”Gårdarna borde vara djärvare på att pröva återvunna gödselmedel”

Niko Ranta och Johanna Nurmela-Ranta är den nionde generationen att sköta växtodlingsgården i Ikkeläjärvi i Kauhajoki. På gårdens odlingsareal på 175 hektar odlas huvudsakligen korn, men också exempelvis vete, ryps och ärter. Största delen av skörden säljs till närliggande industri och en del direkt till gårdarna.

”Trots att vi odlar i bisyssla, försöker vi ständigt utveckla gårdens verksamhet”, berättar Niko Ranta.

På gården har återvunna gödselmedel använts sedan år 2015. Återvunnen flytande gödsel från en biogasanläggning transporteras till gården av Soilfood och Kiertoravinne Oy från Honkajoki. Längs åren har gården också fått lite flytgödsel från de närliggande kreatursgårdarna. Slammet lagras i gårdens fyra slambehållare.

Ranta har märkt att långvarig användning av återvunnen gödsel har förbättrat åkrarnas skick.

”Återvunnen gödsel har varit mångsidig, eftersom den också innehåller annat än kväve, fosfor och kalium. Billigt pris och jämn kvalitet är också en fördel”, berättar Ranta.

Slammet bearbetas lätt ner i åkern

På Rantas gård används för tillfället återvunnen gödsel på ett 40–50 hektars område varje år. Slammet sprids ut på våren och myllas genast ner i åkern, vilket enligt Ranta ha visat sig vara den effektivaste arbetsmetoden. På hösten gödslas mera sällan, främst för råg.

”På hösten kommer gödslingsgränserna emot. På våren måste man ha tålamod så att man inte sprider gödseln på för våt mark. I början var vi tvungna att öva och testa på att hitta en lämplig spridningstidpunkt. Så småningom hittade vi en lämplig verksamhetsmetod”.

För spridning av organisk gödsel med anordningar som myllar ner den i åkern är det möjligt att få miljöstöd, som täcker en del av spridningskostnaderna.

Målet är att minska användningen av gödselmedel i säck

Ranta tror att så länge som priset är lågt, är återvunnen gödsel ett lönsamt alternativ. I framtiden kommer Rantas att minska användningen av gödselmedel i säck.

”Vi försöker hitta en gård att samarbeta med så att vi också kan använda kreatursgödsel. Priset på konstgödsel kommer åtminstone inte att sjunka. Därför försöker vi utöka slammängden från olika källor.”

Ranta anser att miljöstödet för jordbruket bör utvecklas så att det sporrar gårdarna att använda mer återvunna gödselmedel.

”Å andra sidan borde gårdarna vara djärvare på att pröva återvunna gödselmedel”. Även en liten gård kan ha nytta av att använda återvunnen gödsel”, konstaterar Ranta.