Håll utkik efter coloradoskalbaggar och anmäl observationer

Håll utkik efter coloradoskalbaggar och anmäl observationer

Det är av yttersta vikt att vara uppmärksam på förekomst av coloradoskalbaggar och anmäla observationer så att nödvändiga åtgärder kan påbörjas i tid. Myndigheterna övervakar situationen intensivt, men hjälp behövs också av alla yrkes- och husbehovsodlare. Anvisningar för hur du ska göra finns i denna artikel.

Konstaterad förekomst av coloradoskalbaggar är inte ett hinder för att använda potatisskörden eller odla potatis även i fortsättningen. Alla observationer och även misstankar måste utan dröjsmål anmälas till växtskyddsmyndigheterna. Det är väldigt viktigt att få en översikt över alla förekomster så tidigt som möjligt. Bekämpnings- och avgränsningsåtgärder påbörjas och leds av sakkunniga. Enskilda observationer kan ha stor betydelse för att förhindra spridningen av växtskadegörare. Genom snabb reaktion kan man förebygga mer omfattande skador och hindra skadegöraren att etablera sig permanent i Finland.

– Lyckligtvis hade vi i fjol inte en enda förekomst av coloradoskalbaggar i Sydvästra Finland, men det är viktigt att ge akt på potatisbestånden också i Egentliga Finland och Satakunta. Inspektionerna har utvidgats och gäller förutom Sydöstra Finland också Sydvästra Finland och Nyland, för coloradoskalbaggen kan sprida sig med vind, trafik och varutransporter och potatisodlingen är utbredd på dessa områden, konstaterar gruppchef Teija Nielsen från Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

Kontrollera bestånden från mitten av juni

Senast kring midsommar lönar det sig att börja vara uppmärksam på skalbaggar i bestånden och det lönar sig att fortsätta även efter det för nya förekomster kan dyka upp alltid när luftströmmar från de baltiska länderna och Ryssland gynnar artens spridning.

”De aktuella observationerna visar hur viktigt det är att övervaka växthälsan. Under de senaste åren har flera förekomster av coloradoskalbagge påträffats, varav en del sannolikt har övervintrat i Finland. Genom snabb reaktion kan artens etablering i Finland förhindras”, säger specialexpert Miia Pasanen från Livsmedelsverket.

Gör så här när du upptäcker tecken på coloradoskalbaggar

Vid minsta lilla misstanke om att du har hittat vuxna coloradoskalbaggar eller andra utvecklingsstadier av dem, ska du utan dröjsmål anmäla observationen här (livsmedelsverket.fi).

Efter att du har gjort anmälan:

– avbryt alla odlingsåtgärder på potatislandet

– märk ut platsen t.ex. med träkäppar

– undvik onödig vistelse i potatisbeståndet

– vänta på att växtskyddsmyndigheten tar kontakt

– Inled inte bekämpningsåtgärder på egen hand och plocka inte bort skalbaggarna från beståndet. Växtinspektörerna behöver observationsmaterial över alla utvecklingsstadier för att kunna planera bekämpnings- och avgränsningsåtgärderna.

Om det redan i fjol funnits misstankar om coloradoskalbaggar, är det skäl att sätta några potatisväxter i närheten av den platsen och utan dröjsmål anmäla om de får skalbaggar. Individer som eventuellt lyckats övervintra söker sig till den närmaste potatisväxten och genom detta förfaringssätt kan man hindra dem från att sprida sig okontrollerat över ett större område.

Ytterligare information om området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland:

Gruppchef Teija Nielsen, fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi, tfn +358 295 022 624



Läs mer om koloradoskalbaggen och dess kännetecken på Livsmedelsverkets webbplats

Strängare praxis vid bokföring av användningen av växtskyddsmedel

Strängare praxis vid bokföring av användningen av växtskyddsmedel

De som använder växtskyddsmedel i sitt yrke ska föra bok över de preparat som de använder. Från och med början av 2026 har EU-lagstiftningen skärpts i fråga om bokföringskraven.

I bokföringen ska man anteckna (ändringar i fetstil nedan)

  • Det använda växtskyddsmedlets fullständiga namn och växtskyddsmedlets nummer i växtskyddsmedelsregistret.
  • Tidpunkten för användning, även klockslag, om bruksanvisningen anger en viss tidpunkt (starttid).
  • Användningsmängd (kg eller l, vid betning l eller kg per given utsädesmängd kg/t/styck).
  • Område för användning (ha eller växthus m2 eller i slutna utrymmen volym m3).
  • Odlingsväxtens namn enligt EPPO-koden (EPPO.int).
  • Tillväxtgrad enligt BBCH-skalan om bruksanvisningen anger en viss tillväxtfas.
  • Plats för användning med geografisk information (basskiftessignum eller koordinater, för växthus t.ex. adress och husnummer, skogsbeståndsdata).
  • Användningstyp
    • 1 Behandling av markarealer (jordbruksmark, rekreationsområde, järnvägsområde osv.).
    • 2 Behandling i slutna utrymmen (förrådsutrymmen, växthus osv.).
    • 3 Behandling av utsäde/förökningsmaterial (även utsädespotatis).

Stödvillkoren kan också medföra andra krav på bokföringen av växtskyddsmedel. Till exempel i miljöersättningen ska orsaken till användningen av växtskyddsmedel, dvs. det ogräs som ska bekämpas, växtsjukdom, skadeinsekt eller behovet av att reglera tillväxten anges.

Aktuella uppgifter om växtskyddsmedel finns i växtskyddsmedelsregistret (kemidigi.fi)

Det rekommenderas att alltid kontrollera giltighetstiden för produktgodkännanden och bruksanvisningar för produkter i lager i Kemidigi.

Även om de nya kraven på bokföring av användning av växtskyddsmedel redan har trätt i kraft, kommer man i början av tillsynen att ge rådgivning till användare av växtskyddsmedel om de nya bokföringskraven Om det förekommer brister i de nya bokföringskraven år 2026 kommer detta att påpekas vid tillsynen

Skyldigheten att föra bok över växtskyddsmedel i elektronisk form träder i kraft 2027.

LukeKasKas-tjänsten har förnyats: observationer av växtskadegörare nu ännu lättare att använda

LukeKasKas-tjänsten som upprätthålls av Naturresursinstitutet (Luke) har förnyats. Tjänsten erbjuder nu ett tydligare användargränssnitt och ett smidigare sätt att rapportera observationer av växtskadegörare. Syftet med förnyelsen är att underlätta vardagen för jordbrukare och rådgivare samt förbättra uppföljningen av växtskadegörare i hela landet. Samtidigt stöder tjänsten integrerat växtskydd och ger myndigheter och forskare tillgång till allt mer högkvalitativa observationsdata.

Tjänsten fungerar nu utan registrering

LukeKasKas är en avgiftsfri webbtjänst där användare kan rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs direkt på kartan, kopplade till observationsplatsen. I och med förnyelsen fungerar tjänsten nu utan registrering, vilket gör rapporteringen av observationer betydligt snabbare och enklare.

”Det har blivit lättare att rapportera observationer eftersom inloggning och lösenord inte längre behövs. Det räcker med en e-postadress och uppgifterna om observationen”, säger specialforskare Erja Huusela vid Luke.

Användaren får en bekräftelse på sin observation via e-post. Dessa meddelanden kan sparas som bevis på användningen av tjänsten, vilket är särskilt nyttigt för jordbrukare som använder tjänsten som en del av CAP‑åtgärderna.

”Förnyelsen av LukeKasKas var nödvändig, eftersom inloggningen tidigare upplevdes som besvärlig. I den nya tjänsten har artkorten separerats till en egen helhet, vilket underlättar rapporteringen. Vid behov kan skadegöraren identifieras med hjälp av artkorten redan innan formuläret skickas in”, berättar specialforskare Marja Jalli vid Luke.

Gammaflyets larv. Larven äter bland annat ärtväxter och kål. Bild: Erja Huusela / Luke

Tydligare gränssnitt och bättre tillgänglighet

Den förnyade tjänsten har integrerats i Lukes Naturresursdata‑tjänst, vilket gör att informationen om växtskadegörare nu finns samlad tydligare på ett och samma ställe. Även tillgängligheten och användbarheten i tjänstens aktuella lägesrapporter har förbättrats.

Artkorten har uppdaterats och stöder identifieringen av växtskadegörare i både jordbrukares och rådgivares arbete. Under växtsäsongen får användarna fortsatt aktuella rapporter om skadegörarläget, producerade av Lukes forskare. Denna information hjälper till att effektivisera övervakningen av växtskadegörare och att förutse behovet av växtskyddsåtgärder.

Via observationsformuläret kan användaren rapportera observationer av växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Observationerna lagras i tjänsten med uppgifter om plats och tid, och samtidigt förbättras datans kvalitet och enhetlighet. Användaren kan också se alla rapporterade observationer i karttjänsten, uppdelade efter art, vilket stöder bedömningen av regionala risker.

Siemenlevintäinen verkkolaikku. Bild: Marja Jalli, Luke

Uppföljning av växtskadegörare blir allt viktigare

Bakgrunden till förnyelsen är behovet att svara mot ökade risker från växtskadegörare. Klimatförändringen och nya skadegörare ökar behovet av aktuell information, och LukeKasKas utgör ett viktigt verktyg för detta.

Med hjälp av tjänsten kan jordbrukare följa skadegörarsituationen i sitt område och planera växtskyddsåtgärder i rätt tid. Rådgivare har nytta av regional observationsdata, och myndigheter samt forskare får värdefull information om förekomst och spridning av skadegörare.

”Under växtsäsongen kan situationen förändras snabbt, till exempel när skadeinsekter sprids med långväga luftströmmar. Då behövs snabb informationsförmedling, uppdatering av läget och reaktioner – och där är LukeKasKas ett bra verktyg”, fortsätter Erja Huusela.

Stöd för jordbrukare, rådgivare och myndigheter

LukeKasKas är en del av Lukes forskning och kunskapsproduktion inom växthälsa och växtskydd. Tjänsten stöder integrerat växtskydd och tillhandahåller information som kan utnyttjas i forskning, rådgivning och myndighetsarbete. Efter förnyelsen betjänar LukeKasKas ännu bättre hela kedjan inom växtproduktionen.

Pelto-ohdake konpensaatiopisteessä. Bild: Heikki Jalli, Luke

LukeKasKas-verkkopalvelu (bara på finska)

Nya odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Naturresursinstitutet (Luke) har publicerat uppdaterade odlingsråd för potatis och sju viktiga frilandsgrönsaker: morot, ärt, kålrot, rödbeta, palsternacka, rotselleri och purjolök. Publikationerna riktar sig främst till yrkesodlare, men de ger också rikligt med nyttig information till dem som odlar i mindre skala. 

Centrala teman är råd om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar och skadedjur. Principen är att tillämpa integrerat växtskydd, som också kallas IPM efter engelskans Integrated Pest Management. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning ska numera alla som använder bekämpningsmedel yrkesmässigt tillämpa integrerat växtskydd.

Integrerat växtskydd gäller inte bara direkta bekämpningsåtgärder mot ogräs och växtskadegörare, utan odlingsmetoderna som helhet, t.ex. lämplig jordart för varje gröda, jordbearbetning, gödsling, växtföljd, sortval. Härigenom förebygger man ogräs och skadegörare, och höjer skördarna. Därför behandlas också de här sakerna mångsidigt i odlingsråden.

I IPM kombinerar man växtskyddsmedel med andra bekämpningsmetoder på ett genomtänkt sätt, för varje situation genom att ta hänsyn till grödan och helhetssituationen. Syftet är att minska riskerna med växtskyddsmedel, som att ogräs och skadegörare blir resistenta mot bekämpningsmedlen.

Odlingsråden finns gratis tillgängliga på Lukes internetsidor.

Där hittar man dem via följande steg: luke.fi > språkval till svenska > Naturresursinfo > Jordbruk och mat.

Odlingsråd för frilandsgrönsaker och potatis

Grunderna i integrerat växtskydd

EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering kan också utnyttjas för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket

EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering kan också utnyttjas för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket

Livskraftscentralernas experter har sammanställt finansieringstips för jordbrukarna för att förbättra vattenhanteringen inom jordbruket. Det finns ett omfattande utbud av EU-finansiering för jordbruk och landsbygdsutveckling för olika åtgärder och investeringar som förbättrar vattenhanteringen inom jordbruket.

Vattenhanteringen på gården kan förbättras genom att satsa på grundtorrläggning, lokal dränering och markens växtskick. I denna skrivelse avses med grundtorrläggning att vatten från en större lokal dränering leds vidare längs vattendrag, utfallsdiken eller andra större fåror. Med lokal torrläggning avses åtgärder på åkrar, till exempel täckdikning eller öppna diken. Genom att välja både lokal och grundtorrläggning kan man förbättra markens växtskick och ta hänsyn till gårdens miljökonsekvenser. Genom att förbättra åkermarkens växtskick påverkar man växternas förmåga att tåla väta och torka. Den kan påverkas med hjälp av växtval, genomtänkta jordbearbetningsmetoder och jordförbättringsmedel.

Livskraftscentralens miljöexpert Eveliina Kiiski uppmuntrar jordbrukarna att utnyttja den jordbruks- och landsbygdsfinansiering som erbjuds för vattenhantering inom jordbruket.

– Med hjälp av finansieringen kan jordbrukarna samtidigt förbättra gårdens lönsamhet och minska miljöbelastningen från sin verksamhet. Finansieringen möjliggör praktiska lösningar för vattenhanteringen som kan minska behovet av underhåll av fårorna. Dessutom kan man få finansiering för underhåll av vattenhanteringskonstruktioner. Utnyttjandet av ekologiska dräneringslösningar kan också ha en betydande inverkan på den lokala naturens tillstånd och bevarandet eller ökningen av landskapselement.

Finansiering för grundtorrläggning

Åtgärder som ingår i grundtorrläggningen är bland annat fåror i två nivåer i anslutning till hantering av översvämningar och vattenhållning och byggande av våtmarker eller andra konstruktioner i anslutning till naturlig torrläggning. För alla dessa kan man ansöka om EU:s landsbygdsfinansiering. För byggande av fåror i två nivåer och våtmarker erbjuds stöd för icke-produktiva investeringar. Fåror i två nivåer kan också ingå i saminvesteringsåtgärder för dikning, vilket innebär att man kan få jordbruksinvesteringsstöd för dem.

I dessa projekt kan även planeringskostnaderna räknas som en del av projektets totala finansiering. Alternativt kan kartläggningen och planeringen av den ekologiska vattenhanteringen beställas av en rådgivare som godkänts i Livsmedelsverkets rådgivarregister, varvid dess pris ersätts med 75 euro/timme. Sakkunniga rådgivare inom ämnesområdet kan sökas här. Även en klimat- och miljöplan som ingår i miljöförbindelsen kan i bästa fall ge riktlinjer för utvecklingen av vattenhanteringen på gården.

– Det lönar sig för jordbrukaren att utnyttja möjligheten till planeringshjälp som finns tillgänglig för lösningar för ekologisk vattenhantering. På så sätt är det möjligt att hitta de mest långsiktiga och mångsidiga lösningarna för att stödja åkrarnas vattenhantering, säger Kiiski.



Stöd för icke-produktiva investeringar



Beställ investeringsplaneringen från en rådgivare

Under de senaste åren har problemen med översvämningar och torka på åkrarna blivit vanligare, vilket sannolikt kommer att öka i och med klimatförändringen.

– Därför strävar man efter att i högre grad komplettera traditionella jordbrukslösningar med naturenliga vattenhanteringslösningar, så att vatten även kan styras med hänsyn till fördröjningsområden och andra naturliga förhållanden i miljön. Med lösningarna kan gårdarna också förbereda sig på långsiktiga variationer i väderförhållandena, berättar Eveliina Kiiski.

Till exempel kan våtmarkslösningar byggas på åkrar som översvämmas upprepade gånger. I jordbrukets dikessystem strävar man i sin tur efter att införa lösningar som på vissa ställen bromsar vattenflödenas hastighet och minskar erosionsskador i fårorna. Till exempel kan man öka den naturenliga utformningen av diken för att bromsa vattnets rörelse från avrinningsområdets övre delar framåt, så att vatten hålls kvar mer jämnt längs vägen, vilket minskar både översvämningsproblem på åkrarna i nedre delen av diket och torkproblem i den övre delen.

Man får även en årlig arealbaserad miljöersättning för naturenliga lösningar inom vattenhanteringen om jordbrukaren ingått ett miljöavtal med livskraftscentralen. Ett miljöavtal om skötsel av våtmark är ett villkor för icke-produktiva investeringsstöd. Ett avtal om skötsel av våtmarker kan ingås för ett våtmarksområde, ett markområde som ligger under ett översvämningsområde eller en fåra som restaurerats till naturliknande tillstånd eller en fåra i två nivåer, en översvämningsplatå eller översvämningsåker och kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Miljöavtal kan också ingås för skötsel av små våtmarker, bottendammar, översvämningsåkrar och våtmarker som anlagts på en före detta torvåker.

Åtgärd Stöd för anläggningsskedet Stödform Avtal om skötsel av våtmark för underhåll
Våtmark Beroende på storlek: 0,3–0,5 ha: högst 4 100 €/objekt, över 0,5 ha: högst 12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Översvämningsområde som ska restaureras Beroende på storlek: 0,3–0,5 ha: högst 4 100 €/objekt, över 0,5 ha: högst 12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Omvandling av torvåkrar till våtmark eller områden som påminner om kärr Beroende på storlek: 0,3–0,5 ha: högst 4 100 €/objekt, över 0,5 ha: högst 12 000 €/ha Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Tvåstegsdike 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Naturenlig anpassning av fåror 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha
Bottentrösklar, dikesavbrott eller erosionsskydd 21 €/meter Stöd för icke-produktiva investeringar 500 €/ha



Avtal om skötsel av våtmarker

Finansiering för lokal dränering

Genom att utveckla den lokala dräneringen kan man sträva efter att reglera åkrarnas vattenhantering så att den blir jämnare. För lokal torrläggning kan man ansöka om investeringsstöd för jordbruk med EU:s landsbygdsfinansiering. Den kan erhållas för till exempel reglerbar dränering, reglerbrunnar och täckdikning. Understödet kan uppgå till upp till 40 procent av projektets godtagbara kostnader.

Dessutom kan jordbrukaren ansöka om miljöersättning för reglerad dränering, underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten på sura sulfatjordar eller torvmarker. Då ska man välja avrinningsvattenåtgärd bland miljöersättningens skiftesspecifika åtgärder. Enligt åtgärden är miljöersättningen 77–214 euro/hektar.



Investeringsstöd för jordbruk



Miljöersättning

Finansiering för förbättring av markens växtskick

Markens växtskick har en betydande roll i upprätthållandet av åkerns vattenhantering. Markens växtskick kan förbättras till exempel av olika vallar, mångfaldsväxter, växttäcke vintertid, fånggrödor, sanerings- och jordförbättringsväxter, förbättringar i anslutning till spridning av gödsel, mångsidigare växtföljd och jordförbättringsmedel.

Till exempel mångsidigare växtföljd hör till villkorligheten för EU:s jordbruksfinansiering, men man kan dessutom få miljöersättning för spridning av stallgödsel och användning av jordförbättringsmedel om man har valt främjande av cirkulär ekonomi som en skiftesspecifik åtgärd inom miljöersättningen.

Markens växtskick kan också förbättras med hjälp av gips. Avgiftsfri gipsspridning kan sökas hos livskraftscentralen via miljöministeriets Ahti-program.

Miljöersättning och stöd för miljösystem kan sökas för åtgärder som stöder markens växtskick:

Åtgärd Stödbelopp Stödform
Skyddszon 430 €/ha Miljöersättning
Naturvårdsvallar 55 €/ha Stöd för miljösystem*
Gröngödslingsvallar 100 €/ha Stöd för miljösystem*
Mångfaldsväxter 210 €/ha Stöd för miljösystem*
Växttäcke vintertid 40 €/ha Stöd för miljösystem*
Fånggrödor 97 €/ha Miljöersättning
Sanerings- och jordförbättringsväxter 223 €/ha Miljöersättning
Ökning av organiskt material eller jordförbättringsfiber (främjande av cirkulär ekonomi) 37 €/ha Miljöersättning
Torvåkrar med vall 200 €/ha Miljöersättning
Gips Avgiftsfritt, riktat kipsinlevitys.fi

*Stödbelopp för stöd för miljösystem per hektar är uppskattningar.



Miljöersättning



Stöd för miljösystem



Gipsspridning

Ansökningstider och -platser för EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering

Miljöavtal och stöd för miljösystem söks i ansökan om åkerstöd i Viputjänsten senast 9 juni 2026.

Investeringsstöd för jordbruk (inklusive investeringar i samfälld dikning) har fyra ansökningsperioder per år och ansökan görs i e-tjänsten Hyrrä:

  • 1–15.3
  • 3–15.8
  • 8–15.10
  • 10–15.1

Icke-produktiva investeringar har två ansökningsperioder per år och ansökan görs i e-tjänsten Hyrrä:

  • 1–15.5.2026
  • 8–15.12.2026

Mer information

Fråga mer av landsbygdsnäringsmyndigheten i din kommun eller din regionala livskraftscentral: Kontaktuppgifter

Mer information om stöden

De riksomfattande projekten har valts – 6 projekt får finansiering

De riksomfattande projekten har valts – 6 projekt får finansiering

Livskraftscentralerna har valt de riksomfattande landsbygdsprojekt som ska finansieras. Dessa projekt ska främja ökad produktivitet hos företag på landsbygden, utnyttjande av nya marknadsmöjligheter samt ibruktagande av ny teknologi.

Ansökningstemat för omgången som avslutades vid årsskiftet var förnybart företagande. I ansökan sökte man projekt som hjälper företag att utveckla sin verksamhet för att möta förändrade samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga behov.

– Projekten ska bygga på ny kunskap, utnyttja nya former av samarbete i sin verksamhet samt skapa ny kompetens och konkurrenskraft. Målet är att stärka livskraften, utveckla nya förmågor, skapa arbetsplatser och stimulera investeringar, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid Livskraftscentralen i Sydöstra Finland, som administrerar riksomfattande projekt för utveckling av landsbygden.

Under urvalsperioden lämnades sammanlagt tio ansökningar in, varav sex projekt valdes ut för finansiering:

Förnybar Träproduktbransch 2030 – Produktivitet, ansvarsfullhet och internationell tillväxt

Träproduktbranschen i Finland befinner sig i en betydande strukturomvandling. Företagens verksamhetsmiljö formas samtidigt av allt mer skärpta kvalitets- och ansvarskrav, framsteg inom digitalisering och AI-applikationer samt behovet av att förbättra produktiviteten och resurseffektiviteten. I projektet svarar man på dessa utmaningar genom att samla företagen och utvecklingsresurserna till en riksomfattande helhet där företagens utvecklingsbehov identifieras och besvaras med praktiska åtgärder. Fokus ligger på att förbättra produktivitet, utveckla kompetens och verksamhetsmodeller, utnyttja digitaliseringen, främja lösningar som grundar sig på cirkulär ekonomi samt stödja företagens tillväxt och tillträde till marknaden. Målet är att skapa förutsättningar för uppkomsten av nya företag och ekosystem samt att stärka det finländska virkets ställning som ett kvalitativt och ansvarsfullt material på den inhemska och internationella marknaden.

Sökande: Puutuoteteollisuus ry
Finansiering: 300 000 EUR (EU+stat)

Ett bredare perspektiv på ägarbyte – alternativa modeller för fortsatt företagsverksamhet på landsbygden

Målet är att öka medvetenheten om alternativa vägar till ägarbyte och företagande i Finland. II projektet synliggörs och tillgängliggörs sådana modeller för ägande och övergång till företagande som hittills har fått mindre uppmärksamhet. Dessa inkluderar delägarskap, stegvisa ägarskiften (ETA-modellen), franchising samt kooperativa och medarbetardrivna lösningar. Projektet samlar och strukturerar inhemsk och internationell information om alternativa modeller för ägarbyte, konkretiserar dem till helheter som är begripliga för målgrupperna och sprider information på riksnivå med hjälp av kommunikation via flera kanaler.

Sökande: Nyföretagarcentralerna i Finland rf
Finansiering: 323 036 EUR (EU+stat)

UOMA – Förnybart ägarskap i företag på landsbygden

Målet är att främja förnyelsen och tillväxten av företag på landsbygden genom att stödja framgångsrika ägarbyten samt genom att stärka förnyelseförmågan hos samägda företag som grundar sig på lokalt engagemang. Projektet förbättrar företagens försäljningsduglighet, stärker bokföringsbyråernas roll i förnyelsen av företagen samt utvecklar styrelsearbetet i samägda företag. Målet är att stödja landsbygdens livskraft, bevarandet av tjänster och arbetsplatser samt förnyat företagande så att det motsvarar den föränderliga verksamhetsmiljön.

Sökande: Seinäjoen Ammattikorkeakoulu Oy
Finansiering: 343 508 EUR (EU+stat)

Bli bekant med EU:s namnskyddssystem för hantverks- och industriprodukter

EU-förordningen som trädde i kraft i slutet av 2025 utvidgade systemet med geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter, medan den tidigare var begränsad till livsmedel och jordbruksprodukter. Syftet med detta nya system för geografiska beteckningar för non-food-produkter är att uppmuntra tillverkare inom EU att satsa på lokala hantverks- och industriprodukter, stärka synligheten på marknaden och trygga tillverkarnas rättigheter vid eventuella förfalskningar av deras produkter. Projektets mål är att öka företagens medvetenhet om EU:s nya namnskyddssystem, ansökningsprocessen och de fördelar som skyddet erbjuder. Som en bestående effekt eftersträvas att landsbygdsföretagare inom hantverk och industri identifierar EU:s namnskyddssystem för hantverks- och industriprodukter som ett potentiellt varumärkes- och marknadsföringsverktyg.

Sökande: Helsingfors Universitet
Finansiering: 200 000 EUR (EU+stat)

Coastal and Rural Gems | Connecting Coastal Gems and Rural Experiences 2026-2028

Projektet stärker konkurrenskraften för turistföretagen i Finlands kust- och landsbygdsområden genom att främja förnybart företagande och öka samarbetet mellan företag. Projektet sammanför turistföretag, kommuner och utvecklingsorganisationer från olika kustområden till gemensamt utvecklingsarbete. Centrala åtgärder är nätverksbildning, benchmarkingverksamhet samt workshoppar som baserar sig på servicedesign, där man utvecklar nya turistprodukter och rundresehelheter som kombinerar flera områden. I projektet pilottestas dessutom nya verksamhetsmodeller, och företagens kompetens stärks när det gäller att utnyttja kundinsikter samt att använda digitala och AI-baserade lösningar.

Sökande: Yrityssalo Oy
Finansiering: 370 646 EUR (EU+stat)

Finland – ett attraktivt land för matturism

Målet är att förbättra landsbygdens och därigenom hela Finlands dragningskraft inom matturismen genom att förnya, stärka och samordna det riksomfattande samarbetet. Det riksomfattande nätverket för matturism stöder den regionala livskraften och företagens hållbara tillväxt. Åtgärderna riktar sig till landsbygdens förnyelseförmåga genom utveckling av matturismen samtidigt som landsbygdsföretagens affärsverksamhet blir mångsidigare.

Sökande: Haaga-Helia ammattikorkeakoulu Oy
Finansiering: 370 000 EUR (EU+stat)

Mer information fås från Livskraftscentralen i Sydöstra Finland:

Lassi Hurskainen, expert inom landsbygdsutveckling, 0295 025 046

tf. enhetschef Timo Kukkonen, 0295 025 065

E-postadresserna har formen
fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

Mer information fås också av projektsökande.

Ansökan till Innovationstorget är nu öppen – lyft fram lösningar och uppfinningar

Har ert projekt utvecklat en ny lösning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling? Vill ni synliggöra utvecklingsarbetet och diskutera innovationen med företagare och utvecklare?

Innovationstorget ordnas på MaatalousKonemessut i Helsingfors den 8–10 oktober 2026, och nu söker vi projekt som utvecklar innovationer samt aktörer som presenterar nya lösningar.

Till Innovationstorget söker vi

  • projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet, EIP,
  • innovations- och teknologiprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling,
  • annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder uppkomsten av innovationer,
  • internationella aktörer vars lösningar lämpar sig för den finländska verksamhetsmiljön.

Målet är att lyfta fram nya idéer, praktiska lösningar och utvecklingsarbete som för jordbruket, skogsbruket och trädgårdsodlingen framåt.

De nyaste idéerna, teknologierna och människorna möts

Innovationstorget ger projekten möjlighet att

  • synliggöra utvecklingsarbetet,
  • möta företagare och andra yrkespersoner inom branschen,
  • få respons, nya idéer och perspektiv,
  • nätverka med andra utvecklare.
På Innovationstorget 2024 presenterade Matti Kilpeläinen från Sydöstra Finlands yrkeshögskola produkter för koldioxidsnålt byggande tillverkade av sidoströmmar från oljehampa.

Ansök om att delta

Ansökningstiden är öppen till den 11 augusti 2026. Deltagandet är kostnadsfritt för projekten. Kostnader för resor, logi och eget material betalas av deltagarna själva.

Ansök om att delta genom att fylla i ansökningsblanketten: Innovationstorget 2026

Innovationstorget ordnas av Landsbygdsnätverket och AgriHubi.

Mer information: Tuija Kallio, Landsbygdsnätverket, tuija.kallio(at)maaseutu.fi

Alla evenemang syns nu i evenemangskalendern på de olika språkversionerna!

På Maaseutuverkosto.fi och AgriHubis svenskspråkiga webbplats har det framförts en önskan om att alla evenemang ska visas i evenemangskalendern, oavsett på vilken språkversion evenemanget har lagts till. Denna ändring har nu genomförts, så i fortsättningen hittar du svenskspråkiga evenemang även på den finskspråkiga sidan och finskspråkiga evenemang på den svenskspråkiga sidan.


Du kan filtrera fram endast svenskspråkiga evenemang genom att i filtren välja ”språk” och svenska.

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

Högre investeringsaktivitet hos företag på landsbygden i Sydvästra Finland än under tidigare år

På området för Livskraftscentralen i Sydvästra Finland ökade antalet ansökningar om företagsstöd för landsbygden under år 2025 med mer än en tredjedel jämfört med året innan och den positiva utvecklingen fortsätter. Livskraftscentralens ledande företagsexpert Hilkka Halla berättar att företagarna ser framtida möjligheter som det lönar sig att ta vara på och investera i.

Under år 2025 fattades över 500 beslut om företagsstöd för landsbygden vid NTM-centralerna och Leader-grupperna i Satakunta och Egentliga Finland.

– Företagarna på landsbygden ser möjligheter i framtiden och tvekar inte att investera i tillväxt och förnyelse. Det ökade antalet ansökningar vittnar om att företagarna litar på regionens livskraft. Bland sökandena finns många som ansöker om företagsstöd för första gången, så det verkar som om medvetenheten om stödmöjligheterna också har ökat, uppskattar Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

I fjol uppgick de godkända finansieringsobjektens totala kostnader till sammanlagt 37 miljoner euro, för vilka det beviljades stöd till ett belopp av mer än 9 miljoner euro. Av detta stödbelopp gick 4,3 miljoner euro till företag i Satakunta och 4,8 miljoner euro till företag i Egentliga Finland.

Stöd till såväl metall- och marinindustrin som turism och livsmedel

Halla berättar att aktiviteten har varit fortsatt hög i början av året. I den brokiga mångfalden av företag som sökt stöd syns Sydvästra Finlands starka sidor.

– I ansökningarna syns förädling av livsmedel, underleverans för metall- och marinindustrin, landsbygdsturism och mångsidiga tjänster. Teman som cirkulär ekonomi, energieffektivitet och återvinning av material blir fortsättningsvis allt vanligare bland utvecklingsprojekten, summerar Halla.

Halla berättar att särskilt i Egentliga Finland är målet att öka landsbygds- och skärgårdsturismen.

En tredjedel av alla godkända projekt gäller utveckling av företagsverksamhet, såsom utredning av nya marknader och distributionskanaler samt produktutveckling.

Urvalsperioden går ut den 15 maj

Den urvalsperiod som nu pågår vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland går ut den 15 maj.

Stöd kan sökas av företag inom olika branscher under förutsättning att företaget ligger på landsbygden.

– Så mycket som 84 procent av Sydvästra Finlands yta är landsbygd så det lönar sig att kontrollera möjligheten att söka stöd, även om man inte själv uppfattar området där företaget ligger som landsbygd.

Samtidigt understryker livskraftscentralen hur viktigt det är med noggranna förberedelser.

– För att ett projekt ska kunna genomföras måste också den totala finansieringen ha säkrats, t.ex. med ett kreditlöfte från banken eller Finnvera, informerar Halla.

Under år 2026 kan Livskraftscentralen i Sydvästra Finland bevilja företagsstöd till ett belopp av sammanlagt 8,7 miljoner euro. Utöver det finansierar Leader-grupperna etablering av företag samt utveckling och investeringar vid mikroföretag.

EU:s landsbygdsfinansierings företagsstöd kan sökas för etablering och utveckling av företagsverksamhet samt för investeringar. Finansieringen beviljas av livskraftscentralerna och Leader-grupperna och de ger också råd om hur man ansöker om stöd.

Ytterligare upplysningar:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Ledande företagsexpert Hilkka Halla
fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Länkar:

Skyddsremsor krävs inte längre för ekologiska åkrar

Skyddsremsor krävs inte längre för ekologiska åkrar

– reglerna för spridning av gödsel förblir oförändrade

Skyddsremsor ingår i grundvillkoren för jordbruksstöd, det vill säga villkorligheten, och lämnas längs kanten av åkrar som ligger vid vattendrag. Från och med 2026 gäller kravet på skyddsremsor inte längre ekologisk odling, men man får och bör fortfarande lämna remsor.

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, berättar att det i vår har kommit frågor om avlägsnandet av kravet på skyddsremsor för ekologiska jordbrukare.

Skyddsremsor är minst tre meter breda, täckta av växtlighet och obearbetade remsor som lämnas vid kanten av åkerskiftena längs vattendrag. En obearbetad skyddsremsa som är täckt av växtlighet skyddar vattendrag mot föroreningar och avrinning.

I stödvillkoren krävs inte längre skyddsremsor för ekologiska åkrar.

– Förändringen innebär främst att ekologiska gårdar inte längre behöver lämna en obearbetad remsa täckt med växtlighet längs vattendrag. Av miljöskäl får och bör man fortfarande lämna remsor, men avsaknaden av dem orsakar inga konsekvenser för villkorligheten, säger Levomäki.

Kom ihåg kraven i nitratförordningen om spridning och lagring av stallgödsel

Kravet på villkorlighet för skyddsremsor gäller inte längre ekologiska arealer på ekologiska gårdar och bristen på skyddsremsor påverkar inte stöden för ekologiska gårdar till följd av villkorligheten. Vid gödsling och lagring av gödsel ska man dock beakta nitratförordningens krav på avstånd.

–Nitratförordningen gäller fortfarande alla jordbrukare. Gödsling är förbjuden inom fem meter från strandlinjen.

Dessutom är ytlig spridning av gödsel och organiska gödselprodukter förbjuden inom den efterföljande femmeterszonen från vattendrag, om inte åkermarken bearbetas inom 24 timmar efter spridningen. Du kan bekanta dig med de övriga kraven i nitratförordningen i statsrådets förordning.

Mer information

Kontaktuppgifter

Mirella Levomäki, ledande sakkunnig, 0295 022 063, mirella.levomaki@elinvoimakeskus.fi

luomu.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi

valvonta.lounais-suomi@elinvoimakeskus.fi