Unga jordbrukare – dela med dig av dina tankar om jordbrukets framtid 

Unga jordbrukare – dela med dig av dina tankar om jordbrukets framtid

Vi genomför en enkät bland unga jordbruksföretagare för att få information om hur man ser på branschens framtid på olika håll i Finland.

I enkäten får du berätta om dina synpunkter på bland annat företagandets betydelse, gårdens utvecklingsplaner, investeringar samt jordbrukets framtida möjligheter och utmaningar.

Resultaten utnyttjas i kommunikationen om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering och i planeringen av den kommande verksamheten. Tack om du lyfter fram din egen röst och dina egna synpunkter.

Att svara tar cirka 10 minuter och är helt anonymt. Om du vill kan du i slutet av enkäten delta i utlottningen av ett antal presentkort till ett värde av 100 euro. Svara på enkäten senast den 20.3.2026.

 

Kampanjen genomförs av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och livskraftcentralerna. Att svara på enkäten är anonymt och resultaten från undersökningen används i kampanjens kommunikation. Kontaktuppgifter samlas endast in för att genomföra utlottningen och raderas därefter.

Mer information:

Meri Kiikkala, jord- och skogsbruksministeriet, (meri.kiikkala@gov.fi)

Tekniska frågor: Ville Haikola, ville.haikola(a)questor.fi

Nu efterfrågas landsbygdens och skärgårdens invånares synpunkter om förbättringen av naturens tillstånd och restaurering efterfrågas

Nu efterfrågas landsbygdens och skärgårdens invånares synpunkter om förbättringen av naturens tillstånd och restaurering efterfrågas

Arbetet med den nationella restaureringsplanen framskrider. Nu samlas landsbygdens och skärgårdens invånares synpunkter till stöd för beredningen. Hur påverkar förbättringen av naturens tillstånd livskraft, arbete, ägande och vardag på landsbygden och i skärgården?

I Finland bereds en nationell restaureringsplan som en del av EU:s insatser för att stärka den biologiska mångfalden. Åtgärderna för att förbättra naturens tillstånd berör många på landsbygden och i skärgården: mark- och skogsägare, jordbruksproducenter, fiskare, entreprenörer, natur- och turismföretagare, föreningar samt fasta och deltidboende.

Den öppna nätbaserade diskussionen ”Återhämtar sig naturen – stärker det landsbygdens och skärgårdens livskraft?” samlar synpunkter bland annat om huruvida förutsättningarna för målen och åtgärderna för att förbättra naturens tillstånd upplevs som rättvisa och genomförbara.

Diskussionen fortsätter och fördjupar resultat som erhållits i bedömningen av landsbygdskonsekvenser och i restaureringsrelaterade evenemang under hösten 2025.

”I konsekvensbedömningen och höstens evenemang fick vi värdefull kunskap om restaureringens landsbygdskonsekvenser. Restaurering kan innebära förändringar i nuvarande arbetssätt i många områden. Den kan ge nya möjligheter i form av ny kompetens, företagande och samarbete mellan olika näringar. Samtidigt väcker den frågor och oro, till exempel om kostnader och tillgång till arbetskraft”, säger Antonia Husberg, ansvarig för nationell landsbygdspolitik vid jord- och skogsbruksministeriet.

”Det behövs öppen dialog och nära samarbete mellan olika samhällsaktörer. Det är viktigt att konsekvenserna diskuteras brett och att olika perspektiv beaktas redan i beredningsskedet”, kompletterar Joel Rouvavuori, ansvarig för beredningen av restaureringsplanens jordbruks- och pollinatorfrågor vid jord- och skogsbruksministeriet.

En ny form av modererad diskussion – delta senast 24.3.

Diskussionen förs anonymt och modererat på deltagarplattformen Voxit under perioden 25.2–24.3.2026. Den baseras på påståenden som deltagarna kan rösta på och komplettera med egna synvinklar. Deltagarna ser i realtid vilka påståenden man är eniga respektive oeniga om.

Målet är att möjliggöra en konstruktiv och mångstämmig diskussion och att ta fram strukturerad kunskap till stöd för beslutsfattandet om hur förbättringen av naturens tillstånd och restaurering upplevs i olika delar av Finland och i olika målgrupper på landsbygden och i skärgården. Resultaten används i beredningen av restaureringsplanen samt i det nationella landsbygds- och skärgårdspolitiska arbetet.

Diskussionen genomförs av den nationella landsbygdspolitiken, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Livskraftcentralernas klimatenhet och Motiva Oy. Diskussionen modereras av Motiva och Naturresursinstitutet.

Delta i diskussionen 25.2–24.3.2026:

Kontaktpersoner:

Antonia Husberg, generalsekreterare för nationella landsbygdspolitiken, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdspolitik/landsbygdssäkring
Tel. 029 516 2033, fornamn.efternamn@gov.fi

Joel Rouvavuori, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, restaurering
Tel. 029 516 2091, fornamn.efternamn@gov.fi

Hilkka Vihinen, landsbygdspolitikens professor,
Naturresursinstitutet, landsbygdssäkring
Tel. 029 532 6633, fornamn.efternamn@luke.fi

Antti Miettinen, klimatsakkunnig
Livskraftscentralens nationella klimatenhet
Tel. 050 46 83 771, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

Tiina Rintanen, kommunikationschef Motiva, moderering av diskussionen
Tel. 050 467 9382, fornamn.efternamn@motiva.fi

Länkar:
Landsbygdssäkring

Naturresursinstitutets landsbygdskonsekvensbedömning av restaureringen (på finska): Ennallistamisen maaseutuvaikutusten arviointi: Kansallisen ennallistamissuunnitelman laadintaa tukeva raportti

EU:s förordning om restaurering av natur – jord- och skogsbruksministeriet

Framtidens torvmarker: Tulevaisuuden turvemaat -kiertue saavutti tavoitteensa: ymmärrys ennallistamisesta lisääntyi valmistelijoilla ja sidosryhmillä(MMM:n tiedote 12.11.2025)

Beställ nyhetsbrevet (JSM) om restaurering

Förbättra miljöns tillstånd med EIP-projekt – ansökan är öppen 1.3–31.8.2026

Förbättra miljöns tillstånd med EIP-projekt – ansökan är öppen 1.3–31.8.2026

Temaansökan för riksomfattande EIP-projekt om resultatbaserade modeller

Målet med temaansökan är att identifiera, utveckla och ta i bruk nya verksamhetssätt och metoder inom jord- och skogsbruket för att förbättra miljöns tillstånd. Med ’resultatbaserad’ avses ett konkret och realistiskt mål som man vill uppnå som ett resultat av de åtgärder som vidtas inom projektet. EIP-projektet genomförs i samarbete mellan flera olika experter och primärproducenter, för vilket en EIP-grupp bildas.

Även om temaansökan för resultatbaserade modeller är riksomfattande kan projektet genomföras i en geografiskt och tematiskt begränsad miljö. Projektets resultat och den kompetens som projektet ger ska dock kunna tillämpas även på andra håll i Finland.

Ansökningens tema är förbättring av miljöns tillstånd inom jord- och skogsbruket

Målen för projekten är att minska belastningen på miljön och pilottesta hur den resultatbaserade metoden eller modellen fungerar i praktiken. Modellerna som utvecklas kan till exempel omfatta samarbete mellan primärproducenter, organisationer eller sektorer, vilket t.ex. leder till en ny och effektivare användning av information och resurser.

Förbättringen av miljöns tillstånd ska anknyta till ett eller flera av följande mål för jord- och skogsbrukets/i CAP-planen: att förbättra växthusgasbalansen, minska belastningen på vattendragen och vårda värdefulla livsmiljöer. Den sökande planerar de åtgärder som vidtas inom projektet så att det efter att projektet har avslutats går att mäta, modellera eller åtminstone bedöma den eftersträvade förändringen i miljöns tillstånd. Efter att projektet avslutats påvisas genomförandet av de åtgärder som presenteras i projektplanen med hjälp av fastställda indikatorer.

Temaansökan för resultatbaserade modeller genomförs med finansiering för åtgärden EIP (innovationsgrupper för landsbygden) i Finlands CAP-plan 2023–2027. Temaansökan är öppen 1.3–31.8.2026. Stöd söks i e-tjänsten Hyrrä.

Evenemang som stöder ansökan

Ett informationsmöte ordnas för de sökande torsdagen den 11 mars 2026 kl. 13.00–15.30. Evenemanget ordnas i samarbete av jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten, Livsmedelsverket och Livskraftscentralen i Sydöstra Finland. Under informationsmötet presenteras temaansökans innehåll och anvisningar för hur man lämnar in ansökan. Vi ber er anmäla er till evenemanget senast den 10 mars kl. 15. Anmälan och mer information på evenemangssidan “Informationstillfälle om Temaansökan för riksomfattande EIP-projekt om resultatbaserade modeller” (maaseutuverkosto.fi).

Som stöd för temasökningen ordnas en idéverkstad om resultatbaserade modeller, dit alla som är intresserade av ansökan kan söka för att hitta nya partner och få sina idéer att mogna. Tanken med idéverkstaden är aktörer med olika bakgrund tillsammans ska få idéerna att mogna – det går att söka med tillsammans en befintlig arbetsgrupp eller genom en öppen ansökan. De som är intresserade av samma ämne kan alltså samlas och bolla idéer tillsammans. Experter från förvaltningen sparrar deltagarna i utformningen och anpassningen av idén till temaansökan. Evenemanget ordnas i april i Helsingfors.

Under ansökan ordnas också virtuella stödkliniker för stödsökande. I klinikerna erbjuds fördjupad information om resultatbaserad verksamhet och EIP-projektkriterierna enligt deltagarnas behov.

Mer information:

Lassi Hurskainen, expert inom landsbygdsutveckling, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi, tfn 0295 025 046

Konsultativ tjänsteman Leena Anttila, fornamn.efternamn@gov.fi, tfn 040180 6522

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi, tfn 029 520 4630

Specialsakkunnig Ruusa Kangas, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi, tfn 050 464 7981

Utvärdering i efterhand: Med landsbygdsprogrammet har man främjat en balanserad regionutveckling och sysselsättningen

Utvärdering i efterhand: Med landsbygdsprogrammet har man främjat en balanserad regionutveckling och sysselsättningen

Utvärderingen i efterhand av konsekvenserna för den regionala ekonomin och sysselsättningen visar att åtgärderna inom ramen för landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland har bidragit positivt till en balanserad regional utveckling, både när det gäller skapande av arbetstillfällen och genom en multiplikatoreffekt på den regionala ekonomin. Utvärderingen innehåller också rekommendationer för utvecklingen av politiska åtgärder för nästa finansieringsperiod.

Åren 2014–2024 har landsbygdsprogrammet skapat nya jobb, utvecklat företagsverksamheten och förbättrat villkoren för sysselsättning. Detta har varit ett konkret bidrag till att öka sysselsättningsgraden på landsbygden. Samtidigt har programmet bidragit till att mildra de negativa effekterna av strukturförändringar på landsbygden, t.ex. försämrade utbildningsmöjligheter.

Företagsfinansiering spelar en viktig roll för företagens tillväxt och sysselsättning

Företagsfinansieringen inom ramen för landsbygdsprogrammet har haft en positiv inverkan på den regionala utvecklingen, både genom direkta effekter på antalet arbetstillfällen och genom multiplikatoreffekter på den regionala ekonomin. Den totala effekten beräknas bli 1,5 gånger högre när multiplikatoreffekterna tas med i beräkningen. Finansieringen har riktats mot ett brett spektrum av sektorer, från livsmedelsförädling till servicesektorn.

Företagsfinansiering har spelat en viktig roll för att hjälpa företag att växa och öka sysselsättningen. Även om landsbygdsföretagens andel av det totala antalet företag har minskat något, har andelen små tillväxtföretag legat kvar på cirka 25 procent. Under lågkonjunkturer har vikten av programmet framhävts eftersom det utjämnar regionala skillnader i utvecklingen av företagens verksamhet.

Enligt utvärderingen är effekterna av företagsfinansiering på sysselsättningen betydande och har skapat mer än 5 000 nya jobb. Företagsfinansieringens totala effekt på omsättningen åren 2018–2023 var cirka 1 500 miljoner euro. Programmets mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent uppnåddes. Enligt övervakningsuppgifterna har de olika åtgärderna inom ramen för landsbygdsprogrammet skapat cirka 15 000 arbetstillfällen under programperioden.

Jordbruksinvesteringar och investeringsstöd ökar sysselsättningen på landsbygden genom både direkta och indirekta effekter. Investeringarna kommer att öka sysselsättningen inom jordbruket och närliggande sektorer såsom industrin, handeln och förädlingen, samtidigt som de bidrar till att bevara arbetstillfällen på lång sikt. I genomsnitt har gårdar som har fått investeringsstöd sett en ökning av företagarinkomsterna, omsättningen och lönsamheten, och särskilt stora boskapsgårdar sysselsätter fler personer än resten av sektorn. Samtidigt kan koncentrationen av produktionen till allt större gårdar och investeringar i automatisering och ny teknik minska behovet av arbetskraft. På landsbygden är tillgången på arbetskraft ofta en utmaning på många platser, vilket påskyndar investeringar i lösningar som minskar arbetsmängden och förbättrar produktiviteten.

Projektstöd förbättrade välbefinnandet och vardagslivet på landsbygden

Lokalt ledd utveckling, dvs. Leader-verksamhet, har varit omfattande och nått alla landsbygdsområden. Det frivilliga arbete som utförs i utvecklingsprojekten är ett tecken på aktivt deltagande. Mervärdet framhävs också av att lokala aktörers engagemang och beredskap stärks.

Projekt för att förbättra servicen på landsbygden har bidragit till att underlätta vardagen och gjort det möjligt att ta emot arbete eller att arbeta på landsbygden – som jordbrukare, företagare, distansarbetare eller egenföretagare. Programmet har gjort det möjligt att stärka tjänster som redan låg på en rimlig nivå, till exempel bredband, vattenförsörjning och idrottsanläggningar. Detta har säkerställt att tjänsterna inte försämras och att de är tillgängliga även utanför kommuncentrumen.

Bredbandsanslutningar byggs främst med hjälp av landsbygdsfinansiering

Landsbygdsprogrammet har spelat en viktig roll för att bygga snabba bredbandsanslutningar i glesbefolkade landsbygdsområden där marknadsaktörerna inte har byggt ut sina tjänster.

Landsbygdsprogrammet har spelat en avgörande roll för att bygga snabba bredbandsanslutningar i glesbefolkade landsbygdsområden där marknadsaktörerna inte har byggt ut sina tjänster. I avsaknad av marknadsbaserad utbyggnad och på grund av otillräcklig nationell finansiering beror största delen av den ökade uppkopplingen på landsbygdsprogrammet. Utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur har därför varit en viktig strukturell förbättring för näringslivet på landsbygden.

Programmet har finansierat utbyggnaden av fiberförbindelser till cirka 20 000 hushåll och över 8 800 kilometer nät åren 2014–2023. Målet att öka användningen av informations- och kommunikationsteknik uppnåddes.

Rekommendationer för att reformera de politiska instrumenten för nästa budgetperiod

Enligt utvärderingen uppnåddes målen att diversifiera näringsstrukturen, skapa och utveckla företag och öka antalet arbetstillfällen väl. Företagsstöd rekommenderas även framöver att vara ett centralt instrument för landsbygdsutveckling. Utvärderingen visar också på behovet av att utforma politiska instrument som kan reformera ekonomiska strukturer och skräddarsy forsknings-, utbildnings- och innovationsåtgärder för behoven i olika landsbygdsområden. Ett starkare fokus på att säkra kompetent arbetskraft på landsbygden rekommenderas också, eftersom utvecklingen och expanderingen av vissa gårdar och andra landsbygdsföretag avstannar på grund av brist på kompetent arbetskraft.

Åtgärderna som siktar till att minska fattigdom har varit steg i rätt riktning: fattigdomsgraden på landsbygden har minskat i förhållande till städerna. I utvärderingen rekommenderas att man i framtiden ställer större fokus på att förbättra det upplevda välbefinnandet, eftersom utvecklingsprojekt kan öka tillgängligheten till tjänster och stärka samhörigheten.

Utvärderingen i efterhand omfattar 1 653 miljoner euro i offentligt stöd. Cirka 555 miljoner euro har beviljats i investeringsstöd till jordbruket, cirka 452 miljoner euro som företagsfinansiering och cirka 646 miljoner euro till utvecklingsprojekt. Företagsfinansieringen förutsätter också en privat finansieringsandel. Av de offentliga medlen för Leader-verksamheten, eller lokalt ledd utveckling, kommer 20 procent från kommunal finansiering. Utvecklingsprojekten har inneburit en betydande mängd talkoarbete – mer än 3,75 miljoner timmar eller cirka 518 000 arbetsdagar, varav Leader-projekten stod för 90 procent. Utvärderingen innehåller också rekommendationer för framtida politiska åtgärder.

I utvärderingen granskades företags- och projektstödens inverkan på diversifieringen, etableringen och utvecklingen av småföretag och skapandet av arbetstillfällen. Målen för lokalt ledd utveckling (Leader), informations- och kommunikationsteknikens tillgänglighet och kvalitetsförbättring utvärderades också. Utvärderingen genomfördes av Naturresursinstitutet och Östra Finlands universitet.

Läs mer Analys av effekterna av landsbygdsutvecklingsprogrammets åtgärder 2014–2020
på den regionala ekonomin och sysselsättningen
(på finska)

Mer information:
Sanna Sihvola
chef för enheten för landsbygdsutveckling
Tfn 0295 162 264
sanna.sihvola(at)gov.fi

Eero Pehkonen
Konsultativ tjänsteman, utvärdering
Tfn +358 29 5162217
eero.pehkonen(at)gov.fi

Hilkka Vihinen
Forskningsprofessor, genomförande av utvärdering
Tfn 0295 326 633
hilkka.vihinen(at)luke.fi

Tio projektidéer vidare i den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt 

Tio projektidéer vidare i den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt

56 projektidéer skickades till den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt som avslutades den 31 december 2025.

Temat för idéutlysningen var förnybart företagande. Inom ramen för temat önskar man hitta projekt som utvecklar näringarna med förnybart företagande i beaktande samt främjar utvecklingen av företagsverksamhet så att den motsvarar de föränderliga samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga behoven. En bedömningsgrupp valde ut tio projektidéer som gick vidare till fortsatt beredning och den egentliga projektutlysningen.

Förslag som valts ut för fortsatt beredning:

Nyföretagarcentralerna i Finland rf: Ett bredare perspektiv på ägarbyte – alternativa modeller för fortsatt företagsverksamhet på landsbygden

Projektet stärker kontinuiteten i företagsverksamheter på landsbygden genom att väcka nationell debatt och öka den allmänna medvetenheten om mindre kända modeller för ägarbyte i Finland genom att konkretisera dem för olika gruppers informationsbehov. Projektet lyfter fram skalbara och praktiska lösningar som företag och aktörer på landsbygden kan utnyttja för att stärka företagsverksamhetens livskraft och dess långsiktiga kontinuitet.

Kontaktperson: Anneli Komi

 

Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet: Bekanta dig med EU:s namnskyddssystem för hantverks- och industriprodukter

Målet är att öka kännedomen om EU:s nya namnskyddssystem hos hantverks- och industriföretag på landsbygden, ansökningsprocessen för namnskydd och de marknadsmöjligheter som skyddet erbjuder. Namnskyddet gör det möjligt för högkvalitativa, hållbara finska produkter att stärka sin position, få skydd mot missbruk och förbättra sin konkurrenskraft på internationella marknader.

Kontaktperson: Marjo Särkkä

 

Företagarna i Finland rf: Tillväxt i din hemby genom digitalisering för ensamföretagaren

Målet är att förnya ensamföretagarnas näringsverksamhet på landsbygden genom att effektivisera vardagsprocesserna, stärka den digitala kompetensen samt öppna nya marknader med hjälp av digitalisering, automation och artificiell intelligens. Projektet utvecklar verktyg, coachningar och verksamhetsmodeller för att effektivisera vardagen, internationalisera sig samt förutse framtida kundrelationer och trender.

Kontaktperson: Marianne Ruusunhelmi

 

Puutuoteteollisuus ry: Träproduktbranschen 2030 – Digitalisering, ansvar och hållbar tillväxt

Träproduktbranschen genomgår en betydande strukturomvandling i Finland, där företagens verksamhetsmiljö samtidigt formas av marknadens allt mer skärpta kvalitets- och ansvarskrav, digitaliseringens frammarsch och behovet att förbättra produktiviteten och resurseffektiviteten. Särskilt småskalig produktion som är typisk för små och medelstora företag och begränsade utvecklingsresurser försvårar investeringar som genomförs ensam, förnyelse av verksamhetsmodeller, anpassning till EU-reglering och prognostisering av behoven på den internationella marknaden. I projektet svarar man på dessa utmaningar genom att samla företagen och utvecklingsresurserna till en riksomfattande helhet där företagens utvecklingsbehov identifieras och besvaras med praktiska åtgärder.

Kontaktperson: Jouni Silvast

 

Seinäjoki yrkeshögskola: UOMA – Förnybart ägarskap i företag på landsbygden

Målet är att främja förnyelsen och tillväxten av företag på landsbygden genom att stödja framgångsrika ägarbyten samt genom att stärka förnyelseförmågan hos samägda företag. Projektet kommer att förbättra företagens försäljningsduglighet, stärka revisionsbyråernas roll i företagsförnyelsen, utveckla styrelsearbetet i samägda företag och öka kapaciteten hos rådgivningstjänster med låg tröskel på landsbygden för att stödja ägarbyten.

Kontaktperson: Anmari Viljamaa

 

Åbo yrkeshögskola: TILKE – Utvecklingsstig för lokaler för styrelsearbete och beslutsfattande

Projektet stärker lantbrukens affärskompetens genom att göra styrelsearbete och rådgivande styrelseverksamhet till en del av lantbrukets ledningskultur och genom att Lägga strategisk planering och riskhantering i centrum för beslutsfattandet.

Kontaktperson: Sanna Aamuharju-Koivu

 

MAA-aketemia osuuskunta: En finländsk lantbrukskuvös som tillväxtstig för nya jordbruksföretag

Projektet kommer att inleda uppbyggandet av en finsk lantbrukskuvös genom att sammanföra motiverade och välutbildade nya entreprenörer och genomföra inkubatorverksamhet tillsammans med dem genom att kombinera tjänster från aktörer som identifierats i tidigare utvecklingsarbeten. Målet är att utveckla en ekologisk och mer lokal näringsverksamhet, främst genom att etablera mer lokala, interaktiva och mångsidiga jordbruksföretag, delvis med hjälp av affärsmodeller som skiljer sig från normen.

Kontaktperson: Antti Luomala

 

Suomen elintarvikevientiyhdistys SUVI ry: Från landskapen ut i världen – ett riksomfattande aktiverings- och nätverksprojekt för att främja livsmedelsexport 

Inom projektet bygger man upp ett riksomfattande organiseringssätt för regionala resurser och en modell för övergripande styrning som hjälper landskapen att integreras i det gemensamma exportfrämjande arbetet för att fördubbla livsmedelsexporten före 2031. Som åtgärder öppnas en direkt rutt för livsmedelsföretagen till exportmarknaden med hjälp av SUVI:s fyra pelare för exportfrämjande, och man aktiverar företagen för att få dem att ansluta sig till företagsgruppsprojekt samt för en dialog för att säkerställa en fullständig tillväxtfinansiering för företagen.

Kontaktperson: Jarmo Talasrinne

 

Yrityssalo Oy: Coastal & Rural Gems – En plattform för utveckling av ny kunskap, samarbete och turism över landskapsgränserna

Projektet kommer att förnya metoderna för att utveckla landsbygdsturismen genom att utnyttja ny information, data och teknik och genom att stärka det interregionala samarbetet i stor skala mellan kommuner, städer och landsbygdsområden i Finlands kustområden.  Inom projektet skapas nya temabaserade turistprodukter och interregionala resepaket med hjälp av servicedesign och dessa kommer att pilottestas i kundgränssnittet. Man vill även stärka företagens expertis, konkurrenskraft och investeringsberedskap.

Kontaktperson: Maija Pirvola

 

Yrkeshögskolan Haaga-Helia: Finland – ett attraktivt land för matturism

Målet är att stödja en hållbar och lönsam utveckling och förnyelse av företag med koppling till matturism, så att Finland kan tillgodose kundernas behov inom matturism även i framtiden. Matturismföretagen stöds på ett övergripande sätt under förnyelseresan. Kända utvecklingsbehov hos företagen är till exempel försäljnings- och marknadsföringskompetens och möjlighet till digitala köp.

Kontaktperson: Opri Laamanen

 

Mer information fås från Sydöstra Finlands livskraftscentral:

Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi

0295 025046

enhetschef Timo Kukkonen, fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi, 0295 025 065

Finland har haft Leader-verksamhet i 30 år – håll dig uppdaterad om jubileumsårets evenemang och delta!

Finland har haft Leader-verksamhet i 30 år – håll dig uppdaterad om jubileumsårets evenemang och delta!

I år har invånarna, sammanslutningarna och kommunerna på landsbygden redan i 30 år utvecklat sitt eget område med hjälp av EU:s landsbygdsfinansiering och Leader-verksamheten. Lokalt ledd utveckling, dvs. Leader-verksamhet, är EU:s mest verkningsfulla verksamhet i Finland. Jubileumsåret firas på sociala medier och vid olika evenemang.

När Finland blev medlem i EU 1995 inleddes beredningen av Leader-program på olika håll i landet. Jord- och skogsbruksministeriet valde de första 22 Leader-grupperna i början av september 1996, och verksamheten integrerades i hela landet via olika EU-finansieringskanaler. Denna samhällsorienterade verksamhet omfattar nu över två miljoner invånare och täcker 99 procent av Finlands yta, dvs. alla områden med undantag av centrum i de största städerna.

Tanken på att utveckla den egna orten tillsammans med invånarna är själva kärnan i Leader-verksamheten. Detta genomförs genom finansiering av regioninvånarnas utvecklingsprojekt och mikroföretag samt genom rådgivning i genomförandet av projekten. Leader-grupperna ger också expertstöd och finansiering för ägarbyten i företag på landsbygden.

Under innevarande finansieringsperiod 2023–2027 har det redan bildats över 1 200 företag, nästan 21 00 olika hobby-, motions- och friluftsplatser har byggts och över hundra tusen timmar frivilligarbete har utförts. Leader-verksamheten tillgodoser de lokala behoven, stärker lokalsamhällena och ökar människornas möjligheter att påverka. Den för också EU närmare allmänheten, eftersom de 1 000 Leader-styrelsemedlemmarna är EU-beslutsfattare inom sitt eget område när de fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras.

“Jubileumsåret firas med välförtjänt iver och glädje! Resultaten visar att Leader-verksamheten har stor betydelse för människor, sammanslutningar och företag. Leader-verksamheten i Finland är också den mest verkningsfulla i EU”, säger Laura Jänis, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Jubileumsårets stafettpinne cirkulerar på sociala medier – blicken är riktad mot framtiden

De 53 Leader-grupperna i Finland publicerar i tur och ordning uppdateringar på sociala medier för jubileumsåret och ordnar ett evenemang för jubileumsåret inom sitt område. Dessutom produceras en festpublikation som sammanställer meddelandena.

Jubileum staffetpinne börjar cirkulera från Lappland från och med denna vecka och slutar i mitten av oktober vecka 41 i Nyland.

Stafettpinne roteras enligt följande:
• Lappland vecka 5–7
• Norra Österbotten veckorna 7–9
• Österbotten veckorna 10–11
• Södra Österbotten veckorna 11–13
• Mellersta Finland veckorna 13, 16–17
• Norra Savolax veckorna 17–18
• Kajanaland vecka 19
• Norra Karelen veckorna 20, 22
• Södra Savolax veckorna 22–23
• Sydöstra Finland veckorna 23–24 och 32
• SOMMARUPPEHÅLL
• Tavastland veckorna 32–33
• Birkaland veckorna 34–35
• Satakunta veckor 36–37
• Egentliga Finland veckorna 38–39
• Ålands vecka 39
• Nyland veckorna 40–41

”Leader-grupperna har förbundit sig till långsiktig utveckling av det egna området och blicken är riktad mot framtiden. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp för lokalt ledd utveckling som samlar olika aktörer anser att det är möjligt att utveckla och utnyttja verksamhetssättet också i större utsträckning än för närvarande. Det är ett starkt budskap som visar att Leader-arbetets resultat uppskattas också utöver landsbygdsutvecklingen, glädjer Laura Jänis.

Jubileumsårets gång uppmärksammas på Leader-Finlands konton på Instagram och Facebook. Leader-grupperna bjuder in alla till firandet av den finländska Leader-verksamheten och att delta i Leader-verksamheten även i framtiden!

Följ jubileumsåret för Leader-verksamheten på Instagram och Facebook:
https://www.instagram.com/Leader-suomi/
https://www.facebook.com/Leader-suomifi

CLLD-arbetsgruppen för lokalt ledd utveckling har tagit ställning till hur Leader-verksamheten bör fortsätta

Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet: 

Laura Jänis, specialsakkunnig, 029 5162090

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi.

Nya förstasidor – kolla dina profilintressen!

AgriHubis och Landsbygdsnätverkets hemsidor har uppdaterats i början av året för att lyfta fram de ämnen som intresserar dig mest. Det är viktigt att du fyller i din profilinformation noggrant och väljer dina ämnen med omsorg. Förutom innehållsvalet på förstasidan kommer de ämnen du väljer att påverka innehållet i din veckovisa e-postsammanfattning på torsdagar.

Du är i gott sällskap på nätverksplattformen

Med informationen från AgriHubi, Landsbygdsnätverket och Fiskerinätverket är du i gott sällskap: förra året hade webbplatsen 25 000–30 000 besök per månad. Det finns alltså en efterfrågan på information om jordbruk, landsbygd och fiske, och här kan du hitta allt på ett och samma ställe. Det mest populära innehållet är evenemang och projekt.

Under 2025 marknadsfördes cirka 1600 evenemang på nätverksplattformen, varav de flesta rörde jordbruk, utbildning, miljö och klimat. De mest populära månaderna för evenemang är mars, april och november.

Kommer till nätverksplattformen år 2026

•Rådgivarsökning – alla rådgivare inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk i en katalog

•Artificiell intelligensbot – gör det enklare att hitta information på webbplatsen!

Video om djurstöd har publicerats i Sydvästra Finlands och Nylands kanaler

Video om djurstöd har publicerats i Sydvästra Finlands och Nylands kanaler

Den 16.1.2026 publicerade Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och Livskraftscentralen i Nyland en gemensam video där de informerar om djurstöd. Videon har gjorts tillsammans med kommunernas landsbygdstjänster och Livsmedelsverkets veterinär.

Videon och presentationsmaterialen har publicerats på webbplatsen landsbygd.fi.

I början av videon behandlas teman som gäller alla husdjursgårdar, såsom foderövervakning, djurhållar- och djurhållningsplatsregistret samt övervakningen av villkorligheten. Utöver det behandlas också djurslagsspecifika stöduppgifter för fjäderfä, svin, nötkreatur samt får och getter.

Ytterligare upplysningar:

  • Sydvästra Finland: Henna Ekman, tfn 0295 023 031, Beda Öhman, tfn 0295 022 543
  • Nyland: Cecilia Aven, tfn 0295 021 162

fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Arbetsledning inom trädgårdsföretag

I trädgårdsföretag har man ofta olika medarbetargrupper som ska ledas. Det ställer många krav på arbetsledningen. När familjen både äger och styr företaget, betyder det att någon eller några ur familjen har ansvaret för arbetsledningen. Företaget kan ha både fast anställda och säsongsanställda. Detta gör också att arbetsledningen i trädgårdsföretag har mer att beakta än organisationer som bara har fast anställda.

Att rekrytera rätt personer är väldigt viktigt, men det är ofta svårt att locka kompetent arbetskraft till landsbygden och mindre tätorter. Det gäller både trädgårdsföretag och andra företag i Västvärlden. Det finns många sätt att locka arbetskraft, till exempel flyttbidrag, hjälpa den nya medarbetaren med att hitta ett socialt nätverk, hjälpa partnern att hitta arbete och så vidare. Man ska också fortgående motivera den nya arbetstagaren att stanna i sitt arbete. Här får man inte glömma självklara saker: tacka och berömma, fira lyckade projekt och vara hörsam. 

Läs blog på svenska om arbetsledning inom trädgårdsföretag

Sydvästra Finland och Nyland publicerar video om djurstöd i mitten av januari

Sydvästra Finland och Nyland publicerar video om djurstöd i mitten av januari

I mitten av januari kommer Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och Livskraftscentralen i Nyland att publicera en gemensam video där de informerar om djurstöd. En länk till videon läggs ut på adressen landsbygd.fi och skickas per e-post till alla djurgårdar på området.

Under utbildningen går vi genom bl.a. kraven för EU:s djurbidrag i stödregionerna A, B och C och stödvillkoren för ersättningar för djurens välbefinnande. Ansökningsperioden för djurbidrag är 8–22.1.2026 och ansökningsperioden för ersättning för djurens välbefinnande 8.1–4.2.2026.

I utbildningen medverkar också en veterinär från Livsmedelsverket och kommunernas landsbygdstjänster som berättar om djurhållar- och djurhållningsplatsregistren.

Ytterligare upplysningar:

  • Egentliga Finland: Henna Ekman, tfn 0295 023 031
  • Satakunta: Mari Roslund, tfn 0295 022 062
  • Nyland: Henrika Taimiaho, tfn 0295 021 192

fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Reformen av statens regionförvaltning träder snart i kraft. Vid årsskiftet läggs NTM-centralerna ner och landsbygdsenheternas verksamhet överförs till de nya livskraftscentralerna.