Nyhet
30.01.2024

Priset Välsmakande landsbygdsföretag (Maistuva maaseutuyritys) gick till Ellun kanat ja munat

Priset Välsmakande landsbygdsföretag gick till Ellun kanat ja munat

Elina Lindström fattade intresse för Pikis-stammen när hon letade efter en ihärdig lantrashöna. Företaget som fått priset Välsmakande landsbygdsföretag deltar i programmet för bevarande av lantraser, med hjälp av vilket husdjursarternas genetiska mångfald tryggas. Finländska lantraser uppskattas runt om i världen och är dessutom en viktig del av vårt eget kulturarv.

Lantbruks- och hushållskvinnorna (Maa- ja kotitalousnaiset) i Västra Finland delade inför julen ut priset Välsmakande landsbygdsföretag (Maistuva maaseutuyritys) för Egentliga Finland. Priset gick till Ellun munat ja kanat (Ellus ägg och höns) som verkar på Kallio släktgård i Salo.  

Det är fråga om en hönsgård med sluten cirkulation, där man för försäljning producerar sällskapshöns av stammen i Pikis samt kött och ägg från dem. Dessutom ordnar företaget kurser i hönsskötsel för nya hönsuppfödare. 

– För närvarande har vi 650 värphöns och 70 tuppar som lever tillsammans med dem. Resten av tupparna föds upp som frigående tuppar i en rastgård. De kommer bra överens när de har varit tillsammans sedan de kläcktes och det inte finns några höns i bland dem att slåss om, berättar Ellu, det vill säga Elina Lindström. 

På hösten slaktas tupparna och köttet säljs som stek.  

– Efterfrågan är så stor att vi redan i slutet av året måste säga att produkten är slut. Även inre organ, fjädrar och testiklar säljs. Tupparna matas lätt så att de inre organen inte samlar fett och så att köttet hålls av hög kvalitet.  

Nya kycklingar kommer ett par gånger om året. 

– Kycklingarna får vänja sig vid folk redan i äggkläckningsmaskinen. När de vänjer sig vid människors röster och vårdåtgärder blir de inte skrämda och lämpar sig väl som husdjur. Hobbyhönsen säljs vid drygt ett års ålder, säger Lindström. 

Ett femtiotal gårdar i Egentliga Finland föder upp lantraser  

Gården Kallion tila deltar i programmet för bevarande av den finländska lantrasen. Den finländska lantrashönan är en lantras med ett tiotal stammar som ska bevaras. Pikis-stammen är en av dem. Av den finns det ungefär 3 500 individer i Finland, av vilka nästan en tredjedel växer under Lindströms beskärm.  

I Finland stöds bevarandet av lantraser och deras genetiska mångfald genom ettåriga miljöavtal. Finländska lantraser är öst-, väst- och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår och kajanalandsfår, finsk häst samt lantrashönor och lantrastuppar. 

Stöd för uppfödning av lantraser kan beviljas jordbrukare som har det minimiantal lantrasdjur som krävs för att ingå avtal, till exempel ska det finnas minst 20 lantrashöns, av vilka minst en är tupp. NTM-centralen ansvarar för övervakningen av avtalen. År 2023 fick NTM-centralen i Egentliga Finland avtalsansökningar från sammanlagt 53 gårdar.  

– Flest ansökningar får vi i allmänhet om finska lantrasfår. Det minsta antalet ansökningar får vi däremot om getter och lantrashöns. I Egentliga Finland har det gällande nötkreatur kommit flest ansökningar om östfinsk boskap, berättar Hanna-Leena Järvinen, inspektör vid NTM-centralen i Egentliga Finland. 

Viktig aktör på lokal och nationell nivå 

Sanna Pitkänen, verksamhetsledare för maa- ja kotitalousnaiset (lantbruks- och hushållskvinnorna) i Västra Finland som har delat ut priset Maistuva maaseutuyritys, berömmer också företaget för hur väl det genom att förnya sig på ett uppfinningsrikt och mångsidigt sätt har klarat coronaåren samt förbudet mot utomhushållning som utfärdades förra sommaren på grund av fågelinfluensan.  

– Ellun kanat ja munat är en viktig aktör i sin egen by, men också på riksnivå, påminner Pitkänen.  

Ortsborna kan hämta ägg direkt från gården och samtidigt se höns och kycklingar. Företaget har fått riksomfattande uppmärksamhet i sociala medier, där det delar många gulliga kycklingvideor, men också berättar öppet om till exempel slakt. Dessutom delar företaget information om detaljer i anslutning till bevarandet av lantrasen, och därför kommer man från hela Finland för att hämta sällskapshöns från gården.  

Hönsäggens färg varierar beroende på hönsens genetik. Färgen påverkas till exempel av färgen på kycklingens fjäderskrud, hud och örsnibbar. Foto: Titta Turunen.
I stammen från Pikis ingår höns i många färger och storlekar. Foto: Titta Turunen.
Elina Lindström råkade på Pikis-stammen när hon letade efter en ihärdig hönsras. Pikishönsen är långlivade, livskraftiga och tål även kyla bra. Foto: Titta Turunen.