Årets unga lantbrukare är Lotta Sirkesalo från Birkaland – ekonomisk kompetens och mod att förnya belönades i den nya tävlingen
Priset Årets unga lantbrukare gick till den 28-åriga lantbruksföretagaren Lotta Sirkesalo från Birkaland. Ville och Essi Korhonen från Norra Savolax fick ett hedersomnämnande. Tävlingen ordnades av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering samt OP Pohjola, och vinnarna valdes ut bland mer än 160 sökande. Priserna offentliggjordes på MaatalousKonemessut i Helsingfors torsdagen den 8 oktober.
Priset Årets unga lantbrukare delades ut för första gången. Syftet med tävlingen var att lyfta fram unga lantbrukare som genom eget exempel förnyat det finländska jordbruket.
– Unga lantbrukare utgör grunden för kontinuiteten i livsmedelsproduktionen och försörjningsberedskapen. Lantbrukarnas medelålder är 55 år och vi behöver ständigt nya kunniga företagare i branschen. Det är fint att se de unga lantbrukarnas målmedvetna och utvecklande arbetssätt. Det förnyar hela sektorn, konstaterar jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
Målmedvetet ledarskap och innovativt grepp
Årets unga lantbrukare Lotta Sirkesalo driver en nötkreatursgård i Urjala i Birkaland.
Sirkesalo fick beröm av juryn för en målmedveten företagsledning, där varje investering grundar sig på noggrann uppföljning av ekonomin. Dessutom söker hon aktivt nya affärsmöjligheter och följer konsumenternas föränderliga beteende samt kommunicerar på ett intressant sätt om sin vardag på gården Rantatien tila.
– Jag fick tårar i ögonen och blev överraskad. Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle bli vald eftersom vi fortfarande inte är klara med allt. Det här är ingen lätt bransch, men det finns något väldigt unikt och viktigt i det här arbetet, säger Lotta Sirkesalo.
Ville och Essi Korhonen från Rautalampi fick ett hedersomnämnande. Det trettioåriga paret har utvecklat sin mjölkgård från ett litet båsstall till en helhet med tre mjölkningsrobotar. Enligt juryn är gården Valolan tila ett typexempel på kontrollerad tillväxt, och paret öppnar också aktivt upp vardagen på en modern mjölkgård för konsumenterna.
– När konsumenterna ser varifrån mjölken kommer och hur den har producerats förstår de bättre den inhemska matens betydelse, betonar Ville Korhonen.
Tyngdpunkten ligger på affärskompetens
I bedömningskriterierna för priset Årets unga lantbrukare betonades ekonomisk kompetens, ledarskapskompetens, planmässighet, användning av ny teknologi och hållbarhet. Juryn bestod av representanter för jord- och skogsbruksministeriet, OP Pohjola, Livsmedelsverket, kompetensnätverket AgriHubi, livskraftcentralerna, MTK, SLC, ProAgria och Wikli-koncernen.
Årets unga lantbrukare Lotta Sirkesalo fick ett pris på 5 000 euro, som donerats av OP Pohjola.
– En framgångsrik gård bygger på stark ekonomisk kompetens och mod att utveckla. Det är just den typen av entreprenörskap som vi vill stödja inom OP Pohjola. Unga lantbrukares engagemang i branschen är avgörande för hela sektorns framtid, säger Harri Nummela, affärsrörelsedirektör för hushållsbanksrörelsen vid OP Pohjola.
Priset Årets unga jordbrukare 2026
Priset delas ut av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i samarbete med OP Pohjola.
Priset Årets unga lantbrukare 2026 delades ut för första gången, och tävlingen får en fortsättning även nästa år. Antalet sökande var över 160 runt om i Finland.
År 2026 fokuserade juryn på lantbrukarens affärsorientering och förnyelseförmåga: ekonomisk kompetens, ledarskapskompetens, planmässighet i företagsverksamheten, innovativ användning av nya metoder och teknologier samt kompetens inom hållbarhet.
Jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverksenheten, Livsmedelsverket och kompetensnätverket AgriHubi ansvarade för förberedelserna inför prisutdelningen. Juryn bestod dessutom av OP Pohjola, livskraftscentralerna, MTK, SLC, ProAgria och Wikli-koncernen.
Ytterligare ändringar i Finlands CAP-plan: Mer finansiering för jordbruksinvesteringar
Efterfrågan på stöd för jordbruksinvesteringar har överträffat förväntningarna. För att investeringar också ska kunna göras 2023–2027 är det nödvändigt att överföra finansiering från andra åtgärder i CAP-planen särskilt till energi- och miljöinvesteringar samt till investeringar i djurens välbefinnande och biosäkerhet. Med detta vill man se till att gårdar får en möjlighet att söka investeringsstöd till utgången av finansieringsperioden.
Efterfrågan på stöd för energi- och miljöinvesteringar har varit större än väntat. I synnerhet investeringar i förnybar energi, såsom i solpaneler, har blivit allt vanligare på grund av stigande energipriser. Partiell försäljning av energi är tillåten även i biogasprojekt inom jordbruket, vilket torde öka intresset även för projekt på gårdsnivå när lönsamheten förbättras. Också stöd för investeringar som bidrar till miljöns tillstånd och hållbar produktion har sökts livligt. Syftet med finansieringsöverföringarna är att ansökningstiden om stöd för dessa investeringar ska kunna förlängas ända fram till utgången av programperioden.
Investeringar i utveckling av gårdarnas konkurrenskraft och modernisering av gårdarna samt investeringar som förbättrar djurens välbefinnande och biosäkerheten kommer också att få mer finansiering. Det aktuella läget med afrikansk svinpest har ökat efterfrågan på investeringar i biosäkerhet på svingårdar.
Flera investeringshelheter får mer finansiering enligt följande:
investeringar i konkurrenskraft och modernisering 18 miljoner euro, energiinvesteringar 12 miljoner euro, investeringar i miljö och hållbar produktion 25 miljoner euro, investeringar i djurs välbefinnande och biosäkerhet 3 miljoner euro.
Finansiering överförs från miljöersättningar och åtgärder inom ekologisk produktion. Finansieringen för miljöersättningar har inte använts fullt ut, vilket innebär att finansiering överförs från åtgärderna jordförbättring och saneringsgrödor, skyddszoner och skötsel av jordbruksnatur och landskap. Det är fortfarande möjligt att uppnå målen för åtgärderna eftersom i CAP-planen har anvisats finansiering för dem enligt den ökande målnivån. Resultatindikatorerna och finansieringsöversikten i CAP-planen ändras också så att de överensstämmer med ändringarna.
Kommissionen antog den 22 september 2026 de strategiska ändringsförslagen i Finlands CAP-plan som rör jordbruksinvesteringar. De tidigare ändringar för 2027 som gjorts genom ett förenklat anmälningsförfarande gäller bland annat bidrag förersättningar för djurens välbefinnande och skyldigheten att upprätthålla arealer som anmälts som fodervall.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP = Common Agricultural Policy) innebär att reglerna och stödsystemen för jordbruk och landsbygdsutveckling styrs centraliserat på EU-nivå. Varje EU-land har för perioden 2023–2027 utarbetat en egen nationell CAP-plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.
I Sydvästra Finland finansierades evenemang, vinteridrott, matföretagande och miljöåtgärder
Under den andra tredjedelen av året beviljade Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och de lokala Leader-grupperna sammanlagt 2,8 miljoner euro i finansiering för utveckling av landsbygden. Finansiering beviljades till 72 allmännyttiga projekt för utveckling av bl.a. fritidsanläggningar, miljö, kultur, möjligheter för företag och förutsättningar för ett gott liv på landsbygden.
Livskraftscentralen i Sydvästra Finland beviljade finansiering till sammanlagt sju projekt. Det största enskilda understödet, 800 000 euro, gick till projektet Innovatiivinen ja uudistuva ruokayrittäjyys Lounais-Suomessa som koordineras av Pyhäjärvi-institutet.
– Målet är att höja konkurrenskraften hos företag inom livsmedelsbranschen i Sydvästra Finland. Tillsammans med samarbetspartner skapar vi en försöksmiljö för småföretag i livsmedelsbranschen. I försöksmiljön kan de vidareutveckla sina produktidéer. Vi söker också fram nya marknadskanaler för produkterna, berättar Marko Jori, innehållsdirektör vid Pyhäjärvi-institutet.
Samarbetspartner är Kimitoöns kommun, Ukipolis Oy samt utbildningssamkommunerna Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä/Novida – ammattiopisto ja lukio och Raision seudun koulutuskuntayhtymä Raseko.
Bland de objekt som valts ut att få finansiering finns två projekt med miljötema: iståndsättning av sjön Lievijärvi och dess avrinningsområde i Kumo samt iståndsättningsåtgärder i Kiviranta våtmarksbassäng samt öområdet Iisalo för mindre näringsbelastning i sjön Pyhäjärvi i Säkylä.
Pargas, Pajbacka
Mer än en halv miljon euro till Leader-projekt i Egentliga Finland
I Egentliga Finland beviljades 543 000 euro i Leader-finansiering till 38 projekt under perioden maj-augusti.
Föreningarna använder finansieringen bl.a. för att iståndsätta och bygga nya naturobjekt, göra kultur tillgänglig för alla och utveckla byagårdar och samlingslokaler.
– I Pyhäranta förbättrar föreningen Santtioseura byagården Maininkis tillgänglighet och energieffektivitet genom att renovera ingångarna och installera en rullstolsramp, byta ut uppvärmningssystemet till en luft-vattenvärmepump och renovera fönstren, berättar Heidi Jaakkola verksamhetsledare för Leader Ravakka.
I Nådendal förnyas avloppssystemet vid Livosaari föreningshus och aktivitetscentret Pihlaja i Sagu utvecklas till en gemenskapsfrämjande lågtröskelmötesplats och får en starkare roll när det gäller att främja cirkulär ekonomi.
Verksamhetsledare Siv Holmgren från Leader I Samma Båt – Samassa veneessä rf ry berättar att det i närheten av Pargas motionstrappa finns ett område som är känt för sina kalkförekomster och att detta område nu ska tas i rekreationsbruk med hjälp av landsbygdsfinansiering.
– Projektet har som mål att främja den biologiska mångfalden och motarbeta främmande arter på detta unika kalkhaltiga område. Vidare ska områdets särdrag lyftas fram för besökare med hjälp av informationstavlor.
Leader-projekt i Satakunta finansieras med 333 000 euro
I Satakunta beviljades 333 000 euro i Leader-finansiering till 27 projekt under perioden maj-augusti. Finansiering beviljades bl.a. för anordnande av gemenskapsfrämjande evenemang, beredskapsåtgärder vid byaföreningar och utveckling av fritidsanläggningar.
Leader-grupperna finansierade utvecklingen av fyra isidrottsanläggningar.
– I vinter kan idrottare i Luvia ishall i Euraåminne värma upp och öva grenspecifika färdigheter i en containerbyggnad som utrustats med hjälp av Leader-stöd, berättar verksamhetsledare Elina Haavisto från Leader Satasilta.
Kankaanpään keinojää Oy förbättrar i sin tur energieffektiviteten i sin ishall, i Säkylä bygger Pyhäjärviseudun Jäähalli Oy omklädningsrum och utrustningsförråd för multiaktivitetsplanens och ishallens användare och i Kumo bygger Peipohjan kyläyhdistys WC-utrymmen för skridskoåkare och ett garage för ismaskinen.
I Kumo bygger Peipohjan kyläyhdistys ett ismaskinsgarage med serviceutrymmen bredvid rinken och WC-utrymmen för alla som använder planen. Peipohjan Kyläyhdistys
Verksamhetsledare Aapo Kivenmaa från Leader Karhuseutu berättar att det i Leader-projekt kan uppstå ett känslomässigt band hos projektgenomförare och talkoarbetare gentemot objektet.
– När människor gör tillsammans, blir det deras egen grej. Slutresultatet uppskattas på ett helt annorlunda sätt än om det skulle ha köpts utifrån. Ett vindskydd eller en lekplats som man har byggt själv hålls ofta i bättre skick och omgivningen likaså.
Kivenmaa berättar att EU:s landsbygdsfinansiering är ett viktigt sätt att finansiera objekt som ökar välfärden och dragningskraften i kommunerna.
– Kommunernas egna investeringsbudgetar för utveckling av boendeorterna har minskat. Därför är det frivilliga utvecklingsarbete som föreningarna utför med kommunens stöd livsviktigt. Många populära landsbygdsmål skulle inte ha byggts alls utan den finansiering som beviljas av Leader-grupperna.
Projekt som fått finansiering under sommaren
Tre gånger i året publiceras en översikt över projekt som utvecklar landsbygden. Bifogat finns en lista över alla projekt som fått ett stödbeslut under perioden maj–augusti 2026.
Information om alla pågående projekt och alla projekt som fått EU:s landsbygdsfinansiering under perioden 2023–2027 finns på adressen Projektregister – Landbygdsnätverket.
Kontaktuppgifter:
Satakunta
Livskraftscentralen i Sydvästra Finland
Jasmin Rikkonen, koordinator för landsbygdskommunikation (Satakunta), 0295 022 126
Leader Pohjois-Satakunta (Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Sastmola, Påmark och Siikais)
Juha Vanhapaasto, verksamhetsledare, 050 5896 269
Ödehus är en resurs som kan öka livskraften i byarna
Inom projektet Många byar små inventerades tomma hus
Arkitekten och byggnadsantikvarien Ruusa Viljanen Rossi har varit projektledare för projektet Många byar små. I projektet kartläggs tomma bostadshus i Korsholm, med målet att de ska få nya invånare. Foto: Kirsi Tikkanen
Björköby i Korsholm skiljer sig till sin byastruktur från många andra byar i Kust-Österbotten. Husen har byggts i moränformationernas riktning. Samma moränryggar kan beundras i Unescos naturvärldsarv, bara ett stenkast från byn. Närheten till havet syns också i detaljerna på trähusen. Arkitekten Ruusa Viljanen Rossi öppnar dörren till ett ödehus från 1800- och 1900-talet och visar en roderprydnad på dörren.
– Gamla hus bär på byns kulturhistoria och har ett stort värde. Här i Björköby finns fortfarande mycket gammal bebyggelse kvar, byn har en tät struktur och en stark gemenskap som gjort att man har klarat sig väl. I till exempel Solf har förutsättningarna varit annorlunda, eftersom man där har livnärt sig på jordbruk, medan fisket har varit den viktigaste näringen här.
Känslor med i bilden
Ödehuset som Viljanen Rossi visar upp är ett av de 36 tomma hus i Korsholms kommun som har kommit ut till försäljning. Det är ett gott resultat, eftersom gamla hus ofta är förknippade med starka känslor, släkthistoria och svåra beslut.
– Många hoppas kanske fortfarande att någon i släkten ska flytta in och ta över huset. Omgivningen kan vara präglad av generationers arbete, med åkrar och byvägar som byggts upp av förfäderna.
I projektet Många byar små har Viljanen Rossi kartlagt kommunens bestånd av ödehus och arbetat för att få husen ut på marknaden och tillbaka i användning.
– En del av ägarna tänker också att ingen vill köpa ett gammalt hus, medan personer i trettioårsåldern ser potentialen i dem. Jag har gjort bedömningar av husen för att se om de går att renovera.
Vackra och hållbara
Korsholms kommun gick entusiastiskt med i projektet, som finansierades av Leader Aktion Österbotten. Enligt Viljanen Rossi har projektet tagits emot med stor uppskattning ute i byarna.
– Många har sagt att det känns bra att de här husen värdesätts. Alltför länge har gamla hus bara setts som ett problem som förfular miljön.
Men gamla hus är också en resurs. Materialen är oftast hållbara, de kan repareras och förnyas och fastigheterna har färdiga trädgårdar och stora gårdsplaner.
– Själv köpte jag ett ödehus som sommarställe för 25 år sedan, och då var jag ganska ensam om intresset. I dag finns det byggnadsvårdsbutiker där man kan hitta material som passar gamla hus. De här husen är handbyggda och konstruerade för att hålla i hundratals år om de tas om hand på rätt sätt. De är både vackra och sunda.
Mer information
Under den första helgen i september ordnades öppna hus i ödehusen så att intresserade kunde bekanta sig med hus som var till salu. Besökarna räknades i hundratal och flera förhandsförfrågningar gjordes. Tidigare under projektets gång har fyra hus redan fått nya ägare.
Även andra kommuner i Österbotten har visat intresse för att få tomma hus i användning.
– Jag har märkt att många yngre saknar både kunskap och mod när det gäller gamla hus. Därför har vi försökt erbjuda information och kurser. I projektets informationstillfällen har omkring femtio personer deltagit varje gång och jag har också tagit fram en guide för renovering av gamla hus, säger Viljanen Rossi.
Tillbaka till landsbygden
Projektet handlar inte bara om att rädda enskilda hus. Genom husen kan byarna få nya invånare och ökad livskraft.
– Jag är tacksam över att ha fått höra berättelserna om de här husen och att människor har visat mig ett sådant förtroende. Jag växte själv upp i en liten by, och det är en miljö där människor mår bra. Att bo på landsbygden är trendigt just nu, så ämnet kändes relevant. Samtidigt vill vi också locka unga människor att återvända till Österbotten.
De första internationella innovationsprojekten inom primärproduktionen har valts ut – Finland deltar i två EIP-projekt
Finansiering beviljades för att utveckla bättre foder för renar samt för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdarna. Någon motsvarande projektutlysning har inte genomförts någon annanstans i EU, vilket innebar att processen också krävde mycket förberedelser och extra insatser från förvaltningen.
I den första internationella utlysningen någonsin av EIP-projekt var efterfrågan på finansiering stor, när utlysningen nu genomfördes i samarbete mellan Finland, Estland och Lettland.
– Intresset för utlysningen var stort i alla länder. I Finland lämnades slutligen nio ansökningar in, vilket visar att primärproduktionens problem är av internationell karaktär och att det finns intresse av att lösa dem i tillsammans över landsgränserna, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid Livskraftscentralen i Sydöstra Finland som administrerar projekten i Finland.
I Finland ansökte nio projekt om finansiering för sammanlagt över 3,7 miljoner euro. Till slut valdes två innovationsprojekt inom primärproduktionen som beviljas EU:s landsbygdsfinansiering för sammanlagt cirka 830 000 euro.
– Ansökningarna höll mycket hög kvalitet, många av projektidéerna var riktigt bra och gallringen hård. – Det är mycket positivt att de sökande hade hittat den här utlysningen så väl, fortsätter ledande sakkunnig Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet.
Målet med projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. I projektet sammanförs praktisk kunskap från primärproducenter med den expertis som är relevant för den utmaning som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas, till exempel från forskare, rådgivare och organisationer, för att hitta olika synvinklar och effektiva lösningar.
Bättre foder för renar och effektiv användning och återvinning av näringsämnen på gårdarna
Innofeed-projektet för samman finländska och lettiska forskare, utvecklare, aktörer inom ren- och fårnäringen samt företag inom livsmedelsindustrin för att utveckla innovativa foder från svampmycel och växtbaserade biprodukter inom livsmedelsindustrin. I projektet kombineras kompetens inom foderutveckling och förädling av råvaror, och utfodringsförsök genomförs med renar i Finland och får i Lettland. I Finland svarar projektet särskilt på rennäringens växande utmaningar, som orsakas av instabila vintrar till följd av klimatförändringen, islagren på vinterbetesmarkerna och minskad naturlig föda. Projektets finländska EIP-grupp leds av Lapplands yrkeshögskola och i EIP-gruppen deltar dessutom Naturresursinstitutet, Renbeteslagens förening, två rengårdar och ett bryggeri.
I projektet Farm Innovation for Nutrient Efficiency undersöks jordbrukets näringseffektivitet, eventuella läckagepunkter i användningen av näringsämnen, potentialen för återvinning av näringsämnen samt metoder för att effektivisera användningen och återvinningen av näringsämnen på gårdsnivå. I projektet kombineras experimentella mätningar och digitala mätdata med målet att utveckla en digital verksamhetsmiljö som stöder jordbrukarnas beslutsfattande. Med hjälp av gemensamma mätmetoder och testning av digitala lösningar bygger projektpartnerna upp kompetens och kunskapsunderlag som stöd för en hållbar hantering av näringsämnen i Finland och de baltiska länderna. Projektet förenar primärproducenter, forskare, utvecklare och företag inom branschen från Finland, Estland och Lettland. Projektets finländska EIP-grupp består av Tavastlands yrkeshögskola HAMK, Jyväskylä yrkeshögskola JAMK, Invenire Market Intelligence Oy och fem gårdar.
– De sökande har byggt upp gemensamma mål och gemensamma åtgärder för projekten, men varje medlemsland finansierar sitt eget lands verksamhet som ett eget projekt, berättar Hurskainen.
En stor satsning även ur förvaltningens synvinkel
Den synkroniserade internationella utlysningen av EIP-projekt är unik för hela EU. Sammanfattat innebär en synkroniserad utlysning att utlysningsperioden och projekturvalsprocessen samordnas mellan de deltagande länderna, det vill säga Finland, Estland och Lettland.
– Motsvarande har inte tidigare genomförts i något EU-land. – Som helhet handlar det om flera års arbete, om man räknar från när förberedelserna inleddes till att vi nu kan informera om resultaten av urvalsprocessen. Tidsramen blir förstås ännu längre när projekten genomförs och resultaten omsätts i praktiken, konstaterar nätverkskoordinator Tuija Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Ansöknings- och urvalsprocesserna varierar i olika länder, likaså den nationella lagstiftningen.
– Hela processen har krävt mycket förberedande arbete och samordning mellan myndigheterna i olika länder. För att stödja de sökande och hjälpa dem att hitta varandra har det också erbjudits stöd och ordnats evenemang både i Tartu och via Teams, avslutar Kallio vid Landsbygdsnätverksenheten.
Utöver internationella EIP-projekt kan innovationsprojekt inom primärproduktionen genomföras som regionala, interregionala eller nationella projekt. Livskraftscentralen i Sydöstra Finland fungerar som förvaltande myndighet för de riksomfattande EIP-projekten.
Mer information:
Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, lassi.hurskainen@elinvoimakeskus.fi, tfn 0295 025046
Europeiska kommissionen har behandlat anmälan om ändring av Finlands CAP-plan. Ändringarna gäller bland annat bidrag för specialväxter, ersättningar för djurens välfärd och investeringsstöd för jordbruket samt skyldigheten att upprätthålla arealer som anmälts som fodervall. Ändringarna träder i huvudsak i kraft i januari 2027.
Finland lämnade i juni en anmälan om ändring av CAP-planen till Europeiska kommissionen. Övervakningskommittén godkände den 16 juni 2026 att anmälan sänds. Kommissionen behandlade anmälan i augusti och ändringarna gäller från och med januari 2027. Ändringarna i CAP-planen förutsätter ännu att de gällande statsrådsförordningarna ändras.
Tilläggsfinansiering för bidrag för specialväxter och främjande av cirkulär ekonomi
Maximianslaget för bidrag för specialväxter höjs med 6,8 miljoner euro jämfört med nuläget. Syftet med tillägget är att öka den areal som får bidrag för specialväxter och höja bidragsnivån. Den slutliga bidragsnivån fastställs utifrån antalet hektar i ansökan för år 2027. Quinoa och hirs läggs till i förteckningen över växter som berättigar till bidrag. Syftet med åtgärderna är att stödja en mångsidigare odling.
Stödnivån för den åtgärd som går ut på att främja cirkulär ekonomi höjs till 54 euro per hektar. Syftet med höjningen av stödnivån är att göra gödslingen effektivare, främja en hållbar användning av återvunna näringsämnen och stärka gårdsbruksenheternas driftsäkerhet.
Det föreslås att ersättningar för djurens välfärd höjs
Ersättningsnivåerna för ersättningar för djurens välfärd höjdes så att de motsvarar de nuvarande kostnadsnivåerna (exklusive välfärdsplaner). Ändringarna gäller åtgärder som främjar välfärden hos nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä. Samtidigt samordnas åtgärderna med de ändringar som gjorts i lagen om djurvälfärd.
Syftet med ersättningarna är att förbättra djurens välfärd och hälsa och främja artspecifik skötsel.
Mer finansiering för jordbruksinvesteringar
Investeringsstödets maximibelopp per gårdsbruksenhet höjs i fråga om investeringar som främjar utvecklandet av konkurrenskraften och moderniseringen av produktionen till 1,4 miljoner euro från tidigare 1,2 miljoner euro per tre beskattningsår. Höjningen görs för att nivån på investeringsstödet bättre ska motsvara strukturomvandlingen inom jordbruket och de högre investeringskostnaderna.
Skyldighet att upprätthålla fodervallar
För kompensationsersättningen bereds ett krav på årligt underhåll av det växtbestånd som anmälts som fodervall genom betesgång eller maskinell skörd. Syftet är att i enlighet med regeringsprogrammet bättre rikta stöden till aktiv matproduktion. Närmare information om ärendet ges när beredningen framskrider.
Övriga ändringar i stödvillkoren
De gårdsspecifika procentbegränsningar för jordförbättrings- och saneringsgrödor samt fånggrödor som ingått i miljöförbindelsen slopades i CAP-planen. Således kan det i fortsättningen på ett flexiblare sätt införas bestämmelser om den gårdsspecifika maximiprocentsatsen genom en nationell förordning.
Syftet med de ändringar som görs i övervaknings- och påföljdssystemet är att minska den administrativa bördan för jordbrukarna och förvaltningen samt att förbättra påföljdssystemets proportionalitet för jordbrukarna.
Alla ändringar träder i kraft i januari 2027.
Ändringar genom anmälningsförfarande
De ovan nämnda ändringar i CAP-planen som träder i kraft nästa år har gjorts genom ett förenklat anmälningsförfarande (notifikation om ändring). Detta har varit möjligt sedan början av 2026 som en del av kommissionens förenklingspaket. Anmälningsförfarandet gäller sådana ändringar i CAP-planen där bland annat de strategiska målen för planen inte behöver ändras. Anmälningsförfarandet gör det möjligt att vid behov ändra CAP-planerna på ett flexiblare sätt. Om de strategiska målen för CAP-planen ändras, behandlas de fortfarande genom förhandlingar om godkännande vid kommissionen. Ändringar av de strategiska målen för 2027 behandlas i en separat ändringsprocess och kommer att kommuniceras senare.
Lisätietoja maa- ja metsätalousministeriöstä:
Minna-Mari Kaila, osastopäällikkö p. 029 5162 013
Prosessi: Tiina Hartman, neuvotteleva virkamies, p. 029 5162 271
Mer information vid jord- och skogsbruksministeriet:
Minna-Mari Kaila, avdelningschef, tfn 029 5162 013
Process: Tiina Hartman, konsultativ tjänsteman, tfn 029 5162 271
Produktionskopplade stöd (stöd för specialgrödor): Auli Nurmi, specialsakkunnig, tfn 0295 162 304
Djurvälfärdsersättningar: Eeva Loikkanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 015
Investeringar: Sanna Koivumäki, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 437
Kompensationsersättning för områden med naturliga begränsningar, främjande av cirkulär ekonomi: Martti Patjas, jordbruksråd, tfn 0295 162 47
Det första svenskspråkiga Fiskparlamentet ordnades den 8 september 2026. Under eftermiddagen behandlades svenskspråkig yrkesutbildning inom fiskerinäringen, hur underutnyttjade inhemska fiskarter kan bli en större del av vardagsmaten samt aktuella förändringar inom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP.
Svenskspråkig fiskeriutbildning startar vid Livia 2027
Joan Granqvist och Robert Tallberg från Nylands Fiskarförbund presenterade projektet Ny Grund, som stöder uppstarten av en svenskspråkig grund- och läroavtalsbaserad yrkesutbildning inom fiskerinäringen vid Livia.
Utbildningen planeras starta hösten 2027 vid Tuorla gård nära Åbo. Bakgrunden är bland annat det minskande antalet yrkesfiskare och behovet av kunnig arbetskraft inom fiske, vattenbruk, förädling och fiskeriförvaltning. Projektet arbetar med att marknadsföra utbildningen, skapa praktik- och läroavtalsplatser samt kartlägga möjligheter till fortsatta studier. Utbildningen riktar sig särskilt till unga som står inför valet av utbildning efter grundskolan, men även vuxna kan söka.
Den svenskspråkiga grundexamen inom fiskerinäringen startar vid Livia år 2027. Utbildningen ordnas vid Tuorla gård nära Åbo.
Kunskap räcker inte – smartfisken måste fungera i vardagen
Marie Kellgren från Finlands svenska Marthaförbund presenterade erfarenheter från arbetet med smartfisk. Till smartfiskarna hör bland annat mört, braxen, id, gädda, gärs, nors, lake, hornsimpa, sutare och strömming.
En central lärdom från Marthaförbundets arbete är att information i sig inte räcker för att förändra matvanor. När människor själva får hantera, tillreda och smaka på fisk blir tröskeln lägre. För att smartfisken ska bli en verklig resurs måste den också vara lätt att få tag på, enkel att använda, god och rimligt prissatt – den ska fungera också en vanlig tisdag.
Samtidigt kan inte konsumenten ensam lösa hela kedjan. Det behövs fungerande lokala och regionala kedjor mellan fiskare, mottagning, förädling, handel, restauranger, storkök och konsumenter.
Kunskap räcker inte ensam. För att smartfisken ska bli en del av vardagen måste den vara lättillgänglig, enkel att använda och finnas i fungerande kedjor från fiskare till konsument.
GFP-reformen för med sig stegvisa förändringar
Jari Hakala från Livskraftscentralen gick igenom aktuella förändringar inom fiskerikontrollen och spårbarheten. Reformen av GFP genomförs stegvis under de kommande åren och omfattar bland annat elektroniska anmälningar, spårbarhetsuppgifter, fartygens positionsövervakning, vägning och sanktionsförfaranden.
Sedan den 10 januari 2026 omfattar kraven på digitalt tillgängliga spårbarhetsuppgifter även fisk från insjöfiske. Uppgifterna ska skapas redan när fisken tas upp eller samlas in. Samtidigt är målet att de nya informationssystemen ska minska behovet av att mata in samma uppgifter flera gånger: redan registrerade uppgifter ska kunna användas i senare anmälningar och överföras mellan aktörer.
På längre sikt blir anmälningarna stegvis elektroniska och fisket rapporteras per fiskeresa. Även myndigheternas analys av de inlämnade uppgifterna automatiseras i större omfattning.
Förändringarna inom GFP genomförs stegvis. Elektronisk rapportering, spårbarhet och positionsövervakning utvidgas under de kommande åren.
Se inspelningen och presentationerna
Fiskparlamentet spelades in och kan ses i efterhand på Fisknetverkets YouTube-kanal.
Nu lönar det sig att söka företagsstöd för landsbygden i Satakunta och Egentliga Finland – 4,5 miljoner euro återstår
Lördagen den 5 september 2026 firas nationella Företagardagen. EU:s landsbygdsfinansiering används för att främja tillväxt och utveckling vid företag i olika branscher. I år har Livskraftscentralen i Sydvästra Finland använt landsbygdsfinansieringen för att bevilja 23 företagsstöd i Satakunta och 39 företagsstöd i Egentliga Finland. Beloppet beviljat företagsstöd uppgår till sammanlagt 3,7 miljoner euro och det totala värdet på de investeringar som stöden främjat uppgår till 14,5 miljoner euro.
Hilkka Halla, ledande företagsexpert vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, uppmuntrar företag som överväger investeringar och utvecklingsprojekt att kontakta livskraftscentralen för att utreda möjligheten att få företagsstöd. I företagsfinansiering för landsbygden har livskraftscentralen för detta år ännu kvar ca 2 miljoner euro för Satakunta och 2,5 miljoner euro för Egentliga Finland. Stödnivån beror på företagets läge och storlek.
– Som mest skulle stödet kunna främja investeringar på t.o.m. 18 miljoner euro, vilket skulle ha en stor inverkan på tillväxt och utveckling hos företag i Sydvästra Finland.
Årets sista urvalsperiod går ut den 15 oktober.
– Vi hoppas få välgjorda ansökningar så att vi kan fördela anslagen och främja företagens tillväxt. Om företagets tillväxtmål, ekonomi och planer redan är klara så är det just nu den rätta tidpunkten att kontrollera möjligheten att få offentlig finansiering, säger Halla.
Om det behövs extern finansiering för projektet, lönar det sig att börja söka den i god tid t.ex. via banken eller Finnvera.
Hög ansökningsaktivitet i Egentliga Finland
Landsbygdsföretagen i Egentliga Finland investerar och utvecklar sin verksamhet. Under den urvalsperiod som gick ut den 15 augusti inkom 23 stödansökningar till livskraftscentralen.
Halla berättar att man i år ändå varit tvungen att avslå ca 40 procent av stödansökningarna från Egentliga Finland på grund av bristfälliga uppgifter, avsaknad av totalfinansiering eller halvfärdiga tekniska planer och oavgjorda tillstånd.
– Jag rekommenderar starkt att företag frågar råd av t.ex. kommunens eller utvecklingsbolagets företagsrådgivare, den egna bokföringsbyrån eller någon annan sakkunnig i ämnet – speciellt om det är första gången som företaget ansöker om offentligt stöd, säger Halla.
Färre ansökningar än tidigare av företag i Satakunta
Under den urvalsperiod som gick ut i augusti inkom sju ansökningar om företagsstöd för landsbygden från företag i Satakunta.
– Det inkom klart färre ansökningar än tidigare. Stöd söktes av etablerade företag som investerar i effektivare produktion, högre kvalitet och produktionslokaler, konstaterar Hilkka Halla.
Halla berättar att osäkerheten i omvärlden syns i företagens investeringar och utvecklingsprojekt i hela Sydvästra Finland.
– Försvarsindustrins underleverantörskedja förstärks. Av företagen krävs mer noggrann kvalitetskontroll vilket leder till investeringar i kvalitetssystem och mer precisa anordningar. Allt som allt leder ökningen i efterfrågan till att metallindustrin gör omfattande investeringar.
Litet stöd, stor inverkan
De lokala Leader-grupperna beviljar EU:s landsbygdsfinansiering i huvudsak för investeringar vid mikroföretag som sysselsätter högst fem personer och för projekt på högst 100 000 euro.
Under 2026 har Leader-grupperna beviljat 360 000 euro till Egentliga Finland för sammanlagt 143 företagsstöd och 250 000 euro till Satakunta för sammanlagt 81 företagsstöd.
T.ex. gästhamnen Lillbacka brygga i Kimitoön fick ett stöd på 8 500 euro för att investera i förbättring av vattenreningssystemet och en diskplats.
– Också ett litet stöd kan ha en stor inverkan. Lillbacka bryggas investering förbättrade företagets serviceutbud och minskar belastningen på miljön, berättar projektexpert Hanna Hermansson från Leader-gruppen I Samma Båt – Samassa veneessä rf ry.
Nu söker vi Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt – Finland föreslår åtta projekt som finalister
Finland är fullspäckat med fantastiska landsbygdsprojekt. Landsbygdsprojekten deltar årligen i Agricultural & Rural Inspiration Awards-tävlingen, där Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt belönas.
Den finländska projektkompetensen har traditionellt varit framgångsrik i den EU-omfattande tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards (ARIA), där de bästa projekten som fått EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering belönas.
Tävlingen anordnas av Europeiska landsbygdsnätverket (EU CAP Network) och dess mål är att öka synligheten för utvecklingen av jordbruket och landsbygden i EU, presentera bästa praxis för innovativa lösningar som påverkar landsbygdssamhällen samt ge synlighet i hela Europa åt projekt och företagsinvesteringar som har fått EU:s landsbygdsfinansiering.
Temat för tävlingen år 2026 är jämställdhet. Årets tävling synliggör återigen effekterna av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt på stärkandet av livsmedelstryggheten, förbättringen av miljöns hållbarhet samt stödjandet av landsbygdsområdenas sociala och ekonomiska livskraft.
Bekanta dig med kandidaterna
Projekten tävlar i fyra olika kategorier och som finalister erbjuds ett mångsidigt spektrum av innovationer som hänför sig till utvecklingen av jordbruket och landsbygden, miljön, säkerheten och välbefinnandet.
Smart och konkurrenskraftigt jordbruk (Smart & competitive agriculture)
I denna kategori tävlar projekt som främjar en smart, konkurrenskraftig, hållbar och mångsidig jordbrukssektor och säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet.
Projektet EtäPatoNa, det vill säga fjärrpatologi som närservice för nötgårdar
I projektet EtäPatoNa utvecklas en ny servicemodell där veterinären obducerar det döda djuret direkt på gården och patologen fastställer diagnosen på distans utifrån fynden och de fortsatta proverna. Med hjälp av fjärrpatologi kan nötgårdar utnyttja patologens expertis oberoende av plats.
Den nya verksamhetsmodellen gör det lättare att utreda dödligheten och orsakerna till sjukdomar särskilt i områden där det är svårt eller dyrt att transportera djur till undersökningar.
Primärproducenterna, djuren, näringsgrenen, konsumenterna och miljön drar nytta av projektet. Projektet främjar djurens hälsa och välbefinnande, matproduktionens lönsamhet, gårdarnas konkurrenskraft, produktionens hållbarhet samt den gemensamma hälsan.
Bekanta dig med projektet på adressen maaseutuverkosto.fi (på finska). Projektet EtäPatoNa är ett riksomfattande projekt inom det europeiska innovationspartnerskapet (EIP-projekt).
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Sydöstra Finland.
Minttu Huttunen och Heli Nordgren leder Helsingfors universitets projekt EtäPatoNa, som för med sig fjärrpatologi som närservice till nötgårdar.
I projektet utbildades jordbrukare att bygga förmånliga automatiska styranordningar och exakta RTK-basstationer, vilket gör att även äldre traktorer kan utrustas med centimeter noggrann styrning utan att man behöver använda dyra kommersiella system. Målet var att göra precisionsodlingen tillgänglig för gårdar av alla storlekar och stärka jordbrukarnas digitala kompetens.
I projektet byggde jordbrukarna själva automatiska styranordningar och RTK-basstationer i praktiska workshoppar på olika håll i Södra Österbotten. Resultaten överträffade förväntningarna: i området uppstod ett nätverk av 33 basstationer som möjliggör en mycket exakt positionering på ett stort område. Projektets resultat kan delas in i tekniska, ekonomiska, miljömässiga fördelar och fördelar som höjer kompetenskapitalet. Med hjälp av autostyrning kan man bland annat minska bränsleförbrukningen och minska spillet av bekämpningsmedel och andra jordbrukskemikalier, vilket leder till direkta besparingar för jordbrukarna.
Läs mer om projektets mål och resultat på SEAMK:s webbplats (på finska).
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Södra Österbotten.
Miljöskydd (Environmental protection)
I denna kategori tävlar projekt som främjar miljöns hållbarhet, bekämpar klimatförändringen, stöder den biologiska mångfalden och främjar den gröna återhämtningen.
Projektet Vapaa Virtaankoski III – pohjakynnys, ennallistamisen ja kunnostamisen mahdollistaja
Målet med projektet har varit att utveckla Virtaankoski till en plats där både naturen och fiskbeståndet återhämtar sig och som har en positiv inverkan på fiskbeståndet och det biologiska ekosystemet i Finlands näst största sjö, Päijänne samt till ett attraktivt och mångsidigt natur-, rekreations- och turistmål som en del av Salpausselkä UNESCO Global Geopark och områdets turistutbud och det lokala turistutbudet.
Virtaankoski är ett utmärkt exempel på en viktig miljögärning samt ett modellexemplar av ett mångsidigt och långsiktigt utvecklingsarbete som utöver privata och offentliga finansieringskällor har beviljats finansiering av såväl Livskraftscentralen i Sydöstra Finland som Leader-gruppen.
Som ett resultat kunde restaureringen av Virtaankoski genomföras: dammen har rivits, forsen kan strömma fritt och förbindelsen till fortplantningsområden för vandringsfiskar har öppnats. I området har man skapat omfattande yngelproduktionsområden som stärker livskraften hos de akut hotade fiskbestånden.
Målet har nu uppnåtts bland annat med stöd av EU:s landsbygdsfinansiering, och den största vinnaren är naturen – floran och faunan, vandringsfiskarna, fågelbeståndet och organismerna. Läs mer om projektet (på finska).
Virtaankoski har nu restaurerats: dammen har rivits, forsen kan strömma fritt och förbindelsen till fortplantningsområden för vandringsfiskar har öppnats.
Projektet Lasikuituvenehylkyjen kierrätys
I projektet ingrep man i det växande miljöproblemet genom att samla in glasfiberbåtar som övergivits i naturen från Kukkiajärvis stränder. Det lossnar mikroplaster och glasfiberpartiklar från övergivna båtar som belastar vattendragen och kan hamna i näringskedjan.
I projektet kartlade lokalbefolkningen båtvrakens placering och sammanlagt 54 båtar som tagits ur bruk samlades in från naturen för att återvinnas som råvara för cementindustrin.
Nästan hundra frivilliga deltog i arbetet. Samtidigt samlade man in forskningsmaterial om miljökonsekvenserna av glasfiberbåtar och utarbetade handböcker för att genomföra motsvarande insamlingskampanjer på andra ställen.
Projektet utvecklade en ny, lätt reproducerbar verksamhetsmodell för insamling och återvinning av båtvrak. Det visar hur det lokala samhället med konkreta handlingar kan skydda den värdefulla sjönaturen och minska mängden plastavfall som hamnar i miljön.
Läs mer om projektet på webbplatsen maaseutuverkosto.fi (på finska).
Projektet beviljades finansiering av Leader-gruppen Pirkan Helmi ry.
I projektet samlade man in övergivna glasfiberbåtar från naturen.
Projektet Hiililounas
I projektet Hiililounas utvecklade man metoder för att öka användningen av inhemska växtproteiner i måltidstjänsterna och samtidigt minska lunchmåltidernas klimatpåverkan. I projektet gjordes för första gången beräkningar av koldioxidavtrycket för tre inhemska växtproteiner, bondbönor, ärter och oljehampa.
Inom projektet utvecklades 18 recept som uppfyller näringsrekommendationerna, kriterierna för hjärtmärket och lämpar sig för storkök. Recepten testades i nio lunchrestauranger. Resultaten var utmärkta: över 85 procent av kunderna skulle på nytt välja de portioner som tillagats med Hiililounas-receptet. Recepten upplevdes som välsmakande och fungerande och många restauranger ville ta dem i permanent bruk.
Projektet samlade jordbrukare, nutritionister och aktörer inom måltidstjänsterna till workshopparna. Projektets resultat sammanställdes i handboken Parempia proteiineja lounaslautaselle, som erbjuder måltidstjänsterna konkreta verktyg för planering och genomförande av växtbaserade, klimatsmarta portioner.
Projektet Hiililounas är ett exemplariskt bevis på hur vetenskaplig forskning, praktiskt köksarbete och hållbarhetskommunikation kan kombineras till en effektiv helhet som främjar en klimathållbar matkultur i Finland.
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland.
Panang curry med bondbönor är ett av de recept som utvecklats inom projektet.
Landsbygdsområdenas socioekonomiska struktur (Socio-economic fabric of rural areas)
I denna kategori finns projekt som stärker landsbygdens ekonomiska hållbarhet i Europa, främjar social delaktighet på ett innovativt sätt, stöder digitaliseringen av jordbruket och stärker företagarnas och företagens ställning på landsbygden.
Projektet Special Rescue
I projektet Special Rescue gjorde man det möjligt för unga och vuxna som behöver särskilt stöd att delta i brandkårens hobbyverksamhet som traditionellt erbjuds av avtalsbrandkårerna. Verksamhetsmodellen som utvecklats av frivilliga brandkåren Illon VPK erbjuder till exempel personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska utmaningar möjlighet att öva på säkerhetsfärdigheter och färdigheter i första hjälpen samt att vara en aktiv del av gemenskapen.
Under projektet grundade man nya Special Rescue-avdelningar vid avtalsbrandkårerna, utbildade handledare och skapade ett riksomfattande utbildarnätverk. Verksamheten genomfördes som kurser, läger och regelbundna övningar i samarbete med medborgarinstituten. Som ett resultat uppstod en fungerande verksamhetsmodell som är lätt att reproducera och som har väckt intresse både i Finland och internationellt. Projektet visar att säkerheten tillhör alla och att personer som behöver särskilt stöd också kan vara de som ger hjälp och inte bara de som får hjälp.
Yle gjorde en tv-serie av Illon VPK:s Special Rescue-verksamhet.
Projektet beviljades finansiering av Livskraftscentralen i Inre Finland.
I projektet Special Rescue gjorde man det möjligt för unga och vuxna som behöver särskilt stöd att delta i brandkårens hobbyverksamhet som traditionellt erbjuds av avtalsbrandkårerna.
Projektet Inarin turvalliset kylät
I Enare utvecklade man en unik verksamhetsmodell som stärker säkerheten och beredskapen i glesbygden i en arktisk miljö där avstånden är långa. I projektet utarbetade man i samarbete med räddningsverket säkerhetsplaner för 13 byar och samtidigt kunde invånarna själva identifiera säkerhetsutmaningarna och utvecklingsbehoven i sitt område.
I byarna ordnades säkerhetsdagar, utbildningar i första hjälpen och primärsläckning samt övningar i efterspaning av försvunna personer, vattensäkerhet och beredskap för störningssituationer. Projektet resulterade i en permanent verksamhetsmodell där byborna, myndigheterna och lokala samfund samarbetar för att förbättra säkerheten. Samtidigt stärktes invånarnas kompetens, deras egen beredskap och gemenskap, vilket ökar hela områdets kristålighet i framtiden.
Projektet beviljades finansiering av Leader Pohjoisin Lappi ry och Livskraftscentralen i Lappland.
I byarna ordnades bland annat säkerhetsdagar samt utbildningar i första hjälpen och primärsläckning.
Jämställdhet mellan könen (Gender equality)
Metsästä hyviä hetkiä, ett utvecklingsprojekt för affärsverksamheten
Företagaren Taru Astikainen från Imatra byggde upp en ny innovativ serviceplattform vid Metsäterapiakeskus som erbjuder omfattande välfärdstjänster genom att utnyttja den biologiska mångfalden och expertisen inom hälso- och välfärdsbranschen. Inom verksamheten har man skapat tjänster som stöder välbefinnandet med hjälp av skogar och andra naturmiljöer för såväl lokala invånare, företag som turister.
Till skillnad från den traditionella skogsindustrin, som baserar sig på odling av träd och virkesdrivning samt bearbetning av det fällda virket, grundar sig Metsäterapiakeskus affärsverksamhet på att utnyttja skogar och andra naturmiljöer utan att skada dem eller väsentligt förändra dem.
Vid sidan av utvecklingen av affärsverksamheten byggdes ekologiska inkvarteringsstugor längs den populära cykelleden vid Saimen. De små inkvarteringsstugorna som fungerar med solenergi erbjuder turisterna ett nytt sätt att uppleva sjö- och skogsnaturen på nära håll. Projektet har skapat nya möjligheter för natur- och wellness-turismen samt visat hur skogen kan utnyttjas på ett hållbart sätt även utan den traditionella skogsindustrin.
Projektet finansierades av Leader Kärki ry och Livskraftscentralen i Sydöstra Finland.
Vinnarna publiceras i december
Bland de kandidater som medlemsländerna skickat in väljs sammanlagt 24 finalister. Vinnarna i tävlingen offentliggörs i december 2026 i Bryssel.
Dessutom ordnar man en publikomröstning mellan alla projekt samt delar ut priset Generational Renewal Award för generationsväxlingar och förnyelse av landsbygden.
I publikomröstningen får européerna rösta på sin egen favorit. Vinnaren av priset Generational Renewal Award väljs av en jury och beviljas till ett finalistprojekt som på ett särskilt förtjänstfullt sätt har lyckats engagera unga på landsbygden, utveckla deras kompetens samt skapa högklassiga arbets- och företagarmöjligheter i landsbygdsområdena.
Finland har klarat sig bra i tävlingen under tidigare år. I fjol blev fina projekt utan finalplatser, men år 2024 var flera finländska projekt med i finalen och Recycling Farm Plastics vann inom kategorin miljöskydd.
Plats: Park Alandia Hotell, Norra Esplanadgatan 3, Mariehamn, Åland.
Seminariet är kostnadsfritt och under dagen bjuds det på kaffe och lunch. På kvällen kl. 18:00 hålls en 3-rätters middag på egen bekostnad, där diskussionerna kan fortsätta (49e/person, exklusive dryck).
Under dagen får du ta del av aktuella trender, spännande projekt och konkreta exempel på hur innovation kan skapa nya affärsmöjligheter, stärka den blåa ekonomin och bidra till ett hållbart nyttjande av våra marina resurser. Seminariet riktar sig till personer verksamma inom havs- och fiskerinäringen, utbildare, företagare, kommersiella fiskare samt alla andra som är intresserade av hav eller fiske
Antalet platser är begränsade och fylls i ordningsföljd – anmäl dig snarast 16.8 för att säkra din plats.
Varmt välkommen med – vi ser fram emot att se dig!
Arrangörer: Nylands Fiskarförbund, Österbottens Fiskarförbund, Åbolands Fiskarförbund och Ålands Fiskare genom projektet Ny Grund, som finansieras av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden EHFVF. Seminariet utförs i samarbete med Lokalkraft Leader Åland, samt med projekt Baltic Biostimulants.
