Cybersäkerhet i primärproduktionen – informationspaket publicerat

Gårdarna övervakas alltmer på distans och smarta system används – och för att använda dem på ett säkert sätt måste cybersäkerheten utvecklas aktivt. Konkreta instruktioner och och riktlinjer hjälper till att förbereda sig för säkerhetshot i den digitala miljön på gården och i trädgården.

Ett nytt informationspaket innehåller en checklista för företagare och arbetstagare inom primärproduktionen. Checklistan hjälper dig att identifiera områden som kan förbättras på din gård och åtgärder som kan kräva hjälp av en extern expert.

Ladda ner informationspaketet: Infopaket om jordbrukets cybersäkerhet

Prat om trädgårdsodling och ekonomi -podcastserie har publicerats

Podcastserien Prat om trädgårdsodling och ekonomi – Prat om trädgårdsodling och ekonomi har publicerats i sin helhet.

I poddarna delas idéer och forskning om trädgårdsodlingens roll i samhället, arbetsfrågor, lönsamhet och ny teknik. De diskuterar de utmaningar som sektorn står inför och lösningar för att förbättra lönsamheten.

Podcastarna kompletteras av en diskussionsgrupp på AgriHubis plattformen, där alla intresserade kan registrera sig och delta i debatten om sektorns framtid och föreslå nya ämnen och gäster för poddarna.

Avsnitt 6 är på svenska och de andra avsnitten är på finska. Poddarna finns på Lukes kanal i Soundcloud, i Spotify och i Apple Podcasts.

Greppa Marknaden-studieresan till Danmark och Sverige

Text och foto: Annika Söderholm-Emas

Greppa Marknaden-studieresan som var tänkt att genomföras redan före coronapandemin kunde äntligen gå av stapeln den 1–3 november. Trettiofem intresserade deltog på en intensiv och informativ resa där resmålen varvades med trevlig samvaro och tankeutbyte. Största delen av deltagarna var aktiva jordbrukare.

Jan Laustsen vid Landbrug & Fødevarer berättar om det danska jordbruket.

Vårt första besöksmål var Landbrug & Fødevarer, som är en intresseorganisation som representerar odlarna, producenterna, livsmedelsföretagen och agroindustrin. Där berättade Jan Laustsen om det danska jordbruket och dess situation idag.

189 000 personer är sysselsatta inom danska jordbruket och 50 000 är sysselsatta inom relaterade industrier, varav livsmedelsklustret står för det största kompetensklustret. Av Danmarks totala areal är 60 procent odlingsmark, och den danska jordbruksproduktion är så stor att av mer än 70 procent går till export. Svinkött, mjölkprodukter, fisk och skaldjur står för mer än hälften av exportvärdet från livsmedelsklustret.

Ca 12,5 procent av Danmarks totala areal är skog. Som jämförelse kan nämnas att Finlands yta täcks till 75 procent av skog och ungefär 7,5 procent är odlingsmark. De små arealerna av skogsmark i Danmark är närmast för rekreationsbruk. Det danska jordbruket står inför många utmaningar, varav en är trycket från allmänheten för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Många unga odlare är öppna med hur de arbetar, och visar för allmänheten hur precisionsbesprutningen minskar behovet av pesticider. Detta är en god motvikt mot propaganda som förekommer mot växtskyddsmedel i pressen. Danska bönder producerar 10–12 miljoner ton spannmål per år, huvudsakligen höstvete och vårkorn, varav den senare även används till grisfoder.  Av de odlade grödorna är 60 procent höst- och 40 procent vårgrödor. Storbritanniens utträde ur EU har inte påverkat exporten av griskött, mängden ligger på samma nivå som tidigare år. 55 procent av de danska odlarna är övervägande yngre, under 40 år.

Enligt Jacob Neergaard sprids precisionsodling snabbt bland odlarna, 55 procent av odlare under 40 års ålder använde sig av tekniken år 2022. Av alla odlare var andelen 37 procent. Räknat i areal är det 70 procent av odlade arealen som det används teknologi för precisionsodling, men på endast 36 procent av gårdarna. Precisionsgödsling minskar kväveavrinningen och ökar effektiviteten i odlingen. Enligt Neergaard kunde precisionsodling vara en lösning för att klara av miljöbestämmelserna och även vara ett alternativ till täckgrödor. Precisionsodlingen utvecklas nu snabbt och hopp finns om att dess potential skulle uppmärksammas på myndighetsnivå.

Neergaard nämnde att i sockerbetsodling kan upp till 60 procent mindre växtskyddsmedel användas om sockerbetan endast besprutas i raderna (på en bredd på 18 cm) och radmellanrummen luckras mekaniskt. Punkt besprutning kunde ge en minskning på 90 procent av glyfosat vid besprutning av fläckar med tistel i fältet. Applikationer finns utvecklade för detta, men EU: lagstiftning tillåter ännu i detta skede inte besprutning med drönare.

Allmänhetens uppfattning om växtskyddsmedel påverkas negativt av pressen och odlarna har som motvikt börjat bli alltmer öppna med hur de besprutar sina odlingar för att påverka opinionen. De är själva öppna för alla metoder för att minska användningen av växtskyddsmedel. De minskar hellre självmant än med påtryckningar från myndighetsnivå.

Thomas Holst från Danska fröproducenterna berättade om nya informationsverktyg inom danska jordbruket. För precisionsapplikation av näringsämnen och växtskyddsmedel och för punktbesprutning används flera olika applikationer. Diagonalsådd går ut på precisionssådd där frönas exakta placering erbjuder möjlighet till radrensning i olika riktningar. Systemet krävde ännu finjusteringar för att fungera optimalt.

Delning av information mellan Universitet, från odlingsförsök och odlare är en viktig del vid utveckling av jordbruket. Danska näringsklustret inom Landbrug & Fødevarer satsar på delning och samarbete, från utbildning till företag, samarbete mellan privata sektorn och offentliga sektorn, hållbar intensifiering och livsmedels- och djursäkerhet. De satsar på att uppnå ett klimatneutralt jordbruks- och livsmedelskluster år 2050. Besöket vid Landbrug & Fødevarer upplevdes av studieresans deltagare som mycket intressant och allmänbildande, särskilt det att livsmedelsindustrin och producenterna var i samma intresseorganisation.

Humleodling och ölbryggning

Henrik Jönsson presenterade verksamheten vid Heddinge Drift AB i Staffanstorp. Odlarna i bolaget använder inga egna maskiner, utan endast bolagets. Kostnaden för maskinanvändningen räknas sedan ut efter verklig användning.  Vid behov finns även möjlighet för odlarna att inhandla maskin och förare på entreprenad för gårdens sysslor. Alla lantbrukare odlar efter egna växtföljder.  Heddinge Drift importerar även lantbruksmaskiner till Sverige för försäljning. Humleodlingen som börjat som en hobby har idag ökat till en humleodling på en halv hektar, som möjliggör en bryggning av 6000–10 000 liter öl per år. Bryggeriet är också beläget på gården, och för humlen finns en egen tröskhall, där humlekottarna kan torkas och packas. Humlekottarna och den gamla humletröskan från 1972, väckte deltagarnas intresse. Efter alla intresserade frågor framkom att humleodlingen är en ganska arbetsam process, men slutresultatet från odlingen uppskattades i bryggeriet.

Vid Heddinge Drift finns en halv hektar stor humleodling.

Maskinuthyrning, och dataprogram som stöd i odlingen

I Grästorp presenterade VD Torbjörn Djupmark Hedåkers säteri Ab:s verksamhet med jordbruk och maskinuthyrning.  Gården har växtodling på 670 hektar med huvudsakligen höstraps, höstvete och havre. och har extra anställda vid vårbruket. Maskinparken inne i maskinhallen intresserade många, och storleken imponerade på de flesta. År 2018 blev en ny torkanläggning klar på gården, som underlättade torkningen av spannmål. Med den nya torken kunde de nu förtorka spannmålet i luftningsfickor innan själva torkningen, och med en mer automatiserad torkningsanläggning minskade även arbetsinsatsen. Familjeföretaget driver även företaget Dataväxt AB som utvecklar dataprogram med precisionslösningar för jordbruket. Dataväxt har 52 anställda i 16 länder, företaget har 35 000 aktiva användare. Trimble autostyrning, CROPMAP, LOGMASTER är några av deras produkter som utvecklats för att hjälpa nordiska odlare. KLIMATKALKYLEN räknar ut växtodlingens klimatavtryck skiftesvis. Med autosync finns all info tillgänglig på alla odlarens maskiner och skärmar., och i realtid via direkt internetuppkoppling. Dataväxt AB:s föreläsning väckte stort intresse bland deltagarna.

Vid Hedåkers säteri Ab var maskinerna av imponerande kaliber

Mobil växtrådgivning

I Baden togs vi emot Eva Maria och Klas Friberg, de har 300 ha växtodling, vindkraft och oljeväxtodling. Svinfarmen berättade de om i korthet och sedan fick vi bekanta oss med Fredrik Tidströms företag Växtab Ab, och hans växtodlingsrådgivningsbil. Företaget är i en stor paketbil utrustad med modern teknik, och behövligt material för analyser för växtodling. Hans företagsidé är att odlaren skall få svaren genast på plats, och därmed kunna vidta åtgärder snabbt för att maximera skörden. Odlaren kan abonnera växtodlingsrådgivning för hela året eller välja att köpa rådgivning per timme. Deltagarna ställde många intressanta frågor till Tidström om tekniken och hur konceptet fungerade i praktiken.

Växtab:s växtodlingsrådgivningsbil med utrustning för växodlingsrådgivning på plats.

Varaslättens lagerhus

vid Varaslättens lagerhus gav VD Karl Delin deltagarna en överblick över verksamheten. De bedriver spannmålshandel, rådgivning och försäljning av insatsvaror för att skapa största kund- och bondenyttan. Varaslättens Lagerhus grundades 1930, och är ett kooperativ med ca 1950 medlemmar varav ca 1000 är aktiva spannmålsodlare. De har en stor lagerkapacitet och kan hantera ca 300 000 ton spannmål per år, och lagringskapaciteten är ca 165 000 ton. Vid vandringen genom anläggningarna imponerades deltagarna av lagrens storlek, och det att de äldsta lagrens utseende sparats.

De har eget åkeri, men hyr även in andra bilar när det är som brådast. Under skördetiden har de en maskinpark på 20 – 25 bilar, och de odlare som bor inom 10–20 km:s radie från Varaslättens lagerhus kör själva in sin skörd med traktor. För att få sälja sin skörd till VL måste inte odlaren vara medlem i kooperativet. Odlaren kan teckna ett arealbaserat odlingskontrakt med VL, och VL hanterar allt spannmål från den kontraktsarealen oavsett volym och kvalité. Priset för varan sätts i tre steg, ett delbetalningspris på 70 procent fastställs från det aktuella marknadspriset, och i december sätts ett pris utgående från vad VL har fått ut vid försäljningen av spannmålet. Efter detta kommer även efterlikvid som utgörs av det överskott som uppstått av VL verksamhet under året.

Då spannmålet kommer till VL tas prover och analyser för fastställande av kvalitet, provkostnaderna står odlaren för. I laboratoriet var det mycket snabb arbetstakt under högsäsong, men trivseln var trots det hög och var en populär arbetsplats för studerande. Föraren skickas efter det till rätt grop där spannmålet lastas av. Det finns möjlighet att få spannmålet torkat vid VL, ca 80 av spannmålet som kommer in är otorkat. Flera filer av bilar och traktorer väntar på tur under högsäsong, företagets egna och inhyrda transportbilar har förtur för att hålla transportkostnaderna nere för kunden. Vi kunde bara föreställa oss de köerna av bilar som bildades under högsäsong, nu såg vi bara flera filer utritade i asfalten utanför kontrollstationen.

Varaslättens lagerhus har byggts till många gånger sedan grundandet 1930. Varje lagerhus får namn (nummer) efter byggnadsåret.

Väderstad fabrik

Väderstads jordbruksmaskiner för jordbearbetning, såbäddsberedning eller sådd, började år 1962 med att Rune Stark byggde en sladd i stål i stället för av trä. Stål var vid det laget en uppgradering till hållbarare lantbruksredskap. 1966 byggdes en prototyp av en harv och lantbrukarna i nejden märkte att redskapen fungerade och ”Runes Mekaniska Verkstad”, som 1972 fick namnet Väderstad-Verken AB. Ännu idag är Väderstad ett familjeföretag som ägs av tre generationer och idag är företaget verksamt på flera kontinenter, bland annat i Kanada och USA. Största köparna av deras maskiner är Kanada, Tyskland och före invasionskriget av Ukraina, även Ryssland och Ukraina. Väderstad investerar i framtida tillväxt och den ganska nyligen tillbyggda fabriken vi fick en rundtur i började redan vara för liten. Nya planer för utvidgning av fabriksytan fanns redan.  År 2021 hade Väderstad 1900 anställda globalt.

Väderstads fabrik hade finska flaggan i topp för besökarna från Finland.

Hemåt med nya kunskaper

Efter Väderstadbesöket vände resenärerna hemåt mot Finland. Efter resan svarade resenärerna på en enkät om hur de upplevde resan. Några saker värda att nämna, som kom fram i svaren var att det var intressant hur svenskarna använde teknik på gårdarna för att få ner kostnaderna, att elektronik är viktigt, och att de svenska odlarna var positiva och hade framtidstro.

Lyssna på podden Framtidsodlarna

Hur jobbar unga jord- och skogsbrukare med hållbarhet – ekologiskt, ekonomisk, socialt och kulturellt? Vad innebär hållbarhet i bondens arbete med att odla mat? Det kan lyssnarna höra mera om i den tredje säsongen av poddserien Framtidsodlarna.

I den tredje säsongen av SLC:s poddserie Framtidsodlarna får lyssnarna under hösten och vintern möta tio unga jord- och skogsbrukare i någon del av Svenskfinland. De delar med sig av sina tankar om hållbarhet inom jord- och skogsbruket och vad hållbarhet innebär i deras dagliga arbete för att producera mat och sköta om skogen.

– Det är mycket fokus på olika hållbarhetsfrågor i samhället. I den tredje säsongen av Framtidsodlarna vill SLC lyfta fram och visa på det breda och aktiva hållbarhetsarbete som görs inom branschen, på gårdarna och inom skogsbruket t.ex. då det gäller att behålla näringsämnen i odlingsmarken, beakta biodiversitet eller gå in för förnybara energilösningar som samtidigt även stöder företagens ekonomiska hållbarhet, säger SLC:s kommunikationschef Mia Wikström.

I poddserien är det odlarna själva som kommer till tals, och nyfiken samtalspartner är poddredaktör Jens Berg.

I den tredje säsongens avsnitt medverkar jordbrukare Erik Perklén på Postis gård i Sjundeå, fårproducenterna Josefin och Dennis Norrback i Närpes, jord- och skogsbrukare samt landsbygdsföretagare Mickel Nyström i Korpo, mjölkproducent John Häger på Ranckens Ranch i Nykarleby, nybakade agrologen Alexandra Wasström i Borgå, ekomjölkproducenterna Tobias och Bjarne Mara i Korsholm, jordbrukare och företagare inom ridbranschen Mats Wikner i Kyrkslätt, äggproducent Alex Melin i Korsholm, fruktodlare Ben-Erik Daniels i Tjudö, Åland och växthusodlare Emma Granö-Ring i Närpes.

Framtidsodlarna har hittills laddats ner närmare 19 000 gånger. Podden finns på slc.fi/framtidsodlarna samt på Podbean och Spotify och här kan man också lyssna på de tidigare avsnitten av poddserien. Poddserien produceras av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC i samarbete med Montem

Mera information om podden ger SLC:s kommunikationschef Mia Wikström, tfn 050 355 3213 eller mia.wikstrom@slc.fi

Tillväxt med kunskap-webbinarium: Marknaden för jordbruks- och trädgårdsprodukter – hur ser marknaden ut?

Tillväxt med kunskap-webbinarium

Välkommen på webbinariet Marknaden för jordbruks- och trädgårdsprodukter – hur ser marknaden ut? Webbinariet är det första tvåspråkiga i en serie av fem aktuella webbinarier av AgriHubi, lantbruksföretagens kunskapsnätverk.

Tid: Fredagen den 25 november kl. 10.00 – 11.30

Plats: Teams

Program:

  • En titt på den finska matmarknaden, Pekka Kinnunen, PTT
  • Kasvistieto – Prisinformation för att stödja beslutsfattande, Miika Ilomäki, Frukt- och Bärodlarnas förbund
  • Den europeiska och globala marknadens betydelse för den finländska primärproduktionen, Csaba Jansik, Luke

Webbinariets ordförande: Rikard Korkman, SLC

Anförandet av Pekka Kinnunen och Csaba Jansik hålls på finska medan presentationerna visas på svenska.

Efter sakkunniganförandena finns det tid för frågor.

Webbinarierna är öppna för alla och kostnadsfria. Kom online och delta i diskussionen!

Anmäl Dig

Vägledning för partierna inför nästa regeringsperiod

Styrgrupperna för jordbruks kompetensnätverk AgriHubi och Finska ekologiska forskningsinstitutet utformade före sommaren sina ord på vägen inför nästa regeringsperiod. Under sommaren och hösten har riksdagsgrupperna fått ta del av vägledningarna.

AgriHubi fokuserade på tre teman, som är att stärka företagsledningskompetensen, främja smart lantbruk och använda datakällor och dataresurser på ett mer effektivt sätt.  För att åstadkomma snabb utveckling av jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland vill AgriHubi skapa en vision av dessa näringars omvärld 2040 och av den kompetens, forskning och rådgivning som behövs för att stödja primärproduktionen.

– De snabba omvärldsförändringar vi ser nu ställer företagarna på prov. Utöver klimatförändringarna har Rysslands krigshandlingar grumlat utsikterna för marknadsutvecklingen. Höjning av den ekonomiska kompetensen hjälper att analysera hur och under vilken tidsrymd olika förändringar påverkar affärsverksamheten. Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen skapar möjligheter till snabba framsteg inom smart lantbruk, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, som är samordnare för AgriHubi.

AgriHubi_nasta-regeringsperiod-2023_sveLataa

Anta beräkningar av produktionskostnader och lönsamhet för trädgårdsodling

Uppdaterade produktionskostnads- och lönsamhetsberäkningar för trädgårdsproduktion finns på finska på http://www.puutarhaekonomia.fi och på svenska på https://www.slf.fi/projekt/hortihub-projektet/. Beräkningarna är fritt tillgängliga för alla och kan laddas ner i excel-filformat.

På AgriHubis nätverksplattform finns en ny diskussionsgrupp ”Prat om Trädgårdsodling och Ekonomi”, där du kan hitta forskningsresultat och diskussionsinsikter om trädgårdsproduktion.

Var vänlig och delta gruppen – du får färsk information om teknik i trädgårdsproduktion och om ekonomin!

Finalisterna i programperiodens projekttävling har valts ut!

Finalisterna i projekttävlingen för programperioden 2014–2020 har valts ut. I tävlingen utses programperiodens mest verkningsfulla projekt och företag som utnyttjat företagsstöd i tre olika tävlingsklasser som baserar sig på landsbygdsprogrammets tre strategiska prioriteringar. Vinnarna belönas på Landsbygdsgalan i Kurikka 30.9.2022. Du kan rösta på din favorit genom att gå till Menti.com och lägga till koden 1759 9190 i startvyn. Att rösta är gratis och kräver ingen inloggning.

Finalisterna enligt tävlingsklass i den landsomfattande projekttävlingen är:

Bioekonomi och ett hållbart jordbruk

Aroniaförädling

NTM-centralen i Österbotten

Ab Finnish Superberries Oy förädlar ekologiskt producerad bäraronia till saft och mjöl. Förädlad bäraronia har ett större marknadsområde och intresserar ett större antal köpare. Företaget har lyckats göra bäraronian mer attraktiv som jordbruksprodukt och möjliggjort ett nytt alternativ för många odlare.

Genom att förädla bären till saft och mjöl kan man också bättre bevara bärens antioxidanter och vitaminer som är efterfrågade och påverkar priset. Samtidigt är förädlad bäraronia enklare att förvara, transportera, hantera i samband med vidareförädling och förpacka.

Efterfrågan på ”superfood” ökar ute i världen och bäraronia som odlas i Finland har en särställning som råvara, eftersom här råder gynnsamma väderleksförhållanden och geografiska förhållanden för odlingen. Bären mognar till färggranna hälsobomber under ljusa somrar och i ren och frisk luft.

Karuselliviljelyinnovaatio, Oy Hortimill Ltd

Karusellodlingsinnovation

Kehittämisyhdistys Liiveri ry

Genom karusellodlingsinnovationen ändras odlingen av lågvuxna växter såsom plantor, bär, örter, sallat och svamp radikalt, liksom också möjligheterna inom branschen. Systemet är det första i sitt slag i hela världen. Det löser många odlingsproblem och klimatmässiga utmaningar och gör det möjligt att digitalisera livsmedelsproduktionen och öka mångsidigheten på landsbygden. I systemet kan nästa alla odlingsfunktioner automatiseras, vilket medger också fjärrstyrning av dem. Karusellodlingsanläggningen möjliggör också för första gången snabb robotplockning som mäter sig rentav med en fysisk person vad gäller snabbhet och kvalitet.

Tack vare det patenterade växthuset med dubbel konstruktion får man en inbesparing på 50–70 % av energikostnaderna jämfört med traditionell växthusodling. Anordningen gör det också möjligt att odla lågvuxna växter till exempel i jordbrukets produktionsbyggnader som tagits ur bruk. Dessutom kan odlingen ersätta import av många frukter och grönsaker, eftersom utrustningen förlänger växtsäsongen och gör det möjligt att driva upp plantor.

Mikä data, maatalouden liiketoiminnan kehittäminen älykkäällä data-analytiikalla

Vilken data, utvecklande av jordbrukets affärsverksamhet genom smart dataanalytik

Landsomfattande EIP-projekt

I framtiden kommer de stora datamängderna att öka inom jordbruket. Det behövs därför smartare metoder för att analysera och presentera färdiga analyser i en lättbegriplig form. I MIKÄ DATA-projektet utvecklades en tjänst för smart dataanalys som utnyttjar den datamängd som fås från åkrar, effektiviserar odlingen, minskar miljöbelastningen och förbättrar lönsamheten. Genom projektet hittades lösningar på de behov som odlarna lyft fram, såsom behovet av att känna till jordarternas variationer, näringsnivåerna och utfallet av skördedata samt att genomgående hitta sätt att effektivisera åkerns produktivitet med hjälp av data.

Projektet stärkte forskningen och innovationerna och gjorde det lättare att sammanföra jordbrukare och forskningsorganisationer. Det samlade många kontakter som var intresserade av ämnet. Projektet gav en erfarenhet av att förstå markens komplexitet ur datasynvinkel och identifierade nya möjligheter att utnyttja data i precisionsodling.

Voimaa farmarille

Kraft till farmaren

NTM-centralen i Birkaland

Projektet Voimaa Farmarille är ett samarbetsprojekt som har ökat lantbruksföretagarnas och intressentgruppernas färdigheter att främja arbetshälsan på ett övergripande sätt. Målgruppen för projektet är lantbruksföretagare och andra företagare på landsbygden i Birkaland, deras familjemedlemmar och närstående.

Genom arbetet på gårdsnivå hjälper man gårdar som råkat i svårigheter att kartlägga orsakerna till situationen och lösa den på ett kontrollerat sätt med hjälp av ett lämpligt samarbetsnätverk. För att förebygga problem hjälper man gårdarna att kartlägga riskerna med den egna gårdens verksamhet och hitta metoder för att minska och förebygga riskerna. Projektet har utvecklat intressentgruppernas beredskap att i ett tidigare skede reagera på tecken som varslar om problem och styra gårdarna att söka hjälp i tid.

Utbyggnad av Biogasanläggning, företagsfinansiering Åland

Åland landskapsregering

För att dels få till en bättre rötningsprocess vid fabrikens biogasanläggning och dels ett bättre kretslopp för näringsämnen och vatten, ingår Orkla ett partnerskap med Haga Kungsgård. Det innebär att Haga Kungsgård levererar nötgödsel till Orkla för att göra nuvarande rötningsprocess effektivare och möjliggöra en dubblering av biogasproduktionen. I retur till Haga Kungsgård levererar Orkla dels biogödsel som är en restprodukt från rötningsprocessen och dels renat processavloppsvatten för bevattning av åkermark. Det här skapar ett cirkulärt kretslopp som har potential att utvecklas genom att i framtiden ansluta ytterligare lantbruksgårdar. Stödet har förbättrat konkurrenskraften för företaget och därmed också företagets leverantörer vilket skapar hållbarhet för både anställda, ägare och leverantörer. Projektet har skapat miljönytta och bidragit till införande av en cirkulärekonomisk lösning. Förädlingen av stallgödsel till biogasrötrest har också inneburit att samarbetsparners får del av ett effektivare gödsel som dessutom ger mindre besvär för grannar vid spridning i form av lukt och andra olägenheter som ren stallgödsel innebär. Satsningen har också lett till att trycket på samhällets avloppsreningsanläggning minskat.

Näringar, sysselsättning och företagande på landsbygden

RuokaSavo

MatSavolax

NTM-centralen i norra Savolax

Projektet RuokaSavo har i betydande grad främjat Norra Savolax landsbygdsvision att år 2020 vara ett internationellt känt matlandskap, Till följd av detta har regionen beviljats status som Europeisk Matregion (European Region of Gastronomy).

Projektet har ökat uppskattningen för lokal mat och matkultur: Det har gjort invånarna i norra Savolax mer medvetna om närproducerad mat och ökat uppskattningen för den lokala produktionen. Projektet har också i betydande grad främjat samarbetet mellan aktörerna inom livsmedels- och turistbranscherna i landskapet och ökat aktörernas professionalism.

Under inverkan av projektet inledde man en ny samarbetsform i ERG-nätverket med yrkeshögskolan Savonia och Kuopio stad, skapade en webbplatshelhet för TasteSavo, ansökte om ERG-titeln (European Region of Gastronomy) med en skriftlig ansökan, öppnade ERG-byrån i Kuopio centrum och fastställde tidpunkten för ERG-jubileumsåret 2020.

Kokkolan Nahka Oy-Karleby Läder Ab Alalajitelmien hyödyntäminen

Unyttjande av andrasorteringar

NTM-centralen i Österbotten

Kokkolan Nahka Oy är världsledande inom beredningen av älgskinn. Verksamheten omfattar insamling älgskinn från jaktföreningar i Norden och framställning av läder från början till slut. När det började bli olönsamt att förädla älgskinnens undersorteringar och spaltläder till skinn måste man hitta på något nytt. På så sätt uppstod tanken på att börja tillverka tuggben för hundar av de sämre delarna av lädret.

Påbörjandet av den nya verksamheten har varit mycket lönsamt och ett inspirerande projekt för företaget. I och med investeringen har företaget vuxit betydligt under de senaste tre åren. Investeringen har medfört nytta på två sätt, när företagets lönsamhet och sysselsättande effekt har förbättrats och man samtidigt har åstadkommit kostnadsbesparingar i form av minskade kemikalie- och avfallskostnader. Företaget har satsat mycket på grön och hållbar produktion. Företaget använder endast grön el i produktionen och allt organiskt slam och fast avfall omvandlas till biogas i en närliggande biogasanläggning.

HLS-Robo

NTM-centralen i Satakunta

Under HLS-Robo-projektet sammanfördes studerande och sakkunniga med företag som är verksamma på industrifältet i Satakunta, Birkaland och Egentliga Finland. På så sätt fick företagen nya lärdomar och tankemodeller, gjorde robotikinvesteringar och fick svar på bristen på kompetent arbetskraft. Samtidigt fick de studerande som svarat på företagens behov lära sig genom genuina utvecklingsarbeten för företagslivet, men de hittade också arbete och möjligheter till sysselsättning.

I och med projektet ökade kompetensen hos industriaktörerna och industriföretagarna i regionen, de studerande fick arbete och praktisk lärdom. Samtidigt bildades ett nätverk av 20 industriaktörer i regionen. Projektet bemötte också regionens problem, såsom den minskande befolkningen och tillgången på arbetskraft. Med hjälp av projektet fick också landsbygdsområdets företag nya verktyg för att förbättra den egna kompetensen, produktiviteten och konkurrenskraften.

Hakola Huonekalu Oy: Hakolan uusi toimintakonsepti

Hakolas nya verksamhetskoncept

Suupohjan Kehittämisyhdistys ry

Hakola Huonekalu Oy tillverkar olika möbler, till exempel soffor, fåtöljer, sängar och andra beklädda produkter samt trämöbler. Med tiden inverkade globaliseringen och förändringarna i människors konsumtionsvanor negativt på den traditionella möbelproduktionen och flera företag inom branschen blev tvungna att lägga ned sin verksamhet. Hakola Huonekalu Oy började modigt ändra på sin verksamhet och sökte också hjälp av experter. För företaget skapades ett helt nytt verksamhetskoncept som innebar att man byggde en ny distributionskanal – en egen nätbutik.

Produktionen anpassades också till kraven inom näthandeln. Man tillverkade inte längre färdiga produkter i lager, utan började framställa halvfabrikat av vilka man snabbt kan tillverka en produkt som motsvarar kundens önskemål och snabbt leverera en produkt till kunden. Företaget satsade också på produktdesignen. Genom åtgärderna fick företaget bättre lönsamhet och efter utvecklingsåtgärderna fick företagets verksamhet ett rejält uppsving.

#wildwonders

Vaara-Karjalan Leader ry

#wildwonders är ett gemensamt Leader-projekt för fyra länder och dess mål är att öka kompetensen kring vild mat, utnyttjandet av vild mat samt företagsverksamhet och produktutveckling som gäller mat från naturen.

Under projektets gång har det i varje partnerland (Finland, Lettland, Litauen, Skottland) skapats egna Vildmatsfestivaler. Modellen för festivalen har utvecklats i Ilomants i Norra Karelen. Konceptet för evenemanget genomförs bland annat i Skottland under namnet Scottish Wild Food Festival. Projektet har förenat tre länder kring samma ämne för att lära av varandra och uppmuntra företag och enskilda invånare på landsbygden att modigt utveckla idéer som gäller naturens håvor, ända fram till företagsverksamhet.

Livskraft och livskvalitet på landsbygden

Trokareita ja kylttyyriä

Langare och kultur

Outokaira Tuottamhan ry

Projektet Trokareita ja kylttyyriä har aktiverat kulturintresserade, utövande konstnärer och organisationer i regionen på ett aktivt och innovativt sätt. Det lämpade sig för många kulturaktörers behov: I projektet deltog såväl körer, balettdansare, teatrar, band som sånggrupper.

Projektet uppstod med inspiration av kulturaktörerna i regionen och för att svara på deras behov. Syftet med projektet var att öka kulturutövarnas kompetens och regionens attraktionskraft. Detta skedde genom att utöka kulturproduktionen och genom att i allt högre grad koppla samman kulturen med byturismen, till exempel genom att produktifiera berättelser som baserar sig på den lokala historien och kulturarvet till musik och olika korta föreställningar.

Rural Finland II -valtakunnallinen matkailun koordinaatiohanke

Landsomfattande samordningsprojekt för turism

Det landsomfattande samordningsprojektet för turismen, Rural Finland II, har gett ny och aktuell information för att utveckla turismen bland annat genom kommunikation och informationsförmedling.

Den nya webbläsarbaserade versionen av verktygen för turism är ett bra exempel på fungerande delning av information och verktyg till ett nationellt nätverk. Informationsutbytet har gagnat många aktörer, bland annat Visit Finland och regionala projektaktörer. På samordningsprojektets webbplats har det funnits aktuell och relevant information för arbetet med att utveckla turismen. Till exempel för projektplanering och projektidéer har det funnits mycket information i projektets databas.

Pessimismihanke

Pessimismprojekt

Oulujärvi Leader ry

I Pessimismprojektet har man skapat ett särpräglat kommunvarumärke som man velat ge omfattande synlighet med hjälp av digitala verktyg och sociala medier. Det unika fenomenet i sociala medier har också rönt stor internationell uppmärksamhet.

I projektet har man på ett exemplariskt sätt aktiverat unga att delta i föreningsverksamhet, skapa ett kommunvarumärke och öka synligheten med beaktande av de ungas styrkor och intressen. De unga har i hög grad deltagit i planeringen och genomförandet av projektet.

I projektet har man kunnat vända det negativa till positivt och genom ett nytt slag av kommunmarknadsföring fått synlighet för Puolanka kommun och besökare till orten. Samtidigt har man utvecklat och utökat kulturverksamheten på orten, känslan av samhörighet och gemenskap samt förbättrat serviceutbudet på orten och de ungas möjligheter till sysselsättning.

Mobiililuotsi (genomförae Ukipolis Oy)

Mobillotsen

Applikationen Mobillotsen, som är av ett helt nytt slag, hjälper invandrare, återflyttare och andra nya invånare som anländer till Nystadsregionen (Vakka-Suomi) att anpassa sig till den nya boendemiljön, bli hemmastadda och integreras där. Applikationen, som togs i bruk i januari 2022, överskrider servicesektorns och kommunernas gränser och hjälper människor att få tag på landsomfattande, kommunala och kommersiella tjänster och till exempelvis nya hobbyer.

Applikationen samlar basinformation om Finland och Nystadsregionen samt data från lokala företag och föreningar som hämtats via öppna gränssnitt. När uppgifterna kommer direkt från de servicedatalager som organisationerna själva uppdaterat, kräver applikationen inte kontinuerlig uppdatering av uppgifterna. Tack vare denna verksamhetsmodell är applikationen i sig lätt och tar inte mycket utrymme i telefonen.

Applikationen erbjuder också lokala små aktörer möjlighet att informera om sin verksamhet och på så sätt förbättra sin tillgänglighet – till exempel föreningar behöver inte egna webbsidor.

Koiraurheilukeskus Sievä

Hundsportcentret Sievä

Rieska-Leader ry

I investeringsprojektet har man skapat ett hundsportcentrum i en gammal fastighet. I sportcentret har det byggts en halvuppvärmd träningshall, som senare får konstgräs, samt två tränings-/tävlingsbanor som uppfyller de nationella måtten. Mormorsstugan på tomten restaurerades dessutom till en sällskapsstuga för föreningen. Stugan kan användas bland annat som föreläsnings-/kursplats, som inkvarteringslokal för domare/utbildare, som förvaringsplats för föreningens varor, som kantin och vid lägerövernattningar osv.

Projektet har skapat ett helt nytt slag av regional hobbyplats med besökare från ett vidsträckt område. Sportcentret har skapat omfattande hobbymöjligheter för olika hobbyer som utövas med hund, bland annat agility, lydnad, PK-grenar, nosework, utställningar, rallylydnad, nästan vad som helst. Projektet har gjort det möjligt att utveckla hundhobbyn i stor skala och fört med sig nya hobbyutövare i de olika grenarna.

Genom projektet har personer med hundar som hobby fått unika hobbymöjligheter, vilket permanent har förbättrat möjligheterna för invånarna i Sievi och i närliggande kommuner att utöva hundhobby och på så sätt ökat regionens dragningskraft.

Hur gick valet till?

NTM-centralen och regionens Leadergrupper bildade tillsammans en regionjury som valde ut de kandidater i regionen som skulle skickas till tävlingen. Varje region fick anmäla fem kandidater till tävlingen: Två företagsstöd (tävlingsserie 1 och 2) samt tre projekt (tävlingsserie 1, 2 och 3). Utöver de regionala kandidaterna hade NTM-centralen i Tavastland möjlighet att till varje tävlingsserie utse ett projekt bland de landsomfattande projekten, samordningsprojekten och EIP-projekten.

De mest verkningsfulla projekten och de företag som fått företagsstöd efterlystes i tre olika tävlingsserier:

1) Bioekonomi och ett hållbart jordbruk

2) Näringar, sysselsättning och företagande på landsbygden

3) Landsbygdens livskraft och livskvalitet.

Tävlingsserierna baserar sig på de tre strategiska prioriteringarna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Med hjälp av dem vill man lyfta fram programperiodens effekter:

1) Främja bioekonomin och som ett led i den bedriva jordbruk på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart sätt.

2) Diversifiera landsbygdsnäringar och förbättra sysselsättningen genom att man stärker företagens konkurrenskraft, skapar nytt företagande och hjälper företag att nätverka.

3) Förbättra landsbygdens livskraft och livskvalitet.

I bästa fall lyfter den regionala gallringsprocessen i samband med projekttävlingen också fram utmärkta metoder och sätt att lyfta fram genomslagskraften som kan utnyttjas i större utsträckning under den kommande perioden.