De första internationella innovationsprojekten inom primärproduktionen har valts ut – Finland deltar i två EIP-projekt
Finansiering beviljades för att utveckla bättre foder för renar samt för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdarna. Någon motsvarande projektutlysning har inte genomförts någon annanstans i EU, vilket innebar att processen också krävde mycket förberedelser och extra insatser från förvaltningen.
I den första internationella utlysningen någonsin av EIP-projekt var efterfrågan på finansiering stor, när utlysningen nu genomfördes i samarbete mellan Finland, Estland och Lettland.
– Intresset för utlysningen var stort i alla länder. I Finland lämnades slutligen nio ansökningar in, vilket visar att primärproduktionens problem är av internationell karaktär och att det finns intresse av att lösa dem i tillsammans över landsgränserna, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid Livskraftscentralen i Sydöstra Finland som administrerar projekten i Finland.
I Finland ansökte nio projekt om finansiering för sammanlagt över 3,7 miljoner euro. Till slut valdes två innovationsprojekt inom primärproduktionen som beviljas EU:s landsbygdsfinansiering för sammanlagt cirka 830 000 euro.
– Ansökningarna höll mycket hög kvalitet, många av projektidéerna var riktigt bra och gallringen hård. – Det är mycket positivt att de sökande hade hittat den här utlysningen så väl, fortsätter ledande sakkunnig Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.
Målet med projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. I projektet sammanförs praktisk kunskap från primärproducenter med den expertis som är relevant för den utmaning som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas, till exempel från forskare, rådgivare och organisationer, för att hitta olika synvinklar och effektiva lösningar.
Bättre foder för renar och effektiv användning och återvinning av näringsämnen på gårdarna
Innofeed-projektet för samman finländska och lettiska forskare, utvecklare, aktörer inom ren- och fårnäringen samt företag inom livsmedelsindustrin för att utveckla innovativa foder från svampmycel och växtbaserade biprodukter inom livsmedelsindustrin. I projektet kombineras kompetens inom foderutveckling och förädling av råvaror, och utfodringsförsök genomförs med renar i Finland och får i Lettland. I Finland svarar projektet särskilt på rennäringens växande utmaningar, som orsakas av instabila vintrar till följd av klimatförändringen, islagren på vinterbetesmarkerna och minskad naturlig föda. Projektets finländska EIP-grupp leds av Lapplands yrkeshögskola och i EIP-gruppen deltar dessutom Naturresursinstitutet, Renbeteslagens förening, två rengårdar och ett bryggeri.
I projektet Farm Innovation for Nutrient Efficiency undersöks jordbrukets näringseffektivitet, eventuella läckagepunkter i användningen av näringsämnen, potentialen för återvinning av näringsämnen samt metoder för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdsnivå. I projektet kombineras experimentella mätningar och digitala mätdata med målet att utveckla en digital verksamhetsmiljö som stöder jordbrukarnas beslutsfattande. Med hjälp av gemensamma mätmetoder och testning av digitala lösningar bygger projektpartnerna upp kompetens och kunskapsunderlag som stöd för en hållbar hantering av näringsämnen i Finland och de baltiska länderna. Projektet förenar primärproducenter, forskare, utvecklare och företag inom branschen från Finland, Estland och Lettland. Projektets finländska EIP-grupp består av Tavastlands yrkeshögskola HAMK, Jyväskylä yrkeshögskola JAMK, Invenire Market Intelligence Oy och fem gårdar.
– De sökande har byggt upp gemensamma mål och gemensamma åtgärder för projekten, men varje medlemsland finansierar sitt eget lands verksamhet som ett eget projekt, berättar Hurskainen.
En stor satsning även ur förvaltningens synvinkel
Den synkroniserade internationella utlysningen av EIP-projekt är unik för hela EU. Sammanfattat innebär en synkroniserad utlysning att utlysningsperioden och projekturvalsprocessen samordnas mellan de deltagande länderna, det vill säga Finland, Estland och Lettland.
– Motsvarande har inte tidigare genomförts i något EU-land. – Som helhet handlar det om flera års arbete, om man räknar från när förberedelserna inleddes till att vi nu kan informera om resultaten av urvalsprocessen. Tidsramen blir förstås ännu längre när projekten genomförs och resultaten omsätts i praktiken, konstaterar nätverkskoordinator Tuija Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Ansöknings- och urvalsprocesserna varierar i olika länder, likaså den nationella lagstiftningen.
– Hela processen har krävt mycket förberedande arbete och samordning mellan myndigheterna i olika länder. För att stödja de sökande och hjälpa dem att hitta varandra har det också erbjudits stöd och ordnats evenemang både i Tartu och via Teams, avslutar Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Utöver internationella EIP-projekt kan innovationsprojekt inom primärproduktionen genomföras som regionala, interregionala eller nationella projekt. Livskraftscentralen i Sydöstra Finland fungerar som förvaltande myndighet för de riksomfattande EIP-projekten.
Mer information:
Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, lassi.hurskainen@elinvoimakeskus.fi, tfn 0295 025046
Europeiska kommissionen har behandlat anmälan om ändring av Finlands CAP-plan. Ändringarna gäller bland annat bidrag för specialväxter, ersättningar för djurens välfärd och investeringsstöd för jordbruket samt skyldigheten att upprätthålla arealer som anmälts som fodervall. Ändringarna träder i huvudsak i kraft i januari 2027.
Finland lämnade i juni en anmälan om ändring av CAP-planen till Europeiska kommissionen. Övervakningskommittén godkände den 16 juni 2026 att anmälan sänds. Kommissionen behandlade anmälan i augusti och ändringarna gäller från och med januari 2027. Ändringarna i CAP-planen förutsätter ännu att de gällande statsrådsförordningarna ändras.
Tilläggsfinansiering för bidrag för specialväxter och främjande av cirkulär ekonomi
Maximianslaget för bidrag för specialväxter höjs med 6,8 miljoner euro jämfört med nuläget. Syftet med tillägget är att öka den areal som får bidrag för specialväxter och höja bidragsnivån. Den slutliga bidragsnivån fastställs utifrån antalet hektar i ansökan för år 2027. Quinoa och hirs läggs till i förteckningen över växter som berättigar till bidrag. Syftet med åtgärderna är att stödja en mångsidigare odling.
Stödnivån för den åtgärd som går ut på att främja cirkulär ekonomi höjs till 54 euro per hektar. Syftet med höjningen av stödnivån är att göra gödslingen effektivare, främja en hållbar användning av återvunna näringsämnen och stärka gårdsbruksenheternas driftsäkerhet.
Det föreslås att ersättningar för djurens välfärd höjs
Ersättningsnivåerna för ersättningar för djurens välfärd höjdes så att de motsvarar de nuvarande kostnadsnivåerna (exklusive välfärdsplaner). Ändringarna gäller åtgärder som främjar välfärden hos nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. Samtidigt samordnas åtgärderna med de ändringar som gjorts i lagen om djurvälfärd.
Syftet med ersättningarna är att förbättra djurens välfärd och hälsa och främja artspecifik skötsel.
Mer finansiering för jordbruksinvesteringar
Investeringsstödets maximibelopp per gårdsbruksenhet höjs i fråga om investeringar som främjar utvecklandet av konkurrenskraften och moderniseringen av produktionen till 1,4 miljoner euro från tidigare 1,2 miljoner euro per tre beskattningsår. Höjningen görs för att nivån på investeringsstödet bättre ska motsvara strukturomvandlingen inom jordbruket och de högre investeringskostnaderna.
Skyldighet att upprätthålla fodervallar
För kompensationsersättningen bereds ett krav på årligt underhåll av det växtbestånd som anmälts som fodervall genom betesgång eller maskinell skörd. Syftet är att i enlighet med regeringsprogrammet bättre rikta stöden till aktiv matproduktion. Närmare information om ärendet ges när beredningen framskrider.
Övriga ändringar i stödvillkoren
De gårdsspecifika procentbegränsningar för jordförbättrings- och saneringsgrödor samt fånggrödor som ingått i miljöförbindelsen slopades i CAP-planen. Således kan det i fortsättningen på ett flexiblare sätt införas bestämmelser om den gårdsspecifika maximiprocentsatsen genom en nationell förordning.
Syftet med de ändringar som görs i övervaknings- och påföljdssystemet är att minska den administrativa bördan för jordbrukarna och förvaltningen samt att förbättra påföljdssystemets proportionalitet för jordbrukarna.
Alla ändringar träder i kraft i januari 2027.
Ändringar genom anmälningsförfarande
De ovan nämnda ändringar i CAP-planen som träder i kraft nästa år har gjorts genom ett förenklat anmälningsförfarande (notifikation om ändring). Detta har varit möjligt sedan början av 2026 som en del av kommissionens förenklingspaket. Anmälningsförfarandet gäller sådana ändringar i CAP-planen där bland annat de strategiska målen för planen inte behöver ändras. Anmälningsförfarandet gör det möjligt att vid behov ändra CAP-planerna på ett flexiblare sätt. Om de strategiska målen för CAP-planen ändras, behandlas de fortfarande genom förhandlingar om godkännande vid kommissionen. Ändringar av de strategiska målen för 2027 behandlas i en separat ändringsprocess och kommer att kommuniceras senare.
Lisätietoja maa- ja metsätalousministeriöstä:
Minna-Mari Kaila, osastopäällikkö p. 029 5162 013
Prosessi: Tiina Hartman, neuvotteleva virkamies, p. 029 5162 271
Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Minna-Mari Kaila, avdelningschef, tfn 029 5162 013
Process: Tiina Hartman, konsultativ tjänsteman, tfn 029 5162 271
Produktionskopplade stöd (stöd för specialgrödor): Auli Nurmi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 304
Djurvälfärdsersättningar: Eeva Loikkanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 015
Investeringar: Sanna Koivumäki, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 437
Kompensationsersättning för områden med naturliga begränsningar, främjande av cirkulär ekonomi: Martti Patjas, jordbruksråd, tfn 0295 162 47
Det första svenskspråkiga Fiskparlamentet ordnades den 8 september 2026. Under eftermiddagen behandlades svenskspråkig yrkesutbildning inom fiskerinäringen, hur underutnyttjade inhemska fiskarter kan bli en större del av vardagsmaten samt aktuella förändringar inom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP.
Svenskspråkig fiskeriutbildning startar vid Livia 2027
Joan Granqvist och Robert Tallberg från Nylands Fiskarförbund presenterade projektet Ny Grund, som stöder uppstarten av en svenskspråkig grund- och läroavtalsbaserad yrkesutbildning inom fiskerinäringen vid Livia.
Utbildningen planeras starta hösten 2027 vid Tuorla gård nära Åbo. Bakgrunden är bland annat det minskande antalet yrkesfiskare och behovet av kunnig arbetskraft inom fiske, vattenbruk, förädling och fiskeriförvaltning. Projektet arbetar med att marknadsföra utbildningen, skapa praktik- och läroavtalsplatser samt kartlägga möjligheter till fortsatta studier. Utbildningen riktar sig särskilt till unga som står inför valet av utbildning efter grundskolan, men även vuxna kan söka.
Den svenskspråkiga grundexamen inom fiskerinäringen startar vid Livia år 2027. Utbildningen ordnas vid Tuorla gård nära Åbo.
Kunskap räcker inte – smartfisken måste fungera i vardagen
Marie Kellgren från Finlands svenska Marthaförbund presenterade erfarenheter från arbetet med smartfisk. Till smartfiskarna hör bland annat mört, braxen, id, gädda, gärs, nors, lake, hornsimpa, sutare och strömming.
En central lärdom från Marthaförbundets arbete är att information i sig inte räcker för att förändra matvanor. När människor själva får hantera, tillreda och smaka på fisk blir tröskeln lägre. För att smartfisken ska bli en verklig resurs måste den också vara lätt att få tag på, enkel att använda, god och rimligt prissatt – den ska fungera också en vanlig tisdag.
Samtidigt kan inte konsumenten ensam lösa hela kedjan. Det behövs fungerande lokala och regionala kedjor mellan fiskare, mottagning, förädling, handel, restauranger, storkök och konsumenter.
Kunskap räcker inte ensam. För att smartfisken ska bli en del av vardagen måste den vara lättillgänglig, enkel att använda och finnas i fungerande kedjor från fiskare till konsument.
GFP-reformen för med sig stegvisa förändringar
Jari Hakala från Livskraftscentralen gick igenom aktuella förändringar inom fiskerikontrollen och spårbarheten. Reformen av GFP genomförs stegvis under de kommande åren och omfattar bland annat elektroniska anmälningar, spårbarhetsuppgifter, fartygens positionsövervakning, vägning och sanktionsförfaranden.
Sedan den 10 januari 2026 omfattar kraven på digitalt tillgängliga spårbarhetsuppgifter även fisk från insjöfiske. Uppgifterna ska skapas redan när fisken tas upp eller samlas in. Samtidigt är målet att de nya informationssystemen ska minska behovet av att mata in samma uppgifter flera gånger: redan registrerade uppgifter ska kunna användas i senare anmälningar och överföras mellan aktörer.
På längre sikt blir anmälningarna stegvis elektroniska och fisket rapporteras per fiskeresa. Även myndigheternas analys av de inlämnade uppgifterna automatiseras i större omfattning.
Förändringarna inom GFP genomförs stegvis. Elektronisk rapportering, spårbarhet och positionsövervakning utvidgas under de kommande åren.
Se inspelningen och presentationerna
Fiskparlamentet spelades in och kan ses i efterhand på Fisknetverkets YouTube-kanal.
Nu lönar det sig att söka företagsstöd för landsbygden i Satakunta och Egentliga Finland – 4,5 miljoner euro återstår
Lördagen den 5 september 2026 firas nationella Företagardagen. EU:s landsbygdsfinansiering används för att främja tillväxt och utveckling vid företag i olika branscher. I år har Livskraftscentralen i Sydvästra Finland använt landsbygdsfinansieringen för att bevilja 23 företagsstöd i Satakunta och 39 företagsstöd i Egentliga Finland. Beloppet beviljat företagsstöd uppgår till sammanlagt 3,7 miljoner euro och det totala värdet på de investeringar som stöden främjat uppgår till 14,5 miljoner euro.
Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, uppmuntrar företag som överväger investeringar och utvecklingsprojekt att kontakta livskraftscentralen för att utreda möjligheten att få företagsstöd. I företagsfinansiering för landsbygden har livskraftscentralen för detta år ännu kvar ca 2 miljoner euro för Satakunta och 2,5 miljoner euro för Egentliga Finland. Stödnivån beror på företagets läge och storlek.
– Som mest skulle stödet kunna främja investeringar på t.o.m. 18 miljoner euro, vilket skulle ha en stor inverkan på tillväxt och utveckling hos företag i Sydvästra Finland.
Årets sista urvalsperiod går ut den 15 oktober.
– Vi hoppas få välgjorda ansökningar så att vi kan fördela anslagen och främja företagens tillväxt. Om företagets tillväxtmål, ekonomi och planer redan är klara så är det just nu den rätta tidpunkten att kontrollera möjligheten att få offentlig finansiering, säger Halla.
Om det behövs extern finansiering för projektet, lönar det sig att börja söka den i god tid t.ex. via banken eller Finnvera.
Hög ansökningsaktivitet i Egentliga Finland
Landsbygdsföretagen i Egentliga Finland investerar och utvecklar sin verksamhet. Under den urvalsperiod som gick ut den 15 augusti inkom 23 stödansökningar till livskraftscentralen.
Halla berättar att man i år ändå varit tvungen att avslå ca 40 procent av stödansökningarna från Egentliga Finland på grund av bristfälliga uppgifter, avsaknad av totalfinansiering eller halvfärdiga tekniska planer och oavgjorda tillstånd.
– Jag rekommenderar starkt att företag frågar råd av t.ex. kommunens eller utvecklingsbolagets företagsrådgivare, den egna bokföringsbyrån eller någon annan sakkunnig i ämnet – speciellt om det är första gången som företaget ansöker om offentligt stöd, säger Halla.
Färre ansökningar än tidigare av företag i Satakunta
Under den urvalsperiod som gick ut i augusti inkom sju ansökningar om företagsstöd för landsbygden från företag i Satakunta.
– Det inkom klart färre ansökningar än tidigare. Stöd söktes av etablerade företag som investerar i effektivare produktion, högre kvalitet och produktionslokaler, konstaterar Hilkka Halla.
Halla berättar att osäkerheten i omvärlden syns i företagens investeringar och utvecklingsprojekt i hela Sydvästra Finland.
– Försvarsindustrins underleverantörskedja förstärks. Av företagen krävs mer noggrann kvalitetskontroll vilket leder till investeringar i kvalitetssystem och mer precisa anordningar. Allt som allt leder ökningen i efterfrågan till att metallindustrin gör omfattande investeringar.
Litet stöd, stor inverkan
De lokala Leader-grupperna beviljar EU:s landsbygdsfinansiering i huvudsak för investeringar vid mikroföretag som sysselsätter högst fem personer och för projekt på högst 100 000 euro.
Under 2026 har Leader-grupperna beviljat 360 000 euro till Egentliga Finland för sammanlagt 143 företagsstöd och 250 000 euro till Satakunta för sammanlagt 81 företagsstöd.
T.ex. gästhamnen Lillbacka brygga i Kimitoön fick ett stöd på 8 500 euro för att investera i förbättring av vattenreningssystemet och en diskplats.
– Också ett litet stöd kan ha en stor inverkan. Lillbacka bryggas investering förbättrade företagets serviceutbud och minskar belastningen på miljön, berättar projektexpert Hanna Hermansson från Leader-gruppen I Samma Båt – Samassa veneessä rf ry.
Nu söker vi Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt – Finland föreslår åtta projekt som finalister
Finland är fullspäckat med fantastiska landsbygdsprojekt. Landsbygdsprojekten deltar årligen i Agricultural & Rural Inspiration Awards-tävlingen, där Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt belönas.
Den finländska projektkompetensen har traditionellt varit framgångsrik i den EU-omfattande tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards (ARIA), där de bästa projekten som fått EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering belönas.
Tävlingen anordnas av Europeiska landsbygdsnätverket (EU CAP Network) och dess mål är att öka synligheten för utvecklingen av jordbruket och landsbygden i EU, presentera bästa praxis för innovativa lösningar som påverkar landsbygdssamhällen samt ge synlighet i hela Europa åt projekt och företagsinvesteringar som har fått EU:s landsbygdsfinansiering.
Temat för tävlingen år 2026 är jämställdhet. Årets tävling synliggör återigen effekterna av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt på stärkandet av livsmedelstryggheten, förbättringen av miljöns hållbarhet samt stödjandet av landsbygdsområdenas sociala och ekonomiska livskraft.
Bekanta dig med kandidaterna
Projekten tävlar i fyra olika kategorier och som finalister erbjuds ett mångsidigt spektrum av innovationer som hänför sig till utvecklingen av jordbruket och landsbygden, miljön, säkerheten och välbefinnandet.
Smart och konkurrenskraftigt jordbruk (Smart & competitive agriculture)
I denna kategori tävlar projekt som främjar en smart, konkurrenskraftig, hållbar och mångsidig jordbrukssektor och säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet.
Projektet EtäPatoNa, det vill säga fjärrpatologi som närservice för nötgårdar
I projektet EtäPatoNa utvecklas en ny servicemodell där veterinären obducerar det döda djuret direkt på gården och patologen fastställer diagnosen på distans utifrån fynden och de fortsatta proverna. Med hjälp av fjärrpatologi kan nötgårdar utnyttja patologens expertis oberoende av plats.
Den nya verksamhetsmodellen gör det lättare att utreda dödligheten och orsakerna till sjukdomar särskilt i områden där det är svårt eller dyrt att transportera djur till undersökningar.
Primärproducenterna, djuren, näringsgrenen, konsumenterna och miljön drar nytta av projektet. Projektet främjar djurens hälsa och välbefinnande, matproduktionens lönsamhet, gårdarnas konkurrenskraft, produktionens hållbarhet samt den gemensamma hälsan.
Bekanta dig med projektet på adressen maaseutuverkosto.fi (på finska). Projektet EtäPatoNa är ett riksomfattande projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet (EIP-projekt).
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Sydöstra Finland.
Minttu Huttunen och Heli Nordgren leder Helsingfors universitets projekt EtäPatoNa, som för med sig fjärrpatologi som närservice till nötgårdar.
I projektet utbildades jordbrukare att bygga förmånliga automatiska styranordningar och exakta RTK-basstationer, vilket gör att även äldre traktorer kan utrustas med centimeter noggrann styrning utan att man behöver använda dyra kommersiella system. Målet var att göra precisionsodlingen tillgänglig för gårdar av alla storlekar och stärka jordbrukarnas digitala kompetens.
I projektet byggde jordbrukarna själva automatiska styranordningar och RTK-basstationer i praktiska workshoppar på olika håll i Södra Österbotten. Resultaten överträffade förväntningarna: i området uppstod ett nätverk av 33 basstationer som möjliggör en mycket exakt positionering på ett stort område. Projektets resultat kan delas in i tekniska, ekonomiska, miljömässiga fördelar och fördelar som höjer kompetenskapitalet. Med hjälp av autostyrning kan man bland annat minska bränsleförbrukningen och minska spillet av bekämpningsmedel och andra jordbrukskemikalier, vilket leder till direkta besparingar för jordbrukarna.
Läs mer om projektets mål och resultat på SEAMK:s webbplats (på finska).
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Södra Österbotten.
Miljöskydd (Environmental protection)
I denna kategori tävlar projekt som främjar miljöns hållbarhet, bekämpar klimatförändringen, stöder den biologiska mångfalden och främjar den gröna återhämtningen.
Projektet Vapaa Virtaankoski III – pohjakynnys, ennallistamisen ja kunnostamisen mahdollistaja
Målet med projektet har varit att utveckla Virtaankoski till en plats där både naturen och fiskbeståndet återhämtar sig och som har en positiv inverkan på fiskbeståndet och det biologiska ekosystemet i Finlands näst största sjö, Päijänne samt till ett attraktivt och mångsidigt natur-, rekreations- och turistmål som en del av Salpausselkä UNESCO Global Geopark och områdets turistutbud och det lokala turistutbudet.
Virtaankoski är ett utmärkt exempel på en viktig miljögärning samt ett modellexemplar av ett mångsidigt och långsiktigt utvecklingsarbete som utöver privata och offentliga finansieringskällor har beviljats finansiering av såväl Livskraftscentralen i Sydöstra Finland som Leader-gruppen.
Som ett resultat kunde restaureringen av Virtaankoski genomföras: dammen har rivits, forsen kan strömma fritt och förbindelsen till fortplantningsområden för vandringsfiskar har öppnats. I området har man skapat omfattande yngelproduktionsområden som stärker livskraften hos de akut hotade fiskbestånden.
Målet har nu uppnåtts bland annat med stöd av EU:s landsbygdsfinansiering, och den största vinnaren är naturen – floran och faunan, vandringsfiskarna, fågelbeståndet och organismerna. Läs mer om projektet (på finska).
Virtaankoski har nu restaurerats: dammen har rivits, forsen kan strömma fritt och förbindelsen till fortplantningsområden för vandringsfiskar har öppnats.
Projektet Lasikuituvenehylkyjen kierrätys
I projektet ingrep man i det växande miljöproblemet genom att samla in glasfiberbåtar som övergivits i naturen från Kukkiajärvis stränder. Det lossnar mikroplaster och glasfiberpartiklar från övergivna båtar som belastar vattendragen och kan hamna i näringskedjan.
I projektet kartlade lokalbefolkningen båtvrakens placering och sammanlagt 54 båtar som tagits ur bruk samlades in från naturen för att återvinnas som råvara för cementindustrin.
Nästan hundra frivilliga deltog i arbetet. Samtidigt samlade man in forskningsmaterial om miljökonsekvenserna av glasfiberbåtar och utarbetade handböcker för att genomföra motsvarande insamlingskampanjer på andra ställen.
Projektet utvecklade en ny, lätt reproducerbar verksamhetsmodell för insamling och återvinning av båtvrak. Det visar hur det lokala samhället med konkreta handlingar kan skydda den värdefulla sjönaturen och minska mängden plastavfall som hamnar i miljön.
Läs mer om projektet på webbplatsen maaseutuverkosto.fi (på finska).
Projektet beviljades finansiering av Leader-gruppen Pirkan Helmi ry.
I projektet samlade man in övergivna glasfiberbåtar från naturen.
Projektet Hiililounas
I projektet Hiililounas utvecklade man metoder för att öka användningen av inhemska växtproteiner i måltidstjänsterna och samtidigt minska lunchmåltidernas klimatpåverkan. I projektet gjordes för första gången beräkningar av koldioxidavtrycket för tre inhemska växtproteiner, bondbönor, ärter och oljehampa.
Inom projektet utvecklades 18 recept som uppfyller näringsrekommendationerna, kriterierna för hjärtmärket och lämpar sig för storkök. Recepten testades i nio lunchrestauranger. Resultaten var utmärkta: över 85 procent av kunderna skulle på nytt välja de portioner som tillagats med Hiililounas-receptet. Recepten upplevdes som välsmakande och fungerande och många restauranger ville ta dem i permanent bruk.
Projektet samlade jordbrukare, nutritionister och aktörer inom måltidstjänsterna till workshopparna. Projektets resultat sammanställdes i handboken Parempia proteiineja lounaslautaselle, som erbjuder måltidstjänsterna konkreta verktyg för planering och genomförande av växtbaserade, klimatsmarta portioner.
Projektet Hiililounas är ett exemplariskt bevis på hur vetenskaplig forskning, praktiskt köksarbete och hållbarhetskommunikation kan kombineras till en effektiv helhet som främjar en klimathållbar matkultur i Finland.
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Panang curry med bondbönor är ett av de recept som utvecklats inom projektet.
Landsbygdsområdenas socioekonomiska struktur (Socio-economic fabric of rural areas)
I denna kategori finns projekt som stärker landsbygdens ekonomiska hållbarhet i Europa, främjar social delaktighet på ett innovativt sätt, stöder digitaliseringen av jordbruket och stärker företagarnas och företagens ställning på landsbygden.
Projektet Special Rescue
I projektet Special Rescue gjorde man det möjligt för unga och vuxna som behöver särskilt stöd att delta i brandkårens hobbyverksamhet som traditionellt erbjuds av avtalsbrandkårerna. Verksamhetsmodellen som utvecklats av frivilliga brandkåren Illon VPK erbjuder till exempel personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska utmaningar möjlighet att öva på säkerhetsfärdigheter och färdigheter i första hjälpen samt att vara en aktiv del av gemenskapen.
Under projektet grundade man nya Special Rescue-avdelningar vid avtalsbrandkårerna, utbildade handledare och skapade ett riksomfattande utbildarnätverk. Verksamheten genomfördes som kurser, läger och regelbundna övningar i samarbete med medborgarinstituten. Som ett resultat uppstod en fungerande verksamhetsmodell som är lätt att reproducera och som har väckt intresse både i Finland och internationellt. Projektet visar att säkerheten tillhör alla och att personer som behöver särskilt stöd också kan vara de som ger hjälp och inte bara de som får hjälp.
Yle gjorde en tv-serie av Illon VPK:s Special Rescue-verksamhet.
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Inre Finland.
I projektet Special Rescue gjorde man det möjligt för unga och vuxna som behöver särskilt stöd att delta i brandkårens hobbyverksamhet som traditionellt erbjuds av avtalsbrandkårerna.
Projektet Inarin turvalliset kylät
I Enare utvecklade man en unik verksamhetsmodell som stärker säkerheten och beredskapen i glesbygden i en arktisk miljö där avstånden är långa. I projektet utarbetade man i samarbete med räddningsverket säkerhetsplaner för 13 byar och samtidigt kunde invånarna själva identifiera säkerhetsutmaningarna och utvecklingsbehoven i sitt område.
I byarna ordnades säkerhetsdagar, utbildningar i första hjälpen och primärsläckning samt övningar i efterspaning av försvunna personer, vattensäkerhet och beredskap för störningssituationer. Projektet resulterade i en permanent verksamhetsmodell där byborna, myndigheterna och lokala samfund samarbetar för att förbättra säkerheten. Samtidigt stärktes invånarnas kompetens, deras egen beredskap och gemenskap, vilket ökar hela områdets kristålighet i framtiden.
Projektet beviljades finansiering av Leader Pohjoisin Lappi ry och Livskraftscentralen i Lappland.
I byarna ordnades bland annat säkerhetsdagar samt utbildningar i första hjälpen och primärsläckning.
Jämställdhet mellan könen (Gender equality)
Metsästä hyviä hetkiä, ett utvecklingsprojekt för affärsverksamheten
Företagaren Taru Astikainen från Imatra byggde upp en ny innovativ serviceplattform vid Metsäterapiakeskus som erbjuder omfattande välfärdstjänster genom att utnyttja den biologiska mångfalden och expertisen inom hälso- och välfärdsbranschen. Inom verksamheten har man skapat tjänster som stöder välbefinnandet med hjälp av skogar och andra naturmiljöer för såväl lokala invånare, företag som turister.
Till skillnad från den traditionella skogsindustrin, som baserar sig på odling av träd och virkesdrivning samt bearbetning av det fällda virket, grundar sig Metsäterapiakeskus affärsverksamhet på att utnyttja skogar och andra naturmiljöer utan att skada dem eller väsentligt förändra dem.
Vid sidan av utvecklingen av affärsverksamheten byggdes ekologiska inkvarteringsstugor längs den populära cykelleden vid Saimen. De små inkvarteringsstugorna som fungerar med solenergi erbjuder turisterna ett nytt sätt att uppleva sjö- och skogsnaturen på nära håll. Projektet har skapat nya möjligheter för natur- och wellness-turismen samt visat hur skogen kan utnyttjas på ett hållbart sätt även utan den traditionella skogsindustrin.
Projektet finansierades av Leader Kärki ry och Livskraftscentralen i Sydöstra Finland.
Vinnarna publiceras i december
Bland de kandidater som medlemsländerna skickat in väljs sammanlagt 24 finalister. Vinnarna i tävlingen offentliggörs i december 2026 i Bryssel.
Dessutom ordnar man en publikomröstning mellan alla projekt samt delar ut priset Generational Renewal Award för generationsväxlingar och förnyelse av landsbygden.
I publikomröstningen får européerna rösta på sin egen favorit. Vinnaren av priset Generational Renewal Award väljs av en jury och beviljas till ett finalistprojekt som på ett särskilt förtjänstfullt sätt har lyckats engagera unga på landsbygden, utveckla deras kompetens samt skapa högklassiga arbets- och företagarmöjligheter i landsbygdsområdena.
Finland har klarat sig bra i tävlingen under tidigare år. I fjol blev fina projekt utan finalplatser, men år 2024 var flera finländska projekt med i finalen och Recycling Farm Plastics vann inom kategorin miljöskydd.
Plats: Park Alandia Hotell, Norra Esplanadgatan 3, Mariehamn, Åland.
Seminariet är kostnadsfritt och under dagen bjuds det på kaffe och lunch. På kvällen kl. 18:00 hålls en 3-rätters middag på egen bekostnad, där diskussionerna kan fortsätta (49e/person, exklusive dryck).
Under dagen får du ta del av aktuella trender, spännande projekt och konkreta exempel på hur innovation kan skapa nya affärsmöjligheter, stärka den blåa ekonomin och bidra till ett hållbart nyttjande av våra marina resurser. Seminariet riktar sig till personer verksamma inom havs- och fiskerinäringen, utbildare, företagare, kommersiella fiskare samt alla andra som är intresserade av hav eller fiske
Antalet platser är begränsade och fylls i ordningsföljd – anmäl dig snarast 16.8 för att säkra din plats.
Varmt välkommen med – vi ser fram emot att se dig!
Arrangörer: Nylands Fiskarförbund, Österbottens Fiskarförbund, Åbolands Fiskarförbund och Ålands Fiskare genom projektet Ny Grund, som finansieras av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHFVF. Seminariet utförs i samarbete med Lokalkraft Leader Åland, samt med projekt Baltic Biostimulants.
Finlands största idéfestival, Landsbygdsparlamentet, arrangeras i Ii den 7–9 oktober 2027. Evenemanget samlar människor, gemenskaper och organisationer från hela landet som är intresserade av landsbygdens framtid.
Landsbygdsparlamentet är ett nationellt forum där lokalt förankrade lösningar från landsbygden lyfts fram som en del av hela landets utveckling. I centrum står landsbygdens människor, företag och lokala gemenskaper, de som utgör landsbygdens livskraft och stärker hela landets välfärd, försörjningsberedskap och kristålighet.
– Evenemanget samlar landsbygdsaktörer, beslutsfattare, tjänstepersoner, forskare och experter samt synliggör landsbygdens mångfald och många röster. Frågorna om landsbygdens beboelighet och verksamhetsförutsättningar är av nationell betydelse och det är viktigt att vi har ett gemensamt forum där vi kan föra dialog om dessa, säger Antonia Husberg, generalsekreterare för Landsbygdspolitiska rådet och konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.
Evenemanget, som arrangerades i Nurmes år 2024, samlade över tusen deltagare, och diskussionerna nådde tiotusentals människor runt om i landet. Landsbygdsparlamentet är resultatet av ett brett samarbete där tiotals aktörer, från byaverksamhet till statsförvaltning, deltar i genomförandet.
– Vi är glada över att få vara värdort för Landsbygdsparlamentet. I Ii har det under lång tid bedrivits målmedvetet arbete inom ansvarstagande, hållbarhet, relationen till naturen, miljöfrågor och ett mångsidigt kulturliv. Naturen, vattendragen och framför allt de aktiva byarna är starka och genuina källor till landsbygdens attraktions-, håll- och livskraft, säger Marjukka Manninen, kommundirektör i Ii.
Landsbydsparlamentet är en del i kedjan av fler europeiska landsbygdsparlament. Det tre dagar långa programmet omfattar studiebesök, workshoppar och dialoger. Samtidigt uppmärksammas avslutningen av EU:s programperiod för jordbruks- och landsbygdsfinansiering 2023–2027, och de mest betydelsefulla resultaten belönas vid Landsbygdsgalan.
– Landsbygdsfinansieringen för EU närmare oss alla, och i oktober nästa år får vi möjlighet att uppmärksamma de bästa och mest betydelsefulla resultaten från hela finansieringsperioden, säger Teemu Hauhia, direktör för Landsbygdsnätverksenheten vid Livsmedelsverket.
Landsbygdsparlamentet 2027 genomförs under ledning av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), med flertalet organisationer, i nära samarbete med Iis kommun, Oulun Seudun Leader rf och Livsmedelsverkets landsbygdsnätverksenhet. Evenemangets tema offentliggörs under hösten 2026 då sökande av partners för programmet även inleds.
Mer information
Antonia Husberg, generalsekreterare för landsbygdspolitiken, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet, tfn +358 (0)29 516 2033
Marjukka Manninen, kommundirektör, Iis kommun, tfn +358 (0)50 390 0066
Tanja Lepistö, verksamhetsledare, Oulun Seudun Leader, tfn +358 (0)40 739 3925
Teemu Hauhia, direktör, Landsbygdsnätverksenheten, Livsmedelsverket, tfn +358 (0)40 545 401
Årets unga jordbrukare 2026 eftersöks – en förnyare som bygger framtiden för den finländska livsmedelsproduktionen
EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och OP Pohjola lanserar ett nytt riksomfattande pris, Årets unga jordbrukare 2026. Med priset vill man lyfta fram unga jordbrukare som förnyar det finländska jordbruket, utvecklar sin verksamhet målmedvetet och bygger framtiden för den inhemska livsmedelsproduktionen.
Det finländska jordbruket genomgår en ständig förändring. Produktionsmetoderna utvecklas, nya teknologier blir allt vanligare och lantbrukare förutsätts ha allt starkare affärskompetens samt förmåga att möta utmaningarna i en föränderlig verksamhetsmiljö. Samtidigt betonas de unga lantbrukarnas roll som tryggare av kontinuiteten i den finländska livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen och jordbrukets förnyelse. I Finland är lantbrukarnas medelålder för närvarande cirka 55 år.
”Unga lantbrukare är framtidsbyggare för den finländska livsmedelsproduktionen. Vi vill lyfta fram unga lantbrukare som utvecklar sin verksamhet fördomsfritt och genom sitt eget exempel visar hur modernt lantbruksföretagande och livet på landsbygden ser ut. Samtidigt vill vi berätta om betydelsen av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering för gårdarnas förnyelse och generationsväxlingar”, säger specialsakkunnig Meri Kiikkala vid jord- och skogsbruksministeriet.
Föreslå en ung lantbrukare eller anmäl dig själv
Med priset Årets unga lantbrukare vill man hitta föredömliga lantbrukare runt om i Finland. Förslag önskas från alla produktionsinriktningar, och i valet värdesätter man framför allt lantbrukarens förmåga att utveckla sin gårds verksamhet långsiktigt och framåtblickande.
Vem som helst kan föreslå en lantbrukare som uppfyller kriterierna med dennes samtycke, och lantbrukaren kan också själv anmäla sig. Det elektroniska ansökningsformuläret är öppet 24.6–26.8.2026.
Årets unga lantbrukare belönas med ett pris på 5 000 euro vid lantbruksmässan Maatalouskonemessut i Helsingfors Mässcentrum i oktober 2026.
Förnyelseförmåga och affärskompetens betonas i valet
Vid valet av pristagare betonas särskilt planmässighet i företagsverksamheten, ledarskapskompetens, förnyelseförmåga, innovativ användning av nya metoder och teknologier samt kompetens inom hållbarhet. Pristagaren ska vara en högst 40-årig lantbrukare som beviljats startstöd för unga lantbrukare och som uppfyller prisets övriga urvalskriterier.
Hos OP Pohjola ses priset framför allt som en hyllning till företagandet.
”I Finland finns det, på ett för oss alla värdefullt och rikt sätt, många olika produktionsinriktningar – från äppelodlingar på Åland och spannmålsgårdar i södra Finland till renskötsel i norra Finland – och just denna mångfald vill vi lyfta fram i tävlingen. I tävlingen ser man inte heller på gårdens storlek; vinnaren kan mycket väl vara en lönsam gård av mindre storlek vars verksamhet är innovativ och positivt inriktad på framtiden. Föreslå en ung lantbrukare, anmäl dig själv eller tipsa vidare om priset”, uppmuntrar Teppo Pöllänen, direktör för jord- och skogsbrukstjänster vid OP Pohjola.
Vinnaren utses av en bred expertjury
Pristagaren för Årets unga lantbrukare utses av en bred expertjury inom jordbrukssektorn, där jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket, OP Pohjola, livskraftcentralerna, kompetensnätverket AgriHub, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, ProAgria och Wikli-koncernen är representerade.
Priset Årets unga lantbrukare är en del av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansierings kommunikationskampanj Unga lantbrukare. Kampanjens mål är att öka uppskattningen för finländska lantbrukare och inhemsk mat samt att synliggöra de unga lantbrukarnas betydelse som byggare av framtiden för den finländska livsmedelsproduktionen, försörjningsberedskapen och landsbygdens livskraft.
Mer information för medier:
Jord- och skogsbruksministeriet, specialsakkunnig Meri Kiikkala, meri.kiikkala@gov.fi
OP Pohjolas kommunikation, tfn 010 252 8719, viestinta@op.fi
Jordbrukarstödens åkerövervakningar och satellituppföljningens kvalitetsbedömningar inleds
Vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland börjar nu åkerövervakningens sommarsäsong. Utöver övervakningen av att villkoren för jordbrukarstöd följs görs i Sydvästra Finland också en bedömning av stödsystemets och särskilt satellituppföljningens funktion och om dessa bedömningsbesök informeras jordbrukaren inte på förhand.
Ansökningstiden för arealbaserade jordbrukarstöd för år 2026 gick ut den 9 juni. Enligt planen ska man i år granska cirka 2,5 procent av de gårdar som ansökt om stöd, vilket på området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland innebär cirka 160 gårdar.
Genom övervakningen säkerställs att jordbrukarna följer stödvillkoren. Den garanterar också jordbrukarnas rättsskydd och likabehandling.
– Vid ett övervakningsbesök kontrolleras t.ex. uppgifterna om åkerskiftenas arealer och att nödvändiga handlingar är i skick, berättar inspektionschef Hanna Mäntylä vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Man försöker alltid meddela jordbrukaren i förväg om besöket, så att en representant för gården ska ha möjlighet att delta.
Livskraftscentralens inspektörer utför också kvalitetsbedömning av satellituppföljningen i terrängen
Efterlevnaden av villkoren för jordbrukarstöd har sedan 2023 följts med satelliter, och artificiell intelligens har lärts upp att analysera bilder som tagits av satelliter och jordbrukare.
Systemet skickar utredningsbegäranden till jordbrukarna via Vipumobilen, om de uppgifter som angetts i stödansökan inte motsvarar satelliternas observationer. Utredningsbegäran kan besvaras med en bild av åkerskiftet eller genom att korrigera stödansökan.
I kvalitetsbedömningen, som är obligatorisk för Europeiska unionens alla medlemsländer, ligger fokus i år på att bedöma systemets funktion. Livskraftscentralens inspektörer gör fältbesök för att i huvudsak fastställa vilken växt som odlas och granskar satellitbilder.
– Det är viktigt att jordbrukarna reagerar på eventuella utredningsbegäranden som gäller satellituppföljningen, säger Mäntylä.
Information om kvalitetsbedömningen skickas inte till jordbrukaren, annat än i de fall där det efter utredningsbegärandena ännu finns motstridigheter eller behov av korrigering i ansökningsuppgifterna.
År 2026 utför Livskraftscentralen i Sydvästra Finland kvalitetsbedömning på fyra områden i trakterna av Somero, Bjärnå, Ulvsby och Jämijärvi.
Våtmarker förenar, vårdar naturen och sinnet – Våtmarkskarnevalen samlade våtmarksintresserade från hela Finland
Nästan hela Finland omfattades av Våtmarkskarnevalen, och för denna gång är firandet över. Från våtmarksmötena fick man med sig mängder av idéer, inspiration och nya samarbetsidéer.
I maj deltog över 350 personer i Våtmarkskarnevalen, drog på sig stövlarna och begav sig ut till våtmarker. Karnevalen tog deltagarna till nästan 20 olika våtmarksobjekt i sju olika landskap. Förmingel och eftersnack som genomfördes som webbinarier samlade drygt 100 våtmarksintresserade deltagare.
Våtmarkskarnevalen lyfte fram aktiva aktörer som har varit med och planerat, anlagt och skött våtmarker och visade hur en våtmark i bästa fall gynnar hela samhället, utan att glömma naturen.
Våtmarkskarnevalen var ett nationellt koordinerat evenemang av Livskraftcentralernas klimatenhet och Landsbygdsnätverkets enhet. Genomförandet av varje lokalt evenemang ansvarades av lokala aktörer.
Harri Hakala, som arbetar som koordinator för Hiilestä kiinni-gemenskapen vid Livskraftcentralernas klimatenhet, berättar att karnevalen fick sin början i tanken att samla de aktörer som främjar våtmarker i olika roller kring våtmarkskoncentrationen i Lilla Saimen.
”Allt tog fart på ett glädjefyllt sätt och till slut samlades man vid våtmarker runt om i hela Finland – tack vare de engagerade och entusiastiska personer som arbetar med våtmarker. För oss som koordinerade helheten är en angenäm utmaning också att bidra till att det som man har lärt sig och idéerna som uppstått i fortsättningen kan tas i bruk på ett effektivt sätt”, gläder sig Hakala.
Mångsidiga våtmarker för olika behov
Sinsemellan olika våtmarksobjekt visade att våtmarksanläggning inte är en ”one size fits all”-lösning, utan att anläggandet av en våtmark kräver särskild expertis. Man måste till exempel beakta markägarens behov och avrinningsområdets egenskaper. I slutändan varierar lösningarna också beroende på om målet till exempel är att förbättra vattenkvaliteten i en sjö eller att stärka den biologiska mångfalden.
Salla Ruuska från Landsbygdsnätverkets enhet, som koordinerade Våtmarkskarnevalen nationellt, gladdes över hur många olika typer av våtmarker som rymdes bland karnevalens besöksmål.
”I Utajärvi bekantade vi oss med det stora före detta torvproduktionsområdet Kanasuo, där man restaurerar genom att återförmossa området. I Kiuruvesi besökte vi den mindre Toivo-våtmarken, som byggdes i samarbete på mark som arrenderats av en lantbrukare. Koivulehdos våtmark hade i sin tur anlagts på torvåker. Det var fantastiskt att se hur våtmarksarbetet formas efter lokala behov”, säger Ruuska.
Vid anläggning av våtmarker är goda råd och lokalkännedom ovärderliga. Rådgivning och stöd behövs både för själva anläggandet och för att ansöka om finansiering. För anläggning av våtmarker finns stöd för icke-produktiva investeringar inom landsbygdsfinansieringen. Råd om hur man anlägger en våtmark får man till exempel via regionala livskraftcentraler och våtmarksplanerare.
Finansiering för att anlägga en våtmark kan sökas från flera källor. Till exempel kan lantbrukare, registrerade föreningar och vattenrättsliga sammanslutningar – såsom jaktföreningar och vattenskyddsföreningar – ansöka hos livskraftcentralerna om stöd för icke-produktiva investeringar för våtmarker som anläggs i jordbruksdominerade avrinningsområden.
Koivulehdos våtmark har anlagts genom att dämma upp ett torvfält. Vattenfåglar trivs vid våtmarken. Foto: Rami Marjamäki
Aktiva aktörer behövs: ”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en”
Att samlas kring våtmarker visade ännu en gång hur viktiga möten är. Genom dem sprids god praxis och lokala våtmarksintresserade hittar varandra.
Engagerade våtmarksaktörer lyckades också få med nya deltagare, och många som besökte en våtmark för första gången fick en förståelse för nyttan med våtmarksanläggning.
”Man förstår betydelsen av en våtmark när man ser en. Många saker blir konkreta när man besöker en våtmark, och samtidigt inser man hur nödvändig den verkligen är”, konstaterade Jukka Väätäinen, ordförande för Toivasjärven seutu rf, vid Toivo-våtmarken.
Väätäinen har i flera år främjat våtmarksanläggning i sin hemregion. Engagemanget drivs bland annat av naturen och dess välmående. Även elever från den lokala skolan har bjudits in till våtmarken.
För Väätäinen har mötena med skolelever och unga varit särskilt minnesvärda.
”Även om vi bor mitt i naturen har vi kunnat dela olika naturupplevelser med skoleleverna, och på våtmarken finns det alltid något lite annorlunda att se.”
På våtmarken har man fått höra otaliga berättelser om barns naturupplevelser, och ibland kan entusiasmen bära långt.
”Ett barn berättade efter sitt besök vid våtmarken att hen vill bli sjöforskare som vuxen.”
Ta del av videon som filmats vid objekten i Tavastland–Birkaland under Våtmarkskarnevalen. Video: Rami Marjamäki.
Våtmarken ger rikligt med glädje för både naturen och sinnet
I bästa fall är en våtmark en viktig plats för hela samhället. Våtmarksarbete handlar inte bara om att ta hand om den egna miljön, utan restaurerade våtmarker är också utmärkta utflyktsmål.
Naturen tackar den som anlägger och restaurerar en våtmark: vattnet renas och den biologiska mångfalden ökar. Under torra perioder fungerar våtmarker som vattenreservoarer, och efter kraftiga regn dämpar de översvämningar. Vattenfåglar och pollinatörer trivs i restaurerade våtmarker, för att inte tala om övriga djur- och växtarter.
Våtmarker är därför attraktiva rekreationsmål för hela samhället. Vid många våtmarker har man till exempel byggt fågeltorn inom ramen för Leaderprojekt, varifrån man kan följa våtmarken och dess liv.
Under Våtmarkskarnevalen berättade en person som anlagt en våtmark på sin gård att hen gärna tar kvällspromenader där, eftersom det är så vackert och finns så härliga fåglar där.
Viinikka gårds våtmark deltog i Våtmarkskarnevalen. Foto: Rami Marjamäki
Våtmarkskarnevalen även nästa år?
Efter de lyckade våtmarkskarnevalerna riktas blicken redan framåt. Kanske landar Våtmarkskarnevalen nästa sommar återigen vid nya våtmarker.
Den nationella koordineringen av Våtmarkskarnevalen sköttes av Landsbygdsnätverkets enhet och Livskraftcentralernas klimatenhet. De lokala karnevalerna genomfördes av områdets egna våtmarksexperter. Uppgifter om de lokala arrangörerna finns i Våtmarkskarnevalens evenemangsbeskrivning.
