Nytt verktyg ger överblick över kommunernas landsbygd

Nytt verktyg ger överblick över kommunernas landsbygd

Hur mycket EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering har sammanlagt betalats till din kommuns område? Och hur många företag i din kommun har haft nytta av finansieringen?
På dessa och många andra frågor ger ett nytt verktyg svar genom att för första gången samla kommunvisa uppgifter om finansieringen av jordbruket och utvecklingen av landsbygden.

Verktyget Kommunal sammanfattning ger en tydlig helhetsbild av vilka stöd och investeringar som har betalats ut runt om i Finland. I samma vy i Kommunal sammanfattning visas både den jordbruksfinansiering som beviljats odlare och den finansiering för landsbygdsutveckling som riktats till projekt för företag och sammanslutningar.

– En sådan här helhetsbild har inte funnits att tillgå tidigare. Nu kan vem som helst med en blick se vilken typ av utveckling och jordbruk finansieringen möjliggör i kommunen, säger landsbygdsnätverksenhetens nätverkskoordinator Salla Pätilä, som har deltagit i utvecklingsarbetet.

Med hjälp av verktyget kan man till exempel granska de totala finansieringsbeloppen, fördelningen mellan olika stödformer och hur mångsidiga projekten är. Det erbjuder kommuner, regionutvecklare och beslutsfattare ett nytt sätt att se hur EU:s och Finlands gemensamma finansiering påverkar lokalt och vad man har åstadkommit med hjälp av den.

Kommunal sammanfattning är fritt tillgängligt. Uppgifterna i Kommunal sammanfattning uppdateras en gång per år och kan användas både i kommunernas eget utvecklingsarbete och i kommunikationen samt som stöd för beslutsfattandet.

Finlands största idéfestival och Landsbygdsparlamentet 2027 söker ort och huvudpartner!

Finlands största idéfestival och Landsbygdsparlamentet 2027 söker ort och huvudpartner!

Finlands största idéfestival och det fjärde nationella Landsbygdsparlament arrangeras den 7–9 oktober 2027. Förberedelserna för evenemanget börjar nu. Vi söker orten med nordligt läge för Landsbygdsparlamentet 2027 samt huvudpartners! Landsbygdspolitiska rådet, dess nätverk och Finlands landsbygdsnätverk söker nu en ort och huvudpartner som vill vara med och planera samt arrangera Finlands största idéfestival och Landsbygdsparlamentet 2027.

Tidigare nationella Landsbygdsparlament har ordnats i Leppävirta år 2017, i Kurikka år 2021 och i Nurmes år 2024. Före 2017 har Landsbygdsparlament arrangerats i Helsingfors.

Nu riktas blickarna mot norra Finland. Evenemanget ger orten och huvudpartnern en unik möjlighet att lyfta fram regionens potential och landsbygdens utvecklingspärlor i nationellt rampljus. Orten och huvudpartnern för nästa Landsbygdsparlament söks genom en öppen ansökan.

Ansökningstiden för Landsbygdsparlamentet 2027 ort och huvudpartner är öppen till 20.2.2026

Varför ska man ansöka? Vid tidigare Landsbygdsparlament har tusentals människor deltagit, besökt och följt sändningar. År 2021 nådde evenemanget 100 000 intresserade i sociala medier och fick många medieinslag. Genom evenemanget har nya nätverk, samarbeten, verksamheter och projekt uppstått.

År 2027 är ni med och skapar fenomenet på nytt, lyfter er region till nationell kännedom och tar tillsammans med oss upp landsbygdens särskilda frågor i den nationella debatten. Ni får möjlighet att dela styrkor och goda praxis som finns i er nejd, skapa nya kontakter i hela landet och hela landet med er. Dessutom är ni med och formar framtidens nationella landsbygdspolitik.

I samband med Landsbygdsparlamentet ordnas Landsbygdsgalan 2027, där vi firar resultat inom jordbruk och landsbygdsutveckling runt om i Finland.

Om ni har ett nordligt läge, glädje, entusiasm och lagom med talkoanda samt ändamålsenliga lokaler, inkvarteringsmöjligheter och studiebesöksmål, uppmuntrar vi er varmt att skicka in en ansökan om att vara ort och huvudpartner för Landsbygdsparlamentet 2027! Vi planerar och arrangerar evenemanget tillsammans med den valda huvudpartnern och orten.

Mer information och ansökningsmeddelande finns på www.maaseutuparlamentti.fi/info/haku (endast på finska)

Vad är Landsbygdsparlamentet – Finlands största idéfestival?

Landsbygdsparlamentet och Finlands största idéfestival är en diskussionsarena och inspirerande mötesplats där nya idéer, lösningar och partnerskap föds för att förnya landsbygdens livskraft och skapa en hållbar framtid.

Programmet för Finlands största idéfestival byggs upp kring studiebesök, workshops, nätverksträffar och huvuddiskussioner. Evenemanget genomförs i samarbete med tiotals partners som samlas kring aktuella och framtidsfrågor från hela Finland och olika sektorer – från byar till statsförvaltning. Landsbygdsparlamentet är också en del av en bredare kedja av europeiska landsbygdsparlament samt en nationell och internationell helhet inom samhällelig landsbygdspolitik.

Ansökningstiden för ort och huvudpartner är 20.11.2025–20.2.2026.

Blev du inspirerad? Fria ansökningar önskas till: maaseutuparlamentti@gov.fi och kirjaamo.mmm@gov.fi. Ansökningstiden är öppen fram till 20.2.2026.

Landsbygdspolitikens råd fungerar som styrgrupp för förberedelserna och beslutar om huvudpartner utifrån MANEs sekretariats förslag våren 2026. Tillsammans med den valda orten och huvudpartnern börjar vi planeringen av evenemanget. Evenemangets huvudfinansiär är den nationella landsbygdspolitiken.

Mer information via e-post: maaseutuparlamentti@gov.fi

Kontaktpersoner:
Antonia Husberg, generalsekreterare, landsbygdspolitikens råd, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2033
Juha-Matti Markkola, nätverkskoordinator, landsbygdsnätverket, Livsmedelsverket, tfn 040 559 9412

Landsbygdspolitiska rådet (MANE) är ett tvärsektoriellt och sektoröverskridande organ som tillsatts av statsrådet. MANE leder och drar upp riktlinjer för den nationella landsbygdspolitiken. Information om den nationella landsbygdspolitiken, rådets och dess sekretariats verksamhet samt forsknings- och utvecklingsarbete finns tillgängligt på webbsidan landsbygdspolitik.fi.

Närmatsdagen jul – delikatesser till julbordet och tomtens säck

Närmatsdagen jul – delikatesser till julbordet och tomtens säck

Närmatsdagen jul gör comeback och samlar juliga besöksmål där du hittar närproducerade delikatesser och kan komma i julstämning.

Julens bästa smaker finns nära. Utforska Närmatsdagens julmål och skaffa lokala smaker till festbordet och julklapparna. På Närmatsdagens webbplats finns en karta med juliga närmats- och landsbygdstematiska besöksmål att besöka inför julen. Målen är öppna en dag, regelbundet eller som en del av ett annat evenemang.

”Förra året ordnades Närmatsdagen jul för första gången som ett lyckat försök, och i år vill vi fortsätta traditionen och lyfta fram närproducerad mat till julbordet och klapparna”, berättar Anna Mäkinen, ansvarig för koordineringen av Närmatsdagen.

Förra året deltog fantastiska och stämningsfulla julmål!

”På Närmatsdagens julmål får man uppleva julstämning på mysiga gårdar och mångsidiga landsbygdsdestinationer. God mat hör naturligtvis till många julbord – och vilken bättre tid att satsa på riktigt bra mat än under julen?”

Vissa Närmatsdagen-mål är öppna året runt

Förutom julmålen samlar Närmatsdagens karta även mål som är öppna året runt. Även där kan du göra julfynd. Vi rekommenderar att du kontaktar målet innan besöket, eftersom öppettiderna kan vara oregelbundna och avvika från de som anges. Höstens Närmatsdag 2026 firas den 12–13 september.

Anmäl dig till Närmatsdagen jul

Är din gårdsbutik öppen inför jul? Deltar du i julmarknader eller REKO-utdelning? Eller kanske ordnar du en julmiddag med närmat eller något annat julevenemang? Anmäl din gård eller ditt evenemang som ett julmål för Närmatsdagen!

I år firas närmat och landsbygd även under julen. Närmatsdagen bjuder in alla som arbetar med närmat att delta i Närmatsdagen jul. Den firas runt om i Finland vid olika tidpunkter. På Närmatsdagens karta samlas mål som öppnar sina dörrar inför jul. Oavsett om du är öppen regelbundet, en dag eller som en del av ett annat evenemang är du varmt välkommen att delta. Anmäl dig och hjälp människor hitta närproducerade delikatesser och produkter till julen.

Som vanligt är alla aktörer inom finsk närmat och landsbygd välkomna: gårdar av alla storlekar och former, producenter, företagare, tjänster, förädlare, turistaktörer, matproffs, föreningar och sammanslutningar. Deltagandet är kostnadsfritt.

Kommunikationskampanjen Open Burger förtjuste kommunikationsfolket: finalist vid Finnish Comms Awards  

Kommunikationskampanjen Open Burger förtjuste kommunikationsfolket: finalist vid Finnish Comms Awards

Kommunikationskampanjen Open Burger har tagit sig till finalen i tävlingen Finnish Comms Awards i kategorin Kriskommunikation och beredskap. Kampanjen Open Burger berättade om odlarens arbete och klimatåtgärder i form av en hamburgare.

 

Målet med tävlingen Finnish Comms Awards var att framhäva kundens, kommunikationsbyråns samt de övriga samarbetspartnernas förmåga att tillsammans skapa ett kommunikationskoncept som funkar.

Tävlingen lockade ett rekordantal deltagare i år; man lämnade in hela 173 kommunikationsbidrag från nästan 30 olika byråer. Till finalen valdes 88 tävlingsbidrag från 21 olika byråer.

Kommunikationskampanjen Open Burger är en introduktion av ny typ för att förklara den finländska odlarens arbete

I kampanjen illustrerades med hjälp av en hamburgare hur mat produceras i Finland. ”Open Burger” som skräddarsyddes för kampanjen såldes i somras på Friends & Brgrs-restaurangerna runt om i Finland. Kampanjhamburgaren presenterades på ett PR-möte för journalister och influerare på sociala medier, och den gav upphov till många inlägg på sociala medier samt artiklar i tidningar och tidskrifter. Dessutom fick fyra odlare berätta om sitt arbete för journalister samt influerare på sociala medier.

”Att vara nominerad på en prestigefylld gala inom kommunikationsbranschen är en vinst i sig och meddelar att den djärva, uppfinningsrika och människonära kommunikationen om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering funkar. Vi vill visa att finansieringen innebär konkreta gärningar för alla finländare och man med glädje och stolthet kan kommunicera om dem”, säger Meri Kiikkala, kommunikationsansvarig för EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering.

Vinnarna vid Finnish Comms Awards tillkännages på en prisgala som ordnas 6.11.

Vad gäller sifforna var kampanjen en succé: kampanjen nådde drygt 200 000 människor, det vill säga drygt 200 000 finländare såg kampanjen om EU:s jordbruks- och landbygdsfinansiering. Dessutom nådde Friends & Brgrs-restaurangerna cirka 150 000 människor. Alltså cirka 350 000 finländare fick ökad kännedom om de klimat- och miljöåtgärder som odlarna vidtar.

Internationellt mervärde i utvecklingsarbetet – ansökan om internationella EIP-projekt är öppen för första gången

Internationellt mervärde i utvecklingsarbetet – ansökan om internationella EIP-projekt är öppen för första gången

Ansökningstiden för internationella innovationsgrupper, det vill säga EIP-projekt, har inletts. Detta är den första ansökningsomgången där ansökan har synkroniserats mellan de deltagande länderna – Finland, Estland och Lettland. Delta i informationstillfället om ansökan och upptäck hur internationellt samarbete kan skapa mervärde i ditt utvecklingsarbete!

Samarbetet utgör kärnan i projektet

Målet med projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Den lösning som utvecklas inom innovationsprojektet grundar sig på primärproduktionens behov.

Kärnan i EIP-projekten är samarbetet mellan olika aktörer för att skapa innovationer inom jord- och skogsbruket. Målet är att sammanföra praktisk kunskap från primärproducenter med den expertis som är relevant för den utmaning som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas – till exempel från forskare, rådgivare och organisationer. Avsikten är att samla olika perspektiv och aktörer för att hitta gemensamma lösningar och dela med sig av de framtagna innovationerna.

Ett internationellt projekt skapas genom internationellt samarbete

Detta är den första synkroniserade ansökningsomgången för EIP-projekt.

”Synkroniserad ansökan innebär att ansökningsperioden och urvalsprocessen för projekten samordnas mellan de deltagande länderna. Målet är att bygga nya partnerskap mellan utvecklare i Finland, Estland och Lettland”, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid NTM-centralen i Tavastland.

”Ett internationellt projekt planeras och målen fastställs i samarbete med en EIP-grupp i ett annat land. EIP-projekt kan också samarbeta med projekt inom forskningsprogrammet Horisont Europa och delta i arbetet inom EU:s EIP-AGRI-nätverk”, säger Leena Anttila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Landsbygdsnätverket erbjuder stöd för att utveckla internationellt samarbete och bygga partnerskap.

”Nätverkskoordinatorerna och förvaltningsmyndigheterna i Finland, Estland och Lettland har samarbetat intensivt i beredningen av ansökan”, berättar nätverkskoordinator Tuija Kallio vid Livsmedelsverket.

Delta i informationstillfället den 21 oktober för att få tips om nätverkande och lära dig mer om vad som kännetecknar den internationella ansökan

För de sökande ordnas ett informationstillfälle (landsbygdsnatverket.fi) den 21 oktober kl. 10–11.30. Vid tillfället får du ett informationspaket om ansökningsprocessen och särdragen i den internationella EIP-ansökan, samt tips för nätverkande. Välkommen med!

Vad är en innovationsgrupp för landsbygden?

Målet med innovationsgrupperna för landsbygden, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Lösningen som utvecklas inom EIP-projektet grundar sig på primärproduktionsföretagens behov och anknyter till förnyandet av jord- och skogsbruket eller främjande av bioekonomin.

I ett internationellt projekt samarbetar man med en EIP-grupp från ett annat land för att planera projektet, ställa upp mål och genomföra åtgärderna. Ett internationellt projekt omfattar minst två EIP-grupper från minst två olika länder.

Man kan söka finansiering för ett internationellt EIP-projekt hos NTM-centralen i Tavastland. Stöden söks via e-tjänsten Hyrrä och finansieras med medel från EU:s landsbygdsfinansiering. Ansökan är öppen till den 15 december 2025.

 

Mer information om internationella EIP-projekt:

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, tuija.kallio@ruokavirasto.fi, tfn 029 520 4630

Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, lassi.hurskainen@ely-keskus.fi, tfn  0295 025 046

Specialsakkunnig Ruusa Kangas, ruusa.kangas@ruokavirasto.fi, tfn  050 464 7981

Konsultativ tjänsteman Leena Anttila, leena.anttila@gov.fi, tfn 040 180 6522

Kompetenskluster för hållbar användning av torvmarker

Användningen av torvmarker i näringsverksamheten på landsbygden, såsom skogsbruk, jordbruk, energiproduktion och annan användning av torv, befinner sig i ett brytningsskede i Finland. För att stävja klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden ställs allt fler krav på användningen av torvmarker, vilket förutsätter att näringsverksamheten reformeras och till och med begränsas. Förändringsbehoven påverkar hela värdekedjan, från torvmarker till vidareförädling och ända fram till konsumenterna.

En hållbar och rättvis förnyelse av användningen av torvmarker är en stor utmaning som man måste ta itu med genom samarbete. Ett smalt synsätt och främjande av endast ett mål leder inte till smarta lösningar. Därför är det viktigt att samla all relevant kunskap och förståelse. I ett brett nätverk kommer olika perspektiv fram och kunskapen ackumuleras. På så sätt kan man hitta och utveckla praktiska lösningar som är genomförbara och rättvisa.

Kompetensklustret för hållbar användning av torvmarker bildades på initiativ av aktörer i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten år 2023. Idag har klustrets verksamhet spridit sig till andra delar av Finland. Klustret kan omfatta både regionala och riksomfattande organisationer och företag vars verksamhet anknyter till användning av torvmarker.

Vad gör kompetensklustret?

Målet med kompetensklustret är att stärka kunskapen, samarbetet och genomslagskraften i den förnybara användningen av torvmarker. Klustret:

  • Producerar och sprider aktuell information om hållbar användning av torvmarker
  • Främjar samarbetet och nätverkandet mellan aktörer
  • Kombinerar forskning och praktisk verksamhet
  • Stärker det lokala kunnandet och delaktigheten

Omfattande perspektiv på användningen av torvmarker

Klustret granskar alla former av användning av torvmark, inklusive:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Torvutvinning
  • Efteranvändningsformer
  • Skydd
  • Rekreation och turism

Samarbete i praktiken – fleroptimerade lösningar

Klustret utvecklar i samarbete med aktörer och markägare fleroptimerade, praktiska lösningar för att främja hållbar användning av torvmarker. Detta bidrar till att skapa och stärka upplevelsen av rättvisa i den gröna omställningen.

Websida

Klimat- och miljöplaneringen inleds på gårdarna

Klimat- och miljöplaneringen inleds på gårdarna

Nu kan jordbrukare göra upp en klimat- och miljöplan för sin gård. Utarbetandet av planen ingår i kraven i anslutning till miljöförbindelsen.

 

Klimat- och miljöplanen kan göras upp på adressen ilmastosuunnitelma.fi. Tjänsten innehåller information som stöd för utarbetandet av planen.

I planen får jordbrukaren fundera på de miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns på gården. Utmaningarna och möjligheterna kan vara förknippade med

  • vattenskydd inom jordbruket
  • förbättring av markens bördighet
  • stävjande av klimatförändringen
  • anpassning till klimatförändringen
  • luftvård
  • energi
  • bevarande och främjande av jordbruksnaturens mångfald.

Nästa vår ska planen vara klar’

Gårdens klimat- och miljöplan ska lämnas in till kommunen. Tidpunkten för när den ska lämnas in beror på när gården har ingått en miljöförbindelse. Den första tidsfristen gäller gårdar som har ingått en miljöförbindelse i samband med ansökan om åkerstöd 2023. Dessa gårdar ska lämna in planen till kommunen senast den 30 april 2026.

Planen kan skickas till kommunen per e-post eller utskriven på papper.

Det är bra att granska och uppdatera planen med jämna mellanrum, men den behöver inte skickas in på nytt efter att den har uppdaterats.

Mer information till jordbrukare:

Hur behandlas produktionsdjur i Finland och Sverige?

Hur skiljer sig till exempel användningen av grisningsburar och antibiotika åt i grannländerna? Vilka kompromisser sätter den ekonomiska lönsamheten före djurens välfärd? Och hur mycket vet konsumenterna i slutändan om hur djuren de äter har fötts upp? I det fjärde avsnittet av Djurrike-poddens andra säsong ger professor Anna Valros från Helsingfors universitet och veterinär Elina Åsbjer från Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU en nyanserad bild av hur lagstiftning, kultur och konsumentförväntningar påverkar hur djur föds upp och hålls i Finland och Sverige.

Lue aiheesta myös suomenkielisestä blogista täällä.

Ny energi för tvärsektoriellt samarbete – facilitatorer för idéverkstäder har utbildats

Facilitatorutbildningen ”Få projekt i rullning” gav landsbygds- och jordbruksutvecklare praktiska verktyg för gemensam idéutveckling och för att starta tvärsektoriella projekt. Nu är de nya facilitatorerna för idéverkstäderna redo att ordna gemensamma idéutvecklingstillfällen runtom i Fastlandsfinland och på Åland, då utbildningen nu är avslutad. Om du vill lösa utmaningar genom samskapande, ta kontakt med facilitatorn i ditt område!

Idéverkstaden sprids – hitta facilitatorn i ditt område

Målet med idéverkstaden är att främja uppkomsten av tvärsektoriella projektpartnerskap inom olika teman. Uppgifterna om facilitatorerna i ditt område hittar du nedan.

  • Anna Alm, Åland 
  • Anna-Katri Laakkonen, Norra Savolax / Östra Finland 
  • Anna-Lie von Hausen,  Nyland  
  • Anna Koivisto, Sydöstra Finland  
  • Anssi Kemppinen, Norra Savolax 
  • Erika Silventoinen, Egentliga Finland 
  • Hanna Alanen, Birkaland 
  • Harriet Strandvik,  Åland 
  • Heidi Punna, Tavastland
  • Jenni Laapotti,  Åland 
  • Johanna Helkimo, Fastlandsfinland
  • Johanna Rautiainen, Birkaland 
  • Kaisa Leipälä, Tavastland / Södra Finland 
  • Katja Bonnevier, Egentliga Finland 
  • Laura Reuna, Satakunda 
  • Madelene Häggblom, Österbotten
  • Mari Viljanmaa, Södra Österbotten
  • Marjut Kyllönen, Kajanaland
  • Mikko Hyvärinen, Norra Österbotten
  • Minna Komppa, Södra Savolax
  • Noora Räsänen, Norra Savolax 
  • Nora Purojärvi, Mellersta Finland
  • Reeta Rönkkö, Norra Karelen 
  • Riikka Kylmäoja, Norra Österbotten
  • Roger Norrgård, Österbotten 
  • Ruusa-Maria Kangas, Helsingfors
  • Saana Peurasaari,  Lappland 
  • Santtu Lehto, Österbotten 
  • Sini Yläsaari, Fastlandsfinland
  • Stefan Lecler, Norra Savolax
  • Tanja Airio, Tavastland
  • Tiina Saaresranta, Egentliga Finland 

Vad gav utbildningen?

Till facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” deltog personer från olika branscher och områden, vilket gjorde att olika perspektiv naturligt beaktades. Under utbildningen övades handledning med klimat- och miljöteman, men metoderna lämpar sig utmärkt även för andra teman.

”Facilitatorutbildningen gav nya idéer till ett projekt som vi har funderat på i ett par år. Dessutom fick jag praktiska metoder som jag kan använda i framtida projektförberedelser”, berättar deltagaren Noora Räsänen.

Utbildningen utvidgade också deltagarnas nätverk. Noora, Stefan Lecler och Anna-Katri Laakkonen från Norra Savolax lärde känna varandra under utbildningen. Nu planerar trion ett gemensamt idéverkstadstillfälle där de främjar ett projekt som kombinerar historia och naturvetenskap.

”Utbildningen utmanade oss på ett positivt sätt och hjälpte oss facilitatorer att överträffa oss själva”, berättar Stefan, som arbetar med att facilitera byakvällar.

Även Anna-Katri, som arbetar med rådgivning, upplevde utbildningen som nyttig.

”I Östra Finland ordnas många evenemang för primärproducenter. Det ska bli roligt att testa olika faciliteringstekniker med dem. Jag ser också fram emot att dela det jag lärt mig med mina kollegor.”

Tillsammans flyger idéerna – nationell idéverkstad fokuserade på klimat och miljö 

Syftet med facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” var att stärka deltagarnas faciliteringskompetens, särskilt i att skapa tvärsektoriella projekt. Utbildningen bestod av närutbildningar samt en nationell idéverkstad, där facilitatorerna fick testa sina färdigheter i praktiken.

Vid idéverkstaden i september 2025 utvecklades projekt med klimat- och miljötema. Idéverkstaden samlade över 80 utvecklare inom landsbygd och jordbruk.

I den finskspråkiga gruppen söktes lösningar på utmaningar inom inhemsk plantskoleproduktion, projektaktörers egenfinansiering, nyttjande av äppelrester samt kommunikation riktad till skogsägare.

I den svenskspråkiga idéverkstaden diskuterades generationsväxlingar på gårdar, byars beredskap inför klimatförändringens effekter samt viltmatens roll i matkulturen.

Idéverkstaden i rörelse – facilitatorerna redo att hjälpa

Deltagarna i facilitatorutbildningen ordnar idéverkstäder med olika teman runtom i Fastlandsfinland och på Åland. Hoppa med i idéströmmen och fråga mer av din regionala facilitator!

Facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” ordnades av Landsbygdsnätverksenheten, ProAgria Centralförbund och Unicorn Business Design.

Mer information:

Landsbygdsnätverkets svenskspråkiga koordinator Ann-Sofi Backgren, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets klimat- och miljökoordinator Salla Ruuska, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets innovationskoordinator Tuija Kallio, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.