Leader-stöd gav unga värdefull erfarenhet och stärkte fladdermusforskningen

Främst kvälls- och nattarbete, med utrustning som radiosändare och uppgifter såsom radiopejling och inspelning med fladdermusdetektorer – samt gott om mygg. Det är vad som sommarjobbet, möjliggjort med stöd av Aktion Österbotten, har erbjudit Maria Widenius.

Widenius och hennes sommarkollega Rasmus Holmström har följt fladdermöss i Köklot i Korsholm under en månads tid. Deras arbetsgivare, Finlands äldsta naturvetenskapliga förening Osthrobothnia Australis r.f., har sedan 2013 forskat på fladdermöss som migrerar över Kvarken.

– Vi har bland annat undersökt hur långt fladdermöss kan flyga när de jagar. För bara några år sedan trodde man att de inte flög mer än en kilometer, i fjol visade det sig att de kan flyga upp till två kilometer, och nu uppskattar man att avståndet kan vara ännu större, förklarar Holmström.

Den här kunskapen behövs för att bättre förstå hur skogsbruk påverkar fladdermöss och hur fladdermuskolonier kan bevaras på ett hållbart sätt trots byggande och förändringar i miljön.

Rasmus Holmström lyssnar om fladdermössen är vakna. Tillsammans med Maria Widenius har han följt fladdermössens liv i Köklot under försommaren. Foto: Kirsi Tikkanen

Widenius påpekar att fladdermöss är en viktig del av ekosystemet och till nytta för människan eftersom de äter myggor. För forskningen övervakas området kring en sommarstuga i Köklot, där man uppskattar att cirka 150 fladdermöss bor. Deras utflygning följs när kvällen faller.

– Vissa fladdermöss ger sig ut och jagar direkt, medan andra först efter midnatt, som till exempel Russin och Morran, säger Widenius och nämner namn de har gett några av fladdermössen.

– Man kan skilja dem åt till exempel utifrån deras jaktbeteende. För mig har en helt ny värld öppnat sig och jag har börjat uppmärksamma fladdermöss på ett helt annat sätt än tidigare, tillägger Holmström.

Genom de ungas arbete samlas värdefull information för forskningen, samtidigt som de själva får efterfrågad arbetserfarenhet.

– Jag studerar biovetenskaper vid Åbo Akademi och det är svårt för studenter att hitta jobb inom sitt område. Jag är verkligen tacksam för den här arbetserfarenheten, säger Widenius glatt.

Fladdermöss förses med radiosändare för att deras rörelser ska kunna följas. Deras läten spelas också in och kan omvandlas så att de blir hörbara för människan. Arbetet är mångsidigt, men inte alltid särskilt lätt.

– Om man måste springa genom skogen för att följa en fladdermus är det tungt. Men om vi redan känner till en individ kan vi ta bilen, eftersom vi vet vart den flyger, berättar Widenius.

– Och ibland måste man ta en gummibåt om man ska följa dem till öarna, tillägger Holmström.

– Jag tog båten mitt på natten och blev genomblöt utan ombyteskläder. Först hemma vid elden började livet kännas bättre igen. Det här är karaktärsdanande, men nattarbete passar mig och fladdermöss är söta, säger Widenius med ett leende.

Med Leader-finansiering som beviljats av Aktion Österbotten möjliggjordes sommarjobb för cirka 15–20 ungdomar i Österbotten inom 11 olika föreningar.

Ledare: AI hälsade på

Vid en tur till vår stuga kunde vi framme vid stugan konstatera att vitlökens blad hade gulnat i topparna under veckan. Min partner öppnade en AI‑app på sin telefon, satte kameran i videoläge och frågade telefonen: ”vad är det för fel på vitlöken?”

Jag lyssnade förfärad på hur telefonens högtalare började förklara, inte på stelt skriftspråk eller med maskinröst, utan helt ledigt som en kompis: ”Det är nog inget större fel på den, det är helt vanligt att bladen gulnar på vitlöken så här på våren. Det kan vara brist på kväve eller så kan det vara torka som är orsaken.”

Samtalet pågick ännu en stund tills telefonen i något skede klagade på att nu ser ”hen” bara gräsmatta och skor. För en 57‑årig tjänsteman med datasäkerhetsångest blev det för mycket.

Många har säkert varit med om samma: artificiell intelligens och AI-relaterad teknik tar sig in i våra liv med sådan fart att man tappar hakan åtminstone en gång i veckan.

Tankar som tidigare känts utopiska är redan vardag för jordbrukarna när det kommer till administrationen av jordbruksstöd. Med några dagars mellanrum skannar Sentinel‑satelliter alla åkerskiften i Europa som anmälts i stödansökningar och AI‑program analyserar bilderna med avseende på bl.a. klorofyll och växtarter. När systemet upptäcker en avvikelse från uppgifterna i stödansökan skickar det en uppmaning till jordbrukaren att gå ut till åkerskiftet och ta en bild av växtbeståndet med stödappen. Sedan denna vår har AI analyserat och godkänt de bilder som jordbrukarna skickar in. I oklara fall kan sakkunniga vid kommunernas landsbygdstjänster kvittera att det faktiskt är havre på bilden, men på grund av skuggan från skogen har AI inte kunnat identifiera den.

Att hänga med i utvecklingen är naturligt för den så kallade digitala infödda generationen, men jordbrukarnas höga medelålder tyder på att det också finns andra än dem som farit till skolan med mobilen i handen. Att vara nyfiken på den nya tekniken vore nödvändigt för oss alla. Att dela erfarenheter och kunnande har under de senaste åren fått ökad betydelse inom de produktionsinriktningar där det sker en snabb utveckling och där har också landsbygdsutvecklingsprojekten fungerat som katalysatorer. Låt oss välkomna en kultur där vi delar information och iakttagelser och vågar möta den teknologiska omvälvningen även om det känns skrämmande. Jag tror att det gör gott som regn före midsommar.

I denna tidning presenteras möjligheterna med och effekterna av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i Sydvästra Finland. Tidningen Haloo maaseutu! har utkommit i Egentliga Finland sedan 2017, men i år har spridningsområdet till följd av regionförvaltningsreformen utvidgats också till Satakunta. Tidningens innehåll har planerats i samarbete med hela landsbygdsnätverket i Sydvästra Finland. EU:s jordbruksfinansiering beviljas av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och kommunernas landsbygdstjänster, medan EU:s landsbygdsfinansiering beviljas av livskraftcentralen och Leader‑grupperna. Vilka aktörer som ingår i Sydvästra Finlands landsbygdsnätverk framgår av den karta som finns på denna tidnings baksida.

I år har man som tema för tidningen valt kompetens, digitalisering och innovationer. De är också teman i båda landskapens regionala landsbygdsutvecklingsplaner. Tidningen är full av inspirerande exempel på utveckling av jordbruk och landsbygd. Tack till alla intervjuade för att ni delar med er av erfarenheter och framgångar!

 

Antti Jaatinen, chef för landsbygdsenheten

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland

Inspirationsresa från Åland till insjöfinland

Resan genomfördes av föreningen Mathantverkarna på Åland r.f. med stöd av Europeiska unionen och Åland landskapsregering genom Fiskeleader Åland.

Resan började i Helsingfors direkt efter att färjan kommit fram med besök i saluhallen hos Kalaliike Andström. Därefter satte bilen fart mot Järki Särki och Jyväskylä.
Framme i Korpilahti hos Marja Komppa och Ari Seppälä fick gruppen ta del av företagets inspirerande utvecklingsresa. Till presentationen bjöds på tilltugg baserat på deras fiskprodukter och rabarber ur trädgården.
När presentationen var klar kom passligt en fiskare med leverans av gädda och mörtfisk till gården. Det blev en hel del prat om priset på gädda och hur mycket bättre betalt Ari erbjöd sina fiskare än vad marknadspriset var just då på Åland.

Efter det trevliga besöket begav sig gruppen till Jyväskylä för middag med lokal fisk på restaurangen Harmooni och övernattning. Under middagen diskuterades mycket om vilka fiskresurser som finns tillgängliga på Åland men är undernyttjade. Att börja fiska stora mängder småväxt mörtfisk och göra likadana produkter som från insjöarna låter sig knappast göras men vi har både nors och strömming som kunde nyttjas mycket bättre redan idag. Framför allt lokal förädling av strömming skulle vara en stor möjlighet för Åland och det småskaliga kustfisket men det kräver mod och vilja att satsa och troligen att det görs gemensamt.
Förädlingen som sker i dag drivs av de enskilda fiskarna som själva förädlar sin egen fångst och då blir volymerna för små för att investera i till exempel filéningsmaskiner och annan utrustning.

Efter morgonmål på lördagen styrde vi iväg till Tammerfors för ett besök i deras saluhall och Nygrens fiskdelikatesser. Vi fick en presentation och pratade om utbud och tillgång på lokal fisk. Det var intressant att se och höra att det finns en marknad för att sälja fiskar som braxen, sutare och nors som hel över disk, något som var uppskattat framför allt av inflyttade från Asien.
Priserna i fiskdisken fick också de Åländska yrkesfiskarna att häpna. Nygren meddelade att man gärna köper fisk också från Åland.

Efter lunch åkte vi vidare på resan till Ikaalinen för presentationer och samtal med Johanna Möttönen från Kuha-Suomi fiskeleader, yrkesfiskaren och småskaliga förädlaren Matti Helin samt Keijo Marjakoski från birkalands fiskericentral.

Matti hade tagit med sig olika burkar med mörtfisk smaksatt med allt från rabarber till granskott och tomat. Han hade dessutom med sig sin konservburkspress och visade med hur små medel det går att förädla flera tusen burkar per år. Det var inspirerande att se och någonting som diskuterades flitigt under hemresan.

Målet vidare är att få till ett nytt projekt för att ta vara på inspirationen och entrepenörsandan som visades under resan och börja jobba fram produkter av de råvaror som finns tillgängliga på Åland. Vi som deltog på resan tackar hjärtligt för gästfriheten som visades av alla vi besökte!

Viktor Eriksson, utvecklingskoordinator, fiskeleader Åland

I byarna byggs psykisk krisberedskap tillsammans i vardagen

Ordspråket ”som en blixt från klar himmel” passar väl också in på större kriser. Sällan vet vi på förhand vilken typ av kris som kommer att utmana vår vardag. Alltför ofta talar man om krisberedskap först när något redan har hänt. Men i verkligheten görs det viktigaste arbetet för krisberedskap i den helt vanliga vardagen, när allt ännu är bra.

Vardagen är grunden för krisberedskap

Psykisk krisberedskap innebär förmågan att möta kriser, bevara handlingsförmågan och klara sig tillsammans med andra. Den uppstår inte i ett ögonblick, utan byggs långsamt upp genom vardagens val, relationer och gemenskaper. Psykisk krisberedskap stärks av förvånansvärt enkla saker: god nattsömn, rätt sorts kost, möten längs byavägen, tid för favoritintressen och av att veta vem man kan ringa i nöd. Även upplevelser av meningsfullhet stärker den psykiska krisberedskapen. För att vara mentalt stark och krisresistent behöver man inte vara en superhjälte.

Gemenskap stärker också individens krisberedskap

Vi behöver varandra – ingen klarar sig helt ensam. När vardagen rullar på och det inte finns några större utmaningar, behöver vi kanske inte hjälp av andra och längtar nödvändigtvis heller inte efter sällskap. Beredskap handlar dock inte bara om vattendunkar och matförråd i källaren. Beredskap är också att veta vem man kan be om hjälp eller vem som kommer på besök när man känner sig ensam. Gemenskap, relationer och grannhjälp bildar ett osynligt skyddsnät. Vissa av oss har tur och omges av nära människor. Andra kan behöva anstränga sig mer för att bygga upp detta skyddsnät. Därför är det viktigt att olika gemenskaper erbjuder mötesplatser också för ensamma människor. Vid kaffebord, på byakvällar eller till och med på golfbanan kan relationer uppstå som stärker den psykiska beredskapen.

Hela byn förbereder sig

Beredskap berör oss alla. Kommuner och städer har beredskapsplaner, staten förbereder sig. Individens beredskapsförmåga stärks bland annat genom 72-timmarsutbildningar och -material. Allt oftare talar man också om beredskap på byanivå och inom föreningar. I diskussionerna ligger tyngdpunkten ofta på fysisk beredskap – vad man ska ha i reserv inför störningssituationer. Men beredskap handlar ofta mer om verksamhet, om vad man gör i en kris- eller störningssituation. Inom föreningsverksamhet eller i byn kan beredskap innebära att man i förväg funderar på hur man ska agera i olika situationer. Det är viktigt att identifiera de mest kritiska funktionerna och till exempel besluta hur kommunikationen ska skötas om internet eller el inte fungerar.

Handlingskraft ger hopp

I osäkra tider ökar orostänkandet och världen kan upplevas som hopplös. Då kan man hitta meningsfullhet och hopp genom handlingskraft och självtillit. ”Jag kanske inte kan lösa hela problemet, men det finns åtminstone något jag kan göra.” Små handlingar kan hjälpa en framåt och skapa en känsla av att man åtminstone till viss del kan påverka situationen.

Samarbete lönar sig alltid

I diskussioner om byarnas trygghet och beredskap betonas ofta vikten av samarbete. I Österbotten pågår för närvarande två projekt som rör byasäkerhet: Aktion Österbottens SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu samt Vasa stads projekt Kyläturvallisuus Kyrönmaalla. Båda projekten har fått delfinansiering från Europeiska unionen. I dessa projekt beslöt vi att arbeta som vi lär och ordnade tillsammans ett webbinarium om psykisk krisberedskap den 7.5.2026.
Under webbinariet fick vi ta del av mångsidiga perspektiv på psykisk krisberedskap.

  • Henna Nyrhinen från Vasa stad inledde tillställningen genom att ge bakgrund till webbinariets tema.
  • Projektmedarbetaren Elina Lehto talade om resiliens och psykisk krisberedskap framför allt på individnivå.
  • Experten på psykosocialt stöd Maria Viljanen från Röda Korset granskade gemenskapernas inverkan på den psykiska krisberedskapen.
  • Byaexpert Mari Viljanmaa från Utvecklingsföreningen Liiveri belyste på ett fint sätt styrkorna i krisberedskap på byanivå, men också gemenskapens utmaningar.
  • Kyrkoherde Rose-Maj Friman från Korsnäs talade om församlingarnas roll i människors vardag och i eventuella krissituationer.
  • Camilla Roslund-Nordling från Psykosociala Förbundet lyfte fram vardagliga möten och bekämpning av ensamhet.
  • I Marika Danielssons anförande från Marthaförbundet betonades vikten av att trygga kontinuiteten i föreningarnas verksamhet i krissituationer, och konkreta metoder för detta presenterades.
  • Avslutningsvis sammanfattade Roger Norrgård från Svenskfinlands Byar eftermiddagens omfattande innehåll.

Denna bloggtext var mitt egna försök för att sammanfatta de tankar om psykisk krisberedskap som webbinariet väckte.

SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu är ett utvecklingsprojekt som genomförs inom Aktion Österbottens verksamhetsområde. Projektets mål är att stärka landsbygdssamhällenas krisberedskap, försörjningsberedskap och gemenskapsbaserade beredskap. Projektet genomförs av Aktion Österbotten r.f. i samarbete med Svenskfinlands Byar (SLF), byaföreningar och andra samarbetspartners. Projektet har fått delfinansiering från Europeiska unionen.

Tack Frida Lähdesmäki Dahlin för hjälpen med översättningen av denna bloggtext.