Kompetenskluster för hållbar användning av torvmarker

Användningen av torvmarker i näringsverksamheten på landsbygden, såsom skogsbruk, jordbruk, energiproduktion och annan användning av torv, befinner sig i ett brytningsskede i Finland. För att stävja klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden ställs allt fler krav på användningen av torvmarker, vilket förutsätter att näringsverksamheten reformeras och till och med begränsas. Förändringsbehoven påverkar hela värdekedjan, från torvmarker till vidareförädling och ända fram till konsumenterna.

En hållbar och rättvis förnyelse av användningen av torvmarker är en stor utmaning som man måste ta itu med genom samarbete. Ett smalt synsätt och främjande av endast ett mål leder inte till smarta lösningar. Därför är det viktigt att samla all relevant kunskap och förståelse. I ett brett nätverk kommer olika perspektiv fram och kunskapen ackumuleras. På så sätt kan man hitta och utveckla praktiska lösningar som är genomförbara och rättvisa.

Kompetensklustret för hållbar användning av torvmarker bildades på initiativ av aktörer i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten år 2023. Idag har klustrets verksamhet spridit sig till andra delar av Finland. Klustret kan omfatta både regionala och riksomfattande organisationer och företag vars verksamhet anknyter till användning av torvmarker.

Vad gör kompetensklustret?

Målet med kompetensklustret är att stärka kunskapen, samarbetet och genomslagskraften i den förnybara användningen av torvmarker. Klustret:

  • Producerar och sprider aktuell information om hållbar användning av torvmarker
  • Främjar samarbetet och nätverkandet mellan aktörer
  • Kombinerar forskning och praktisk verksamhet
  • Stärker det lokala kunnandet och delaktigheten

Omfattande perspektiv på användningen av torvmarker

Klustret granskar alla former av användning av torvmark, inklusive:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Torvutvinning
  • Efteranvändningsformer
  • Skydd
  • Rekreation och turism

Samarbete i praktiken – fleroptimerade lösningar

Klustret utvecklar i samarbete med aktörer och markägare fleroptimerade, praktiska lösningar för att främja hållbar användning av torvmarker. Detta bidrar till att skapa och stärka upplevelsen av rättvisa i den gröna omställningen.

Websida

Hur behandlas produktionsdjur i Finland och Sverige?

Hur skiljer sig till exempel användningen av grisningsburar och antibiotika åt i grannländerna? Vilka kompromisser sätter den ekonomiska lönsamheten före djurens välfärd? Och hur mycket vet konsumenterna i slutändan om hur djuren de äter har fötts upp? I det fjärde avsnittet av Djurrike-poddens andra säsong ger professor Anna Valros från Helsingfors universitet och veterinär Elina Åsbjer från Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU en nyanserad bild av hur lagstiftning, kultur och konsumentförväntningar påverkar hur djur föds upp och hålls i Finland och Sverige.

Lue aiheesta myös suomenkielisestä blogista täällä.

Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.

Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion
 

Prognos: Lönsamheten för gårdar förbättras

Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro. 

”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.

Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital. 

Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust. 

Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra 

Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.

Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.

Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras

Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0. 

Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.

Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.

Bakgrund och material för prognoserna

Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.

Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.

Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.

Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.

Läs mer om lönsamheten inom jordbruket

Kontaktinformation

Jukka Tauriainen, Forskare

+358295326580

jukka.tauriainen@luke.fi

Innovationstorget presenterar de senaste uppfinningarna inom jordbruket på KoneAgria

De senaste innovationerna inom jordbruket presenteras på KoneAgria 2025, årets viktigaste evenemang för yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk i oktober.

– Just nu är lantbruksföretagare intresserade av nya teknologier och artificiell intelligens för att effektivisera produktionen, och dessa teman lyfts fram i Innovationstorgets projekt och scenprogram, säger Tuija Kallio, nätverkskoordinator vid Landsbygdsnätverksenheten.

Hur kan artificiell intelligens hjälpa till i arbetet i ladugården och på åkern? Utnyttjas data för lite, kommer data från lantbruket att bli en affärsidé för företag? Kommer drönare snart att vara ett arbetsredskap på varje gård och kommer precisionsjordbruksteknik att rädda miljön?

Varje mässdag hålls 20 minuters diskussioner på Innovatorgets scen, där lantbruksföretagare, EIP-projektledare och andra experter utbyter tankar om ny teknik, datanvändning och utveckling av odlingstekniker.

– Vi har inte heller glömt bort hur man kan stödja lantbruksföretagare i deras utveckling mot ledarskap och hur man kan minska användningen av växtskyddsmedel i odlingen när vi valt ut projekten, betonar Tuija Kallio, som ansvarar för arrangemangen på Innovaatiotorget.

Hönans kraft och den snabba grisen

– Besökare kan på Innovaatiotorilla lära sig mer om vad hönans kraft och den snabba grisen är. De som är intresserade får också veta om det går att odla tranbär i trädgården och hur man kan producera energi och grödor på åkern samtidigt.

Ett av de 19 projekten som valdes ut till Innovaatiotori efter en öppen ansökningsomgång presenterar BSAG:s Uudistaja-verktyg, som släpps strax före mässan och som hjälper jordbrukare att utveckla sina gårdar på ett helhetsmässigt sätt mot en mer förnybar odling. Innovaatiotorget presenterar också en ny ingenjörsutbildning inom naturresursområdet: vilken roll och betydelse har nya teknologier inom naturresursområdet och för att möta arbetsgivarnas kompetensbehov?

De medverkande EIP-projekten belyser bekämpningen av djursjukdomar med ny teknik och bekämpningen av skador orsakade av älgar med hjälp av ett avskräckningsmedel som sprutas från drönare. Fjärrpatologi för nötkreatursgårdar som en lokal tjänst presenteras också.

Vad är EIP-innovationer?

Innovationer förväntas lösa problemen med klimatutsläpp och andra hållbarhetsutmaningar inom jordbruket och därmed bidra till jordbrukets lönsamhet. Innovationer som förbättrar hållbarheten är ofta också ekonomiskt förnuftiga.

Öppna innovationer som produceras med offentlig EIP-finansiering från EU:s landsbygdsfond bidrar till att förbättra jordbrukets lönsamhet och hållbarhet. EIP-grupperna löser ett identifierat problem och delar innovationen för allmänt bruk. Nya projektidéer för nästa perioden söks för närvarande.

Innovationstorget på KoneAgri 2025 koordineras av Landsbygdsnätverksenheten, lantbruksföretagens kunskapsnätverk AgriHubi och TTS VertaisTekno-projekt. Landsbygdsnätverksenheten tillhandahåller avdelningens ramar, medan innehållet produceras i samarbete med avdelningens aktörer.

Ytterligare information

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, Landsbygdsnätverksenheten tel. 0295 204 630 tuija.kallio(a)maaseutu.fi

Odla potatis och frilandsgrönsaker framgångsrikt

Välkommen att delta i Lepaa trädgårdsutställningen i Tavastehus den 14-16 augusti!

Missa inte fredagens kl. 10 seminarium som HortiHub-projektet ordnar om prisbildning, utveckling av produktionens konkurrenskraft och handelsförhandlingar gällande potatis och trädgårdsprodukter på friland.

Genom att förbättra konkurrenskraften kan vi bibehålla den finländska produktionens livskraft och svara på den ökande konsumtionen av grönsaker. 

Evenemanget ordnas på finska

Fredag 15.8.2025 klo 10–12
Hämeen ammattikorkeakoulu, Enheten i Lepaa, Huvudbyggnaden klass 165
Adress: Lepaantie 129, 14610 Lepaa (Hattula)

Program

10:00    Kaffeservering
             Välkommen – Ordförande för HortiHub-projektets styrgrupp Veli-Pekka Reskola, JSM
10:30    Öppning av seminariet och presentation av nya forskarprofessorn – forskarprofessor
             Titta Kotilainen, Luke
10:40     Konkurrenskraft med hjälp av rådgivning – utvecklingschef för trädgårdsproduktion
              Lucas Lindelöf, SLF/ProAgria
10:55     Livsmedelsmarknadslagen – paragrafer mot orättvis affärspraxis – ledande expert
              Ismo Tuominen, Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå
11:25     Förutsättningar för att komma ut på marknaden
11:45     Kommentarer – Kristian Mikola, Mikolan tila Oy
11:55     Avslutning – Veli-Pekka Reskola, JSM

Anmälningar

Anmäl dig senast den 8.8.2025 via länken: https://www.lyyti.in/menestytuotannossa

Mera information

Mera info om projektet finns här

Seminariet ordnas i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), SLF, Petla, ÅHHS och HAMK som en del av HortiHub-projektet. Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera).

124 500 traktorer i Finland, 46% av gårdarna har en egen skördetröska – intressant information om maskiner och utrustning för jordbruk och trädgårdsodling

Intressant information om maskiner och utrustning inom jordbruk och trädgårdsodling avslöjas i Lukes statistik. Av särskilt intresse för AgriHubi är hur gårdar och trädgårdar använder smarta jordbrukslösningar.

Mest robotteknik inom gris- och fjäderfäuppfödning

I undersökningen om jordbrukets struktur undersökte Luke metoder för precisionsodling på gårdarna, såsom användning av geospatial information, markprovtagning, automatiserad styrning, sprutning i linje, robotik och GPS-assisterad applicering av bekämpningsmedel. Användningen av dessa metoder var vanligast inom sektorerna för gris- och fjäderfäproduktion.

En flod av information om lönsamhet

Under försommaren publicerades en mängd nya uppgifter om lönsamheten inom jordbruk och trädgårdsodling. Vår livsmedelsexport växer – havre och mejeriprodukter är särskilt attraktiva. Enligt Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Luke, är de amerikanska tullarna dock ett tydligt hot mot tillväxten i den internationella livsmedelshandeln, eftersom de bromsar upp handelsflödena, höjer kostnaderna, minskar efterfrågan och ökar osäkerheten.

Finsk livsmedelsexport i medvind | Naturresursinstitutet (på finska)
Ökad export och samarbete skulle stärka alla inhemska värdekedjor för livsmedel | Natural Resources Institute Finland (på finska)

Kommer utländskt kapital att dominera den finländska produktionen?

På onsdag bör du ta en kopp kaffe och delta i Nätverksmorgon 11.06.2025 kl. 08.30-09.15, där ämnet är utländskt kapital i framtiden för det finska jordbruket och landsbygden. Investeringsskulden inom jordbruket ökar och landsbygdsföretagen kämpar för att få tillgång till finansiering för investeringar och utveckling.

Ansökan till Innovationstorget vid KoneAgria 2025 är öppen – säkerställ din plats i förhandsmarknadsföringen!

Innovationstorget är här igen! Lyft fram din
innovation inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling på KoneAgria-mässan den 9–11 oktober 2025 och utnyttja de möjligheter som förhandsmarknadsföringen erbjuder.

Innovationstorget har under årens lopp etablerat sig som en välkänd gemensam avdelning som för samman de mest innovativa aktörerna och de senaste lösningarna inom branschen. Nu har du chansen att nå både yrkespersoner och innovatörer inom branschen på en gång! Ansök senast 7 augusti 2025!

Varför delta?

  • Du får synlighet för utvecklingen av din innovation och ditt projekt
  • Nätverka med experter inom branschen och hitta nya samarbetspartner.
  • Nya perspektiv och respons direkt av slutanvändarna.
  • I och med den gemensamma avdelningen får du en kollektiv styrka till kommunikationen och arrangemangen.

För vem?

Till Innovationstorget söker vi:

  • EIP-projekt
  • innovations- och teknikprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling
  • annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder innovation.

Är du en internationell aktör? Om din lösning lämpar sig för den finska verksamhetsmiljön ska du modigt ansöka om att delta.

Så här ansöker du

Fyll i ansökningsblanketten så snart som möjligt! De som ansökt i tid kan dra nytta av förhandsmarknadsföringen för Innovationstorget och få synlighet för sitt presentationsmaterial i de riksomfattande kanalerna.

Om din innovation kan testas i praktiken under sommaren kan du ha möjlighet att få en förhandstestare i maj–september.

Anmäl dig och få veta mer om innehållet och tidtabellerna på Innovationstorget!

Länk till ansökningsblanketten

Arrangörer och tidtabell för förberedelserna

Innovationstorget 2025 ordnas av Landsbygdsnätverksenheten, AgriHubi och Arbetseffektivitetsföreningen. Ansökan är öppen fram till 7 augusti 2025 och valen görs månatligen så att de som ansökt tidigt kan utnyttja förhandsmarknadsföringen.

I augusti–september skapar Landsbygdsnätverket ramar och en grafisk profil för avdelningen, men deltagarna kan påverka utformningen av sin egen punkt. Deltagandet är gratis, men deltagarna står för sina egna kostnader för resa, boende och material som delas ut.

De aktörer som valts till innovationstorget får bekanta sig med varandra under höstens regelbundna gemensamma möten.

Säkerställ din plats nu och lyft fram din innovation på Innovationstorget!

Länk till ansökningsblanketten

Mer information:

nätverkskoordinator, Tuija Kallio
tuija.kallio(a)maaseutu.fi, tfn 050 594 7993