I det svenskspråkiga Fiskparlamentet den 8.9.2026 behandlades starten av svenskspråkig fiskeriutbildning, möjligheterna med smartfisk samt aktuella förändringar inom GFP, fiskerikontroll och spårbarhet. Inspelningen och presentationerna finns tillgängliga i efterhand.
Det första svenskspråkiga Fiskparlamentet ordnades den 8 september 2026. Under eftermiddagen behandlades svenskspråkig yrkesutbildning inom fiskerinäringen, hur underutnyttjade inhemska fiskarter kan bli en större del av vardagsmaten samt aktuella förändringar inom den gemensamma fiskeripolitiken, GFP.
Svenskspråkig fiskeriutbildning startar vid Livia 2027
Joan Granqvist och Robert Tallberg från Nylands Fiskarförbund presenterade projektet Ny Grund, som stöder uppstarten av en svenskspråkig grund- och läroavtalsbaserad yrkesutbildning inom fiskerinäringen vid Livia.
Utbildningen planeras starta hösten 2027 vid Tuorla gård nära Åbo. Bakgrunden är bland annat det minskande antalet yrkesfiskare och behovet av kunnig arbetskraft inom fiske, vattenbruk, förädling och fiskeriförvaltning. Projektet arbetar med att marknadsföra utbildningen, skapa praktik- och läroavtalsplatser samt kartlägga möjligheter till fortsatta studier. Utbildningen riktar sig särskilt till unga som står inför valet av utbildning efter grundskolan, men även vuxna kan söka.
Kunskap räcker inte – smartfisken måste fungera i vardagen
Marie Kellgren från Finlands svenska Marthaförbund presenterade erfarenheter från arbetet med smartfisk. Till smartfiskarna hör bland annat mört, braxen, id, gädda, gärs, nors, lake, hornsimpa, sutare och strömming.
En central lärdom från Marthaförbundets arbete är att information i sig inte räcker för att förändra matvanor. När människor själva får hantera, tillreda och smaka på fisk blir tröskeln lägre. För att smartfisken ska bli en verklig resurs måste den också vara lätt att få tag på, enkel att använda, god och rimligt prissatt – den ska fungera också en vanlig tisdag.
Samtidigt kan inte konsumenten ensam lösa hela kedjan. Det behövs fungerande lokala och regionala kedjor mellan fiskare, mottagning, förädling, handel, restauranger, storkök och konsumenter.
GFP-reformen för med sig stegvisa förändringar
Jari Hakala från Livskraftscentralen gick igenom aktuella förändringar inom fiskerikontrollen och spårbarheten. Reformen av GFP genomförs stegvis under de kommande åren och omfattar bland annat elektroniska anmälningar, spårbarhetsuppgifter, fartygens positionsövervakning, vägning och sanktionsförfaranden.
Sedan den 10 januari 2026 omfattar kraven på digitalt tillgängliga spårbarhetsuppgifter även fisk från insjöfiske. Uppgifterna ska skapas redan när fisken tas upp eller samlas in. Samtidigt är målet att de nya informationssystemen ska minska behovet av att mata in samma uppgifter flera gånger: redan registrerade uppgifter ska kunna användas i senare anmälningar och överföras mellan aktörer.
På längre sikt blir anmälningarna stegvis elektroniska och fisket rapporteras per fiskeresa. Även myndigheternas analys av de inlämnade uppgifterna automatiseras i större omfattning.
Se inspelningen och presentationerna
Fiskparlamentet spelades in och kan ses i efterhand på Fisknetverkets YouTube-kanal.
Endast inloggade användare kan kommentera
Logga in Skapa nytt konto