Greppa Marknaden-studieresan till Danmark och Sverige

Greppa Marknaden-studieresan som var tänkt att genomföras redan före coronapandemin kunde äntligen gå av stapeln den 1–3 november. Trettiofem intresserade deltog på en intensiv och informativ resa där resmålen varvades med trevlig samvaro och tankeutbyte.

Text och foto: Annika Söderholm-Emas

Greppa Marknaden-studieresan som var tänkt att genomföras redan före coronapandemin kunde äntligen gå av stapeln den 1–3 november. Trettiofem intresserade deltog på en intensiv och informativ resa där resmålen varvades med trevlig samvaro och tankeutbyte. Största delen av deltagarna var aktiva jordbrukare.

Vårt första besöksmål var Landbrug & Fødevarer, som är en intresseorganisation som representerar odlarna, producenterna, livsmedelsföretagen och agroindustrin. Där berättade Jan Laustsen om det danska jordbruket och dess situation idag.

189 000 personer är sysselsatta inom danska jordbruket och 50 000 är sysselsatta inom relaterade industrier, varav livsmedelsklustret står för det största kompetensklustret. Av Danmarks totala areal är 60 procent odlingsmark, och den danska jordbruksproduktion är så stor att av mer än 70 procent går till export. Svinkött, mjölkprodukter, fisk och skaldjur står för mer än hälften av exportvärdet från livsmedelsklustret.

Ca 12,5 procent av Danmarks totala areal är skog. Som jämförelse kan nämnas att Finlands yta täcks till 75 procent av skog och ungefär 7,5 procent är odlingsmark. De små arealerna av skogsmark i Danmark är närmast för rekreationsbruk. Det danska jordbruket står inför många utmaningar, varav en är trycket från allmänheten för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Många unga odlare är öppna med hur de arbetar, och visar för allmänheten hur precisionsbesprutningen minskar behovet av pesticider. Detta är en god motvikt mot propaganda som förekommer mot växtskyddsmedel i pressen. Danska bönder producerar 10–12 miljoner ton spannmål per år, huvudsakligen höstvete och vårkorn, varav den senare även används till grisfoder.  Av de odlade grödorna är 60 procent höst- och 40 procent vårgrödor. Storbritanniens utträde ur EU har inte påverkat exporten av griskött, mängden ligger på samma nivå som tidigare år. 55 procent av de danska odlarna är övervägande yngre, under 40 år.

Enligt Jacob Neergaard sprids precisionsodling snabbt bland odlarna, 55 procent av odlare under 40 års ålder använde sig av tekniken år 2022. Av alla odlare var andelen 37 procent. Räknat i areal är det 70 procent av odlade arealen som det används teknologi för precisionsodling, men på endast 36 procent av gårdarna. Precisionsgödsling minskar kväveavrinningen och ökar effektiviteten i odlingen. Enligt Neergaard kunde precisionsodling vara en lösning för att klara av miljöbestämmelserna och även vara ett alternativ till täckgrödor. Precisionsodlingen utvecklas nu snabbt och hopp finns om att dess potential skulle uppmärksammas på myndighetsnivå.

Neergaard nämnde att i sockerbetsodling kan upp till 60 procent mindre växtskyddsmedel användas om sockerbetan endast besprutas i raderna (på en bredd på 18 cm) och radmellanrummen luckras mekaniskt. Punkt besprutning kunde ge en minskning på 90 procent av glyfosat vid besprutning av fläckar med tistel i fältet. Applikationer finns utvecklade för detta, men EU: lagstiftning tillåter ännu i detta skede inte besprutning med drönare.

Allmänhetens uppfattning om växtskyddsmedel påverkas negativt av pressen och odlarna har som motvikt börjat bli alltmer öppna med hur de besprutar sina odlingar för att påverka opinionen. De är själva öppna för alla metoder för att minska användningen av växtskyddsmedel. De minskar hellre självmant än med påtryckningar från myndighetsnivå.

Thomas Holst från Danska fröproducenterna berättade om nya informationsverktyg inom danska jordbruket. För precisionsapplikation av näringsämnen och växtskyddsmedel och för punktbesprutning används flera olika applikationer. Diagonalsådd går ut på precisionssådd där frönas exakta placering erbjuder möjlighet till radrensning i olika riktningar. Systemet krävde ännu finjusteringar för att fungera optimalt.

Delning av information mellan Universitet, från odlingsförsök och odlare är en viktig del vid utveckling av jordbruket. Danska näringsklustret inom Landbrug & Fødevarer satsar på delning och samarbete, från utbildning till företag, samarbete mellan privata sektorn och offentliga sektorn, hållbar intensifiering och livsmedels- och djursäkerhet. De satsar på att uppnå ett klimatneutralt jordbruks- och livsmedelskluster år 2050. Besöket vid Landbrug & Fødevarer upplevdes av studieresans deltagare som mycket intressant och allmänbildande, särskilt det att livsmedelsindustrin och producenterna var i samma intresseorganisation.

Humleodling och ölbryggning

Henrik Jönsson presenterade verksamheten vid Heddinge Drift AB i Staffanstorp. Odlarna i bolaget använder inga egna maskiner, utan endast bolagets. Kostnaden för maskinanvändningen räknas sedan ut efter verklig användning.  Vid behov finns även möjlighet för odlarna att inhandla maskin och förare på entreprenad för gårdens sysslor. Alla lantbrukare odlar efter egna växtföljder.  Heddinge Drift importerar även lantbruksmaskiner till Sverige för försäljning. Humleodlingen som börjat som en hobby har idag ökat till en humleodling på en halv hektar, som möjliggör en bryggning av 6000–10 000 liter öl per år. Bryggeriet är också beläget på gården, och för humlen finns en egen tröskhall, där humlekottarna kan torkas och packas. Humlekottarna och den gamla humletröskan från 1972, väckte deltagarnas intresse. Efter alla intresserade frågor framkom att humleodlingen är en ganska arbetsam process, men slutresultatet från odlingen uppskattades i bryggeriet.

Maskinuthyrning, och dataprogram som stöd i odlingen

I Grästorp presenterade VD Torbjörn Djupmark Hedåkers säteri Ab:s verksamhet med jordbruk och maskinuthyrning.  Gården har växtodling på 670 hektar med huvudsakligen höstraps, höstvete och havre. och har extra anställda vid vårbruket. Maskinparken inne i maskinhallen intresserade många, och storleken imponerade på de flesta. År 2018 blev en ny torkanläggning klar på gården, som underlättade torkningen av spannmål. Med den nya torken kunde de nu förtorka spannmålet i luftningsfickor innan själva torkningen, och med en mer automatiserad torkningsanläggning minskade även arbetsinsatsen. Familjeföretaget driver även företaget Dataväxt AB som utvecklar dataprogram med precisionslösningar för jordbruket. Dataväxt har 52 anställda i 16 länder, företaget har 35 000 aktiva användare. Trimble autostyrning, CROPMAP, LOGMASTER är några av deras produkter som utvecklats för att hjälpa nordiska odlare. KLIMATKALKYLEN räknar ut växtodlingens klimatavtryck skiftesvis. Med autosync finns all info tillgänglig på alla odlarens maskiner och skärmar., och i realtid via direkt internetuppkoppling. Dataväxt AB:s föreläsning väckte stort intresse bland deltagarna.

Mobil växtrådgivning

I Baden togs vi emot Eva Maria och Klas Friberg, de har 300 ha växtodling, vindkraft och oljeväxtodling. Svinfarmen berättade de om i korthet och sedan fick vi bekanta oss med Fredrik Tidströms företag Växtab Ab, och hans växtodlingsrådgivningsbil. Företaget är i en stor paketbil utrustad med modern teknik, och behövligt material för analyser för växtodling. Hans företagsidé är att odlaren skall få svaren genast på plats, och därmed kunna vidta åtgärder snabbt för att maximera skörden. Odlaren kan abonnera växtodlingsrådgivning för hela året eller välja att köpa rådgivning per timme. Deltagarna ställde många intressanta frågor till Tidström om tekniken och hur konceptet fungerade i praktiken.

Varaslättens lagerhus

vid Varaslättens lagerhus gav VD Karl Delin deltagarna en överblick över verksamheten. De bedriver spannmålshandel, rådgivning och försäljning av insatsvaror för att skapa största kund- och bondenyttan. Varaslättens Lagerhus grundades 1930, och är ett kooperativ med ca 1950 medlemmar varav ca 1000 är aktiva spannmålsodlare. De har en stor lagerkapacitet och kan hantera ca 300 000 ton spannmål per år, och lagringskapaciteten är ca 165 000 ton. Vid vandringen genom anläggningarna imponerades deltagarna av lagrens storlek, och det att de äldsta lagrens utseende sparats.

De har eget åkeri, men hyr även in andra bilar när det är som brådast. Under skördetiden har de en maskinpark på 20 – 25 bilar, och de odlare som bor inom 10–20 km:s radie från Varaslättens lagerhus kör själva in sin skörd med traktor. För att få sälja sin skörd till VL måste inte odlaren vara medlem i kooperativet. Odlaren kan teckna ett arealbaserat odlingskontrakt med VL, och VL hanterar allt spannmål från den kontraktsarealen oavsett volym och kvalité. Priset för varan sätts i tre steg, ett delbetalningspris på 70 procent fastställs från det aktuella marknadspriset, och i december sätts ett pris utgående från vad VL har fått ut vid försäljningen av spannmålet. Efter detta kommer även efterlikvid som utgörs av det överskott som uppstått av VL verksamhet under året.

Då spannmålet kommer till VL tas prover och analyser för fastställande av kvalitet, provkostnaderna står odlaren för. I laboratoriet var det mycket snabb arbetstakt under högsäsong, men trivseln var trots det hög och var en populär arbetsplats för studerande. Föraren skickas efter det till rätt grop där spannmålet lastas av. Det finns möjlighet att få spannmålet torkat vid VL, ca 80 av spannmålet som kommer in är otorkat. Flera filer av bilar och traktorer väntar på tur under högsäsong, företagets egna och inhyrda transportbilar har förtur för att hålla transportkostnaderna nere för kunden. Vi kunde bara föreställa oss de köerna av bilar som bildades under högsäsong, nu såg vi bara flera filer utritade i asfalten utanför kontrollstationen.

Väderstad fabrik

Väderstads jordbruksmaskiner för jordbearbetning, såbäddsberedning eller sådd, började år 1962 med att Rune Stark byggde en sladd i stål i stället för av trä. Stål var vid det laget en uppgradering till hållbarare lantbruksredskap. 1966 byggdes en prototyp av en harv och lantbrukarna i nejden märkte att redskapen fungerade och ”Runes Mekaniska Verkstad”, som 1972 fick namnet Väderstad-Verken AB. Ännu idag är Väderstad ett familjeföretag som ägs av tre generationer och idag är företaget verksamt på flera kontinenter, bland annat i Kanada och USA. Största köparna av deras maskiner är Kanada, Tyskland och före invasionskriget av Ukraina, även Ryssland och Ukraina. Väderstad investerar i framtida tillväxt och den ganska nyligen tillbyggda fabriken vi fick en rundtur i började redan vara för liten. Nya planer för utvidgning av fabriksytan fanns redan.  År 2021 hade Väderstad 1900 anställda globalt.

Hemåt med nya kunskaper

Efter Väderstadbesöket vände resenärerna hemåt mot Finland. Efter resan svarade resenärerna på en enkät om hur de upplevde resan. Några saker värda att nämna, som kom fram i svaren var att det var intressant hur svenskarna använde teknik på gårdarna för att få ner kostnaderna, att elektronik är viktigt, och att de svenska odlarna var positiva och hade framtidstro.