Nya partners stärker Blue Products 3.0 – programmet

Innovationsprogrammet Blue Products 3.0 går in i en ny fas när tre nya partners – alla yrkeshögskolor – kliver in i programmet: Metropolia Ammattikorkeakoulu (huvudstadsregionens största yrkeshögskola), Åbo yrkeshögskola och Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu (Xamk). De för med sig nytänkande, spetskompetens och konkreta lösningar på behov som fiskerinäringen själv har lyft fram.

 Det som möjliggjorde denna expansion är något ovanligt i programvärlden: en obunden budgetpott på 300 000 euro. Den gav Blue Products frihet att reagera när nya utvecklingsbehov dök upp under programperioden.

Vi ville säkerställa branschens verkliga behov, och därför genomförde vi i fjol en behovskartläggning bland företagen. Under våren 2025 öppnade vi en ansökningsrunda, där både befintliga och potentiella nya partners fick lyfta fram sina idéer. Programmens styrgrupp tog därefter rodret och fattade beslut om vilka helheter som skulle finansieras. Resultatet? Flera ambitiösa satsningar – och tre nya partners.

Metropolia utreder fiskbaserat förpackningsmaterial

Metropolias inträde i programmet markerar starten på en satsning där materialteknik möter blå bioekonomi. Tillsammans med Naturresursinstitutet (Luke) vidareutvecklas en fiskgelatinbaserad förpackningsfilm. Det handlar inte bara om ett alternativ till plast utan om ett inhemskt, bionedbrytbart material där fiskenäringens sidoströmmar blir en del av lösningen. Samtidigt undersöks hur tekniken kan skalas upp och utvecklas, för att nå en industriell skala.

Åbo yrkeshögskola & Åbo universitet: En sensor som luktar fisken

Tänk dig en liten sensor som kan ”lukta” fisk – och dessutom vet vad den betyder. Detta är vad Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet utvecklar.

I deras nya forskningssatsning kopplas en MOX-metallioksidisensor till ett tränat neuronnät som analyserar de flyktiga organiska föreningar som uppstår när fisk börjar försämras. Resultatet är en omedelbar, datadriven bedömning av färskhet.

Bakom kulisserna pågår ett omfattande arbete: kemiska analyser, mikrobiologi, sensorik och kontrollerade försök där färsk fisk får åldras under olika temperaturer. De första mätningarna är redan igång – och de första resultaten presenteras i Blue Products-webbinariet den 14 januari.

Xamk & FishFlex: Inhemsk fisk in i storkökens vardag

I storkökens värld behöver maten fungera – snabbt, säkert och i stora volymer. Xamks FishFlex-projekt svarar direkt på detta genom att utveckla modulära fiskbaserade produkter som gör det enklare för skolor, sjukhus och restauranger att använda inhemsk fisk.

I Xamks RestoLab föds nya idéer: recept testas, produkter provsmakas och lösningar utvecklas tillsammans med köksproffs och användare. Samarbetet säkerställer att de utvecklade produkterna motsvarar verkliga behov och stödjer ett smidigt arbete i köken. Samtidigt fortsätter programmet det redan tidigare påbörjade arbetet med att öka användningen av inhemsk fisk i måltidsservicen. En viktig del i detta är utvecklingen av nya recept i samarbete med storkök – och om dem får ni höra mer snart.

Foderstudier och nya möjligheter med puckellax

Åbo universitet har fått tilläggsfinansiering genom de obundna medlen för i samarbete med vattenbruksprogrammet, undersöka hur olika fodertyper påverkar regnbågslaxens sensoriska och kemiska kvalitet. I studien jämförs traditionella, växtbaserade och sidoströmsbaserade foder, med målet att förstå hur smak, textur och hållbarhet förändras – och var potentialen finns att utveckla ännu bättre och mer hållbara produkter.

Samtidigt har de obundna medlen öppnat dörren till ett helt nytt område: puckellaxens möjligheter i förädling och livsmedelsproduktion. Åbo universitet och Luke kartlägger nu om malen råvara eller fermenterade produkter kan ge ett högre förädlingsvärde, och om fraktionering kan användas för att utvinna värdefulla proteiner och oljor ur biomassan.

Arbetet sker i dialog med det norska forskningsinstitutet Nofima – ett kunskapsutbyte som redan visat sig lovande och som kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren.

Mot nästa nivå – tillsammans med branschen

Genom dessa riktade satsningar stärker Blue Products 3.0 sin roll som en nationell innovationsplattform för fiskesektorn. Här möts forskning, företag och måltidsservice för att skapa lösningar som höjer kvaliteten, ökar resurseffektiviteten och bygger en mer hållbar framtid för inhemsk fisk.

Vill du höra mer – bland annat om de senaste preliminära resultaten från sensorutvecklingen – är du varmt välkommen att delta i fiskerinätverkets Blue Products 3.0 -webbinarium den 14 januari kl. 17–19.

Vi hoppas att du deltar, delar dina tankar och berättar vilka utvecklingsområden du vill se i nästa steg.

Fiskeriföretagare uppskattas i Skärgårdshavet

Kustavin Yrittäjät motiverar sitt val så här:

”Jannen Lohi Oy on kotimaisen kirjolohen kasvattaja, joka on perannut ja myynyt kalaa markkinoille jalostamoiden ja tukkujen kautta jo pitkään. Vuodesta 1989 toimineen yrityksen tarina on jatkunut menestyksekkäänä kahdeksan vuotta sitten tehdyn sukupolvenvaihdoksen jälkeen. Liiketoimintaa on kehitetty ja kasvatettu. Pieni mutta sitoutunut tiimi pitää kiinni kehityksestä ja tavoittelee kasvua. Tästä yrityksestä välittyy aitous, osaaminen ja intohimo kala-alaa kohtaan.” Priset togs emot av entreprenörerna Matias Juslin och Sauli Juslin.

Kimitoöns företagare motiverar sitt val så här:

”Aktiebolag Holmbergs Four C är ett familjeföretag grundat år 2013, med rötter som sträcker sig tillbaka till årtionden av fisketraditioner. Caféet i Dalsbruk, som öppnades för åtta år sedan, förenar den egna fiskförädlingen med kundservice. Företaget är känt för sin varma service, sitt modiga agerande samt sin aktiva roll i företagarföreningen och i att lyfta fram Kimitoön. Med tre personer i verksamheten fortsätter företaget att vårda och utveckla traditionerna – under ledning av den yngre generationen och med en stark kärlek till hembygden.” Priset togs emot av entreprenörerna Carina Holmberg och Clara Holmberg-Nordell.

Varma gratulationer till pristagarna!

Du kan bekanta dig närmare med Matias Juslin och Jannen Lohi i Skärgårdshavets Fiskeleaders bloggserie ”Hjältar vid vår kust” här Matias Juslin

Du kan läsa historien om Carinas och Claras företag samt deras fiskarfar Börje Holmberg här Börje, Carina och Clara Holmberg

Ps. Det här var inte första gången som fiskeriföretag i Skärgårdshavet har utsetts till Årets företag. Toivosen Lähikala var Årets företag i Virmo år 2024.

Tillsammans för starkare Fiskeleader-verksamhet

De finländska Fiskeleader-aktivatorerna har tagit så kallad referentgranskning som ett av verktygen för att utveckla sitt eget arbete. I detta sammanhang avses med referentgranskning en bedömning av arbetet som görs av yrkespersoner i en jämbördig ställning. Arbetet granskas utifrån förhand definierade kriterier med målet att lära av varandra och dela med sig av sitt kunnande.

En av de tre arbetsgrupperna, bestående av aktivatorer från Fastlandsfinlands Fiskeleader-områden, samlas just nu för att färdigställa sin egen process. I arbetsgruppen ingår Janne Ruokolainen från Central-Finlands Fiskeleader, Riku Mesiniemi från Sydkustens Fiskeleader, Tea Nousiainen från Kajanaland-Koillismaa Fiskeleader samt Maria Saarinen från Skärgårdshavets Fiskeleader. Villan som valts som mötesplats, belägen vid det brusande havet på norra kusten av Gustavs, erbjuder en inspirerande miljö.

I arbetsgruppens referentgranskning har man bland annat behandlat Fiskeleader-gruppernas strategiprocess och uppföljning av strategins verkställande, fiskedivisionens verksamhet, användningen av kommunfinansiering samt aktivatorernas arbetsförhållanden och välmående.

Processen har varit mycket lärorik och nyttig. Fiskeleader-områdenas särdrag och arbetsmetoder skiljer sig avsevärt från varandra, vilket i sig har varit en viktig del av lärandet. Som den yngsta i gruppen uttryckte Tea Nousiainen det: särskilt de yngre aktivatorerna har haft stor nytta av granskningen, som för dem var den första i sitt slag.

Referentgranskningen har gett värdefull information för att utveckla strategiprocessen, stödja fiskedivisionens verksamhet och förtydliga hanteringen av kommunala medel. Vi konstaterade att aktivatorernas arbetsförhållanden bör granskas mer systematiskt i framtiden och att styrningssättet bör utvecklas för att bättre stödja personalens behov och ork. Nätverksarbetet har i hög grad främjat samarbetet mellan aktivatorerna och effektiviserat enskilda aktionsgruppers arbetsmetoder. Detta har gynnat hela fiskerisektorn, och det är viktigt att nätverksarbetet kan fortsätta.

En slutrapport om resultaten och rekommendationerna från referentgranskningen publiceras inom kort i det nationella fiskerinätverkets portal. En riksomfattande rapport över alla arbetsgruppers arbete kommer att publiceras i slutet av året.

Projektpresentation: På samma våglängd – för starkare samarbete

Borgå-Sibbos fiskeriområde har erhållit bidrag för projektet från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) inom ramen för Sydkustens Fiskeleader. Projekttiden är 1.10.2024-31.10.2025.

Projektgruppen består av projektkoordinator Jaana Ylönen och projektassistenterna Joan Granqvist från Nylands Fiskarförbund och Thorbjörn Sirén, fiskeövervakningskoordinator i Borgå-Sibbos fiskeriområde. Som projektledare fungerar fiskeriområdets verksamhetsledare Marie Kellgren. Alla i projektgruppen är anställda, på deltid eller som timanställda av fiskeriområdet. På detta sätt består projektgruppen av en palett av olika aktörer med olika erfarenhetsområden.

Projektet har haft två olika fokusområden: att öka samarbetet fiskeövervakare emellan i hela Nyland och att öka interaktionen mellan vattenägare inom fiskeriområdet. Under våren har vi ordnat ett informationstillfälle för fiskeövervakare i Nyland på distans och ett fysiskt seminarium Nyländska Fiskeövervakarträffen 5.4. i Helsingfors. Bägge tillställningarna har varit så gott som tvåspråkiga. Träffarna har fått bra respons av deltagarna och vi skulle gärna ha träffat ännu fler, men tidpunkten blev lite väl sent på våren. Enligt den respons vi samlat in skulle fiskeövervakarna i Nyland gärna träffas årligen för information och ev. skolning, gärna genast i början av året.

Nu skiftar vi fokus från fiskeövervakningen till vattenägarna. I samband med att kallelsen till fiskeriområdets stämma sänts ut till alla vattenägare med minst 50 ha vatten, har fiskeriområdet informerat om det pågående projektet. Vi vill gärna träffa delägarlagen, t.ex. kan vi besöka deras stämmor. Vi har uppmanat vattenägarna att uppdatera sina avtal om fiskevattenvård och fiskeövervakning med fiskeriområdet. Stora vattenägare erhåller ersättning för nyttjande av avgiftsbelagda allmänna fiskerättigheter, alltså medel från statens fiskevårdsavgift. Genom att lämna dessa ägarersättningar hos fiskeriområdet kan vi koordinera och sköta fiskevattenvård och fiskeövervakning i enlighet med fiskeriområdets Nyttjande- och vårdplan. Den 27 september kommer vi att hålla ett tvåspråkigt Seminarium för vattenägare inom Borgå- Sibbos fiskeriområde på Porvoon Poukama i Borgå. Där behandlas allt från vad det innebär att vara vattenägare, möjligheter med sammanslagningar och samarbeten och avtal med fiskeriområdet om fiskeövervakning och yngelutplantering enligt nyttjande- och vårdplanen.

Under projektets gång har vi hittills lärt oss hur svårt det är att nå de man önskar samarbeta med. Vi har även lärt oss hur komplicerade vattenägarstrukturer kan vara och att skillnaderna mellan olika vattenägare är stora. Tidtabellen har tidvis blivit rätt stram. Att slå fast datum för olika tillställningar ska göras i god tid både för att hitta ett så lämpligt datum som möjligt och så att deltagarna hinner boka in det i sina kalendrar. Samarbetet inom projektgruppen har fungerat bra, det som har varit mest utmanande, åtminstone för projektledaren, är att hinna leda projektet utöver sina normala arbetsuppgifter. – Det blir lite pusslande för att få allt att gå ihop med fiskeriområdets ordinära verksamhet och mitt andra jobb, säger Marie Kellgren.

Halvvägs genom projektet har vi ännu inga konkreta planer på en fortsättning till projektet, men att öka samarbete och förbättra informationsgången är en långvarig process och inget som är klart efter ett projekt. Ett år är egentligen ganska kort tid och vi tror att det kommer hända en hel del efter att den egentliga projekttiden tagit slut. Projektet fungerar hoppeligen som ett startskott för ett tätare samarbete på längre sikt.

Du kan följa projektets framskridande och evenemang på fiskeriområdets webbplats

Glöm inte att informera om finansieringen ditt projekt har fått!

Alla stödmottagare har skyldighet att betona det stöd som de beviljas från EU-fonderna. Stöd som beviljats från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden ska framhävas på följande sätt:

Krav som gäller alla stödmottagare

– om stödmottagaren har en officiell webbplats eller konton på sociala medier, ska de innehålla en kort beskrivning av insatsen, dess mål och resultat i proportion till stödbeloppet och framhäva det finansieringsstöd som beviljats från fonden;

– om projektet omfattar kommunikationsinsatser eller insatser som är riktade till allmänheten, ska det stöd som beviljats från fonden framhävas i handlingarna och kommunikationsmaterialet;

– om projektet gäller en fysisk investering med totala kostnader som underskrider 100 000 euro, eller om det är frågan om ett utvecklingsprojekt, ska stödmottagaren på en plats som är tydligt synlig för allmänheten sätta upp en affisch i minst A3-format eller motsvarande elektronisk bildskärm som ger information om insatsen och stödet från fonden; om stödmottagaren är en fysisk person, ska hen i den mån det är möjligt säkerställa att det finns information om insatsen och det stöd som beviljats från EHFVF på den plats eller den elektroniska bildskärm som är synlig för allmänheten.

Om det inte är möjligt att fästa eller montera en affisch eller en elektronisk bildskärm på den fysiska investeringen, till exempel på grund av investeringens ringa storlek, ska Unionens stöd som beviljats från fonden framhävas på något annat lämpligt sätt, till exempel med klistermärken. Vad gäller flyttbara investeringar kan affischen eller bildskärmen sättas upp intill deras förvaringsställen om affischen eller bildskärmen inte kan fästas direkt på det anskaffade
föremålet.

Om det genomförs flera insatser på samma plats och insatserna får stöd från samma eller olika finansieringsinstrument eller om det i ett senare skede beviljas tilläggsfinansiering för samma insats, ska platsen ha minst en informationsskylt.

Insatser med totala kostnader som överskrider 100 000 euro

Stödmottagaren ska sätta upp en permanent informationsskylt på en plats där den är klart synlig för allmänheten och där unionens emblem visas genast när det fysiska genomförandet av insatserna inleds genom fysiska investeringar eller genom att anskaffa utrustning;

Insatser med totala kostnader som överskrider 10 000 000 euro och insatser av strategisk betydelse

Vad gäller insatser av strategisk betydelse (i Finlands program innovationsprogram) och insatser med totala kostnader som överstiger 10 000 000 euro, ska stödmottagaren anordna ett kommunikationsevenemang eller en kommunikationsinsats enligt situationen och i god tid involvera Europeiska kommissionen och jord- och skogsbruksministeriet.

Instruktioner för användningen av unionens emblem och logotyper

Finansieringens ursprung visas med EU:s emblem (EU:s flagga och texten ”Finansieras av Europeiska unionen” eller ”Medfinansieras av Europeiska unionen”). Emblemet ska vara framträdande placerat på allt kommunikationsmaterial, såsom tryckta eller digitala produkter, webbplatser och mobilversionerna av dem, som rör genomförandet av en insats och som är avsett för allmänheten eller deltagarna. Texten ”Finansieras av Europeiska unionen” eller ”Medfinansieras
av Europeiska unionen” ska skrivas ut i sin helhet och placeras intill emblemet.

Emblemet ska användas i enlighet med bilaga IX i den allmänna förordningen om EU-fonderna. I bilagan beskrivs närmare grafiska anvisningar och tekniska egenskaper för användningen av EUemblemet. Läs också ”Vägledning för mottagare av EU-medel”.

Användbara emblem och affischverktyg kan laddas ner här. Utöver EU-emblemet får stödet från EU inte lyftas fram med någon annan visuell identifikation eller logotyp. Om det används andra emblem, ska unionens emblem vara minst lika stort som det största andra emblemet.

Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter som gäller kommunikationen och om korrigerande åtgärder inte har vidtagits, kan den som beviljar stödet dra tillbaka högst 3 procent av stödet från fonderna till den berörda insatsen. NTM-centralen kan sätta upp villkor som gäller informeringen i sitt beslut där stödet beviljas. Då förutsätter utbetalningen av stödet att villkoren följs.

Ytterligare information om kommunikationsanvisning på Europeiska havs-, fiskeri- och vatten­bruks­fondens webbsida.

I Österbotten testades odling i sjö

Övergödning av Finlands kustvatten är en stor miljöutmaning, där flytande odling kan erbjuda en lösning. Vid Vasa yrkeshögskola och Aktion Österbottens Floating Islands-projekt har man undersökt hur plastfria flytande odlingsplattformar kan användas för att rena vatten, producera mat och som råmaterial för bioenergi. Projektet är det första i sitt slag, eftersom det undersökte biologiskt nedbrytbara och fleråriga flytande plattformar i Finlands bräcktvattensområden.

Försök som gjordes sommaren 2024 i Malax, Jakobstad Kristinestad visade att dessa ramar fungerar bra som flytande trädgårdar. De möjliggör odling av grönsaker och vilda växter. Särskilt lök och grönkål anpassade sig bra. Vid sommarstugan, där flytande odlingen har funnits under sommaren 2024, var det synligt att vattnet inte var lika grumligt som tidigare somrar och att blågröna alger inte kom till stranden. Man kan dock inte säga säkert om detta berodde på ramarna.

Bild: Floating Islands -projektets bildbank

Projektet var delfinansierat av Österbottens Fiskeleader. Offentligt projektbeskrivning i projektregistret

Kirsi Tikkanens artikel i sin helhet I Österbotten testades odling i sjö

Anniina Kekomäki som studerade till energiteknikingenjör skrev sitt examensarbete om regenerativ odling Vesiviljelyn toteuttamismahdollisuudet Floating Islands -menetelmällä Suomen murtovesialueilla

Gråsälsbeståndet i Östersjön fortsätter att växa – en dramatisk ökning i Fastlandsfinlands sydvästra skärgård under de senaste 13 åren


Det totala antalet gråsälar i Finlands havsområde var förra året ca tusen individer färre än 2023, men i Fastlandsfinlands sydvästra skärgård ökade beståndet med ca en fjärdedel. Sedan 2011 har gråsälbeståndet i området mer än femdubblats.

Enligt Naturresursinstitutets (Luke) meddelande (5.2.) (finns enbart på finska) räknades 48 711 gråsälar i Östersjön förra året, vilket var ca 3 000 fler än år 2023. 17 462 av dessa observerades i Finlands havsområde. I Fastlandsfinlands sydvästra skärgård ökade antalet gråsälar med 1 360 individer till 6 758. Sedan 2011 har gråsälbeståndet i området mer än femdubblats. Resultatet av inventeringen stöds väl av de iakttagelser som kommersiella fiskare i Skärgårdshavet har gjort om de ökade sälskadorna.

Även under optimala förhållanden uppskattas inventeringarna endast nå 60–80 procent av det totala beståndet (Luke). Det verkliga antalet gråsälar i Fastlandsfinlands sydvästra skärgård år 2024 kan därmed beräknas ligga mellan 8 400 och 11 300 individer.

Denna mängd gråsälar konsumerade 17–23 miljoner kilo fisk (4–7 kg/dygn, Luke). Enligt Lukes preliminära uppgifter var den totala fångsten för det kommersiella nät- och ryssjefisket i delområdena 29 (Skärgårdshavet) och 30 (Bottenhavet) cirka 7,5*) miljoner kilo, vilket motsvarar i genomsnitt knappt en tredjedel av den mängd fisk som sälarna åt.

*) Av detta var 2,3 miljoner kilo fjällfisk, resten strömming och nors.

Obs! Denna beräkning gäller Fastlandsfinlands sydvästra skärgård. I Ålands skärgård var antalet gråsälar ännu högre; 9 397 individer.

Upptäck Månadens närfisk -kalender

Projektet ”Månadens närfisk” producerade information till sociala medier speciellt inriktad till föreningar, yrkeskök, fiskeföretagare samt för aktörer inom fisketurismen som är verksamma i Skärgårdshavets Fiskeleaders områden (S:t Karins, Kimitoön, Gustavs, Masku, Virmo, Nådendal, Pemar, Pargas, Reso, Salo, Sagu, Tövsala och Åbo). Projektets genomfördes 2.1.2023- 31.12.2024 av Västra Finlands lantbruks- och hushållskvinnor. Vi verkar som en del av ProAgria Västra Finland.

Projektet finansierades av Skärgårdshavets Fiskeleader och Farman Säätiö.

Kuukauden lähikala -kalenteri

Tilläggsinformation om projektet

Anna Kari ja Janita Kylänpää
Västra Finlands lantbruks- och hushållskvinnor

Jarno Aaltonen, Pullan Kala Ab är årets ensamföretagare i Raumo

Rauman Yrittäjät rf har valt yrkesfiskaren Jarno Aaltonen till årets ensamföretagare 2024. Föreningen motiverar sitt val på följande sätt: ”Trots att Jarno är ensamföretagare har han utöver sin egen affärsverksamhet funnit tid att aktivt utveckla hela sin bransch i åtskilliga förtroendeuppdrag.

Jarno började som företagare redan 2011, först som deltidsföretagare och sedan 2021 jobbar han heltid med sitt företag.

Finland behöver aktiva företagare som Jarno, som värnar om miljön.”

Vi gratulerar Jarno! Jarno fungerar också som ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund (FYFF) sedan 2023. Som person är Jarno lättillgänglig och försonlig, och hans långa erfarenhet som akutvårdare har gett honom goda färdigheter i att möta olika människor. Dessa egenskaper är viktiga styrkor i de ofta mycket krävande förtroendeuppdrag som finns inom fiskebranschen.

Du kan följa Pullan Kalas liv på företagets facebooksida.