Konceptbeskrivning för idéverkstad

Idéverkstaden är en metod som stödjer skapandet av tvärvetenskapliga projektpartnerskap och utvecklingen av nya projektidéer. Målet är att genom samskapande vid fysiska träffar utveckla briljanta projektidéer om viktiga teman som svarar mot exempelvis primärproduktionens behov eller klimat- och miljöutmaningar.

Vid ansökan till en idéverkstad väljer deltagarna sitt utvecklingsämne och arbetar i smågrupper under ledning av facilitatorer. Genomförandet omfattar flera steg, såsom att välja tema, identifiera potentiella deltagare och marknadsföra evenemanget.

I början av evenemanget går man igenom principerna för gemensam innovation (samskapande) och spelreglerna för arbetet. I smågrupper utvecklas idéerna till konkreta projektförslag, och i slutet av dagen presenterar deltagarna resultaten av sitt arbete. Metoden betonar att aktörer med olika bakgrunder värdesätts och deltar, samt vikten av interaktion och att bygga partnerskap. Deltagarna förväntas också fortsätta utvecklingsarbetet efter evenemanget.

Idéverkstaden erbjuder möjlighet att lära sig samskapandets metoder och hitta lösningar på aktuella utmaningar, särskilt inom landsbygds- och jordbruksteman. Den dynamiska och deltagande arbetsformen kan leda till betydande innovationer och nya projektinitiativ.

Få projekt i rörelse! – Sammanställt material från faciliteringsutbildningen

Faciliteringsutbildningen Få projekt i rörelse! genomfördes under maj–september 2025 för aktörer inom landsbygdsnätverket. Syftet med utbildningen var att stärka facilitatorernas färdigheter och fördjupa deras expertis för främjande av samarbete mellan flera aktörer. Det stödjande läromaterialet har sammanställts till en resurs som är tillgänglig för alla som är intresserade av ämnet.

Utbildningens innehåll

Utbildningen inleddes med ett orienterande webbinarium där deltagarna fick insikt i faciliteringens betydelse och dess roll i utvecklingsarbetet. Utbildningen bestod av två delar:

  • I den första delen fördjupades facilitatorns kärnkompetenser, såsom observation, lyssnande och frågeteknik.
  • I den andra delen fokuserade man på att förankra lärandet och stärka facilitatorns identitet.

Deltagarna lärde sig att använda idéverkstadsmetoden, en deltagarbaserad metod för gemensam innovation bland landsbygdens aktörer. En central del av utbildningen var erfarenhetsbaserat lärande, inklusive gemensamma förberedelser inför den nationella idéverkstaden, dess genomförande och den reflektion som stödde lärandet.

Under utbildningen strävade man efter att skapa en trygg och förtroendefull lärmiljö där det är tillåtet att lära sig genom misstag. Reflektion och gemensamma erfarenheter var viktiga delar av läroprocessen. Deltagarna fick även praktiska verktyg för distansfacilitering. Att stärka emotionella- och interaktiva färdigheter bidrar till facilitatorns arbete inom utvecklingsprocesser. I slutet av utbildningen reflekterade deltagarna över sitt lärande och delade med sig av feedback för fortsatt utveckling.

Smart energiby – korten

Smart energiby-korten är ett diskussionsverktyg som hjälper bybor att identifiera styrkor och utvecklingsområden i sin regions energisjälvförsörjning. Korten bygger på en analys inom PEAK-projektet och stöder ett deltagande planeringssätt.

Smart energiby-korten är ett inkluderande diskussionsverktyg som hjälper bybor och lokala aktörer att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i sin region ur ett energisjälvförsörjningsperspektiv. Korten bygger på en analys inom PEAK-projektet och en spelifierad workshopmetod där byarnas energifrågor behandlas praktiskt ur olika perspektiv.

Verktyget har utvecklats inom PEAK-projektet av Vasa universitet och Aktion Österbotten. Projektets mål är att stöda Österbottens övergång till ett koldioxidneutralt och smart energisystem. Projektet granskar energisjälvförsörjning ur tekniskt, socialt och affärsmässigt perspektiv.

Vad är syftet?

Med hjälp av korten kan man:

  • identifiera och diskutera regionens styrkor och utvecklingsområden inom energifrågor
  • inspirera lokala invånare, föreningar och företag att delta i utvecklingen av energilösningar
  • producera platsbaserad information till exempel för byaplaner, energiprojekt eller regional utveckling

Hur används korten?

Korten innehåller teman som berör det lokala energisystemet. Varje kort har ett påståendepar: ett som beskriver ett önskat eller positivt nuläge, och ett som beskriver en utmanande situation.

Påståendena berör till exempel lokal energiproduktion, teknologi, gemenskap, markanvändning och lagstiftning.

Exempel på workshopupplägg:

  1. Dela ut korten till borden och ge tid (ca 20 min) att bekanta sig med dem.
  2. Varje deltagare väljer 1–3 påståenden som känns viktiga ur den egna regionens perspektiv.
  3. Var och en berättar i tur och ordning sina val och motiveringar (ca 30 min).
  4. I slutet av diskussionen sammanställer workshopledarna gruppens observationer och presenterar dem gemensamt (ca 10 min).

Workshopen kan ordnas under en byakväll, ett föreningsmöte eller som en del av ett energi- eller byaprojekt. Materialet kan också användas i undervisning eller som stöd i utvecklingsarbete.

Det gemensamma projektet ”PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten” mellan Vasa universitet och Aktion Österbotten producerar ny kunskap för att påskynda omställningen och utvecklingen av det regionala energisystemet till koldioxidneutralitet med fokus på förnybar energi. Analyserna görs ur ett tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv. Projektet startade i maj 2024 och kommer att pågå i två år.

Det samfinansieras av Europeiska unionen och koordineras av Vasa universitets forsknings- och innovationsplattform VEBIC. Andra finansiärer är Esse Elektro-Kraft Ab, Vasa universitet och Aktion Österbotten.

Grundvattenkartläggning på Söderfjärden: Analys för ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Målet med projektet var att finna en lösning för att optimera vattenhanteringen på Söderfjärden, inklusive att hitta sätt att behålla vattnet på området i stället för att pumpa bort det. Problemet på Söderfjärden är att områden torrläggs även när de inte finns behov för det. Det beror på att de lägsta områdena styr över torrläggningen och de är belägna längst bort från pumphuset och mitt på området.

Teoridelen av examensarbetet innehåller fakta om Söderfjärden samt en fördjupning i grundvatten, dess risker och kartläggning av grundvattennivån. Dessutom behandlas täckdikning, reglerad dränering och underbevattning och deras inverkan på grundvattennivån. Det är viktigt att förstå de unika förhållandena på Söderfjärden. Särskilt med tanke på att området torrläggs med hjälp av bortpumpning av överloppsvatten och åkerskiftena har till stor del reglerad dränering.

Resultatet blev en analys över grundvattenkartläggningen. Analysen presenteras i grafer som visar hur grundvattennivån på Söderfjärden varierar och hur den påverkas av externa faktorer, som nederbörd och pumpning. Mätstationerna jämförs också sinsemellan, för att identifiera eventuella skillnader i grundvattennivån mellan mätstationerna på olika höjder och i utfallsdiken.

Den pollinerarvänliga gården

Guiden presenterar ”Den pollinerarvänliga gården”-konceptet för finländska odlare och fördjupar deras kunnande så att varje odlare kan utveckla sin gård i en mera pollinerarvänlig riktning. Guiden erbjuder bakgrundsinformation om pollinerarna i Finland och pollineringens betydelse för lantbruket. Guiden presenterar också forskningsdata och experters åsikter samt ger råd om de bästa åtgärderna och lösningarna för att utveckla gårdarna i en mera pollinerarvänlig riktning.

 

Guiden består av två delar. Den första delen “Pollinering och pollinerarna” innehåller teori och bakgrundsinformation om pollinerare. Vilken är pollinerarnas betydelse och vad innebär förlusten av pollinerare? Den andra delen “Den pollinerarvänliga gården” är lösningsinriktad. Den beskriver karaktärsdragen för en pollinerarvänlig gård och presenterar åtgärder med vilka man kan göra sin egen gård mera pollinerarvänlig.

I tidigare upplagor av guiden fanns ett tryckfel på sida 21 angående mängden växtskyddsmedel som säljs i Finland. I den tredje upplagan (november 2022) har tryckfelet korrigerats.

Ogräsguide – praktiska anvisningar för kemikaliefri ogräsbekämpning

Det finns sätt att bekämpa ogräs utan kemikalier. Elisa Malin har samlat dem i Carbon Actions Ogräsguide. I guiden presenteras de mest allmänna ogräsen och metoderna för att reglera dem. Dessutom presenteras ogräsens mindre kända positiva effekter på markstrukturen och jordhälsan.