Nya odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat uppdaterade odlingsråd för potatis och sju viktiga frilandsgrönsaker: morot, ärt, kålrot, rödbeta, palsternacka, rotselleri och purjolök. Publikationerna riktar sig främst till yrkesodlare, men de ger också rikligt med nyttig information till dem som odlar i mindre skala. 

Centrala teman är råd om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Principen är att tillämpa integrerat växtskydd, som också kallas IPM efter engelskans Integrated Pest Management. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning ska numera alla som använder bekämpningsmedel yrkesmässigt tillämpa integrerat växtskydd.

Integrerat växtskydd gäller inte bara direkta bekämpningsåtgärder mot ogräs och växtskadegörare, utan odlingsmetoderna som helhet, t.ex. lämplig jordart för varje gröda, jordbearbetning, gödsling, växtföljd, sortval. Härigenom förebygger man ogräs och skadegörare, och höjer skördarna. Därför behandlas också de här sakerna mångsidigt i odlingsråden.

I IPM kombinerar man växtskyddsmedel med andra bekämpningsmetoder på ett genomtänkt sätt, för varje situation genom att ta hänsyn till grödan och helhetssituationen. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel, som att ogräs och skadegörare blir resistenta mot bekämpningsmedlen.

Odlingsråden finns gratis tillgängliga på Lukes internetsidor.

Där hittar man dem via följande steg: luke.fi > språkval till svenska > Naturresursinfo > Jordbruk och mat.

Odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Grunderna i integrerat växtskydd

EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering kan också utnyttjas för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket

EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering kan också utnyttjas för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket

Livskraftscentralernas experter har sammanställt finansieringstips för jordbrukarna för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket. Det finns ett omfattande utbud av EU-finansiering för jordbruk och landsbygdsutveckling för olika åtgärder och investeringar som förbättrar vattenhanteringen inom jordbruket.

Vattenhanteringen på gården kan förbättras genom att satsa på grundtorrläggning, lokal dränering och markens växtskick. I denna skrivelse avses med grundtorrläggning att vatten från en större lokal dränering leds vidare längs vattendrag, utfallsdiken eller andra större fåror. Med lokal torrläggning avses åtgärder på åkrar, till exempel täckdikning eller öppna diken. Genom att välja både lokal och grundtorrläggning kan man förbättra markens växtskick och ta hänsyn till gårdens miljökonsekvenser. Genom att förbättra åkermarkens växtskick påverkar man växternas förmåga att tåla väta och torka. Den kan påverkas med hjälp av växtval, genomtänkta jordbearbetningsmetoder och jordförbättringsmedel.

Livskraftscentralens miljöexpert Eveliina Kiiski uppmuntrar jordbrukarna att utnyttja den jordbruks- och landsbygdsfinansiering som erbjuds för vattenhantering inom jordbruket.

– Med hjälp av finansieringen kan jordbrukarna samtidigt förbättra gårdens lönsamhet och minska miljöbelastningen från sin verksamhet. Finansieringen möjliggör praktiska lösningar för vattenhanteringen som kan minska behovet av underhåll av fårorna. Dessutom kan man få finansiering för underhåll av vattenhanteringskonstruktioner. Utnyttjandet av ekologiska dräneringslösningar kan också ha en betydande inverkan på den lokala naturens tillstånd och bevarandet eller ökningen av landskapselement.

Finansiering för grundtorrläggning

Åtgärder som ingår i grundtorrläggningen är bland annat fåror i två nivåer i anslutning till hantering av översvämningar och vattenhållning och byggande av våtmarker eller andra konstruktioner i anslutning till naturlig torrläggning. För alla dessa kan man ansöka om EU:s landsbygdsfinansiering. För byggande av fåror i två nivåer och våtmarker erbjuds stöd för icke-produktiva investeringar. Fåror i två nivåer kan också ingå i saminvesteringsåtgärder för dikning, vilket innebär att man kan få jordbruksinvesteringsstöd för dem.

I dessa projekt kan även planeringskostnaderna räknas som en del av projektets totala finansiering. Alternativt kan kartläggningen och planeringen av den ekologiska vattenhanteringen beställas av en rådgivare som godkänts i Livsmedelsverkets rådgivarregister, varvid dess pris ersätts med 75 euro/timme. Sakkunniga rådgivare inom ämnesområdet kan sökas här. Även en klimat- och miljöplan som ingår i miljöförbindelsen kan i bästa fall ge riktlinjer för utvecklingen av vattenhanteringen på gården.

– Det lönar sig för jordbrukaren att utnyttja möjligheten till planeringshjälp som finns tillgänglig för lösningar för ekologisk vattenhantering. På så sätt är det möjligt att hitta de mest långsiktiga och mångsidiga lösningarna för att stödja åkrarnas vattenhantering, säger Kiiski.



Stöd för icke-produktiva investeringar



Beställ investeringsplaneringen från en rådgivare

Under de senaste åren har problemen med översvämningar och torka på åkrarna blivit vanligare, vilket sannolikt kommer att öka i och med klimatförändringen.

– Därför strävar man efter att i högre grad komplettera traditionella jordbrukslösningar med naturenliga vattenhanteringslösningar, så att vatten även kan styras med hänsyn till fördröjningsområden och andra naturliga förhållanden i miljön. Med lösningarna kan gårdarna också förbereda sig på långsiktiga variationer i väderförhållandena, berättar Eveliina Kiiski.

Till exempel kan våtmarkslösningar byggas på åkrar som översvämmas upprepade gånger. I jordbrukets dikessystem strävar man i sin tur efter att införa lösningar som på vissa ställen bromsar vattenflödenas hastighet och minskar erosionsskador i fårorna. Till exempel kan man öka den naturenliga utformningen av diken för att bromsa vattnets rörelse från avrinningsområdets övre delar framåt, så att vatten hålls kvar mer jämnt längs vägen, vilket minskar både översvämningsproblem på åkrarna i nedre delen av diket och torkproblem i den övre delen.

Man får även en årlig arealbaserad miljöersättning för naturenliga lösningar inom vattenhanteringen om jordbrukaren ingått ett miljöavtal med livskraftscentralen. Ett miljöavtal om skötsel av våtmark är ett villkor för icke-produktiva investeringsstöd. Ett avtal om skötsel av våtmarker kan ingås för ett våtmarksområde, ett markområde som ligger under ett översvämningsområde eller en fåra som restaurerats till naturliknande tillstånd eller en fåra i två nivåer, en översvämningsplatå eller översvämningsåker och kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Miljöavtal kan också ingås för skötsel av små våtmarker, bottendammar, översvämningsåkrar och våtmarker som anlagts på en före detta torvåker.

Åtgärd Stöd för anläggningsskedet Stödform Avtal om skötsel av våtmark för underhåll
Våtmark Beroende på storlek 8 200–12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Översvämningsområde som ska restaureras Beroende på storlek 8 200–12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Omvandling av torvåkrar till våtmark eller områden som påminner om kärr Beroende på storlek 8 200–12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Tvåstegsdike 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Naturenlig anpassning av fåror 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Bottentrösklar, dikesavbrott eller erosionsskydd 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha



Avtal om skötsel av våtmarker

Finansiering för lokal dränering

Genom att utveckla den lokala dräneringen kan man sträva efter att reglera åkrarnas vattenhantering så att den blir jämnare. För lokal torrläggning kan man ansöka om investeringsstöd för jordbruk med EU:s landsbygdsfinansiering. Den kan erhållas för till exempel reglerbar dränering, reglerbrunnar och täckdikning. Understödet kan uppgå till upp till 40 procent av projektets godtagbara kostnader.

Dessutom kan jordbrukaren ansöka om miljöersättning för reglerad dränering, underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten på sura sulfatjordar eller torvmarker. Då ska man välja avrinningsvattenåtgärd bland miljöersättningens skiftesspecifika åtgärder. Enligt åtgärden är miljöersättningen 77–214 euro/hektar.



Investeringsstöd för jordbruk



Miljöersättning

Finansiering för förbättring av markens växtskick

Markens växtskick har en betydande roll i upprätthållandet av åkerns vattenhantering. Markens växtskick kan förbättras till exempel av olika vallar, mångfaldsväxter, växttäcke vintertid, fånggrödor, sanerings- och jordförbättringsväxter, förbättringar i anslutning till spridning av gödsel, mångsidigare växtföljd och jordförbättringsmedel.

Till exempel mångsidigare växtföljd hör till villkorligheten för EU:s jordbruksfinansiering, men man kan dessutom få miljöersättning för spridning av stallgödsel och användning av jordförbättringsmedel om man har valt främjande av cirkulär ekonomi som en skiftesspecifik åtgärd inom miljöersättningen.

Markens växtskick kan också förbättras med hjälp av gips. Avgiftsfri gipsspridning kan sökas hos livskraftscentralen via miljöministeriets Ahti-program.

Miljöersättning och stöd för miljösystem kan sökas för åtgärder som stöder markens växtskick:

Åtgärd Stödbelopp Stödform
Skyddszon 430 €/ha Miljöersättning
Naturvårdsvallar 55 €/ha Stöd för miljösystem
Gröngödslingsvallar 100 €/ha Stöd för miljösystem
Mångfaldsväxter 210 €/ha Stöd för miljösystem
Växttäcke vintertid 40 €/ha Stöd för miljösystem
Fånggrödor 97 €/ha Miljöersättning
Sanerings- och jordförbättringsväxter 223 €/ha Miljöersättning
Ökning av organiskt material eller jordförbättringsfiber (främjande av cirkulär ekonomi) 37 €/ha Miljöersättning
Torvåkrar med vall 200 €/ha Miljöersättning
Gips Avgiftsfritt, riktat kipsinlevitys.fi

 



Miljöersättning



Stöd för miljösystem



Gipsspridning

Ansökningstider och -platser för EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering

Miljöavtal och stöd för miljösystem söks i ansökan om åkerstöd i Viputjänsten senast 9 juni 2026.

Investeringsstöd för jordbruk (inklusive investeringar i samfälld dikning) har fyra ansökningsperioder per år och ansökan görs i e-tjänsten Hyrrä:

  • 1–15.3
  • 3–15.8
  • 8–15.10
  • 10–15.1

Icke-produktiva investeringar har två ansökningsperioder per år och ansökan görs i e-tjänsten Hyrrä:

  • 1–15.5.2026
  • 8–15.12.2026

Mer information

Fråga mer av landsbygdsnäringsmyndigheten i din kommun eller din regionala livskraftscentral. Kontaktuppgifter till Sydvästra Finlands livskraftscentral:

  • Eveliina Kiiski, miljöexpert, 02 9502 2139
  • Janita Leppänen, investeringsstöd för jordbruket, 02 9502 2604
  • Henriikka Kajula, icke-produktiva investeringar, 02 9502 2580
  • Mikko Torkkeli, miljöavtal, 02 9502 3105
  • Maarit Solla, stöd för miljösystem och miljöersättning, 02 9502 2665

fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

Mer information om stöden

De riksomfattande projekten har valts – 6 projekt får finansiering

De riksomfattande projekten har valts – 6 projekt får finansiering

Livskraftscentralerna har valt de riksomfattande landsbygdsprojekt som ska finansieras. Dessa projekt ska främja ökad produktivitet hos företag på landsbygden, utnyttjande av nya marknadsmöjligheter samt ibruktagande av ny teknologi.

Ansökningstemat för omgången som avslutades vid årsskiftet var förnybart företagande. I ansökan sökte man projekt som hjälper företag att utveckla sin verksamhet för att möta förändrade samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga behov.

– Projekten ska bygga på ny kunskap, utnyttja nya former av samarbete i sin verksamhet samt skapa ny kompetens och konkurrenskraft. Målet är att stärka livskraften, utveckla nya förmågor, skapa arbetsplatser och stimulera investeringar, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid Livskraftscentralen i Sydöstra Finland, som administrerar riksomfattande projekt för utveckling av landsbygden.

Under urvalsperioden lämnades sammanlagt tio ansökningar in, varav sex projekt valdes ut för finansiering:

Förnybar Träproduktbransch 2030 – Produktivitet, ansvarsfullhet och internationell tillväxt

Träproduktbranschen i Finland befinner sig i en betydande strukturomvandling. Företagens verksamhetsmiljö formas samtidigt av allt mer skärpta kvalitets- och ansvarskrav, framsteg inom digitalisering och AI-applikationer samt behovet av att förbättra produktiviteten och resurseffektiviteten. I projektet svarar man på dessa utmaningar genom att samla företagen och utvecklingsresurserna till en riksomfattande helhet där företagens utvecklingsbehov identifieras och besvaras med praktiska åtgärder. Fokus ligger på att förbättra produktivitet, utveckla kompetens och verksamhetsmodeller, utnyttja digitaliseringen, främja lösningar som grundar sig på cirkulär ekonomi samt stödja företagens tillväxt och tillträde till marknaden. Målet är att skapa förutsättningar för uppkomsten av nya företag och ekosystem samt att stärka det finländska virkets ställning som ett kvalitativt och ansvarsfullt material på den inhemska och internationella marknaden.

Sökande: Puutuoteteollisuus ry
Finansiering: 300 000 EUR (EU+stat)

Ett bredare perspektiv på ägarbyte – alternativa modeller för fortsatt företagsverksamhet på landsbygden

Målet är att öka medvetenheten om alternativa vägar till ägarbyte och företagande i Finland. II projektet synliggörs och tillgängliggörs sådana modeller för ägande och övergång till företagande som hittills har fått mindre uppmärksamhet. Dessa inkluderar delägarskap, stegvisa ägarskiften (ETA-modellen), franchising samt kooperativa och medarbetardrivna lösningar. Projektet samlar och strukturerar inhemsk och internationell information om alternativa modeller för ägarbyte, konkretiserar dem till helheter som är begripliga för målgrupperna och sprider information på riksnivå med hjälp av kommunikation via flera kanaler.

Sökande: Nyföretagarcentralerna i Finland rf
Finansiering: 323 036 EUR (EU+stat)

UOMA – Förnybart ägarskap i företag på landsbygden

Målet är att främja förnyelsen och tillväxten av företag på landsbygden genom att stödja framgångsrika ägarbyten samt genom att stärka förnyelseförmågan hos samägda företag som grundar sig på lokalt engagemang. Projektet förbättrar företagens försäljningsduglighet, stärker bokföringsbyråernas roll i förnyelsen av företagen samt utvecklar styrelsearbetet i samägda företag. Målet är att stödja landsbygdens livskraft, bevarandet av tjänster och arbetsplatser samt förnyat företagande så att det motsvarar den föränderliga verksamhetsmiljön.

Sökande: Seinäjoen Ammattikorkeakoulu Oy
Finansiering: 343 508 EUR (EU+stat)

Bli bekant med EU:s namnskyddssystem för hantverks- och industriprodukter

EU-förordningen som trädde i kraft i slutet av 2025 utvidgade systemet med geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter, medan den tidigare var begränsad till livsmedel och jordbruksprodukter. Syftet med detta nya system för geografiska beteckningar för non-food-produkter är att uppmuntra tillverkare inom EU att satsa på lokala hantverks- och industriprodukter, stärka synligheten på marknaden och trygga tillverkarnas rättigheter vid eventuella förfalskningar av deras produkter. Projektets mål är att öka företagens medvetenhet om EU:s nya namnskyddssystem, ansökningsprocessen och de fördelar som skyddet erbjuder. Som en bestående effekt eftersträvas att landsbygdsföretagare inom hantverk och industri identifierar EU:s namnskyddssystem för hantverks- och industriprodukter som ett potentiellt varumärkes- och marknadsföringsverktyg.

Sökande: Helsingfors Universitet
Finansiering: 200 000 EUR (EU+stat)

Coastal and Rural Gems | Connecting Coastal Gems and Rural Experiences 2026-2028

Projektet stärker konkurrenskraften för turistföretagen i Finlands kust- och landsbygdsområden genom att främja förnybart företagande och öka samarbetet mellan företag. Projektet sammanför turistföretag, kommuner och utvecklingsorganisationer från olika kustområden till gemensamt utvecklingsarbete. Centrala åtgärder är nätverksbildning, benchmarkingverksamhet samt workshoppar som baserar sig på servicedesign, där man utvecklar nya turistprodukter och rundresehelheter som kombinerar flera områden. I projektet pilottestas dessutom nya verksamhetsmodeller, och företagens kompetens stärks när det gäller att utnyttja kundinsikter samt att använda digitala och AI-baserade lösningar.

Sökande: Yrityssalo Oy
Finansiering: 370 646 EUR (EU+stat)

Finland – ett attraktivt land för matturism

Målet är att förbättra landsbygdens och därigenom hela Finlands dragningskraft inom matturismen genom att förnya, stärka och samordna det riksomfattande samarbetet. Det riksomfattande nätverket för matturism stöder den regionala livskraften och företagens hållbara tillväxt. Åtgärderna riktar sig till landsbygdens förnyelseförmåga genom utveckling av matturismen samtidigt som landsbygdsföretagens affärsverksamhet blir mångsidigare.

Sökande: Haaga-Helia ammattikorkeakoulu Oy
Finansiering: 370 000 EUR (EU+stat)

Mer information fås från Livskraftscentralen i Sydöstra Finland:

Lassi Hurskainen, expert inom landsbygdsutveckling, 0295 025 046

tf. enhetschef Timo Kukkonen, 0295 025 065

E-postadresserna har formen
fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

Mer information fås också av projektsökande.

Ansökan till Innovationstorget är nu öppen – lyft fram lösningar och uppfinningar

Har ert projekt utvecklat en ny lösning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling? Vill ni synliggöra utvecklingsarbetet och diskutera innovationen med företagare och utvecklare?

Innovationstorget ordnas på MaatalousKonemessut i Helsingfors den 8–10 oktober 2026, och nu söker vi projekt som utvecklar innovationer samt aktörer som presenterar nya lösningar.

Till Innovationstorget söker vi

  • projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet, EIP,
  • innovations- och teknologiprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling,
  • annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder uppkomsten av innovationer,
  • internationella aktörer vars lösningar lämpar sig för den finländska verksamhetsmiljön.

Målet är att lyfta fram nya idéer, praktiska lösningar och utvecklingsarbete som för jordbruket, skogsbruket och trädgårdsodlingen framåt.

De nyaste idéerna, teknologierna och människorna möts

Innovationstorget ger projekten möjlighet att

  • synliggöra utvecklingsarbetet,
  • möta företagare och andra yrkespersoner inom branschen,
  • få respons, nya idéer och perspektiv,
  • nätverka med andra utvecklare.
På Innovationstorget 2024 presenterade Matti Kilpeläinen från Sydöstra Finlands yrkeshögskola produkter för koldioxidsnålt byggande tillverkade av sidoströmmar från oljehampa.

Ansök om att delta

Ansökningstiden är öppen till den 11 augusti 2026. Deltagandet är kostnadsfritt för projekten. Kostnader för resor, logi och eget material betalas av deltagarna själva.

Ansök om att delta genom att fylla i ansökningsblanketten: Innovationstorget 2026

Innovationstorget ordnas av Landsbygdsnätverket och AgriHubi.

Mer information: Tuija Kallio, Landsbygdsnätverket, tuija.kallio(at)maaseutu.fi

Alla evenemang syns nu i evenemangskalendern på de olika språkversionerna!

På Maaseutuverkosto.fi och AgriHubis svenskspråkiga webbplats har det framförts en önskan om att alla evenemang ska visas i evenemangskalendern, oavsett på vilken språkversion evenemanget har lagts till. Denna ändring har nu genomförts, så i fortsättningen hittar du svenskspråkiga evenemang även på den finskspråkiga sidan och finskspråkiga evenemang på den svenskspråkiga sidan.


Du kan filtrera fram endast svenskspråkiga evenemang genom att i filtren välja ”språk” och svenska.

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

På området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland ökade antalet ansökningar om företagsstöd för landsbygden under år 2025 med mer än en tredjedel jämfört med året innan och den positiva utvecklingen fortsätter. Livskraftscentralens ledande företagsexpert Hilkka Halla berättar att företagarna ser framtida möjligheter som det lönar sig att ta vara på och investera i.

Under år 2025 fattades över 500 beslut om företagsstöd för landsbygden vid NTM-centralerna och Leader-grupperna i Satakunta och Egentliga Finland.

– Företagarna på landsbygden ser möjligheter i framtiden och tvekar inte att investera i tillväxt och förnyelse. Det ökade antalet ansökningar vittnar om att företagarna litar på regionens livskraft. Bland sökandena finns många som ansöker om företagsstöd för första gången, så det verkar som om medvetenheten om stödmöjligheterna också har ökat, uppskattar Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

I fjol uppgick de godkända finansieringsobjektens totala kostnader till sammanlagt 37 miljoner euro, för vilka det beviljades stöd till ett belopp av mer än 9 miljoner euro. Av detta stödbelopp gick 4,3 miljoner euro till företag i Satakunta och 4,8 miljoner euro till företag i Egentliga Finland.

Stöd till såväl metall- och marinindustrin som turism och livsmedel

Halla berättar att aktiviteten har varit fortsatt hög i början av året. I den brokiga mångfalden av företag som sökt stöd syns Sydvästra Finlands starka sidor.

– I ansökningarna syns förädling av livsmedel, underleverans för metall- och marinindustrin, landsbygdsturism och mångsidiga tjänster. Teman som cirkulär ekonomi, energieffektivitet och återvinning av material blir fortsättningsvis allt vanligare bland utvecklingsprojekten, summerar Halla.

Halla berättar att särskilt i Egentliga Finland är målet att öka landsbygds- och skärgårdsturismen.

En tredjedel av alla godkända projekt gäller utveckling av företagsverksamhet, såsom utredning av nya marknader och distributionskanaler samt produktutveckling.

Urvalsperioden går ut den 15 maj

Den urvalsperiod som nu pågår vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland går ut den 15 maj.

Stöd kan sökas av företag inom olika branscher under förutsättning att företaget ligger på landsbygden.

– Så mycket som 84 procent av Sydvästra Finlands yta är landsbygd så det lönar sig att kontrollera möjligheten att söka stöd, även om man inte själv uppfattar området där företaget ligger som landsbygd.

Samtidigt understryker livskraftscentralen hur viktigt det är med noggranna förberedelser.

– För att ett projekt ska kunna genomföras måste också den totala finansieringen ha säkrats, t.ex. med ett kreditlöfte från banken eller Finnvera, informerar Halla.

Under år 2026 kan Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bevilja företagsstöd till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro. Utöver det finansierar Leader-grupperna etablering av företag samt utveckling och investeringar vid mikroföretag.

EU:s landsbygdsfinansierings företagsstöd kan sökas för etablering och utveckling av företagsverksamhet samt för investeringar. Finansieringen beviljas av livskraftscentralerna och Leader-grupperna och de ger också råd om hur man ansöker om stöd.

Ytterligare upplysningar:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Ledande företagsexpert Hilkka Halla
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Länkar:

Skyddsremsor krävs inte längre för ekologiska åkrar

Skyddsremsor krävs inte längre för ekologiska åkrar

– reglerna för spridning av gödsel förblir oförändrade

Skyddsremsor ingår i grundvillkoren för jordbruksstöd, det vill säga villkorligheten, och lämnas längs kanten av åkrar som ligger vid vattendrag. Från och med 2026 gäller kravet på skyddsremsor inte längre ekologisk odling, men man får och bör fortfarande lämna remsor.

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, berättar att det i vår har kommit frågor om avlägsnandet av kravet på skyddsremsor för ekologiska jordbrukare.

Skyddsremsor är minst tre meter breda, täckta av växtlighet och obearbetade remsor som lämnas vid kanten av åkerskiftena längs vattendrag. En obearbetad skyddsremsa som är täckt av växtlighet skyddar vattendrag mot föroreningar och avrinning.

I stödvillkoren krävs inte längre skyddsremsor för ekologiska åkrar.

– Förändringen innebär främst att ekologiska gårdar inte längre behöver lämna en obearbetad remsa täckt med växtlighet längs vattendrag. Av miljöskäl får och bör man fortfarande lämna remsor, men avsaknaden av dem orsakar inga konsekvenser för villkorligheten, säger Levomäki.

Kom ihåg kraven i nitratförordningen om spridning och lagring av stallgödsel

Kravet på villkorlighet för skyddsremsor gäller inte längre ekologiska arealer på ekologiska gårdar och bristen på skyddsremsor påverkar inte stöden för ekologiska gårdar till följd av villkorligheten. Vid gödsling och lagring av gödsel ska man dock beakta nitratförordningens krav på avstånd.

–Nitratförordningen gäller fortfarande alla jordbrukare. Gödsling är förbjuden inom fem meter från strandlinjen.

Dessutom är ytlig spridning av gödsel och organiska gödselprodukter förbjuden inom den efterföljande femmeterszonen från vattendrag, om inte åkermarken bearbetas inom 24 timmar efter spridningen. Du kan bekanta dig med de övriga kraven i nitratförordningen i statsrådets förordning.

Mer information

Kontaktuppgifter

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig, 0295 022 063, mirella.levomaki@elinvoimakeskus.fi

luomu.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi

valvonta.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi

Anmäl dig som evenemangsarrangör för Närmatsdagens jubileumsår

Anmäl dig som evenemangsarrangör för Närmatsdagens jubileumsår

Jubileumsåret för Närmatsdagen firas den 12–13 september 2026. Under redan tio år har Närmatsdagen varit ett tillfälle att fira inhemsk livsmedelsproduktion och landsbygden runtom i Finland. Anmäl dig som evenemangsarrangör, öppna dörrarna till landsbygden, hälsa besökare välkomna och berätta varifrån den finländska maten kommer och vem som producerar den.

Kom med och arrangera jubileumsåret för Närmatsdagen! Evenemanget är öppet för producenter, gårdar, trädgårdar, tjänster, yrkesverksamma inom livsmedelsbranschen, företagare samt förädlare i alla former och storlekar. Närmatsdagen begränsar sig inte enbart till mat – även aktörer inom landsbygdens upplevelseturism samt andra verksamheter, såsom föreningar och organisationer som berikar livet på landsbygden, välkomnas att delta.

Anmälan till Närmatsdagen är avgiftsfri och evenemangsarrangörerna får själva bestämma om de håller öppet på lördagen, söndagen eller båda dagarna.

Varför ska du delta som arrangör under Närmatsdagen?

Inhemsk kompetens, arbete och högklassiga råvaror förtjänar att firas! Närmatsdagens popularitet ökar år för år och i fjol besökte uppskattningsvis 148 000 personer evenemangets olika platser. För många arrangörer är dagen också ekonomiskt lönsam och bidrar dessutom till ökad aktivitet och livskraft på landsbygden året om.

”De ökande besöksantalen visar att finländarna är allt mer intresserade av inhemsk mat och landsbygdens upplevelser. För evenemangsarrangörerna är Närmatsdagen ett utmärkt tillfälle att lyfta fram betydelsen av landsbygden och den inhemska maten”, säger Anna Mäkinen, som ansvarar för den nationella samordningen av evenemanget vid Landsbygdsnätverket.

Närmatsdagen är ett utmärkt tillfälle att sälja färska råvaror och förädlade produkter direkt till konsumenter samt att presentera landsbygdens mångsidiga tjänster och upplevelser. Evenemanget kan arrangeras ensam eller tillsammans med andra aktörer i närområdet.

I fjol deltog 335 platser runtom i Finland. Ska vi göra det ännu bättre i år? Kom med och arrangera festdagen för inhemsk närmat och landsbygden – och öppna dörrarna för besökare den 12–13 september 2026! Lämna din evenemangsanmälan genom att registrera dig eller logga in på Närmatsdagens webbplats.

 

Anmäl dig redan nu

Anmäl dig till Närmatsdagen genom att lämna in din egen evenemangsanmälan på Närmatsdagens webbplats. Du kan uppdatera anmälan senare, så det gör inget om du ännu inte är helt säker på vad du kommer att sälja eller vilket program du ordnar under Närmatsdagen. Anmälan är avgiftsfri. Ju fler platser som finns med på kartan, desto fler besökare kommer i rörelse!

När du har lämnat in din anmälan syns evenemanget på kartan på Närmatsdagens webbplats, där besökare kan söka efter lämpliga besöksmål.

Närmatsdagen marknadsförs nationellt under hela sommaren, så det lönar sig att anmäla sig i god tid. Arrangörer som anmäler sig tidigt erbjuds även möjlighet att beställa material som stöd för evenemangsarrangemangen. Materialpaketet beställs via webbutiken och mer information om beställningen ges i samband med anmälan.

Bakom Närmatsdagen står EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering

Närmatsdagen möjliggörs genom EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering. Med hjälp av denna finansiering stöds Finlands landsbygdsområden och jordbruk. På så sätt tryggas livsmedelsförsörjningen för medborgarna, en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna, miljö- och klimatvänliga metoder främjas och landsbygden utvecklas till en allt bättre plats att bo på.

Finansieringen bidrar till att möjliggöra jordbrukarnas boende på landsbygden: när det finns livskraft och service i det egna området kan jordbrukarna bo kvar på landsbygden och producera inhemsk mat för finländarna – och ta hand om oss alla. En livskraftig landsbygd är en gemensam angelägenhet för oss alla.



Anmäl dig som arrangör

Kampanjen Ung jordbrukare synliggör framtidens matproducenter

Kampanjen Ung jordbrukare synliggör framtidens matproducenter

Vårens kommunikationskampanj lyfter fram unga jordbrukare och belyser deras viktiga roll som byggare av den inhemska matproduktionen och försörjningsberedskapen. I kampanjen berättar man bland annat unga jordbrukares inspirerande berättelser, lagar mat med Vappu Pimiä och publicerar färsk forskningsinformation.

”År 2025 var medelåldern bland de finländska jordbrukarna cirka 55 år. Vi behöver nya matproducenter. Att stöda och inspirera unga jordbrukare till branschen är viktigt för hela samhället. Det är fråga om försörjningsberedskap”, konstaterar Meri Kiikkala, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Kampanjen Unga jordbrukare lyfter fram unga jordbrukare samt rollen som EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering har i att få unga jordbrukare till branschen och till primärproduktionen.

”Målet med kampanjen Ung jordbrukare är att öka uppskattningen för jordbrukare och inhemsk mat. Samtidigt vill man stärka förståelsen för jordbrukets betydelse samt EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering. Finansieringen möjliggör bland annat utvecklingen av gårdar, investeringar och generationsväxlingar, det vill säga konkreta steg mot en hållbar och lönsam matproduktion”, betonar Kiikkala.

Fem unga jordbrukare från olika delar av Finland

I kampanjen deltar fem gårdar, vars unga företagare bland annat berättar om sin vardag och sina framtidsutsikter i en artikelserie. Följande gårdar medverkar:

· Poukari gård – Simo Linnainmaa, Iida Heino och Matilda Heino (Mjölkproduktion, Egentliga Finland)

· Tmi Nea Ponkala – Nea Ponkala (Köttproduktion, nötkött, Lappland)

· Maatalousyhtymä Kemppainen Juho ja Rauno – Juho Kemppainen (Mjölkproduktion, Kajanaland)

· Peltokuuselan tila – Lauri Koponen (Växtodling, Norra Karelen)

· Viljakallio Oy – Markus Suutari (Växtodling, Sydöstra Finland)

Med på Matmässan – färsk forskningsinformation på kommande

Kampanjen visas också på Matmässan i Helsingfors 24–26.4.2026, där EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och Närmatsdagen deltar med en gemensam avdelning.

”På avdelningen får mässbesökarna prata med unga jordbrukare och besöka gården virtuellt”, berättar Kiikkala.

Lördag 25.4 kl. 16 lagar vi mat och diskuterar med Vappu Pimiä och unga jordbrukare i Matmässans visningskök. Lördag 25.4 kl. 12 är det dags för panelsamtalet Vem bestämmer vad Finland äter (Kuka päättää mitä Suomi syö). I panelen deltar bland annat avdelningschefen för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning Minna-Mari Kaila och jordbrukaren Markus Suutari.

I samband med kampanjen Ung jordbrukare har det genomförts en enkätundersökning som kartlägger unga jordbrukares nuläge, framtidsplaner och tankar om betydelsen av den finländska matproduktionen. Resultaten av undersökningen publiceras i maj 2026.

Mer information: Meri Kiikkala, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Kampanjen genomförs av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och livskraftscentralerna.



Kampanjsidan (på Finska) Nuoret viljelijät ovat suomalaisen ruoan turva ja tulevaisuus​

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

På området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland ökade antalet ansökningar om företagsstöd för landsbygden under år 2025 med mer än en tredjedel jämfört med året innan och den positiva utvecklingen fortsätter. Livskraftscentralens ledande företagsexpert Hilkka Halla berättar att företagarna ser framtida möjligheter som det lönar sig att ta vara på och investera i.

Under år 2025 fattades över 500 beslut om företagsstöd för landsbygden vid NTM-centralerna och Leader-grupperna i Satakunta och Egentliga Finland.

– Företagarna på landsbygden ser möjligheter i framtiden och tvekar inte att investera i tillväxt och förnyelse. Det ökade antalet ansökningar vittnar om att företagarna litar på regionens livskraft. Bland sökandena finns många som ansöker om företagsstöd för första gången, så det verkar som om medvetenheten om stödmöjligheterna också har ökat, uppskattar Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

I fjol uppgick de godkända finansieringsobjektens totala kostnader till sammanlagt 37 miljoner euro, för vilka det beviljades stöd till ett belopp av mer än 9 miljoner euro. Av detta stödbelopp gick 4,3 miljoner euro till företag i Satakunta och 4,8 miljoner euro till företag i Egentliga Finland.

Stöd till såväl metall- och marinindustrin som turism och livsmedel

Halla berättar att aktiviteten har varit fortsatt hög i början av året. I den brokiga mångfalden av företag som sökt stöd syns Sydvästra Finlands starka sidor.

– I ansökningarna syns förädling av livsmedel, underleverans för metall- och marinindustrin, landsbygdsturism och mångsidiga tjänster. Teman som cirkulär ekonomi, energieffektivitet och återvinning av material blir fortsättningsvis allt vanligare bland utvecklingsprojekten, summerar Halla.

Halla berättar att särskilt i Egentliga Finland är målet att öka landsbygds- och skärgårdsturismen.

En tredjedel av alla godkända projekt gäller utveckling av företagsverksamhet, såsom utredning av nya marknader och distributionskanaler samt produktutveckling.

Urvalsperioden går ut den 15 maj

Den urvalsperiod som nu pågår vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland går ut den 15 maj.

Stöd kan sökas av företag inom olika branscher under förutsättning att företaget ligger på landsbygden.

– Så mycket som 84 procent av Sydvästra Finlands yta är landsbygd så det lönar sig att kontrollera möjligheten att söka stöd, även om man inte själv uppfattar området där företaget ligger som landsbygd.

Samtidigt understryker livskraftscentralen hur viktigt det är med noggranna förberedelser.

– För att ett projekt ska kunna genomföras måste också den totala finansieringen ha säkrats, t.ex. med ett kreditlöfte från banken eller Finnvera, informerar Halla.

Under år 2026 kan Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bevilja företagsstöd till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro. Utöver det finansierar Leader-grupperna etablering av företag samt utveckling och investeringar vid mikroföretag.

EU:s landsbygdsfinansierings företagsstöd kan sökas för etablering och utveckling av företagsverksamhet samt för investeringar. Finansieringen beviljas av livskraftscentralerna och Leader-grupperna och de ger också råd om hur man ansöker om stöd.

Ytterligare upplysningar:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Ledande företagsexpert Hilkka Halla
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi



Finansiering till företag