den gröna omställningen.

Websida

Hur behandlas produktionsdjur i Finland och Sverige?

Hur skiljer sig till exempel användningen av grisningsburar och antibiotika åt i grannländerna? Vilka kompromisser sätter den ekonomiska lönsamheten före djurens välfärd? Och hur mycket vet konsumenterna i slutändan om hur djuren de äter har fötts upp? I det fjärde avsnittet av Djurrike-poddens andra säsong ger professor Anna Valros från Helsingfors universitet och veterinär Elina Åsbjer från Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU en nyanserad bild av hur lagstiftning, kultur och konsumentförväntningar påverkar hur djur föds upp och hålls i Finland och Sverige.

Lue aiheesta myös suomenkielisestä blogista täällä.

Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.

Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion
 

Prognos: Lönsamheten för gårdar förbättras

Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro. 

”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.

Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital. 

Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust. 

Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra 

Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.

Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.

Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras

Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0. 

Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.

Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.

Bakgrund och material för prognoserna

Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.

Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.

Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.

Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.

Läs mer om lönsamheten inom jordbruket

Kontaktinformation

Jukka Tauriainen, Forskare

+358295326580

jukka.tauriainen@luke.fi

Innovationstorget presenterar de senaste uppfinningarna inom jordbruket på KoneAgria

De senaste innovationerna inom jordbruket presenteras på KoneAgria 2025, årets viktigaste evenemang för yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk i oktober.

– Just nu är lantbruksföretagare intresserade av nya teknologier och artificiell intelligens för att effektivisera produktionen, och dessa teman lyfts fram i Innovationstorgets projekt och scenprogram, säger Tuija Kallio, nätverkskoordinator vid Landsbygdsnätverksenheten.

Hur kan artificiell intelligens hjälpa till i arbetet i ladugården och på åkern? Utnyttjas data för lite, kommer data från lantbruket att bli en affärsidé för företag? Kommer drönare snart att vara ett arbetsredskap på varje gård och kommer precisionsjordbruksteknik att rädda miljön?

Varje mässdag hålls 20 minuters diskussioner på Innovatorgets scen, där lantbruksföretagare, EIP-projektledare och andra experter utbyter tankar om ny teknik, datanvändning och utveckling av odlingstekniker.

– Vi har inte heller glömt bort hur man kan stödja lantbruksföretagare i deras utveckling mot ledarskap och hur man kan minska användningen av växtskyddsmedel i odlingen när vi valt ut projekten, betonar Tuija Kallio, som ansvarar för arrangemangen på Innovaatiotorget.

Hönans kraft och den snabba grisen

– Besökare kan på Innovaatiotorilla lära sig mer om vad hönans kraft och den snabba grisen är. De som är intresserade får också veta om det går att odla tranbär i trädgården och hur man kan producera energi och grödor på åkern samtidigt.

Ett av de 19 projekten som valdes ut till Innovaatiotori efter en öppen ansökningsomgång presenterar BSAG:s Uudistaja-verktyg, som släpps strax före mässan och som hjälper jordbrukare att utveckla sina gårdar på ett helhetsmässigt sätt mot en mer förnybar odling. Innovaatiotorget presenterar också en ny ingenjörsutbildning inom naturresursområdet: vilken roll och betydelse har nya teknologier inom naturresursområdet och för att möta arbetsgivarnas kompetensbehov?

De medverkande EIP-projekten belyser bekämpningen av djursjukdomar med ny teknik och bekämpningen av skador orsakade av älgar med hjälp av ett avskräckningsmedel som sprutas från drönare. Fjärrpatologi för nötkreatursgårdar som en lokal tjänst presenteras också.

Vad är EIP-innovationer?

Innovationer förväntas lösa problemen med klimatutsläpp och andra hållbarhetsutmaningar inom jordbruket och därmed bidra till jordbrukets lönsamhet. Innovationer som förbättrar hållbarheten är ofta också ekonomiskt förnuftiga.

Öppna innovationer som produceras med offentlig EIP-finansiering från EU:s landsbygdsfond bidrar till att förbättra jordbrukets lönsamhet och hållbarhet. EIP-grupperna löser ett identifierat problem och delar innovationen för allmänt bruk. Nya projektidéer för nästa perioden söks för närvarande.

Innovationstorget på KoneAgri 2025 koordineras av Landsbygdsnätverksenheten, lantbruksföretagens kunskapsnätverk AgriHubi och TTS VertaisTekno-projekt. Landsbygdsnätverksenheten tillhandahåller avdelningens ramar, medan innehållet produceras i samarbete med avdelningens aktörer.

Ytterligare information

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, Landsbygdsnätverksenheten tel. 0295 204 630 tuija.kallio(a)maaseutu.fi