Nyhet
23.11.2023

Jordbrukare kan anmäla fler skyddszoner i stödansökan år 2024

Jordbrukare kan anmäla fler skyddszoner i stödansökan år 2024

Anläggandet av skyddszoner mellan åkrar och vattendrag förhindrar erosion, förbättrar den biologiska mångfalden och minskar näringsbelastningen på vattendragen. Antalet hektar skyddszoner i Egentliga Finland minskade från 5 450 hektar förra året till endast 1 250 hektar i och med de nya stödvillkoren och stödnivåerna för den nya perioden, men snart är det möjligt att korrigera detta.

Skyddszoner består av permanent gräsväxtlighet som bidrar till att minska belastningen av fasta partiklar och näringsämnen från jordbruket på vattendragen. I stödansökan år 2023 riktades ansökan om förbindelser för skyddszoner särskilt till skiften i närheten av vattendrag, men nästa år kan jordbrukarna anmäla skyddszoner för fler skiften än tidigare.

Det nya materialet om anläggande av skyddszoner läggs till i Vipu-tjänsten inför ansökningsomgången om jordbruksstöd år 2024. I kartmaterialet syns de åkerskiften som mest effektivt främjar målen för vattenvård. De områden för vilka skyddszoner kan anmälas, kan granskas redan innan ansökningsperioden börjar i tjänsten ArcGIS Online.

I de nya kriterierna för stödberättigande har man utöver närheten till vattendrag även i större utsträckning beaktat åkerns erosionskänslighet och vattendragets ekologiska status. Även skiften vid havsstränder och områden med en betydande risk för översvämning har inkluderats. Erosionskänsliga skiften har identifierats med hjälp av erosionsmodellen RUSLE som har utvecklats av Naturresursinstitutet och som beskriver erosionskänsligheten hos åkerskiftena. Utöver dessa kan skyddszoner fortfarande anläggas på åkrar som är belägna i grundvattenområden, Naturaområden eller områden i omedelbar närhet till våtmarker.

Skyddszoner främjar vattenvården och anpassningen till klimatförändringarna

Anläggandet av skyddszoner är en av åtgärderna i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Målet med skyddszoner är i första hand att främja vattenvården och anpassningen till klimatförändringarna. Dessutom förhindrar skyddszoner erosion och förbättrar den biologiska mångfalden.

År 2023 anmäldes endast 1 250 hektar skyddszoner i Egentliga Finland, jämfört med 5 450 hektar år 2022. Minskningen av arealen skyddszoner beror på de skärpta stödvillkoren och den sänkta stödnivån. Den betydande minskningen av arealen syns också på nationell nivå. I hela Finland anmäldes skyddszoner till en areal av mindre än 13 000 hektar i stödansökan år 2023, jämfört med nästan 41 700 hektar år 2022. Målet för den gemensamma jordbrukspolitiken i Finland är att det år 2027 ska finnas 42 000 hektar skyddszoner i Finland.

Ett omfattande samarbete ledde till en lösning

Det nya kartmaterialet utarbetades i ett omfattande samarbete mellan olika förvaltningsområden för att det skulle uppfylla kraven för både vattenvård och jordbruksstöd, och för att genomförandet i Vipu-applikationen som jordbrukarna använder skulle vara så smidigt som möjligt. Den egentliga utvecklingen och modelleringen av materialet gjordes av vattenenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

– Vattendragens ekologiska status var en av de nya bedömningsgrunderna, berättar Mikko Jaakkola, ledande expert vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

Mer information:

NTM-centralen i Egentliga Finland

Mikko Jaakkola, specialsakkunnig mikko.j.jaakkola@ely-keskus.fi

tfn 02 9502 2870