Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

Under år 2025 fattades över 500 beslut om företagsstöd för landsbygden vid NTM-centralerna och Leader-grupperna i Satakunta och Egentliga Finland.

– Företagarna på landsbygden ser möjligheter i framtiden och tvekar inte att investera i tillväxt och förnyelse. Det ökade antalet ansökningar vittnar om att företagarna litar på regionens livskraft. Bland sökandena finns många som ansöker om företagsstöd för första gången, så det verkar som om medvetenheten om stödmöjligheterna också har ökat, uppskattar Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

I fjol uppgick de godkända finansieringsobjektens totala kostnader till sammanlagt 37 miljoner euro, för vilka det beviljades stöd till ett belopp av mer än 9 miljoner euro. Av detta stödbelopp gick 4,3 miljoner euro till företag i Satakunta och 4,8 miljoner euro till företag i Egentliga Finland.

Stöd till såväl metall- och marinindustrin som turism och livsmedel

Halla berättar att aktiviteten har varit fortsatt hög i början av året. I den brokiga mångfalden av företag som sökt stöd syns Sydvästra Finlands starka sidor.

– I ansökningarna syns förädling av livsmedel, underleverans för metall- och marinindustrin, landsbygdsturism och mångsidiga tjänster. Teman som cirkulär ekonomi, energieffektivitet och återvinning av material blir fortsättningsvis allt vanligare bland utvecklingsprojekten, summerar Halla.

Halla berättar att särskilt i Egentliga Finland är målet att öka landsbygds- och skärgårdsturismen.

En tredjedel av alla godkända projekt gäller utveckling av företagsverksamhet, såsom utredning av nya marknader och distributionskanaler samt produktutveckling.

Urvalsperioden går ut den 15 maj

Den urvalsperiod som nu pågår vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland går ut den 15 maj.

Stöd kan sökas av företag inom olika branscher under förutsättning att företaget ligger på landsbygden.

– Så mycket som 84 procent av Sydvästra Finlands yta är landsbygd så det lönar sig att kontrollera möjligheten att söka stöd, även om man inte själv uppfattar området där företaget ligger som landsbygd.

Samtidigt understryker livskraftscentralen hur viktigt det är med noggranna förberedelser.

– För att ett projekt ska kunna genomföras måste också den totala finansieringen ha säkrats, t.ex. med ett kreditlöfte från banken eller Finnvera, informerar Halla.

Under år 2026 kan Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bevilja företagsstöd till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro. Utöver det finansierar Leader-grupperna etablering av företag samt utveckling och investeringar vid mikroföretag.

EU:s landsbygdsfinansierings företagsstöd kan sökas för etablering och utveckling av företagsverksamhet samt för investeringar. Finansieringen beviljas av livskraftscentralerna och Leader-grupperna och de ger också råd om hur man ansöker om stöd.

Ytterligare upplysningar:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Ledande företagsexpert Hilkka Halla
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Länkar:

• EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansierig i Sydvästra Finland
• Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
• Landsbygd.fi: Finansiering till företag

Skyddsremsor krävs inte längre för ekologiska åkrar

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, berättar att det i vår har kommit frågor om avlägsnandet av kravet på skyddsremsor för ekologiska jordbrukare.

Skyddsremsor är minst tre meter breda, täckta av växtlighet och obearbetade remsor som lämnas vid kanten av åkerskiftena längs vattendrag. En obearbetad skyddsremsa som är täckt av växtlighet skyddar vattendrag mot föroreningar och avrinning.

I stödvillkoren krävs inte längre skyddsremsor för ekologiska åkrar.

– Förändringen innebär främst att ekologiska gårdar inte längre behöver lämna en obearbetad remsa täckt med växtlighet längs vattendrag. Av miljöskäl får och bör man fortfarande lämna remsor, men avsaknaden av dem orsakar inga konsekvenser för villkorligheten, säger Levomäki.

Kom ihåg kraven i nitratförordningen om spridning och lagring av stallgödsel

Kravet på villkorlighet för skyddsremsor gäller inte längre ekologiska arealer på ekologiska gårdar och bristen på skyddsremsor påverkar inte stöden för ekologiska gårdar till följd av villkorligheten. Vid gödsling och lagring av gödsel ska man dock beakta nitratförordningens krav på avstånd.

–Nitratförordningen gäller fortfarande alla jordbrukare. Gödsling är förbjuden inom fem meter från strandlinjen.

Dessutom är ytlig spridning av gödsel och organiska gödselprodukter förbjuden inom den efterföljande femmeterszonen från vattendrag, om inte åkermarken bearbetas inom 24 timmar efter spridningen. Du kan bekanta dig med de övriga kraven i nitratförordningen i statsrådets förordning.

Mer information

• Material från Sydvästra Finlands ekoutbildning 9.4.2026
• Miljöministeriet: Frågor och svar om nitratförordningen, uppdaterad 21.1.2025
• Statsrådets nitratförordning, Finlex

Kontaktuppgifter

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig, 0295 022 063, mirella.levomaki@elinvoimakeskus.fi

luomu.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi

valvonta.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi

Anmäl dig som evenemangsarrangör för Närmatsdagens jubileumsår

Kom med och arrangera jubileumsåret för Närmatsdagen! Evenemanget är öppet för producenter, gårdar, trädgårdar, tjänster, yrkesverksamma inom livsmedelsbranschen, företagare samt förädlare i alla former och storlekar. Närmatsdagen begränsar sig inte enbart till mat – även aktörer inom landsbygdens upplevelseturism samt andra verksamheter, såsom föreningar och organisationer som berikar livet på landsbygden, välkomnas att delta.

Anmälan till Närmatsdagen är avgiftsfri och evenemangsarrangörerna får själva bestämma om de håller öppet på lördagen, söndagen eller båda dagarna.

Varför ska du delta som arrangör under Närmatsdagen?

Inhemsk kompetens, arbete och högklassiga råvaror förtjänar att firas! Närmatsdagens popularitet ökar år för år och i fjol besökte uppskattningsvis 148 000 personer evenemangets olika platser. För många arrangörer är dagen också ekonomiskt lönsam och bidrar dessutom till ökad aktivitet och livskraft på landsbygden året om.

”De ökande besöksantalen visar att finländarna är allt mer intresserade av inhemsk mat och landsbygdens upplevelser. För evenemangsarrangörerna är Närmatsdagen ett utmärkt tillfälle att lyfta fram betydelsen av landsbygden och den inhemska maten”, säger Anna Mäkinen, som ansvarar för den nationella samordningen av evenemanget vid Landsbygdsnätverket.

Närmatsdagen är ett utmärkt tillfälle att sälja färska råvaror och förädlade produkter direkt till konsumenter samt att presentera landsbygdens mångsidiga tjänster och upplevelser. Evenemanget kan arrangeras ensam eller tillsammans med andra aktörer i närområdet.

I fjol deltog 335 platser runtom i Finland. Ska vi göra det ännu bättre i år? Kom med och arrangera festdagen för inhemsk närmat och landsbygden – och öppna dörrarna för besökare den 12–13 september 2026! Lämna din evenemangsanmälan genom att registrera dig eller logga in på Närmatsdagens webbplats.

Anmäl dig redan nu

Anmäl dig till Närmatsdagen genom att lämna in din egen evenemangsanmälan på Närmatsdagens webbplats. Du kan uppdatera anmälan senare, så det gör inget om du ännu inte är helt säker på vad du kommer att sälja eller vilket program du ordnar under Närmatsdagen. Anmälan är avgiftsfri. Ju fler platser som finns med på kartan, desto fler besökare kommer i rörelse!

När du har lämnat in din anmälan syns evenemanget på kartan på Närmatsdagens webbplats, där besökare kan söka efter lämpliga besöksmål.

Närmatsdagen marknadsförs nationellt under hela sommaren, så det lönar sig att anmäla sig i god tid. Arrangörer som anmäler sig tidigt erbjuds även möjlighet att beställa material som stöd för evenemangsarrangemangen. Materialpaketet beställs via webbutiken och mer information om beställningen ges i samband med anmälan.

Bakom Närmatsdagen står EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering

Närmatsdagen möjliggörs genom EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering. Med hjälp av denna finansiering stöds Finlands landsbygdsområden och jordbruk. På så sätt tryggas livsmedelsförsörjningen för medborgarna, en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna, miljö- och klimatvänliga metoder främjas och landsbygden utvecklas till en allt bättre plats att bo på.

Finansieringen bidrar till att möjliggöra jordbrukarnas boende på landsbygden: när det finns livskraft och service i det egna området kan jordbrukarna bo kvar på landsbygden och producera inhemsk mat för finländarna – och ta hand om oss alla. En livskraftig landsbygd är en gemensam angelägenhet för oss alla.

Kampanjen Ung jordbrukare synliggör framtidens matproducenter

”År 2025 var medelåldern bland de finländska jordbrukarna cirka 55 år. Vi behöver nya matproducenter. Att stöda och inspirera unga jordbrukare till branschen är viktigt för hela samhället. Det är fråga om försörjningsberedskap”, konstaterar Meri Kiikkala, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Kampanjen Unga jordbrukare lyfter fram unga jordbrukare samt rollen som EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering har i att få unga jordbrukare till branschen och till primärproduktionen.

”Målet med kampanjen Ung jordbrukare är att öka uppskattningen för jordbrukare och inhemsk mat. Samtidigt vill man stärka förståelsen för jordbrukets betydelse samt EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering. Finansieringen möjliggör bland annat utvecklingen av gårdar, investeringar och generationsväxlingar, det vill säga konkreta steg mot en hållbar och lönsam matproduktion”, betonar Kiikkala.

Fem unga jordbrukare från olika delar av Finland

I kampanjen deltar fem gårdar, vars unga företagare bland annat berättar om sin vardag och sina framtidsutsikter i en artikelserie. Följande gårdar medverkar:

· Poukari gård – Simo Linnainmaa, Iida Heino och Matilda Heino (Mjölkproduktion, Egentliga Finland)

· Tmi Nea Ponkala – Nea Ponkala (Köttproduktion, nötkött, Lappland)

· Maatalousyhtymä Kemppainen Juho ja Rauno – Juho Kemppainen (Mjölkproduktion, Kajanaland)

· Peltokuuselan tila – Lauri Koponen (Växtodling, Norra Karelen)

· Viljakallio Oy – Markus Suutari (Växtodling, Sydöstra Finland)

Med på Matmässan – färsk forskningsinformation på kommande

Kampanjen visas också på Matmässan i Helsingfors 24–26.4.2026, där EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och Närmatsdagen deltar med en gemensam avdelning.

”På avdelningen får mässbesökarna prata med unga jordbrukare och besöka gården virtuellt”, berättar Kiikkala.

Lördag 25.4 kl. 16 lagar vi mat och diskuterar med Vappu Pimiä och unga jordbrukare i Matmässans visningskök. Lördag 25.4 kl. 12 är det dags för panelsamtalet Vem bestämmer vad Finland äter (Kuka päättää mitä Suomi syö). I panelen deltar bland annat avdelningschefen för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning Minna-Mari Kaila och jordbrukaren Markus Suutari.

I samband med kampanjen Ung jordbrukare har det genomförts en enkätundersökning som kartlägger unga jordbrukares nuläge, framtidsplaner och tankar om betydelsen av den finländska matproduktionen. Resultaten av undersökningen publiceras i maj 2026.

Mer information: Meri Kiikkala, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Kampanjen genomförs av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och livskraftscentralerna.

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

Under år 2025 fattades över 500 beslut om företagsstöd för landsbygden vid NTM-centralerna och Leader-grupperna i Satakunta och Egentliga Finland.

– Företagarna på landsbygden ser möjligheter i framtiden och tvekar inte att investera i tillväxt och förnyelse. Det ökade antalet ansökningar vittnar om att företagarna litar på regionens livskraft. Bland sökandena finns många som ansöker om företagsstöd för första gången, så det verkar som om medvetenheten om stödmöjligheterna också har ökat, uppskattar Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

I fjol uppgick de godkända finansieringsobjektens totala kostnader till sammanlagt 37 miljoner euro, för vilka det beviljades stöd till ett belopp av mer än 9 miljoner euro. Av detta stödbelopp gick 4,3 miljoner euro till företag i Satakunta och 4,8 miljoner euro till företag i Egentliga Finland.

Stöd till såväl metall- och marinindustrin som turism och livsmedel

Halla berättar att aktiviteten har varit fortsatt hög i början av året. I den brokiga mångfalden av företag som sökt stöd syns Sydvästra Finlands starka sidor.

– I ansökningarna syns förädling av livsmedel, underleverans för metall- och marinindustrin, landsbygdsturism och mångsidiga tjänster. Teman som cirkulär ekonomi, energieffektivitet och återvinning av material blir fortsättningsvis allt vanligare bland utvecklingsprojekten, summerar Halla.

Halla berättar att särskilt i Egentliga Finland är målet att öka landsbygds- och skärgårdsturismen.

En tredjedel av alla godkända projekt gäller utveckling av företagsverksamhet, såsom utredning av nya marknader och distributionskanaler samt produktutveckling.

Urvalsperioden går ut den 15 maj

Den urvalsperiod som nu pågår vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland går ut den 15 maj.

Stöd kan sökas av företag inom olika branscher under förutsättning att företaget ligger på landsbygden.

– Så mycket som 84 procent av Sydvästra Finlands yta är landsbygd så det lönar sig att kontrollera möjligheten att söka stöd, även om man inte själv uppfattar området där företaget ligger som landsbygd.

Samtidigt understryker livskraftscentralen hur viktigt det är med noggranna förberedelser.

– För att ett projekt ska kunna genomföras måste också den totala finansieringen ha säkrats, t.ex. med ett kreditlöfte från banken eller Finnvera, informerar Halla.

Under år 2026 kan Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bevilja företagsstöd till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro. Utöver det finansierar Leader-grupperna etablering av företag samt utveckling och investeringar vid mikroföretag.

EU:s landsbygdsfinansierings företagsstöd kan sökas för etablering och utveckling av företagsverksamhet samt för investeringar. Finansieringen beviljas av livskraftscentralerna och Leader-grupperna och de ger också råd om hur man ansöker om stöd.

Ytterligare upplysningar:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Ledande företagsexpert Hilkka Halla
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Temaansökan för EIP-projekt om resultatbaserade modeller är öppen 1.3–31.8.2026 – se inspelningen av informationsmötet

Temaansökan för riksomfattande EIP-projekt om resultatbaserade modeller

Målet med temaansökan är att identifiera, utveckla och ta i bruk nya verksamhetssätt och metoder inom jord- och skogsbruket för att förbättra miljöns tillstånd. Med ’resultatbaserad’ avses ett konkret och realistiskt mål som man vill uppnå som ett resultat av de åtgärder som vidtas inom projektet. EIP-projektet genomförs i samarbete mellan flera olika experter och primärproducenter, för vilket en EIP-grupp bildas.

Även om temaansökan för resultatbaserade modeller är riksomfattande kan projektet genomföras i en geografiskt och tematiskt begränsad miljö. Projektets resultat och den kompetens som projektet ger ska dock kunna tillämpas även på andra håll i Finland.

Ansökningens tema är förbättring av miljöns tillstånd inom jord- och skogsbruket

Målen för projekten är att minska belastningen på miljön och pilottesta hur den resultatbaserade metoden eller modellen fungerar i praktiken. Modellerna som utvecklas kan till exempel omfatta samarbete mellan primärproducenter, organisationer eller sektorer, vilket t.ex. leder till en ny och effektivare användning av information och resurser.

Förbättringen av miljöns tillstånd ska anknyta till ett eller flera av följande mål för jord- och skogsbrukets/i CAP-planen: att förbättra växthusgasbalansen, minska belastningen på vattendragen och vårda värdefulla livsmiljöer. Den sökande planerar de åtgärder som vidtas inom projektet så att det efter att projektet har avslutats går att mäta, modellera eller åtminstone bedöma den eftersträvade förändringen i miljöns tillstånd. Efter att projektet avslutats påvisas genomförandet av de åtgärder som presenteras i projektplanen med hjälp av fastställda indikatorer.

Temaansökan för resultatbaserade modeller genomförs med finansiering för åtgärden EIP (innovationsgrupper för landsbygden) i Finlands CAP-plan 2023–2027. Temaansökan är öppen 1.3–31.8.2026. Stöd söks i e-tjänsten Hyrrä.

Evenemang som stöder ansökan

Ett informationsmöte ordnades för de sökande den 11 mars 2026 kl. 13.00–15.30. Se inspelningen av evenemanget och ta del av materialen.

Evenemanget ordnades i samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten, Livsmedelsverket och Livskraftscentralen i Sydöstra Finland. Under informationsmötet presenterades temaansökans innehåll och anvisningar för hur man lämnar in ansökan.

Som stöd för temasökningen ordnas en idéverkstad om resultatbaserade modeller, dit alla som är intresserade av ansökan kan söka för att hitta nya partner och få sina idéer att mogna. Tanken med idéverkstaden är aktörer med olika bakgrund tillsammans ska få idéerna att mogna – det går att söka med tillsammans en befintlig arbetsgrupp eller genom en öppen ansökan. De som är intresserade av samma ämne kan alltså samlas och bolla idéer tillsammans. Experter från förvaltningen sparrar deltagarna i utformningen och anpassningen av idén till temaansökan. Evenemanget ordnas i april i Helsingfors.

Under ansökan ordnas också virtuella stödkliniker för stödsökande. I klinikerna erbjuds fördjupad information om resultatbaserad verksamhet och EIP-projektkriterierna enligt deltagarnas behov.

Mer information:

Lassi Hurskainen, expert inom landsbygdsutveckling, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi, tfn 0295 025 046

Konsultativ tjänsteman Leena Anttila, fornamn.efternamn@gov.fi, tfn 040180 6522

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi, tfn 029 520 4630

Specialsakkunnig Ruusa Kangas, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi, tfn 050 464 7981

Stöden säkerställer Finlands självförsörjning och förbättrar säkerheten

Matproduktionen och landsbygdsutvecklingen stöddes förra året med 1,94 miljarder euro. Största delen av finansieringen är jordbrukarstöd som tryggar den inhemska matproduktionen. Dessutom omfattar summan bland annat investeringar i företag och sammanslutningar på landsbygden, rådgivningsersättning samt utbildnings-, utvecklings- och innovationsprojekt.

Stöden tryggar inhemsk mat

Finland är i hög grad självförsörjande i fråga om mat. Det innebär att man i Finland huvudsakligen konsumerar mat som producerats i landet.

Jordbruksföretagare får stöd på basis av produktionen. Dessutom betalas ersättningar för miljövänliga odlingsmetoder och för förbättring av produktionsdjurens välbefinnande. Gårdarna får också stöd för investeringar som används för att förnya produktionslokaler och produktionsutrustning.

Utöver jordbrukarstöden utvecklas den inhemska matproduktionen med finansiering av utbildnings-, utvecklings- och innovationsprojekt samt rådgivning som erbjuds gårdarna. Dessutom finansieras investeringar och utveckling av små och medelstora företag som förädlar jordbruksprodukter. EU:s landsbygdsfinansiering är en central finansieringskälla för företag inom livsmedelsbranschen.

– Lönsamheten inom jordbruket har länge varit svag. Nu syns en ökning av jordbruksinvesteringarna och samtidigt har fler nya jordbruksföretagare inlett verksamhet än på flera år. Unga jordbrukare är framtidens aktörer, och vårt lands självförsörjning ligger i deras händer. Med stöden uppmuntras nya företagare att komma in i branschen och att utveckla den finländska matproduktionen, säger specialsakkunnig Anu Koivisto vid jord- och skogsbruksministeriet.

Granska hur mycket stöd din kommun har fått

Effekterna av stöden syns i hela Finland, eftersom 95 % av Finland är landsbygd. Med stöden säkerställs att det finns möjligheter till boende och företagande även i glesbygden. Bebodda och aktiva landsbygdsområden stöder Finlands övergripande säkerhet.

Med den nya sökmotorn kan man granska hur mycket EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering som den egna kommunen erhållit: maaseutuverkosto.fi/sv/kommunal-sammanfattning. I sökmotorn ser man till exempel hur många jordbrukare i kommunen som får stöd eller vad som har gjorts inom olika utvecklingsprojekt.

Företag som fått stöd ger utkomst inte bara för företagarna själva utan också för arbetstagarna och indirekt även för andra företag och aktörer i regionen. Olika samhälleliga projekt utvecklar servicen på landsbygden och boendetrivseln. Genom projekten kan man till exempel främja byasäkerheten eller förbättra nätförbindelserna i området.

Nästan hälften av all EU-finansiering är landsbygds- och jordbruksfinansiering

Stöden för landsbygden och jordbruket utgör en betydande del av den EU-finansiering som Finland får. Till exempel år 2024 utgjorde finansieringen av landsbygden och jordbruket nästan hälften av all EU-finansiering som Finland fick.

I fjol var antalet stödmottagare totalt 52 146. 83 procent av stödmottagarna är gårdar. Beslut om finansiering fattas i huvudsak i kommunerna och livskraftscentralen. De lokala Leader-grupperna väljer vilka landsbygdsutvecklingsprojekt som ska genomföras inom det egna området.

Livsmedelsverket har publicerat uppgifterna om stöd som betalats år 2025 i webbtjänsten för uppgifter om EU-stöd. Uppgifter om stöd som helt finansierats nationellt publiceras inte i webbtjänsten eftersom det inte finns bestämmelser i den nationella lagstiftningen om publicering av stöduppgifter.

I tjänsten finns uppgifter om stöd som betalats under EU:s finansår (16.10.2024–15.10.2025). I tjänsten finns dessutom ett sammandrag av de stöd som betalats per kalenderår. I sammandraget ingår också stöd som helt och hållet betalas nationellt.

Webbtjänsten för uppgifter om EU-stöd (livsmedelsverket.fi)

Ytterligare information

• Vanliga frågor om stöd till jordbruket och landsbygden – vad handlar det om? (livsmedelsverket.fi)
• JSM:s blogg: Landsbygdsutvecklingsprojekt stärker framtiden för livsmedelssektorn (mmm.fi, på finska)

Unga jordbrukare – dela med dig av dina tankar om jordbrukets framtid

I enkäten får du berätta om dina synpunkter på bland annat företagandets betydelse, gårdens utvecklingsplaner, investeringar samt jordbrukets framtida möjligheter och utmaningar.

Resultaten utnyttjas i kommunikationen om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och i planeringen av den kommande verksamheten. Tack om du lyfter fram din egen röst och dina egna synpunkter.

Att svara tar cirka 10 minuter och är helt anonymt. Om du vill kan du i slutet av enkäten delta i utlottningen av ett antal presentkort till ett värde av 100 euro. Svara på enkäten senast den 20.3.2026.

Kampanjen genomförs av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och livskraftcentralerna. Att svara på enkäten är anonymt och resultaten från undersökningen används i kampanjens kommunikation. Kontaktuppgifter samlas endast in för att genomföra utlottningen och raderas därefter.

Mer information:

Meri Kiikkala, jord- och skogsbruksministeriet, (meri.kiikkala@gov.fi)

Tekniska frågor: Ville Haikola, ville.haikola(a)questor.fi

Nu efterfrågas landsbygdens och skärgårdens invånares synpunkter om förbättringen av naturens tillstånd och restaurering efterfrågas

I Finland bereds en nationell restaureringsplan som en del av EU:s insatser för att stärka den biologiska mångfalden. Åtgärderna för att förbättra naturens tillstånd berör många på landsbygden och i skärgården: mark- och skogsägare, jordbruksproducenter, fiskare, entreprenörer, natur- och turismföretagare, föreningar samt fasta och deltidboende.

Den öppna nätbaserade diskussionen ”Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft?” samlar synpunkter bland annat om huruvida förutsättningarna för målen och åtgärderna för att förbättra naturens tillstånd upplevs som rättvisa och genomförbara.

Diskussionen fortsätter och fördjupar resultat som erhållits i bedömningen av landsbygdskonsekvenser och i restaureringsrelaterade evenemang under hösten 2025.

”I konsekvensbedömningen och höstens evenemang fick vi värdefull kunskap om restaureringens landsbygdskonsekvenser. Restaurering kan innebära förändringar i nuvarande arbetssätt i många områden. Den kan ge nya möjligheter i form av ny kompetens, företagande och samarbete mellan olika näringar. Samtidigt väcker den frågor och oro, till exempel om kostnader och tillgång till arbetskraft”, säger Antonia Husberg, ansvarig för nationell landsbygdspolitik vid jord- och skogsbruksministeriet.

”Det behövs öppen dialog och nära samarbete mellan olika samhällsaktörer. Det är viktigt att konsekvenserna diskuteras brett och att olika perspektiv beaktas redan i beredningsskedet”, kompletterar Joel Rouvavuori, ansvarig för beredningen av restaureringsplanens jordbruks- och pollinatorfrågor vid jord- och skogsbruksministeriet.

En ny form av modererad diskussion – delta senast 24.3.

Diskussionen förs anonymt och modererat på deltagarplattformen Voxit under perioden 25.2–24.3.2026. Den baseras på påståenden som deltagarna kan rösta på och komplettera med egna synvinklar. Deltagarna ser i realtid vilka påståenden man är eniga respektive oeniga om.

Målet är att möjliggöra en konstruktiv och mångstämmig diskussion och att ta fram strukturerad kunskap till stöd för beslutsfattandet om hur förbättringen av naturens tillstånd och restaurering upplevs i olika delar av Finland och i olika målgrupper på landsbygden och i skärgården. Resultaten används i beredningen av restaureringsplanen samt i det nationella landsbygds- och skärgårdspolitiska arbetet.

Diskussionen genomförs av den nationella landsbygdspolitiken, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Livskraftcentralernas klimatenhet och Motiva Oy. Diskussionen modereras av Motiva och Naturresursinstitutet.

Delta i diskussionen 25.2–24.3.2026:

• Diskussionsplattform: Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft
• Voxit informationssida
• Guide: Så deltar du i Voxit-diskussionen (på finska)

Kontaktpersoner:

Antonia Husberg, generalsekreterare för nationella landsbygdspolitiken, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdspolitik/landsbygdssäkring
Tel. 029 516 2033, fornamn.efternamn@gov.fi

Joel Rouvavuori, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, restaurering
Tel. 029 516 2091, fornamn.efternamn@gov.fi

Hilkka Vihinen, landsbygdspolitikens professor,
Naturresursinstitutet, landsbygdssäkring
Tel. 029 532 6633, fornamn.efternamn@luke.fi

Antti Miettinen, klimatsakkunnig
Livskraftscentralens nationella klimatenhet
Tel. 050 46 83 771, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

Tiina Rintanen, kommunikationschef Motiva, moderering av diskussionen
Tel. 050 467 9382, fornamn.efternamn@motiva.fi

Länkar:
Landsbygdssäkring

Naturresursinstitutets landsbygdskonsekvensbedömning av restaureringen (på finska): Ennallistamisen maaseutuvaikutusten arviointi: Kansallisen ennallistamissuunnitelman laadintaa tukeva raportti

EU:s förordning om restaurering av natur – jord- och skogsbruksministeriet

Framtidens torvmarker: Tulevaisuuden turvemaat -kiertue saavutti tavoitteensa: ymmärrys ennallistamisesta lisääntyi valmistelijoilla ja sidosryhmillä(MMM:n tiedote 12.11.2025)

Beställ nyhetsbrevet (JSM) om restaurering