Nyhet
27.10.2023

Kommunernas landsbygdstjänster följer med vargskador

Kommunernas landsbygdstjänster följer med vargskador

– Projektet Vargstängsel gav lovande resultat

Vargstammen i Egentliga Finland växer, men antalet skador verkar ha stabiliserats kring tjugo skador per år. Om en skada inträffar lönar det sig att genast kontakta den egna kommunens landsbygdstjänster. Projektet Vargstängsel (Susiaita), som genomfördes med EU:s landsbygdsfinansiering, gav lovande resultat genom gott samarbete.

I Egentliga Finland har det i år (januari–september) inträffat 17 vargskador, vilket är en typisk mängd jämfört med de senaste åren. År 2022 inträffade sammanlagt 20 vargskador i Egentliga Finland, åren 2021 och 2020 var antalet 18. Utvecklingen under det senaste decenniet är dock tydlig. År 2019 var antalet vargskador i Egentliga Finland fyra och år 2018 åtta. Skador orsakade av vilt, av stora rovdjur och hjortdjurs, statistikförs på adressen riistavahingot.fi.

Skador orsakade av stora rovdjur ersätts under vissa förutsättningar. Utöver rovdjurskontaktpersonen ska även landsbygdsnäringsmyndigheten göra en terrängsyn.

– Det viktigaste är att utan dröjsmål kontakta landsbygdstjänsterna på skadeorten, så att det vid synen inte blir oklart vem som orsakat skadan. På basis av synen upprättas ett värderingsinstrument över skadan. Den egentliga skadeståndsansökan görs antingen elektroniskt genom att logga in i Vipu-tjänsten eller med Livsmedelsverkets blankett 131, råder landsbygdsombudsman Sari Raimoranta vid landsbygdstjänsterna i Vemo.

Kontaktuppgifterna till landsbygdstjänsterna i kommunerna i Egentliga Finland finns centraliserat på adressen maaseutu.fi/varsinais-suomi.

Ersättningarna betalas enligt fastställda grundvärden eller skötselkostnader. Betalningen har en årlig självrisk på 170 euro.

– Alla skador överskrider inte nödvändigtvis självrisken, till exempel har värdet på en kalv som är yngre än ett år fastställts till 170 euro, vilket innebär att skada på en enskild kalv inte ersätts, berättar Raimoranta.

Det prisbelönta projektet Vargstängsel gav goda resultat i Saloregionen

Egentliga Finlands Leader-grupper har belönat projektet Vargstängsel (Susiaita) som genomfördes i Salo åren 2016–2019 som det mest effektiva miljöprojektet under EU:s landsbygdsprogramperiod 2014–2022. Projektet genomfördes av Egentliga Finlands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund och landsbygdsfinansiering beviljades av Leader Ykkösakseli.

Utöver Egentliga Finlands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund deltog även Saloregionens naturskyddsförening och Viltcentralen i projektet. Sanna Tikander och Jarmo Markkanen som tog emot priset som delades ut på landsbygdsgalan våren 2023 berättar att man i projektet delade ut opartisk och faktabaserad information om vargarnas ekologi samt praktisk information om skydd av husdjur, ansökan om ersättningar och anmälan av observationer. I projektet utvecklades en samarbetsmodell där myndigheter, naturvårdare, markägare, boskapsägare och invånare samlades, utbytte tankar och förmedlade aktuell information. I projektet bekantade man sig dessutom också med metoder för att fördriva vargar och skyddsvästar för jakthundar m.m.

Tiotals kilometer vargstängsel

Under projektet Vargstängsel byggdes tiotals kilometer vargstängsel i Salo. Inga stängsel byggdes inom ramen för projektet, men informationen man fick från projektet förde saken vidare. Inom projektet producerades mycket material med kontaktuppgifter och exakta stödvillkor, så att det skulle vara så lätt som möjligt för människor att vidta åtgärder.

– Via Finlands viltcentral fick människorna stängsel gratis, men kostnaderna för uppförandet och underhållet måste de själva stå för. I de områden där stängslet har underhållits väl är skadorna i praktiken noll. Stängsel är ett mycket bra och effektivt sätt att skydda husdjur, kommenterar Jarmo Markkanen.

Stängslet har också en betydande psykologisk effekt. När husdjuren är trygga minskar människornas rädsla för vargar och även de får leva i fred.

– Ofta tänker man att stängsel skiljer åt, men här har man sett att det också kan förena. Här uppstod ett så gott samarbete på båda sidor om stängslet att projektmodellen senare har utnyttjats i det riksomfattande projektet SusiLife som genomförs av Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral och Forststyrelsen, berättar Sanna Tikander.

Vargstammen i Egentliga Finland växer

I projektet ordnades också en föreläsning om vargarnas ekologi och man försökte lära sig förstå vargarnas beteende. Jarmo Markkanen berättar att vargstammen i Egentliga Finland fick sin början vid gränsen till Satakunta i början av 2000-talet.

– Vargen är revirtrogen. Ett par som förökar sig förblir alltid i sitt eget revir och kullens unga vargar vandrar ut i omgivningen. På så sätt har de så småningom spridit sig ända hit. Och här finns det ju gott om mat eftersom vitsvanshjortstammen växer hela tiden, förklarar Markkanen.

Även om naturvårdarna önskar att vargarna skulle få leva i fred, vill de inte förringa människornas rädsla.

– Vi är väl medvetna om att vargen är ett stort djur som skrämmer människor. Projektet har dock haft stor inverkan på attityderna. Och när inga skador har inträffat har vargarna accepterats bättre. Här kunde man se att samarbete är styrka! avslutar Tikander.

Kaksi sutta lähikuvassa.
I Finland lever cirka 300 vargar och största delen av reviren finns numera i västra Finland. Finland hör till världens ledare inom vargforskning, även om hatet mot vargar har försvårat forskningen. Ännu i början av 2020-talet var tjuvjakt den vanligaste dödsorsaken för vargar. Släktskapsförhållandena för vargstammen i Egentliga Finland har undersökts med hjälp av DNA-prover som samlats in från avföring. Frivilliga spelar en nyckelroll i detta arbete.