Förslag om handlingsplan för Finlands landsbygdsnätverk 2023–2027 har publicerats. Jord- och skogsbruksministeriet utarbetar handlingsplanen för landsbygdsnätverkets fondperiod 2023–2027, som godkänns av landsbygdsnätverkets styrgrupp.
Svara på enkäten och påverka handlingsplanen! Enkäten kan besvaras fram till den 9 december.
Hur jobbar unga jord- och skogsbrukare med hållbarhet – ekologiskt, ekonomisk, socialt och kulturellt? Vad innebär hållbarhet i bondens arbete med att odla mat? Det kan lyssnarna höra mera om i den tredje säsongen av poddserien Framtidsodlarna.
I den tredje säsongen av SLC:s poddserie Framtidsodlarna får lyssnarna under hösten och vintern möta tio unga jord- och skogsbrukare i någon del av Svenskfinland. De delar med sig av sina tankar om hållbarhet inom jord- och skogsbruket och vad hållbarhet innebär i deras dagliga arbete för att producera mat och sköta om skogen.
– Det är mycket fokus på olika hållbarhetsfrågor i samhället. I den tredje säsongen av Framtidsodlarna vill SLC lyfta fram och visa på det breda och aktiva hållbarhetsarbete som görs inom branschen, på gårdarna och inom skogsbruket t.ex. då det gäller att behålla näringsämnen i odlingsmarken, beakta biodiversitet eller gå in för förnybara energilösningar som samtidigt även stöder företagens ekonomiska hållbarhet, säger SLC:s kommunikationschef Mia Wikström.
I poddserien är det odlarna själva som kommer till tals, och nyfiken samtalspartner är poddredaktör Jens Berg.
I den tredje säsongens avsnitt medverkar jordbrukare Erik Perklén på Postis gård i Sjundeå, fårproducenterna Josefin och Dennis Norrback i Närpes, jord- och skogsbrukare samt landsbygdsföretagare Mickel Nyström i Korpo, mjölkproducent John Häger på Ranckens Ranch i Nykarleby, nybakade agrologen Alexandra Wasström i Borgå, ekomjölkproducenterna Tobias och Bjarne Mara i Korsholm, jordbrukare och företagare inom ridbranschen Mats Wikner i Kyrkslätt, äggproducent Alex Melin i Korsholm, fruktodlare Ben-Erik Daniels i Tjudö, Åland och växthusodlare Emma Granö-Ring i Närpes.
Framtidsodlarna har hittills laddats ner närmare 19 000 gånger. Podden finns på slc.fi/framtidsodlarna samt på Podbean och Spotify och här kan man också lyssna på de tidigare avsnitten av poddserien. Poddserien produceras av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC i samarbete med Montem
Mera information om podden ger SLC:s kommunikationschef Mia Wikström, tfn 050 355 3213 eller mia.wikstrom@slc.fi
Tillväxt med kunskap-webbinarium
Välkommen på webbinariet Marknaden för jordbruks- och trädgårdsprodukter – hur ser marknaden ut? Webbinariet är det första tvåspråkiga i en serie av fem aktuella webbinarier av AgriHubi, lantbruksföretagens kunskapsnätverk.
Tid: Fredagen den 25 november kl. 10.00 – 11.30
Plats: Teams
Program:
Webbinariets ordförande: Rikard Korkman, SLC
Anförandet av Pekka Kinnunen och Csaba Jansik hålls på finska medan presentationerna visas på svenska.
Efter sakkunniganförandena finns det tid för frågor.
Webbinarierna är öppna för alla och kostnadsfria. Kom online och delta i diskussionen!
Styrgrupperna för jordbruks kompetensnätverk AgriHubi och Finska ekologiska forskningsinstitutet utformade före sommaren sina ord på vägen inför nästa regeringsperiod. Under sommaren och hösten har riksdagsgrupperna fått ta del av vägledningarna.
AgriHubi fokuserade på tre teman, som är att stärka företagsledningskompetensen, främja smart lantbruk och använda datakällor och dataresurser på ett mer effektivt sätt. För att åstadkomma snabb utveckling av jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland vill AgriHubi skapa en vision av dessa näringars omvärld 2040 och av den kompetens, forskning och rådgivning som behövs för att stödja primärproduktionen.
– De snabba omvärldsförändringar vi ser nu ställer företagarna på prov. Utöver klimatförändringarna har Rysslands krigshandlingar grumlat utsikterna för marknadsutvecklingen. Höjning av den ekonomiska kompetensen hjälper att analysera hur och under vilken tidsrymd olika förändringar påverkar affärsverksamheten. Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen skapar möjligheter till snabba framsteg inom smart lantbruk, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, som är samordnare för AgriHubi.
PTT::s prognos om livsmedelsproduktionen och konsumentpriserna på mat påpekar att krisen på gårdsnivå lättar inte trots högre matpriser. För hela matkedjan är den kritiska faktorn under de närmaste månaderna tillgången och priset på el samt prisutvecklingen på gödsel.
Uppdaterade produktionskostnads- och lönsamhetsberäkningar för trädgårdsproduktion finns på finska på http://www.puutarhaekonomia.fi och på svenska på https://www.slf.fi/projekt/hortihub-projektet/. Beräkningarna är fritt tillgängliga för alla och kan laddas ner i excel-filformat.
På AgriHubis nätverksplattform finns en ny diskussionsgrupp ”Prat om Trädgårdsodling och Ekonomi”, där du kan hitta forskningsresultat och diskussionsinsikter om trädgårdsproduktion.
Var vänlig och delta gruppen – du får färsk information om teknik i trädgårdsproduktion och om ekonomin!
Finalisterna i projekttävlingen för programperioden 2014–2020 har valts ut. I tävlingen utses programperiodens mest verkningsfulla projekt och företag som utnyttjat företagsstöd i tre olika tävlingsklasser som baserar sig på landsbygdsprogrammets tre strategiska prioriteringar. Vinnarna belönas på Landsbygdsgalan i Kurikka 30.9.2022. Du kan rösta på din favorit genom att gå till Menti.com och lägga till koden 1759 9190 i startvyn. Att rösta är gratis och kräver ingen inloggning.
Finalisterna enligt tävlingsklass i den landsomfattande projekttävlingen är:
NTM-centralen i Österbotten
Ab Finnish Superberries Oy förädlar ekologiskt producerad bäraronia till saft och mjöl. Förädlad bäraronia har ett större marknadsområde och intresserar ett större antal köpare. Företaget har lyckats göra bäraronian mer attraktiv som jordbruksprodukt och möjliggjort ett nytt alternativ för många odlare.
Genom att förädla bären till saft och mjöl kan man också bättre bevara bärens antioxidanter och vitaminer som är efterfrågade och påverkar priset. Samtidigt är förädlad bäraronia enklare att förvara, transportera, hantera i samband med vidareförädling och förpacka.
Efterfrågan på ”superfood” ökar ute i världen och bäraronia som odlas i Finland har en särställning som råvara, eftersom här råder gynnsamma väderleksförhållanden och geografiska förhållanden för odlingen. Bären mognar till färggranna hälsobomber under ljusa somrar och i ren och frisk luft.
Karusellodlingsinnovation
Kehittämisyhdistys Liiveri ry
Genom karusellodlingsinnovationen ändras odlingen av lågvuxna växter såsom plantor, bär, örter, sallat och svamp radikalt, liksom också möjligheterna inom branschen. Systemet är det första i sitt slag i hela världen. Det löser många odlingsproblem och klimatmässiga utmaningar och gör det möjligt att digitalisera livsmedelsproduktionen och öka mångsidigheten på landsbygden. I systemet kan nästa alla odlingsfunktioner automatiseras, vilket medger också fjärrstyrning av dem. Karusellodlingsanläggningen möjliggör också för första gången snabb robotplockning som mäter sig rentav med en fysisk person vad gäller snabbhet och kvalitet.
Tack vare det patenterade växthuset med dubbel konstruktion får man en inbesparing på 50–70 % av energikostnaderna jämfört med traditionell växthusodling. Anordningen gör det också möjligt att odla lågvuxna växter till exempel i jordbrukets produktionsbyggnader som tagits ur bruk. Dessutom kan odlingen ersätta import av många frukter och grönsaker, eftersom utrustningen förlänger växtsäsongen och gör det möjligt att driva upp plantor.
Vilken data, utvecklande av jordbrukets affärsverksamhet genom smart dataanalytik
Landsomfattande EIP-projekt
I framtiden kommer de stora datamängderna att öka inom jordbruket. Det behövs därför smartare metoder för att analysera och presentera färdiga analyser i en lättbegriplig form. I MIKÄ DATA-projektet utvecklades en tjänst för smart dataanalys som utnyttjar den datamängd som fås från åkrar, effektiviserar odlingen, minskar miljöbelastningen och förbättrar lönsamheten. Genom projektet hittades lösningar på de behov som odlarna lyft fram, såsom behovet av att känna till jordarternas variationer, näringsnivåerna och utfallet av skördedata samt att genomgående hitta sätt att effektivisera åkerns produktivitet med hjälp av data.
Projektet stärkte forskningen och innovationerna och gjorde det lättare att sammanföra jordbrukare och forskningsorganisationer. Det samlade många kontakter som var intresserade av ämnet. Projektet gav en erfarenhet av att förstå markens komplexitet ur datasynvinkel och identifierade nya möjligheter att utnyttja data i precisionsodling.
Kraft till farmaren
NTM-centralen i Birkaland
Projektet Voimaa Farmarille är ett samarbetsprojekt som har ökat lantbruksföretagarnas och intressentgruppernas färdigheter att främja arbetshälsan på ett övergripande sätt. Målgruppen för projektet är lantbruksföretagare och andra företagare på landsbygden i Birkaland, deras familjemedlemmar och närstående.
Genom arbetet på gårdsnivå hjälper man gårdar som råkat i svårigheter att kartlägga orsakerna till situationen och lösa den på ett kontrollerat sätt med hjälp av ett lämpligt samarbetsnätverk. För att förebygga problem hjälper man gårdarna att kartlägga riskerna med den egna gårdens verksamhet och hitta metoder för att minska och förebygga riskerna. Projektet har utvecklat intressentgruppernas beredskap att i ett tidigare skede reagera på tecken som varslar om problem och styra gårdarna att söka hjälp i tid.
Åland landskapsregering
För att dels få till en bättre rötningsprocess vid fabrikens biogasanläggning och dels ett bättre kretslopp för näringsämnen och vatten, ingår Orkla ett partnerskap med Haga Kungsgård. Det innebär att Haga Kungsgård levererar nötgödsel till Orkla för att göra nuvarande rötningsprocess effektivare och möjliggöra en dubblering av biogasproduktionen. I retur till Haga Kungsgård levererar Orkla dels biogödsel som är en restprodukt från rötningsprocessen och dels renat processavloppsvatten för bevattning av åkermark. Det här skapar ett cirkulärt kretslopp som har potential att utvecklas genom att i framtiden ansluta ytterligare lantbruksgårdar. Stödet har förbättrat konkurrenskraften för företaget och därmed också företagets leverantörer vilket skapar hållbarhet för både anställda, ägare och leverantörer. Projektet har skapat miljönytta och bidragit till införande av en cirkulärekonomisk lösning. Förädlingen av stallgödsel till biogasrötrest har också inneburit att samarbetsparners får del av ett effektivare gödsel som dessutom ger mindre besvär för grannar vid spridning i form av lukt och andra olägenheter som ren stallgödsel innebär. Satsningen har också lett till att trycket på samhällets avloppsreningsanläggning minskat.
MatSavolax
NTM-centralen i norra Savolax
Projektet RuokaSavo har i betydande grad främjat Norra Savolax landsbygdsvision att år 2020 vara ett internationellt känt matlandskap, Till följd av detta har regionen beviljats status som Europeisk Matregion (European Region of Gastronomy).
Projektet har ökat uppskattningen för lokal mat och matkultur: Det har gjort invånarna i norra Savolax mer medvetna om närproducerad mat och ökat uppskattningen för den lokala produktionen. Projektet har också i betydande grad främjat samarbetet mellan aktörerna inom livsmedels- och turistbranscherna i landskapet och ökat aktörernas professionalism.
Under inverkan av projektet inledde man en ny samarbetsform i ERG-nätverket med yrkeshögskolan Savonia och Kuopio stad, skapade en webbplatshelhet för TasteSavo, ansökte om ERG-titeln (European Region of Gastronomy) med en skriftlig ansökan, öppnade ERG-byrån i Kuopio centrum och fastställde tidpunkten för ERG-jubileumsåret 2020.
Unyttjande av andrasorteringar
NTM-centralen i Österbotten
Kokkolan Nahka Oy är världsledande inom beredningen av älgskinn. Verksamheten omfattar insamling älgskinn från jaktföreningar i Norden och framställning av läder från början till slut. När det började bli olönsamt att förädla älgskinnens undersorteringar och spaltläder till skinn måste man hitta på något nytt. På så sätt uppstod tanken på att börja tillverka tuggben för hundar av de sämre delarna av lädret.
Påbörjandet av den nya verksamheten har varit mycket lönsamt och ett inspirerande projekt för företaget. I och med investeringen har företaget vuxit betydligt under de senaste tre åren. Investeringen har medfört nytta på två sätt, när företagets lönsamhet och sysselsättande effekt har förbättrats och man samtidigt har åstadkommit kostnadsbesparingar i form av minskade kemikalie- och avfallskostnader. Företaget har satsat mycket på grön och hållbar produktion. Företaget använder endast grön el i produktionen och allt organiskt slam och fast avfall omvandlas till biogas i en närliggande biogasanläggning.
NTM-centralen i Satakunta
Under HLS-Robo-projektet sammanfördes studerande och sakkunniga med företag som är verksamma på industrifältet i Satakunta, Birkaland och Egentliga Finland. På så sätt fick företagen nya lärdomar och tankemodeller, gjorde robotikinvesteringar och fick svar på bristen på kompetent arbetskraft. Samtidigt fick de studerande som svarat på företagens behov lära sig genom genuina utvecklingsarbeten för företagslivet, men de hittade också arbete och möjligheter till sysselsättning.
I och med projektet ökade kompetensen hos industriaktörerna och industriföretagarna i regionen, de studerande fick arbete och praktisk lärdom. Samtidigt bildades ett nätverk av 20 industriaktörer i regionen. Projektet bemötte också regionens problem, såsom den minskande befolkningen och tillgången på arbetskraft. Med hjälp av projektet fick också landsbygdsområdets företag nya verktyg för att förbättra den egna kompetensen, produktiviteten och konkurrenskraften.
Hakolas nya verksamhetskoncept
Suupohjan Kehittämisyhdistys ry
Hakola Huonekalu Oy tillverkar olika möbler, till exempel soffor, fåtöljer, sängar och andra beklädda produkter samt trämöbler. Med tiden inverkade globaliseringen och förändringarna i människors konsumtionsvanor negativt på den traditionella möbelproduktionen och flera företag inom branschen blev tvungna att lägga ned sin verksamhet. Hakola Huonekalu Oy började modigt ändra på sin verksamhet och sökte också hjälp av experter. För företaget skapades ett helt nytt verksamhetskoncept som innebar att man byggde en ny distributionskanal – en egen nätbutik.
Produktionen anpassades också till kraven inom näthandeln. Man tillverkade inte längre färdiga produkter i lager, utan började framställa halvfabrikat av vilka man snabbt kan tillverka en produkt som motsvarar kundens önskemål och snabbt leverera en produkt till kunden. Företaget satsade också på produktdesignen. Genom åtgärderna fick företaget bättre lönsamhet och efter utvecklingsåtgärderna fick företagets verksamhet ett rejält uppsving.
Vaara-Karjalan Leader ry
#wildwonders är ett gemensamt Leader-projekt för fyra länder och dess mål är att öka kompetensen kring vild mat, utnyttjandet av vild mat samt företagsverksamhet och produktutveckling som gäller mat från naturen.
Under projektets gång har det i varje partnerland (Finland, Lettland, Litauen, Skottland) skapats egna Vildmatsfestivaler. Modellen för festivalen har utvecklats i Ilomants i Norra Karelen. Konceptet för evenemanget genomförs bland annat i Skottland under namnet Scottish Wild Food Festival. Projektet har förenat tre länder kring samma ämne för att lära av varandra och uppmuntra företag och enskilda invånare på landsbygden att modigt utveckla idéer som gäller naturens håvor, ända fram till företagsverksamhet.
Langare och kultur
Outokaira Tuottamhan ry
Projektet Trokareita ja kylttyyriä har aktiverat kulturintresserade, utövande konstnärer och organisationer i regionen på ett aktivt och innovativt sätt. Det lämpade sig för många kulturaktörers behov: I projektet deltog såväl körer, balettdansare, teatrar, band som sånggrupper.
Projektet uppstod med inspiration av kulturaktörerna i regionen och för att svara på deras behov. Syftet med projektet var att öka kulturutövarnas kompetens och regionens attraktionskraft. Detta skedde genom att utöka kulturproduktionen och genom att i allt högre grad koppla samman kulturen med byturismen, till exempel genom att produktifiera berättelser som baserar sig på den lokala historien och kulturarvet till musik och olika korta föreställningar.
Landsomfattande samordningsprojekt för turism
Det landsomfattande samordningsprojektet för turismen, Rural Finland II, har gett ny och aktuell information för att utveckla turismen bland annat genom kommunikation och informationsförmedling.
Den nya webbläsarbaserade versionen av verktygen för turism är ett bra exempel på fungerande delning av information och verktyg till ett nationellt nätverk. Informationsutbytet har gagnat många aktörer, bland annat Visit Finland och regionala projektaktörer. På samordningsprojektets webbplats har det funnits aktuell och relevant information för arbetet med att utveckla turismen. Till exempel för projektplanering och projektidéer har det funnits mycket information i projektets databas.
Pessimismprojekt
Oulujärvi Leader ry
I Pessimismprojektet har man skapat ett särpräglat kommunvarumärke som man velat ge omfattande synlighet med hjälp av digitala verktyg och sociala medier. Det unika fenomenet i sociala medier har också rönt stor internationell uppmärksamhet.
I projektet har man på ett exemplariskt sätt aktiverat unga att delta i föreningsverksamhet, skapa ett kommunvarumärke och öka synligheten med beaktande av de ungas styrkor och intressen. De unga har i hög grad deltagit i planeringen och genomförandet av projektet.
I projektet har man kunnat vända det negativa till positivt och genom ett nytt slag av kommunmarknadsföring fått synlighet för Puolanka kommun och besökare till orten. Samtidigt har man utvecklat och utökat kulturverksamheten på orten, känslan av samhörighet och gemenskap samt förbättrat serviceutbudet på orten och de ungas möjligheter till sysselsättning.
Mobillotsen
Applikationen Mobillotsen, som är av ett helt nytt slag, hjälper invandrare, återflyttare och andra nya invånare som anländer till Nystadsregionen (Vakka-Suomi) att anpassa sig till den nya boendemiljön, bli hemmastadda och integreras där. Applikationen, som togs i bruk i januari 2022, överskrider servicesektorns och kommunernas gränser och hjälper människor att få tag på landsomfattande, kommunala och kommersiella tjänster och till exempelvis nya hobbyer.
Applikationen samlar basinformation om Finland och Nystadsregionen samt data från lokala företag och föreningar som hämtats via öppna gränssnitt. När uppgifterna kommer direkt från de servicedatalager som organisationerna själva uppdaterat, kräver applikationen inte kontinuerlig uppdatering av uppgifterna. Tack vare denna verksamhetsmodell är applikationen i sig lätt och tar inte mycket utrymme i telefonen.
Applikationen erbjuder också lokala små aktörer möjlighet att informera om sin verksamhet och på så sätt förbättra sin tillgänglighet – till exempel föreningar behöver inte egna webbsidor.
Hundsportcentret Sievä
Rieska-Leader ry
I investeringsprojektet har man skapat ett hundsportcentrum i en gammal fastighet. I sportcentret har det byggts en halvuppvärmd träningshall, som senare får konstgräs, samt två tränings-/tävlingsbanor som uppfyller de nationella måtten. Mormorsstugan på tomten restaurerades dessutom till en sällskapsstuga för föreningen. Stugan kan användas bland annat som föreläsnings-/kursplats, som inkvarteringslokal för domare/utbildare, som förvaringsplats för föreningens varor, som kantin och vid lägerövernattningar osv.
Projektet har skapat ett helt nytt slag av regional hobbyplats med besökare från ett vidsträckt område. Sportcentret har skapat omfattande hobbymöjligheter för olika hobbyer som utövas med hund, bland annat agility, lydnad, PK-grenar, nosework, utställningar, rallylydnad, nästan vad som helst. Projektet har gjort det möjligt att utveckla hundhobbyn i stor skala och fört med sig nya hobbyutövare i de olika grenarna.
Genom projektet har personer med hundar som hobby fått unika hobbymöjligheter, vilket permanent har förbättrat möjligheterna för invånarna i Sievi och i närliggande kommuner att utöva hundhobby och på så sätt ökat regionens dragningskraft.
NTM-centralen och regionens Leadergrupper bildade tillsammans en regionjury som valde ut de kandidater i regionen som skulle skickas till tävlingen. Varje region fick anmäla fem kandidater till tävlingen: Två företagsstöd (tävlingsserie 1 och 2) samt tre projekt (tävlingsserie 1, 2 och 3). Utöver de regionala kandidaterna hade NTM-centralen i Tavastland möjlighet att till varje tävlingsserie utse ett projekt bland de landsomfattande projekten, samordningsprojekten och EIP-projekten.
De mest verkningsfulla projekten och de företag som fått företagsstöd efterlystes i tre olika tävlingsserier:
1) Bioekonomi och ett hållbart jordbruk
2) Näringar, sysselsättning och företagande på landsbygden
3) Landsbygdens livskraft och livskvalitet.
Tävlingsserierna baserar sig på de tre strategiska prioriteringarna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Med hjälp av dem vill man lyfta fram programperiodens effekter:
1) Främja bioekonomin och som ett led i den bedriva jordbruk på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart sätt.
2) Diversifiera landsbygdsnäringar och förbättra sysselsättningen genom att man stärker företagens konkurrenskraft, skapar nytt företagande och hjälper företag att nätverka.
3) Förbättra landsbygdens livskraft och livskvalitet.
I bästa fall lyfter den regionala gallringsprocessen i samband med projekttävlingen också fram utmärkta metoder och sätt att lyfta fram genomslagskraften som kan utnyttjas i större utsträckning under den kommande perioden.
Ur programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 finansieras nya innovationsgrupper för landsbygden med extra medel från EU:s återhämtningsinstrument 2021–2022. (Återhämtningsfinansiering | maaseutu.fi). Den offentliga finansieringen för denna sista ansökningsomgång uppgår till cirka 1 miljon euro. Temat för ansökningsomgången är försörjningsberedskap och självförsörjning inom primärproduktionen.
Försörjningsberedskap innebär beredskap för kriser och störningar samt hantering av kontinuiteten genom tryggande av vitala funktioner. Innovationen eller problemlösningen ska bygga på primärproduktionsföretagens behov och förnya primärproduktionen eller främja bioekonomin. Nya innovationer eller metoder kan hänföra sig t.ex. till produktionsinsatser, såsom frön eller gödselmedel, energi, jordbrukens vattenförsörjning eller primärproduktionens material- och resurseffektivitet, inklusive tillgången på arbetskraft.
Ansökningstiden för innovationsgruppsprojekt för landsbygden ordnas 8.8-14.10.2022 med en ansökningsomgång (ingen separat idésökning).
Vad är EIP-projekt? tematräff ordnas på torsdagen 25.8.2022 kl. 8-9. Mer information och anmälan: https://maaseutuverkosto.fi/teematreffit/mita-eip-hankkeet-ovat/
Dessutom anordnas EIP-infowebinar på onsdagen 7.9.2022 kl. 13-15. Ett mer detaljerat program för evenemanget kommer att publiceras senare. Mer information och anmälan: https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/eip-hankehaun-infotilaisuus/
Du kan också bekanta dig med tidigare ansökningsinfo och finansierade EIP-projekt via landsbygdsnätverkets YouTube-uppringningslista.
Målet för landsbygdens innovationsgrupper, dvs. EIP-grupperna (EIP = European innovation Partnership), är att lösa ett problem i primärproduktionen som har identifierats på förhand och som kan ge upphov till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Den lösning som utvecklas inom EIP-projektet baserar sig på primärproduktionsföretagens behov och anknyter till reformen av jordbruket eller skogsbruket eller främjandet av bioekonomi. Innovationen som uppstår under projektet ska vara helt ny eller en sådan som man inte tidigare har infört i Finland.
De som deltar i genomförandet av projektet bildar tillsammans en innovationsgrupp för landsbygden (en EIP-grupp). Landsbygdens innovationsgrupp ska bestå av minst två parter; personer eller sammanslutningar.
Innovationsgruppen för landsbygden är projektets viktigaste organ. Gruppen planerar och löser tillsammans de problem eller frågor som presenteras i projektet.
Resultaten av ett EIP-projekt offentliggörs så att också andra kan dra nytta av dem. Resultaten av utvecklingsarbetet inom innovationsgrupperna för landsbygden är fritt tillgängliga för alla. Resultaten av det arbete som utförts inom ramen för projektet publiceras både i Finland och i hela Europeiska unionen.
Innovationsgruppens verksamhet genomförs som ett utvecklingsprojekt. Tiden för att genomföra projektet i denna sista ansökningsomgång är högst två år, fram till den 31 december 2024. Stödnivån för projektet är 100%.
En av medlemsorganisationerna i innovationsgruppen är projektets ansvariga genomförare, till vilken stödet beviljas. Stödmottagare kan vara offentligrättsliga eller privaträttsliga sammanslutningar, t.ex. små och medelstora företag, forskningsenheter eller utvecklarorganisationer, stiftelser, läroanstalter, kommuner eller föreningar. I gruppen kan också ingå enskilda personer och/eller företagare.
I ett EIP-projekt kan ingå en pilotinvestering genom vilken man testar hur en ny idé fungerar i praktiken.
I projektet kan även ingå internationellt samarbete, eftersom motsvarande EIP-grupper också finansieras i andra EU-länder. På EU-kommissionens webbplats finns information om andra länders EIP-grupper och deras projekt, så på så sätt är det möjligt att hitta partner till internationellt samarbete när det behövs i EIP-gruppens verksamhet.
Ansökan görs Logga in | Hyrrä (ruokavirasto.fi) i Hyrrä-systemet, som upprätthålls av Livsmedelsverket. på webbplatsen finns också anvisningar om hur ansökan ska göras. Rätten att sköta ärenden elektroniskt för organisationens räkning sköts med Suomi.fi-fullmakten. Anvisningar om hur man kan göra Suomi.fi-fullmakten finns här: Så här gör du en Suomi.fi-fullmakt – Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi)
I Hyrrä söks finansiering från delåtgärden samarbete inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 M16.1. ”Stöd till inrättande och drift av operativa grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”
På landsbygdsnätverkets webbplats finns mer information om innovationsgrupperna på landsbygden och om tidigare finansierade EIP-projekt.
På EU-kommissionens webbplats för EIP-AGRI finns mer information om hela EIP-grupperna i Europa:
På en gemensam plattform för landsbygdsnätverket och AgriHub, dvs. landsbygdsföretagens kompetensnätverk, kan man bilda nätverk med andra experter inom sektorn:
Landsbygdsnätverket – Landbygdsnätverket (maaseutuverkosto.fi)
EIP-gruppen kan också samarbeta med EU:s forskningsprogram Horisont.
Mer information om programmet Horisont Europa, dess teman, tidtabeller och ansökningsinfo finns på programmets webbplats på Horisont Europa – Business Finland
Ansökningstiden går ut den 14 oktober 2022.
Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta urvalsgruppen för innovationsgrupper för landsbygden bedömer ansökningarna enligt de uppställda urvalskriterierna och lägger fram ett förslag till de innovationsgrupper för landsbygden som ska finansieras.
Efter valet administreras ansökningarna och besluten av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland.
Mer information om ansökan till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland:
Lassi Hurskainen, tfn 02950 25046 och Kaisa Tolonen, tfn 02950 25022
e-post:fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
På Närmatsdagen människor bjuds in för att bekanta sig med närmatsproducenter och andra landsbygdsaktörer, turist- och upplevelsetjänster samt olika slags föreningar – från marthor till jaktföreningar. Det handlar alltså om ett riktigt öppet hus -evenemang på landsbygden.
Både vänner av närproducerad mat och fullblodsproffs är varmt välkomna som arrangörer på Närmatsdagen. Vi hoppas få med matproducenter, gårdar, trädgårdar, vidareförädlare av livsmedel (t.ex. ostmejerier, kvarnar), proffs inom turist- och upplevelsebranschen samt olika slags föreningar. Du kan ordna ditt eget jippo på Närmatsdagen själv eller tillsammans med exempelvis en granne. Objekten som deltar i Närmatsdagen kan ha så kallat öppet hus, sälja sina produkter och arrangera annat program vid sidan om – bara fantasin sätter gränserna!
Genom att anmäla dig tidigt drar du nytta av Närmatsdagens gemensamt organiserade marknadsföring och då du anmäler dig som deltagare senast 12.8.2022 kan du gratis beställa Närmatsdagens materialpaket med vars hjälp du kan komma i stämning till Närmatsdagen och dekorera evenemangsmiljön. Vi tipsar också de lokala och riksomfattande medierna om Närmatsdagens objekt före evenemangsdagen.
För de objekt som deltar i Närmatsdagen ordnas webbinarier på distans som stöd för att arrangera evenemanget. Du hittar inspelningar från tidigare webbinarier här.
Ta tillfället i akt och källa för att organisera minnesvärda dagar för dig och Närmatsdagens gäster. Välkommen!
Webbsidor https://narmatsdagen.fi/
Heidi Kohtala, Landsbygdsnätverkstjänster, heidi.kohtala@ruokavirasto.fi, 050 572 3368
Statistiken över producentpriserna på lantbruksprodukter beskriver de priser som betalats jordbrukarna för jordbruksprodukter. Den omfattar producentpriserna på mjölk, kött, ägg, spannmål, rybs och raps samt matpotatis. Uppgifterna publiceras månatligen och årligen.
I april 2022 jämfört med motsvarande månad året innan:
För året 2021 betalades efteravgifter av mjölk 2,03 cent per liter.
Statistiken kan hittas i tabellen Producentpriser på mjölk årligen tabellen Porducentpriser på mjölk årligen (statdb.luke.fi)
Naturresursintitutet (Luke) producer Lantbruksprodukternars producentpriser statistikens, det är Finlands officiella statistik (FOS). Läs mer: Lantbruksprodukternas producentpriser.
