Närmatsdagen 9.9.2023 – Bli arrangör!

Den landsomfattande Närmatsdagen ordnas igen 9.9.2023. Nu kan du anmäla dig som arrangör och ordna ett jippo på Närmatsdagen!

Närmatsdagen är avsedd för producenter, gårdar, trädgårdar, serviceproducenter, företagare och vidareförädlare i alla storlekar och skepnader, förutsatt att de arbetar med finländsk närproducerad mat. Vi hoppas också att producenter av upplevelseturism på landsbygden samt matsektorns proffs och andra aktörer, också föreningar och sammanslutningar, kommer med! Den inhemska matproduktionen och historierna bakom den intresserar finländarna mer än någonsin, och till på köpet ligger närproducerad mat i tiden – genom att delta i Närmatsdagen hakar också du på närmatstrenden!

När du deltar i Närmatsdagen som evenemangsarrangör, själv eller tillsammans med exempelvis en granne, ger ni besökarna tillfälle att stifta närmare bekantskap med närmatsproffs och landsbygdsföretagare. Om ni vill kan ni dessutom sälja färska råvaror eller färdigt förädlade produkter direkt till konsumenterna. Vårt lands yrkeskunnande, arbete och råvaror är något som vi alla kan vara stolta över!

Antalet deltagare har ökat år för år, i takt med att evenemanget har vuxit och utvecklats. I fjol öppnade 304 företag och gårdar runt om i Finland sina dörrar. Ska vi slå nytt rekord i år igen?

Bli arrangör:

  1. Registrera dig som användare på webbplatsen www.närmatsdagen.fi Om du redan har ett användarnamn till webbplatsen från tidigare års evenemangsdagar, så loggar du in. Obs! Webbplatsen har förnyats, så första gången du loggar in måste du beställa ett nytt lösenord genom att klicka på knappen Glömt ditt lösenord?
  2. Efter registreringen loggar du in på webbplatsen och fyller i en anmälningsblankett för din gård eller ditt evenemang.

När du anmäler dig som deltagare till evenemanget senast 14 augusti 2023 kan du avgiftsfritt beställa Närmatsdagens materialpaket, som hjälper er att komma in i Närmatsdagens stämning.

Ett webinarium kommer att hållas den 28 juni kl. 15-16 för orter som deltar i den lokala Närmatsdagen och för de som är intresserade. Där berättas det t.ex. om praktiska saker såsom hur du kan organisera ditt eget evenemang, innehållet i materialpaketet och tips för kommunikation. Anmäl dig senast den 27.6.2023.

Mer info:

Ann-Sofi Backgren, landsbygdsnätverksenheten
ann-sofi.backgren@ruokavirasto.fi, 050 324 1318

Varför ska jag intressera mig för data nu?

Därför att de förordningar som reglerar ägande, rörlighet och utnyttjande vad gäller europeiska data är här nu och gäller alla branscher från privata till offentliga. De syftar till att förbättra dataproducentens rättigheter och skapa en europeisk inre marknad för data.

Grunden för den europeiska modellen utgörs av människoorientering, rättvisa genom att den som producerar data äger sina data och själva beslutar om utnyttjandet av dem. I Europa står dataproducentens rättigheter i centrum, till skillnad från den amerikanska kapitalistiska modellen som lägger tonvikten vid affärsintressen eller den asiatiska modellen som i första hand lägger tonvikten vid samhällets stabilitet och delvis till och med ignorerar individens rättigheter.

Förordningarna om rättvis dataekonomi syftar till att skydda data från exploatering och tygla användningen av data utan att dess producent vet om det och på bekostnad av producenten. En rättvis dataekonomi innebär också rättvisa i en annan riktning. Data delas inte ut till exempel till konkurrenter eller används för att på annat sätt skada tjänsteproducenten.

Vad har detta att göra med jordbruk eller ett jordbruksföretag? Mycket data samlas in vid ett jordbruksföretag, oavsett om det används lite eller mycket teknik på gården. Maskiner, utrustning och programvaror samlar in data själva, en del data matar jordbrukaren i system själv för hand.

Data har blivit en råvara på samma sätt som spannmål, kött eller mjölk, och när det gäller jordbruk produceras data inte eller kan inte produceras av andra än jordbrukare. Det är därför förordningarna är kopplade till jordbruk och därför det måste det finnas regler för utnyttjande av data. Data kan användas och används för att sköta den praktiska verksamheten i jordbruksföretag, de kan ge produkter mervärde och påverka marknadsställningen.

Även om förordningarna om europeisk dataekonomi grundar sig på dataproducentens självbestämmanderätt, datasuveräniteten, är det värt att intressera sig för detta nu när man håller på att utarbeta en regelbok om rättvis dataekonomi för jordbruk. Det bästa sättet att påverka saker och ting är i förväg, och vanligen är det de som är först ute som drar den största nyttan.

EU:s dataförordningar är en bindande ram för alla branscher, men den sektorsvisa regelboken tar hänsyn till jordbrukets särdrag när det gäller delning och utnyttjande av data. Syftet med förordningarna är att göra det lättare att dela data på ett sådant sätt att de gränssnitt som saknas inte längre hindrar data från att överföras från en tjänst till en annan. Den sektorsspecifika regelboken definierar de praktiska tillvägagångssätten för rättvisa, eftersom allt som är lagligt kanske inte är rättvist.

Datarörlighet ger möjligheter till ny affärsverksamhet, till nytt samarbete, till exempel genom producentorganisationer. Utöver förordningar och regelboken måste jordbrukarna själva vara aktiva när det gäller sina data. Om man vill ha nytta av sina data måste man göra det själv.

EU:s datastrategi är omfattande, och man kan ta del av den en bit i taget. De första djärva får de största skördarna.

Författare: Eeva-Kaisa Pulkka, FoUI-expert, projektet ÄlyAgri

AgriHubis tredje verksamhetsår har fått en tuff start

Inom kompetensnätverken har behovet av att höja jordbrukets och trädgårdsnäringens profil som en lönsam framtidssektor framträtt starkt. Med tanke på de stora utmaningarna är det viktigt att lyfta fram de möjligheter som sektorerna erbjuder för unga som är intresserade av företagande samt för dem som byter bransch. Tillsammans med utbildningsaktörerna har ett långsiktigt utvecklingsarbete inletts för att utveckla attraktiviteten.

AgriHubi är knutet till många parter och frågor. I rapporten från den parlamentariska arbetsgruppen för jordbrukets lönsamhet identifierades AgriHubis roll i genomförandet av den senaste informationen. I åtgärderna i undersökningen om klimatkunnande inom markanvändningssektorn föreslogs vissa uppgifter för AgriHubi. Dessutom kommer Agrihubi-representanter att få förfrågningar om att delta i styrgrupperna för olika projekt.

Nätverksplattformens användningsvolymer ökar stadigt och utvecklingen av plattformen fortsätter. Enligt den senaste veckostatistiken har antalet besökare stabiliserats på drygt 3000 separata besökare. Det finns för närvarande över 1100 registrerade användare på plattformen. En mer detaljerad besökarundersökning genomförs under hösten tillsammans med landsbygdsnätverksenheten och tjänsteleverantören som förvaltar plattformen. Det mest populära innehållet på senare tid är materialet för supportsökningsutbildningar, vilket betyder att primärproduktionsföretagare har hittat vägen till plattformen.

Nätverksplattformens tjänster utvecklas genom att lyssna på användarnas behov. Syftet är att göra det lättare att hitta den senaste informationen, göra det lättare för människor och aktörer att mötas och skapa en plats för närmare samarbete mellan landsbygds- och jordbruksaktörer.

Nätverksplattformens stjänster för närvarande:

  1. Skapa en profil på plattformen och använda den för att aktivera funktioner
  2. Evenemangskalender
  3. Diskussionsgrupper
  4. Tematräffar
  5. Skriva blog eller länka till bloggar
  6. Veckosammanfattning på torsdagar till e-post
  7. Projektregister för landsbygdsfinansierade projekt

I utvecklingsfasen ingår att förbättra sökfunktionen och materialbanken. När det gäller materialbanken kommer möjligheterna till samarbete och möjliga gränssnitt med EU-FarmBook-plattformen att  undersökas.

AgriHubis takt verkar bara accelerera, varför det är fint att vi från början av 2023 har fått fler händer för att föra AgriHubi framåt med stöd av undervisnings- och kulturministeriet.

Nytt innehåll i AgriHubi-ämnen: Självledarskap

AgriHubi vill stödja gårds- och trädgårdsentreprenörers resa till holistiskt välbefinnande. Den nya sektionen Självledarskap ger ett brett utbud av tips om hur man lever ett meningsfullt liv, vilket i bästa fall är framgångsrik självhantering och en viktig del av företagsledningen också.

”Vi behöver alla självledarskapsförmåga. Arbetsområdet för en gårds- och trädgårdsföretagare är mycket omfattande och betungande, och det är värt att vara försiktig så att du inte uttömmer dig själv.

– När du tar hand om din kropp, ditt sinne och ditt sociala välbefinnande samt din kompetens har du trumfkorten för att uppnå ett övergripande välbefinnande. Det är inte lätt, men i bästa fall har man gjort ett värdefullt arbete”, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubi.

Det nya innehållet skapades i omfattande samarbete med organisationer som tar hand om lantbruks- och trädgårdsföretagarnas välbefinnande. I avsnittet hoppas man att företagarna snabbt och enkelt ska hitta nyttig information i frågor som gäller ork och vägar framåt till fördjupad information. Det finns också råd för situationer där ens egna styrkor hotar att ta slut.

Kolla in avsnittet Självhantering och läs mer om hälsosam livsstil, psykiskt välbefinnande, stödnätverkens styrkor, vikten av välbefinnande i arbetet, upprätthållande av kompetens och tidshantering. Spegla din egen situation till dessa frågor och ta dig tid att tänka på vad du kan göra för att stärka det övergripande välbefinnandet för dig själv, dina nära och kära och ditt företag.

Finansiering för projekt som fokuserar på klimatkompetens och förankring av kunskap inom markanvändningssektorn kan sökas nu

default

Jord- och skogsbruksministeriet har utlyst finansiering för projekt som jobbar med kompetensutveckling, rådgivning, utbildning och kommunikation riktad till aktörer inom markanvändningssektorn. Ansökningstiden pågår den 4–28 april. Utlysningen är en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet.

Syftet med utlysningen är att förankra befintlig kunskap och stärka effekterna av klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn. Genom klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som inleddes 2020, har det finansierats över 100 projekt som har producerat ny kunskap om begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Med hjälp av den nya utlysningen vill man att kunskapen effektivare och i större utsträckning ska implementeras i praktiken.

Utlysningen riktar sig till projekt som jobbar med undervisningsinnehåll, kompetensutveckling och kommunikation

Utlysningen har fem teman. Det första temat är utveckling av verksamheten vid undervisningsgårdar och undervisningsskogar. Inom det andra temat kan finansiering sökas för planering och genomförande av fortbildning i hållbarhets-, ekonomi- och ledningsfrågor för lantbruksrådgivare och lantbruksföretagare. Inom det tredje temat efterlyses projekt med fokus på kommunikation, rådgivning och förankring av kunskap för att kunskap som gäller klimatet i förhållande till jord- och skogsbruk och övrig markanvändning ska utnyttjas mer i praktiken. Inom det fjärde temat kan finansiering sökas för utveckling av beräkningar och utbildningsmaterial som gäller träbyggande och träprodukter som kolförråd. Det femte tema som finansiering kan sökas för är en utredning om en färdplan för åkrar på torvjordar och en utredning om byggande av träbroar.

Önskemålet är att projekten inleds tidigast i juli 2023, och de ska avslutas senast i september 2024. Man hoppas få ansökningar från en bred representation av aktörer som arbetar med yrken och utbildning inom jord- och skogsbruket, såsom yrkesläroanstalter och rådgivningsorganisationer.

Som stöd för potentiella sökande ordnas onsdagen den 12 april ett informationsmöte som är öppet för alla som är intresserade av att söka finansiering. Där är det möjligt att ställa frågor om utlysningen och ansökan. Närmare beskrivningar av utlysningens teman, anvisningar om hur man söker finansiering samt ett formulär för anmälan till informationsmötet finns i slutet av detta pressmeddelande.

Kompetens behövs för att klimatmålen ska nås

Genom den nya utlysningen av projektfinansiering vill man förbättra jord- och skogsbrukssektorns beredskap att övergå till verksamhetssätt som är mer hållbara med tanke på klimatet. Kompetensen inom markanvändningssektorn har en central roll även i genomförandet av den gröna omställningen.

Enligt en utredning som blev klar i februari har kompetensen inom jord- och skogsbruket en avgörande roll när det gäller att uppnå klimatmålen för markanvändningssektorn. I utredningen granskades olika sätt att främja åtgärderna i klimatplanen för markanvändningssektorn med hjälp av utbildning, kompetensutveckling, rådgivning och kommunikation. Viktiga utvecklingsobjekt som lyftes fram i utredningen var bland annat satsningar på ekonomikunskaper, tillgången till aktuella läromedel samt samarbetet mellan läroanstalter och forskare.

Närmare information om utlysningen

På finska, utlysningen på svenska publiceras 11.4.

Mer information:

Reetta Sorsa, ledande sakkunnig, samordnare för Fånga kolet, 029 516 2087, reetta.sorsa@gov.fi

Anmälan till informationsmötet https://ssl.eventilla.com/hakuinfo

Information om projekt som tidigare har finansierats genom Fånga kolet https://mmm.fi/sv/markanvandningssektorns-klimatplan/projekt

Utredningen om kompetensbehoven inom markanvändningssektorn (publicerad 2/2023, på finska)

Parlamentarisk bedömningsgrupp är enig om metoderna för att trygga livsmedelsproduktionen och verksamhetsbetingelserna för det finländska jordbruket

Den parlamentariska grupp för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter som regeringen tillsatte i juli 2022 har blivit klar med sitt uppdrag. Den överlämnade sin slutrapport till jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen i 29.3.2023.

Arbetsgruppen är enig om att de mål som bör prioriteras är att förbättra livsmedelskedjans verksamhetsförutsättningar, förbättra matproducenternas ställning i livsmedelskedjan samt säkerställa primärproduktionens långsiktiga verksamhetsförutsättningar.

Företagarinkomsten från jordbruket har visat en nedåtgående trend under nästan hela 2000-talet. Livsmedelskedjan har inte själv i tillräcklig grad lyckats upprätthålla jordbrukets lönsamhet vid nya och överraskande utmaningar, och problemen har förvärrats. Hur väl marknaden fungerar är enligt arbetsgruppen den viktigaste faktor som påverkar jordbrukets utvecklingsutsikter på lång sikt. För att förbereda sig på kommande utmaningar behövs lösningar som ökar hållbarheten samt ett bättre kunskapsunderlag.

Tidvis har det förekommit exceptionella marknadsstörningar, och sådana kan förväntas också i framtiden på grund av bland annat klimatförändringarna och den ökade internationella instabiliteten. Arbetsgruppen anser att livsmedelskedjan bör bli bättre på att själv klara av krissituationer i framtiden, i stället för att samhället upprepade gånger ska ingripa.

Åtgärderna för att nå målen innefattar både konkreta åtgärder som kan genomföras omedelbart och mer långsiktiga, strategiska åtgärder. För att livsmedelskedjan ska börja fungera bättre föreslås det att livsmedelsmarknadslagen, upphandlingslagen och konkurrenslagen ses över och att livsmedelsmarknadsombudsmannens rätt att få information utvidgas. För utredandet av marknadsförhållandena bör det reserveras sådana resurser som motsvarar verksamhetens krav. Dessutom föreslås det att livsmedelsexporten ska effektiviseras genom att den strategiska samordningen av exportfrämjandet koncentreras till en aktör och att tjänsterna till livsmedelsföretag som bedriver export förbättras.

En förutsättning för att matproducenternas ställning i livsmedelskedjan ska förbättras är att kedjan har en gemensam lägesbild, och för att skapa den behöver den ekonomiska statistikföringen utvecklas och ändamålsenliga resurser avsättas för den. För bevakningen av livsmedelskedjans kostnader föreslås att det skapas en indexmängd som beaktar kedjans olika delar. Om parterna kommer överens om det kan kostnadsindexen ge en objektiv mätare för villkoren för översyn av avtal i situationer då omständigheterna förändras. Dessutom föreslås det att rådgivning för bildandet av producentorganisationer som överensstämmer med EU-lagstiftningen effektiviseras och att det avsätts resurser för att meddela förhandsavgöranden.

För att försörjningsberedskapen och primärproduktionens verksamhetsförutsättningar ska förbättras på lång sikt föreslår arbetsgruppen att det utarbetas strategier för att minska det finländska jordbrukets beroende av importerade insatsvaror samt för att fastställa en nationell vision för livsmedelsproduktionen. Dessutom bör jordbruksbeskattningens så kallade utjämningsreservering för att främja beredskapen för investeringar uppdateras i takt med den strukturella utvecklingen. De konsekvenser som bytet av programperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan ha för jordbrukarnas likviditet bör lindras i den mån det är möjligt. Arbetet för att inrätta en djursjukdomsfond, vilket inletts under den gångna regeringsperioden, bör fullföljas. Det bör sökas nya metoder för att förbättra hanteringen av risker för skördeskador. Gruppen anser också att det finns ett behov av att trygga resurserna för fortsatt grundforskning om livsmedelsproduktionen, förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och utveckling av jordbrukarnas affärsmässiga kompetens.

Arbetsgruppen föreslår att målen och de åtgärder som behövs för att nå dem ska främjas i regeringsprogrammet för den regering som tillträder 2023.

Riksdagsledamoten Raimo Piirainen (sd) har varit ordförande och riksdagsledamöterna Ritva Elomaa (sannf) och Arto Satonen (saml) vice ordförande för den parlamentariska gruppen. Jyri Inha, lagstiftningsråd vid finansministeriet, har varit permanent sakkunnig i gruppen, och Osmo Rönty, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet och Olli Niskanen, gruppchef vid Naturresursinstitutet, har varit sekreterare för gruppen.

Arbetsgruppets slutrapportts (på finska)

Mera information: 
Konsutativ tjänsteman Osmo Rönty, JSM, tfn 0295162084, epost: osmo.ronty (@) gov.fi
Gruppchef Olli Niskanen, Luke, tfn 0295326025, epost: olli.niskanen @ luke.fi
 

MAKA-raportti 2023 pdf 373kB (på finska)

Stöden stärker livsmedelstryggheten och utvecklar det inhemska företagandet

Stöden stärker livsmedelstryggheten och utvecklar det inhemska företagandet

I fjol stöddes jordbruksproduktionen och utvecklingen av landsbygden i Finland med 2,13 miljarder euro. Finansiering fick bland annat jordbrukare, föreningar, företag, kommuner, organisationer, handel och industri, rådgivningsorganisationer samt forsknings- och utvecklingsorganisationer.

Merparten av stödet på 1,9 miljarder euro som utbetalades i fjol är jordbrukarstöd. Över en tredjedel av jordbrukarstöden betalades till landskapen Södra och Norra Österbotten samt till Egentliga Finland. I dessa landskap finns också största delen av gårdarna i Finland.

Utöver jordbrukarna stödde man bland annat investeringar i företag och sammanslutningar på landsbygden, betalade rådgivningsersättning och stöd till producentorganisationer, finansierade utbildnings-, utvecklings- och innovationsprojekt samt stödde distributionen av mjölk och frukt i skolor och daghem.

År 2022 fanns det sammanlagt 54 491 stödmottagare. Cirka 88 procent av stödmottagarna är gårdar. Antalet gårdar som fått stöd har minskat med nästan 4 procent sedan 2021.

Nästan hälften av summan på drygt två miljarder euro som riktas till utvecklingen av jordbruket och landsbygden är EU-finansiering. Den andra hälften av summan består av en andel som Finland finansierar nationellt.

Mer än hälften av all EU-finansiering som Finland får riktas till utvecklingen av jordbruket och landsbygden.

Alla uppgifter om EU-stöd som betalats 2022 finns i Livsmedelsverkets webbtjänst för EU-stöduppgifter.

Stöden är en del av den totala beredskapen – tilläggsstödet säkerställde produktionen under krisåret

Enligt de allmänna principerna för den övergripande säkerheten tryggas befolkningens funktionsförmåga och välfärd i alla situationer. Med hjälp av stöd kan vi upprätthålla försörjningsberedskapen och självförsörjningen av mat i krissituationer och i beredskapen inför kriser.

Livsmedelsverket betalade 2022 ett tilläggsstöd på cirka 160 miljoner euro till gårdarna. Stödet var en del av försörjningsberedskapspaketet på drygt 300 miljoner euro för jordbruket. De övriga delarna av paketet bestod av tilläggsstöd till gårdarna via skatteförvaltningen och finansiering av åtgärder gällande försörjningsberedskapen på längre sikt. Med stödet säkerställdes kontinuiteten i den inhemska matproduktionen i en situation där priserna på gödsel, energi och foder steg historiskt kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina.

–I den historiska omvälvningen av marknaderna och i synnerhet av insatspriserna har även den mycket förtalade jordbrukspolitiken i EU visat sitt centrala syfte. God och säker mat har i huvudsak kunnat säkerställas utan störningar från primärproduktionen till konsumenterna. Samtidigt påskyndas till exempel investeringar som förbättrar självförsörjningen av näringsämnen och energi på ett betydande sätt för att stärka försörjningsberedskapen, konstaterar konsultativ tjänsteman Martti Patjas.

I Finlands nordliga odlingsförhållanden och med höga produktionskostnader skulle en inhemsk matproduktion av nuvarande omfattning inte vara möjlig utan jordbrukarstöd ens under normala marknadsförhållanden.

Även om Finlands livsmedelsproduktion delvis är beroende av import, äter finländarna huvudsakligen mat som producerats i Finland. Enligt Naturresursinstitutet är över 70 procent av den mat som äts i Finland inhemsk.

Stöd till förnybara och effektivare energilösningar med EU-finansiering

En livskraftig landsbygd är livsviktig med tanke på försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten i vårt land. Med stöden förnyas och utvecklas jordbruket och andra näringar på landsbygden. År 2022 betalades över 16 miljoner euro till gårdar och andra landsbygdsföretag för energiinvesteringar. De förbättrade företagens uthållighet när energipriserna steg och påskyndade samtidigt övergången till förnybara och effektivare energilösningar.

Även genom rådgivning främjades energieffektiviteten på gårdarna. Rådgivningstjänsterna för gårdar förbättrade också jordbrukarnas kompetens i frågor gällande till exempel klimat, miljö och djurens välbefinnande samt gjorde nya forskningsrön till en del av gårdarnas vardagliga arbete. År 2022 betalades sammanlagt 8,7 miljoner euro i rådgivningsersättning.

Stöden för landsbygden och jordbruket har positiva effekter på landskapens och kommunernas ekonomi. Effekterna begränsas inte enbart till de företag som fått finansiering, eftersom de företagen utvecklas och genererar arbetsplatser och skatteinkomster till regionen med sina upphandlingskedjor. Finansieringen för landsbygdsutveckling är ofta en faktor som möjliggör eller påskyndar företagets investeringar.

Med finansiering för landsbygdsutveckling har man dessutom byggt supersnabba bredbandsförbindelser som förbättrar tillgången till tjänster och skapar förutsättningar för företagande, samt stöder uppkomsten av innovationer både inom primärproduktionen och inom andra sektorer på landsbygden.

Finansieringen stöder sig på regionalt beslutsfattande

Stöd för jordbruk och landsbygden söks via Livsmedelsverkets e-tjänst. Besluten om finansieringen fattas i huvudsak av kommunerna och NTM-centralerna. Leader-finansierade projekt väljs ut i lokala Leader-grupper. Livsmedelsverket betalar ut stöden utifrån kommunernas och NTM-centralernas beslut. Marknadsstöd, såsom skolmjölk- och fruktstöd, beviljas av Livsmedelsverket.

Finansieringen är förknippad med villkor som de sökande ska uppfylla. Genom övervakning av stöden säkerställs dessutom att stödmottagarna följer villkoren.



Läs mer om stöd som utbetalats 2022

Nya fördelar med den gemensamma nätverksplattformen

På Landsbygdsnätverkets och AgriHubis nätverksplattform införs hela tiden nya funktioner som vi hoppas ökar användarnas tillfredsställelse och användningen av plattformen.

Projektkort som en liten webbplats

– Projektregistret kommer att innehålla jordbruksfondens alla utvecklingsprojekt och en stor del av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens projekt. Varje projekt har ett eget projektkort som man kan använda som en liten webbplats för projektet – där kan man uppdatera projektets aktuella uppgifter eller lägga till projektets slutrapport, berättar nätverkskoordinator Tuomas Metsäniemi.

– Vi hoppas att så många som möjligt tar projektkorten i bruk. Vi har redan nu varit mycket nöjda med hur mycket projektregistret används. Till registret kommer man även från överraskande webbsidor och också med Google-sökning när människor söker efter information om någonting.

Målet är att alla projektledare tar projektkort i bruk och projektinformationen således blir betydligt lättare att hitta.

Profilen i ordning – lista dina intressen

När du loggar in, meddelar nätverksplattformen vad som har hänt med dina intressen och hjälper dig att hitta evenemang och innehåll som är viktiga för dig. Därför är det viktigt att ha profilen i ordning så att du får aviseringar om just de teman du är intresserad av.

I fortsättningen får du ett sammandrag av dem till e-posten en gång i veckan. Sammandraget hamnar lätt i skräppostmappen beroende på e-postprogrammet, så kolla din skräppost under de närmaste veckorna och markera meddelanden från nätverket som tillåtna.

Evenemangskalendern är nätverksplattformens populäraste verktyg, och därför får du förmodligen flest meddelanden om evenemang. Meddelanden skickas alltså på basis av vilka teman du har listat i din profil. 

När du väljer till exempel jordbruk som tema när du skapar ett evenemang, får användare som listat jordbruk i sina intressen en avisering om evenemanget. Detsamma gäller även andra innehållstyper som evenemang, nyheter och bloggar.

Fortsättning i en diskussionsgrupp?

Plattformen har redan ett stort antal diskussionsgrupper där diskussionen kunde vara livligare. En fördel med gruppen är till exempel att man på en gång kan vända sig till experter eller sakkunniga inom samma ämne och fråga dem alla i gruppen utan att behöva skicka ett e-postmeddelande till alla.

I webbinariernas förlovade land kan man fortsätta diskussion efter webbinariet i en diskussionsgrupp.

  • Ta i bruk nätverksplattformens funktioner som utvecklas kontinuerligt
  • Tipsa om dina förbättringsförslag i gruppen för respons och utvecklingsidéer.
  • Vi är redan över tusen registrerade på nätverksplattformen, det vill säga farten ökar!

Ny forskning: ”Arbetskraft och produktivitet på jordbruk och hortikultur”

Syftet med studien “Arbetskraft och produktivitet på jordbruk och hortikultur (Arbetskraft)” var att samla och sprida information om goda praxis och utvecklingsbehov för att leda, nuförtiden ofta mångkulturella, arbetsgrupper på lantgårdar och trädgårdar.

Materialet samlades in genom två online enkäter, varav den ena gjordes för arbetsgivare och den andra för anställda arbetstagare. Resultaten betonar de viktigaste och ömsesidigt stödjande svaren från 187 arbetsgivare och 100 arbetstagare. Arbetsgivaren är enligt lag förpliktad att ge introduktion och arbetshandledning till sina arbetstagare samt skaffa dem företagshälsovård oberoende av arbetsförhållandets art och varaktighet.

Introduktion avser åtgärder som hjälper en ny arbetstagare att lära känna sin arbetsplats, dess sätt, människor och förväntningar på arbetet. Arbetshandledning innefattar däremot saker som rör själva arbetet och hur det ska utföras korrekt och säkert.

Företagshälsovård innefattar hälsoundersökningar, arbetsplatsundersökningar, åtgärdersom stöder arbetsförmågan samt utredning av sjukdomar och symptom som är relaterade till arbetet.

Enligt resultaten har många arbetsgivare utvecklingsbehov när det gäller introduktion och arbetshandledning i arbetet för arbetstagare, bland annat daglig ledning såsom kommunikation. Skriftliga instruktioner på språk som arbetstagarna förstår, upprepad muntlig instruktion, ex-
empel på arbetsprestationer, konstruktiv feedback samt gemensamma WhatsApp-grupper är beprövade metoder.

Dessutom borde många arbetsgivare informera bättre om företagshälsovård eller de relaterade praktiker för arbetstagarna eller överhuvudtaget skaffa dessa tjänster till sina arbetstagare. Situationen är bättre när det gäller trädgårdar än på lantgårdar för alla ovanstående faktorer.

Enligt en undersökning bland anställda är över hälften vanligtvis motiverade i sitt arbete, något över en fjärdedel är det ibland och var tionde är inte vanligtvis motiverad i sitt arbete. Situationen är bättre på lantgårdar än på trädgårdar. Motivationen främjas bland annat genom att trivas på jobbet, med arbetsgruppen eller jobbets mångsidighet. Tydliga mål och möjligheter att påverka arbetet, samt kompetens och upplevd betydelsefullhet av arbetet främjar också motivationen.

Det frågades i båda undersökningarna om arbetsvälbefinnande, till exempel om anställda kan återhämta sig tillräckligt från arbetet, om det finns regelbundna och personliga mål- och feedback-samtal och om det ordnas gemensamma arbetsvälbefinnande-evenemang. Även i dessa avseenden är situationen bättre på lantgårdar än på trädgårdar. Att främja arbetsmotivation och annat arbetsvälbefinnande kräver dock kontinuerlig insats från alla arbetsgivare.

I resultatdelen av publikationen finns checklistor och exempel på bra praxis för introduktion, arbetshandledning och dagligt ledarskap. Det finns också en tydlig checklista och exempel på att främja arbetsmotivation och annat arbetsvälbefinnande.

Utländska arbetstagare behöver särskild uppmärksamhet på dessa områden. Att leda med eget exempel, jämlik behandling av arbetstagare samt regelbunden och öppen kommunikation, lyssnande och feedback från båda parter är goda ledarskapspraxis även för att lösa utmaningar som uppstår på grund av kulturella skillnader.

Studien genomfördes av Arbetseffektivitetsföreningen (TTS Työtehoseura) och finansierades
av jord- och skogsbruksministeriet.

Översättning: ChatGPT och Janne Karttunen

Rapport på finska: https://www.tts.fi/files/5549/Tyoyhteison_johtaminen_maa-_ja_puutarha-aloilla_467.pdf

Mer information:

Janne Karttunen

Arbetseffektivitetsföreningen, TTS Työtehoseura

janne.karttunen@tts.fi

044 7143 689

Producentorganisationen är ett verktyg för att stärka primärproducentens ställning på marknaden – finskspråkigt evenemang 22.3. i Tammerfors

Livsmedelsverket beskriver producentorganisationen på följande sätt: ”En producentorganisation är en sammanslutning som bildas av producenter av en viss jordbruksprodukt på initiativ av dem själva. Producentorganisationen förverkligar mål som gäller medlemmarnas produktion av jordbruksprodukter. Målet kan vara att hjälpa medlemmarna vid planering av produktionen, marknadsföring eller utveckling av odlingsmetoderna. Målet för systemet med producentorganisationer är att stärka producenternas marknadsställning.”

Den 22 mars ordnas ett finskspråkigt evenemang om producentorganisationer i Tammerfors. Evenemanget kommer att fokusera på frågor och perspektiv som rör producentorganisationer. Du kan också delta på distans i förmiddagssessionen. Läs mer om evenemanget på finska: https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/lisaa-yhteistyota-lisaa-kannattavuutta-tuottajille-webinaari-ja-verkostoitumistilaisuus/.