Finlands största idéfestival, Landsbygdsparlamentet, arrangeras i Ii den 7–9 oktober 2027. Evenemanget samlar människor, gemenskaper och organisationer från hela landet som är intresserade av landsbygdens framtid.
Landsbygdsparlamentet är ett nationellt forum där lokalt förankrade lösningar från landsbygden lyfts fram som en del av hela landets utveckling. I centrum står landsbygdens människor, företag och lokala gemenskaper, de som utgör landsbygdens livskraft och stärker hela landets välfärd, försörjningsberedskap och kristålighet.
– Evenemanget samlar landsbygdsaktörer, beslutsfattare, tjänstepersoner, forskare och experter samt synliggör landsbygdens mångfald och många röster. Frågorna om landsbygdens beboelighet och verksamhetsförutsättningar är av nationell betydelse och det är viktigt att vi har ett gemensamt forum där vi kan föra dialog om dessa, säger Antonia Husberg, generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet och konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
Evenemanget, som arrangerades i Nurmes år 2024, samlade över tusen deltagare, och diskussionerna nådde tiotusentals människor runt om i landet. Landsbygdsparlamentet är resultatet av ett brett samarbete där tiotals aktörer, från byaverksamhet till statsförvaltning, deltar i genomförandet.
– Vi är glada över att få vara värdort för Landsbygdsparlamentet. I Ii har det under lång tid bedrivits målmedvetet arbete inom ansvarstagande, hållbarhet, relationen till naturen, miljöfrågor och ett mångsidigt kulturliv. Naturen, vattendragen och framför allt de aktiva byarna är starka och genuina källor till landsbygdens attraktions-, håll- och livskraft, säger Marjukka Manninen, kommundirektör i Ii.
Landsbydsparlamentet är en del i kedjan av fler europeiska landsbygdsparlament. Det tre dagar långa programmet omfattar studiebesök, workshoppar och dialoger. Samtidigt uppmärksammas avslutningen av EU:s programperiod för jordbruks- och landsbygdsfinansiering 2023–2027, och de mest betydelsefulla resultaten belönas vid Landsbygdsgalan.
– Landsbygdsfinansieringen för EU närmare oss alla, och i oktober nästa år får vi möjlighet att uppmärksamma de bästa och mest betydelsefulla resultaten från hela finansieringsperioden, säger Teemu Hauhia, direktör för Landsbygdsnätverksenheten vid Livsmedelsverket.
Landsbygdsparlamentet 2027 genomförs under ledning av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), med flertalet organisationer, i nära samarbete med Iis kommun, Oulun Seudun Leader rf och Livsmedelsverkets landsbygdsnätverksenhet. Evenemangets tema offentliggörs under hösten 2026 då sökande av partners för programmet även inleds.
Mer information
Antonia Husberg, generalsekreterare för landsbygdspolitiken, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet, tfn +358 (0)29 516 2033
Marjukka Manninen, kommundirektör, Iis kommun, tfn +358 (0)50 390 0066
Tanja Lepistö, verksamhetsledare, Oulun Seudun Leader, tfn +358 (0)40 739 3925
Teemu Hauhia, direktör, Landsbygdsnätverksenheten, Livsmedelsverket, tfn +358 (0)40 545 401
Årets unga jordbrukare 2026 eftersöks – en förnyare som bygger framtiden för den finländska livsmedelsproduktionen
EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och OP Pohjola lanserar ett nytt riksomfattande pris, Årets unga jordbrukare 2026. Med priset vill man lyfta fram unga jordbrukare som förnyar det finländska jordbruket, utvecklar sin verksamhet målmedvetet och bygger framtiden för den inhemska livsmedelsproduktionen.
Det finländska jordbruket genomgår en ständig förändring. Produktionsmetoderna utvecklas, nya teknologier blir allt vanligare och lantbrukare förutsätts ha allt starkare affärskompetens samt förmåga att möta utmaningarna i en föränderlig verksamhetsmiljö. Samtidigt betonas de unga lantbrukarnas roll som tryggare av kontinuiteten i den finländska livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen och jordbrukets förnyelse. I Finland är lantbrukarnas medelålder för närvarande cirka 55 år.
”Unga lantbrukare är framtidsbyggare för den finländska livsmedelsproduktionen. Vi vill lyfta fram unga lantbrukare som utvecklar sin verksamhet fördomsfritt och genom sitt eget exempel visar hur modernt lantbruksföretagande och livet på landsbygden ser ut. Samtidigt vill vi berätta om betydelsen av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering för gårdarnas förnyelse och generationsväxlingar”, säger specialsakkunnig Meri Kiikkala vid jord- och skogsbruksministeriet.
Föreslå en ung lantbrukare eller anmäl dig själv
Med priset Årets unga lantbrukare vill man hitta föredömliga lantbrukare runt om i Finland. Förslag önskas från alla produktionsinriktningar, och i valet värdesätter man framför allt lantbrukarens förmåga att utveckla sin gårds verksamhet långsiktigt och framåtblickande.
Vem som helst kan föreslå en lantbrukare som uppfyller kriterierna med dennes samtycke, och lantbrukaren kan också själv anmäla sig. Det elektroniska ansökningsformuläret är öppet 24.6–26.8.2026.
Årets unga lantbrukare belönas med ett pris på 5 000 euro vid lantbruksmässan Maatalouskonemessut i Helsingfors Mässcentrum i oktober 2026.
Förnyelseförmåga och affärskompetens betonas i valet
Vid valet av pristagare betonas särskilt planmässighet i företagsverksamheten, ledarskapskompetens, förnyelseförmåga, innovativ användning av nya metoder och teknologier samt kompetens inom hållbarhet. Pristagaren ska vara en högst 40-årig lantbrukare som beviljats startstöd för unga lantbrukare och som uppfyller prisets övriga urvalskriterier.
Hos OP Pohjola ses priset framför allt som en hyllning till företagandet.
”I Finland finns det, på ett för oss alla värdefullt och rikt sätt, många olika produktionsinriktningar – från äppelodlingar på Åland och spannmålsgårdar i södra Finland till renskötsel i norra Finland – och just denna mångfald vill vi lyfta fram i tävlingen. I tävlingen ser man inte heller på gårdens storlek; vinnaren kan mycket väl vara en lönsam gård av mindre storlek vars verksamhet är innovativ och positivt inriktad på framtiden. Föreslå en ung lantbrukare, anmäl dig själv eller tipsa vidare om priset”, uppmuntrar Teppo Pöllänen, direktör för jord- och skogsbrukstjänster vid OP Pohjola.
Vinnaren utses av en bred expertjury
Pristagaren för Årets unga lantbrukare utses av en bred expertjury inom jordbrukssektorn, där jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, OP Pohjola, livskraftcentralerna, kompetensnätverket AgriHub, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, ProAgria och Wikli-koncernen är representerade.
Priset Årets unga lantbrukare är en del av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansierings kommunikationskampanj Unga lantbrukare. Kampanjens mål är att öka uppskattningen för finländska lantbrukare och inhemsk mat samt att synliggöra de unga lantbrukarnas betydelse som byggare av framtiden för den finländska livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen och landsbygdens livskraft.
Mer information för medier:
Jord- och skogsbruksministeriet, specialsakkunnig Meri Kiikkala, meri.kiikkala@gov.fi
OP Pohjolas kommunikation, tfn 010 252 8719, viestinta@op.fi
Jordbrukarstödens åkerövervakningar och satellituppföljningens kvalitetsbedömningar inleds
Vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland börjar nu åkerövervakningens sommarsäsong. Utöver övervakningen av att villkoren för jordbrukarstöd följs görs i Sydvästra Finland också en bedömning av stödsystemets och särskilt satellituppföljningens funktion och om dessa bedömningsbesök informeras jordbrukaren inte på förhand.
Ansökningstiden för arealbaserade jordbrukarstöd för år 2026 gick ut den 9 juni. Enligt planen ska man i år granska cirka 2,5 procent av de gårdar som ansökt om stöd, vilket på området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland innebär cirka 160 gårdar.
Genom övervakningen säkerställs att jordbrukarna följer stödvillkoren. Den garanterar också jordbrukarnas rättsskydd och likabehandling.
– Vid ett övervakningsbesök kontrolleras t.ex. uppgifterna om åkerskiftenas arealer och att nödvändiga handlingar är i skick, berättar inspektionschef Hanna Mäntylä vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Man försöker alltid meddela jordbrukaren i förväg om besöket, så att en representant för gården ska ha möjlighet att delta.
Livskraftscentralens inspektörer utför också kvalitetsbedömning av satellituppföljningen i terrängen
Efterlevnaden av villkoren för jordbrukarstöd har sedan 2023 följts med satelliter, och artificiell intelligens har lärts upp att analysera bilder som tagits av satelliter och jordbrukare.
Systemet skickar utredningsbegäranden till jordbrukarna via Vipumobilen, om de uppgifter som angetts i stödansökan inte motsvarar satelliternas observationer. Utredningsbegäran kan besvaras med en bild av åkerskiftet eller genom att korrigera stödansökan.
I kvalitetsbedömningen, som är obligatorisk för Europeiska unionens alla medlemsländer, ligger fokus i år på att bedöma systemets funktion. Livskraftscentralens inspektörer gör fältbesök för att i huvudsak fastställa vilken växt som odlas och granskar satellitbilder.
– Det är viktigt att jordbrukarna reagerar på eventuella utredningsbegäranden som gäller satellituppföljningen, säger Mäntylä.
Information om kvalitetsbedömningen skickas inte till jordbrukaren, annat än i de fall där det efter utredningsbegärandena ännu finns motstridigheter eller behov av korrigering i ansökningsuppgifterna.
År 2026 utför Livskraftscentralen i Sydvästra Finland kvalitetsbedömning på fyra områden i trakterna av Somero, Bjärnå, Ulvsby och Jämijärvi.
Våtmarker förenar, vårdar naturen och sinnet – Våtmarkskarnevalen samlade våtmarksintresserade från hela Finland
Nästan hela Finland omfattades av Våtmarkskarnevalen, och för denna gång är firandet över. Från våtmarksmötena fick man med sig mängder av idéer, inspiration och nya samarbetsidéer.
I maj deltog över 350 personer i Våtmarkskarnevalen, drog på sig stövlarna och begav sig ut till våtmarker. Karnevalen tog deltagarna till nästan 20 olika våtmarksobjekt i sju olika landskap. Förmingel och eftersnack som genomfördes som webbinarier samlade drygt 100 våtmarksintresserade deltagare.
Våtmarkskarnevalen lyfte fram aktiva aktörer som har varit med och planerat, anlagt och skött våtmarker och visade hur en våtmark i bästa fall gynnar hela samhället, utan att glömma naturen.
Våtmarkskarnevalen var ett nationellt koordinerat evenemang av Livskraftcentralernas klimatenhet och Landsbygdsnätverkets enhet. Genomförandet av varje lokalt evenemang ansvarades av lokala aktörer.
Harri Hakala, som arbetar som koordinator för Hiilestä kiinni-gemenskapen vid Livskraftcentralernas klimatenhet, berättar att karnevalen fick sin början i tanken att samla de aktörer som främjar våtmarker i olika roller kring våtmarkskoncentrationen i Lilla Saimen.
”Allt tog fart på ett glädjefyllt sätt och till slut samlades man vid våtmarker runt om i hela Finland – tack vare de engagerade och entusiastiska personer som arbetar med våtmarker. För oss som koordinerade helheten är en angenäm utmaning också att bidra till att det som man har lärt sig och idéerna som uppstått i fortsättningen kan tas i bruk på ett effektivt sätt”, gläder sig Hakala.
Mångsidiga våtmarker för olika behov
Sinsemellan olika våtmarksobjekt visade att våtmarksanläggning inte är en ”one size fits all”-lösning, utan att anläggandet av en våtmark kräver särskild expertis. Man måste till exempel beakta markägarens behov och avrinningsområdets egenskaper. I slutändan varierar lösningarna också beroende på om målet till exempel är att förbättra vattenkvaliteten i en sjö eller att stärka den biologiska mångfalden.
Salla Ruuska från Landsbygdsnätverkets enhet, som koordinerade Våtmarkskarnevalen nationellt, gladdes över hur många olika typer av våtmarker som rymdes bland karnevalens besöksmål.
”I Utajärvi bekantade vi oss med det stora före detta torvproduktionsområdet Kanasuo, där man restaurerar genom att återförmossa området. I Kiuruvesi besökte vi den mindre Toivo-våtmarken, som byggdes i samarbete på mark som arrenderats av en lantbrukare. Koivulehdos våtmark hade i sin tur anlagts på torvåker. Det var fantastiskt att se hur våtmarksarbetet formas efter lokala behov”, säger Ruuska.
Vid anläggning av våtmarker är goda råd och lokalkännedom ovärderliga. Rådgivning och stöd behövs både för själva anläggandet och för att ansöka om finansiering. För anläggning av våtmarker finns stöd för icke-produktiva investeringar inom landsbygdsfinansieringen. Råd om hur man anlägger en våtmark får man till exempel via regionala livskraftcentraler och våtmarksplanerare.
Finansiering för att anlägga en våtmark kan sökas från flera källor. Till exempel kan lantbrukare, registrerade föreningar och vattenrättsliga sammanslutningar – såsom jaktföreningar och vattenskyddsföreningar – ansöka hos livskraftcentralerna om stöd för icke-produktiva investeringar för våtmarker som anläggs i jordbruksdominerade avrinningsområden.
Koivulehdos våtmark har anlagts genom att dämma upp ett torvfält. Vattenfåglar trivs vid våtmarken. Foto: Rami Marjamäki
Aktiva aktörer behövs: ”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en”
Att samlas kring våtmarker visade ännu en gång hur viktiga möten är. Genom dem sprids god praxis och lokala våtmarksintresserade hittar varandra.
Engagerade våtmarksaktörer lyckades också få med nya deltagare, och många som besökte en våtmark för första gången fick en förståelse för nyttan med våtmarksanläggning.
”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en. Många saker blir konkreta när man besöker en våtmark, och samtidigt inser man hur nödvändig den verkligen är”, konstaterade Jukka Väätäinen, ordförande för Toivasjärven seutu rf, vid Toivo-våtmarken.
Väätäinen har i flera år främjat våtmarksanläggning i sin hemregion. Engagemanget drivs bland annat av naturen och dess välmående. Även elever från den lokala skolan har bjudits in till våtmarken.
För Väätäinen har mötena med skolelever och unga varit särskilt minnesvärda.
”Även om vi bor mitt i naturen har vi kunnat dela olika naturupplevelser med skoleleverna, och på våtmarken finns det alltid något lite annorlunda att se.”
På våtmarken har man fått höra otaliga berättelser om barns naturupplevelser, och ibland kan entusiasmen bära långt.
”Ett barn berättade efter sitt besök vid våtmarken att hen vill bli sjöforskare som vuxen.”
Ta del av videon som filmats vid objekten i Tavastland–Birkaland under Våtmarkskarnevalen. Video: Rami Marjamäki.
Våtmarken ger rikligt med glädje för både naturen och sinnet
I bästa fall är en våtmark en viktig plats för hela samhället. Våtmarksarbete handlar inte bara om att ta hand om den egna miljön, utan restaurerade våtmarker är också utmärkta utflyktsmål.
Naturen tackar den som anlägger och restaurerar en våtmark: vattnet renas och den biologiska mångfalden ökar. Under torra perioder fungerar våtmarker som vattenreservoarer, och efter kraftiga regn dämpar de översvämningar. Vattenfåglar och pollinatörer trivs i restaurerade våtmarker, för att inte tala om övriga djur- och växtarter.
Våtmarker är därför attraktiva rekreationsmål för hela samhället. Vid många våtmarker har man till exempel byggt fågeltorn inom ramen för Leaderprojekt, varifrån man kan följa våtmarken och dess liv.
Under Våtmarkskarnevalen berättade en person som anlagt en våtmark på sin gård att hen gärna tar kvällspromenader där, eftersom det är så vackert och finns så härliga fåglar där.
Viinikka gårds våtmark deltog i Våtmarkskarnevalen. Foto: Rami Marjamäki
Våtmarkskarnevalen även nästa år?
Efter de lyckade våtmarkskarnevalerna riktas blicken redan framåt. Kanske landar Våtmarkskarnevalen nästa sommar återigen vid nya våtmarker.
Den nationella koordineringen av Våtmarkskarnevalen sköttes av Landsbygdsnätverkets enhet och Livskraftcentralernas klimatenhet. De lokala karnevalerna genomfördes av områdets egna våtmarksexperter. Uppgifter om de lokala arrangörerna finns i Våtmarkskarnevalens evenemangsbeskrivning.
Force majeure kan trygga stöden i en krissituation – kom ihåg att göra anmälan inom 15 dagar
En allvarlig sjukdom, olycka eller annan oförutsedd kris kan förhindra att man följer stödvillkoren. Force majeure som anmälts till myndigheten i tid kan i vissa fall trygga rätten till stöd.
Vid oväntade livskriser kan det lätt hända att man inte sköter sina skyldigheter i anslutning till jordbruksstödet. En allvarlig sjukdom, olycka eller annan oförutsedd situation kan leda till man inte kan följa stödvillkoren på normalt vis på gården.
För sådana situationer finns det ett undantag i lagstiftningen: force majeure eller exceptionella omständigheter kan under vissa förutsättningar trygga rätten till stöd.
Bedömningen av force majeure görs från fall till fall
Enligt Livsmedelsverkets anvisningar avses med force majeure och exceptionella omständigheter en oförutsedd händelse som är oberoende av sökanden och vars följder man inte har kunnat undvika ens genom att agera omsorgsfullt. Bedömningen görs alltid från fall till fall: den behöriga myndigheten avgör om situationen kan anses vara force majeure eller exceptionella omständigheter. Huvudregeln är att gården ska förbereda sig på vanliga störningssituationer, såsom oväntade kortvariga sjukdomar.
– Försening från den sista tidsfristen för stödansökan på grund av dåliga nätförbindelser utgör till exempel inte exceptionella omständigheter. Stödansökan ska göras i tillräckligt god tid, konstaterar landsbygdschef Veli-Jukka Johansson vid Kankaanpääs landsbygdstjänster.
– Att bli försenad från den sista såningsdagen till exempel på grund av att såmaskinen går sönder eller jordbrukaren är sjuk en kort period utgör i allmänhet inte heller force majeure. Gården ska sträva efter att förutse sådden så att ett enskild maskin som går sönder eller en kortvarig sjukdom hos jordbrukaren inte fördröjer sådden. Om det däremot handlar om en mycket allvarlig och oväntad sjukdom kan situationen bedömas på ett annat sätt.
Godtagbara situationer kan vara till exempel:
• att stödmottagaren dör
• långvarig arbetsoförmåga eller allvarlig sjukdom
• en allvarlig naturkatastrof eller ett väderfenomen som i betydande grad påverkar gården
• att en husdjursbyggnad förstörs i en olycka
• en epizootisk sjukdom
• allvarlig växtförstörelse
• expropriation av hela gården eller en betydande del av den.
En situation där långvarig torka eller exceptionell väta orsakad av en naturkatastrof förhindrar normala jordbruksåtgärder på åkern kan också bedömas som exceptionella omständigheter. Väta på grund av ett bristfälligt dräneringssystem är inte force majeure.
Gör anmälan så snart som möjligt
För att force majeure eller exceptionella omständigheter ska kunna beaktas vid utbetalningen av stöd och bedömningen av skyldigheterna ska jordbrukaren skriftligen underrätta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller livskraftscentralens handläggare inom 15 arbetsdagar från det att det går att anmäla. Samtidigt ska man lämna in nödvändiga intyg, såsom läkarintyg, annan utredning över det inträffade eller bevis på väderleksförhållandena.
Det är lätt att glömma att anmäla när man befinner sig mitt i en kris, men lagstiftningen är strikt när det gäller detta. En anmälan som gjorts för sent kan ofta inte beaktas. Det lönar sig att förbereda sig på kriser på förhand.
– Varje gård bör ha en färdig beredskapsplan för allvarliga krissituationer. Det lönar sig att samla de viktigaste anvisningarna och kontaktuppgifterna i beredskapsplanen för situationer där den primära jordbrukaren blir allvarligt sjuk eller avlider. Det är också bra att på samma papper skriva upp anvisningar för hur man anmäler force majeure samt kontaktuppgifterna till landsbygdstjänsterna i den egna kommunen, summerar utvecklingsexpert Mailis Savela vid livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Om tillsynen sker före anmälan kan följderna bli allvarliga
Det är av högsta vikt att man reagerar snabbt. Om man inte har gjort någon anmälan och det senare görs en tillsyn på gården där man upptäcker brister kan en anmälan som gjorts i efterhand i allmänhet inte längre rätta till situationen. Försummelsen av stödvillkoren leder då till att stöden sänks, inte betalas ut eller återkrävs. Därför lönar det sig att kontakta myndigheten så snart det visar sig att man inte kan uppfylla skyldigheterna på normalt sätt.
I praktiken kontaktar man i första hand ofta kommunens landsbygdsbyrå, där man också kan uppmana jordbrukaren kontakta livskraftscentralen när det handlar om stöd som den behandlar. Kommunen fattar beslut om force majeure på basis av en utredning från fall till fall. Det viktiga är att jordbrukaren inte väntar, utan genast anmäler situationen och ser till att det finns ett skriftligt spår av det.
Håll utkik efter coloradoskalbaggar och anmäl observationer
Det är av yttersta vikt att vara uppmärksam på förekomst av coloradoskalbaggar och anmäla observationer så att nödvändiga åtgärder kan påbörjas i tid. Myndigheterna övervakar situationen intensivt, men hjälp behövs också av alla yrkes- och husbehovsodlare. Anvisningar för hur du ska göra finns i denna artikel.
Konstaterad förekomst av coloradoskalbaggar är inte ett hinder för att använda potatisskörden eller odla potatis även i fortsättningen. Alla observationer och även misstankar måste utan dröjsmål anmälas till växtskyddsmyndigheterna. Det är väldigt viktigt att få en översikt över alla förekomster så tidigt som möjligt. Bekämpnings- och avgränsningsåtgärder påbörjas och leds av sakkunniga. Enskilda observationer kan ha stor betydelse för att förhindra spridningen av växtskadegörare. Genom snabb reaktion kan man förebygga mer omfattande skador och hindra skadegöraren att etablera sig permanent i Finland.
– Lyckligtvis hade vi i fjol inte en enda förekomst av coloradoskalbaggar i Sydvästra Finland, men det är viktigt att ge akt på potatisbestånden också i Egentliga Finland och Satakunta. Inspektionerna har utvidgats och gäller förutom Sydöstra Finland också Sydvästra Finland och Nyland, för coloradoskalbaggen kan sprida sig med vind, trafik och varutransporter och potatisodlingen är utbredd på dessa områden, konstaterar gruppchef Teija Nielsen från Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Kontrollera bestånden från mitten av juni
Senast kring midsommar lönar det sig att börja vara uppmärksam på skalbaggar i bestånden och det lönar sig att fortsätta även efter det för nya förekomster kan dyka upp alltid när luftströmmar från de baltiska länderna och Ryssland gynnar artens spridning.
”De aktuella observationerna visar hur viktigt det är att övervaka växthälsan. Under de senaste åren har flera förekomster av coloradoskalbagge påträffats, varav en del sannolikt har övervintrat i Finland. Genom snabb reaktion kan artens etablering i Finland förhindras”, säger specialexpert Miia Pasanen från Livsmedelsverket.
Gör så här när du upptäcker tecken på coloradoskalbaggar
Vid minsta lilla misstanke om att du har hittat vuxna coloradoskalbaggar eller andra utvecklingsstadier av dem, ska du utan dröjsmål anmäla observationen här (livsmedelsverket.fi).
Efter att du har gjort anmälan:
– avbryt alla odlingsåtgärder på potatislandet
– märk ut platsen t.ex. med träkäppar
– undvik onödig vistelse i potatisbeståndet
– vänta på att växtskyddsmyndigheten tar kontakt
– Inled inte bekämpningsåtgärder på egen hand och plocka inte bort skalbaggarna från beståndet. Växtinspektörerna behöver observationsmaterial över alla utvecklingsstadier för att kunna planera bekämpnings- och avgränsningsåtgärderna.
Om det redan i fjol funnits misstankar om coloradoskalbaggar, är det skäl att sätta några potatisväxter i närheten av den platsen och utan dröjsmål anmäla om de får skalbaggar. Individer som eventuellt lyckats övervintra söker sig till den närmaste potatisväxten och genom detta förfaringssätt kan man hindra dem från att sprida sig okontrollerat över ett större område.
Ytterligare information om området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland:
Jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar i Tavastehus bjuder in till att arbeta med restaurering
Jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar inleds med intressanta anföranden. Bland talarna finns Emma Kari, tidigare riksdagsledamot för De gröna samt miljö- och klimatminister, numera stadsfullmäktigeledamot och verkställande direktör för företaget One Planet. I sitt anförande granskar Kari finansieringsmöjligheter för restaurering samt naturvärdesmarknader och ekologisk kompensation som stöd för restaurering.
Under dagens anföranden behandlas också nuläget för restaurering samt framtida riktlinjer. Ta del av programmet och lär känna talarna.
Restaurering som årets tema
Jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar är en mötesplats för experter som arbetar med jordbrukets miljö- och klimatfrågor, lantbrukare och andra aktörer i livsmedelskedjan samt alla som är intresserade av ämnet. I år är restaurering evenemangets centrala tema.
Syftet med restaurering är att förbättra naturens tillstånd så att det blir gynnsammare för djur- och växtarter, öka den biologiska mångfalden och minska uppkomsten av miljö- och klimatrelaterade risker. Restaurering är också en central del av ett hållbart och lönsamt jordbruk. ”När man till exempel stärker pollinatörsbestånden och markens livskraft stöder man också gårdarnas produktivitet och anpassning till miljöförändringar”, kommenterar Viivi Jalava, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet, som arrangerar jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar.
Temat restaurering är särskilt aktuellt just nu, då en nationell restaureringsplan förbereds och planeringen av nästa finansieringsperiod pågår. Kom till Jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar för att höra mer om ämnet.
Ansök om att ordna en workshop eller anmäl dig till Nätverkstorget – temat kan också ligga utanför restaurering
På Jordbrukets miljöinformationsutbytesdagar väntar intressanta workshoppar och ansökan om att ordna en workshop är öppen.
Temat för workshopen behöver inte handla om restaurering, utan vi välkomnar mångsidiga ämnen ur olika perspektiv på jordbrukets miljö- och klimatarbete.
Att ordna en workshop är en utmärkt möjlighet att lyfta fram sitt kunnande, dela god praxis och nätverka med aktörer inom branschen. Även förstagångsarrangörer är varmt välkomna.
Maanbrukets miljöinformationsutbytesdagar är öppna för anmälan fram till den 30 oktober 2026. Boende för evenemanget bör bokas i god tid, eftersom det finns ett begränsat antal inkvarteringsmöjligheter i Tavastehus.
Luncher och middagar under miljöinformationsutbytesdagarna sker på egen bekostnad. Vänligen boka måltiderna i förväg senast den 3 november kl. 10.00. Du hittar måltidsalternativ och instruktioner i restaurangens webbutik.
Evenemanget ordnas av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Livskraftcentralernas klimatenhet samt Landsbygdsnätverket. Mer information fås av Landsbygdsnätverkets klimat- och miljökoordinator Salla Ruuska (fornamn.efternamn a maaseutu.fi).
Strängare praxis vid bokföring av användningen av växtskyddsmedel
De som använder växtskyddsmedel i sitt yrke ska föra bok över de preparat som de använder. Från och med början av 2026 har EU-lagstiftningen skärpts i fråga om bokföringskraven.
I bokföringen ska man anteckna (ändringar i fetstil nedan)
Det använda växtskyddsmedlets fullständiga namn och växtskyddsmedlets nummer i växtskyddsmedelsregistret.
Tidpunkten för användning, även klockslag, om bruksanvisningen anger en viss tidpunkt (starttid).
Användningsmängd (kg eller l, vid betning l eller kg per given utsädesmängd kg/t/styck).
Område för användning (ha eller växthus m2 eller i slutna utrymmen volym m3).
Tillväxtgrad enligt BBCH-skalan om bruksanvisningen anger en viss tillväxtfas.
Plats för användning med geografisk information (basskiftessignum eller koordinater, för växthus t.ex. adress och husnummer, skogsbeståndsdata).
Användningstyp
1 Behandling av markarealer (jordbruksmark, rekreationsområde, järnvägsområde osv.).
2 Behandling i slutna utrymmen (förrådsutrymmen, växthus osv.).
3 Behandling av utsäde/förökningsmaterial (även utsädespotatis).
Stödvillkoren kan också medföra andra krav på bokföringen av växtskyddsmedel. Till exempel i miljöersättningen ska orsaken till användningen av växtskyddsmedel, dvs. det ogräs som ska bekämpas, växtsjukdom, skadeinsekt eller behovet av att reglera tillväxten anges.
Det rekommenderas att alltid kontrollera giltighetstiden för produktgodkännanden och bruksanvisningar för produkter i lager i Kemidigi.
Även om de nya kraven på bokföring av användning av växtskyddsmedel redan har trätt i kraft, kommer man i början av tillsynen att ge rådgivning till användare av växtskyddsmedel om de nya bokföringskraven Om det förekommer brister i de nya bokföringskraven år 2026 kommer detta att påpekas vid tillsynen
Skyldigheten att föra bok över växtskyddsmedel i elektronisk form träder i kraft 2027.
LukeKasKas-tjänsten som upprätthålls av Naturresursinstitutet (Luke) har förnyats. Tjänsten erbjuder nu ett tydligare användargränssnitt och ett smidigare sätt att rapportera observationer av växtskadegörare. Syftet med förnyelsen är att underlätta vardagen för jordbrukare och rådgivare samt förbättra uppföljningen av växtskadegörare i hela landet. Samtidigt stöder tjänsten integrerat växtskydd och ger myndigheter och forskare tillgång till allt mer högkvalitativa observationsdata.
Tjänsten fungerar nu utan registrering
LukeKasKas är en avgiftsfri webbtjänst där användare kan rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs direkt på kartan, kopplade till observationsplatsen. I och med förnyelsen fungerar tjänsten nu utan registrering, vilket gör rapporteringen av observationer betydligt snabbare och enklare.
”Det har blivit lättare att rapportera observationer eftersom inloggning och lösenord inte längre behövs. Det räcker med en e-postadress och uppgifterna om observationen”, säger specialforskare Erja Huusela vid Luke.
Användaren får en bekräftelse på sin observation via e-post. Dessa meddelanden kan sparas som bevis på användningen av tjänsten, vilket är särskilt nyttigt för jordbrukare som använder tjänsten som en del av CAP‑åtgärderna.
”Förnyelsen av LukeKasKas var nödvändig, eftersom inloggningen tidigare upplevdes som besvärlig. I den nya tjänsten har artkorten separerats till en egen helhet, vilket underlättar rapporteringen. Vid behov kan skadegöraren identifieras med hjälp av artkorten redan innan formuläret skickas in”, berättar specialforskare Marja Jalli vid Luke.
Gammaflyets larv. Larven äter bland annat ärtväxter och kål. Bild: Erja Huusela / Luke
Tydligare gränssnitt och bättre tillgänglighet
Den förnyade tjänsten har integrerats i Lukes Naturresursdata‑tjänst, vilket gör att informationen om växtskadegörare nu finns samlad tydligare på ett och samma ställe. Även tillgängligheten och användbarheten i tjänstens aktuella lägesrapporter har förbättrats.
Artkorten har uppdaterats och stöder identifieringen av växtskadegörare i både jordbrukares och rådgivares arbete. Under växtsäsongen får användarna fortsatt aktuella rapporter om skadegörarläget, producerade av Lukes forskare. Denna information hjälper till att effektivisera övervakningen av växtskadegörare och att förutse behovet av växtskyddsåtgärder.
Via observationsformuläret kan användaren rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Observationerna lagras i tjänsten med uppgifter om plats och tid, och samtidigt förbättras datans kvalitet och enhetlighet. Användaren kan också se alla rapporterade observationer i karttjänsten, uppdelade efter art, vilket stöder bedömningen av regionala risker.
Siemenlevintäinen verkkolaikku. Bild: Marja Jalli, Luke
Uppföljning av växtskadegörare blir allt viktigare
Bakgrunden till förnyelsen är behovet att svara mot ökade risker från växtskadegörare. Klimatförändringen och nya skadegörare ökar behovet av aktuell information, och LukeKasKas utgör ett viktigt verktyg för detta.
Med hjälp av tjänsten kan jordbrukare följa skadegörarsituationen i sitt område och planera växtskyddsåtgärder i rätt tid. Rådgivare har nytta av regional observationsdata, och myndigheter samt forskare får värdefull information om förekomst och spridning av skadegörare.
”Under växtsäsongen kan situationen förändras snabbt, till exempel när skadeinsekter sprids med långväga luftströmmar. Då behövs snabb informationsförmedling, uppdatering av läget och reaktioner – och där är LukeKasKas ett bra verktyg”, fortsätter Erja Huusela.
Stöd för jordbrukare, rådgivare och myndigheter
LukeKasKas är en del av Lukes forskning och kunskapsproduktion inom växthälsa och växtskydd. Tjänsten stöder integrerat växtskydd och tillhandahåller information som kan utnyttjas i forskning, rådgivning och myndighetsarbete. Efter förnyelsen betjänar LukeKasKas ännu bättre hela kedjan inom växtproduktionen.
Pelto-ohdake konpensaatiopisteessä. Bild: Heikki Jalli, Luke
Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat uppdaterade odlingsråd för potatis och sju viktiga frilandsgrönsaker: morot, ärt, kålrot, rödbeta, palsternacka, rotselleri och purjolök. Publikationerna riktar sig främst till yrkesodlare, men de ger också rikligt med nyttig information till dem som odlar i mindre skala.
Centrala teman är råd om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Principen är att tillämpa integrerat växtskydd, som också kallas IPM efter engelskans Integrated Pest Management. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning ska numera alla som använder bekämpningsmedel yrkesmässigt tillämpa integrerat växtskydd.
Integrerat växtskydd gäller inte bara direkta bekämpningsåtgärder mot ogräs och växtskadegörare, utan odlingsmetoderna som helhet, t.ex. lämplig jordart för varje gröda, jordbearbetning, gödsling, växtföljd, sortval. Härigenom förebygger man ogräs och skadegörare, och höjer skördarna. Därför behandlas också de här sakerna mångsidigt i odlingsråden.
I IPM kombinerar man växtskyddsmedel med andra bekämpningsmetoder på ett genomtänkt sätt, för varje situation genom att ta hänsyn till grödan och helhetssituationen. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel, som att ogräs och skadegörare blir resistenta mot bekämpningsmedlen.
Odlingsråden finns gratis tillgängliga på Lukes internetsidor.
Där hittar man dem via följande steg: luke.fi > språkval till svenska > Naturresursinfo > Jordbruk och mat.
