Finalisterna i programperiodens projekttävling har valts ut!

Finalisterna i projekttävlingen för programperioden 2014–2020 har valts ut. I tävlingen utses programperiodens mest verkningsfulla projekt och företag som utnyttjat företagsstöd i tre olika tävlingsklasser som baserar sig på landsbygdsprogrammets tre strategiska prioriteringar. Vinnarna belönas på Landsbygdsgalan i Kurikka 30.9.2022. Du kan rösta på din favorit genom att gå till Menti.com och lägga till koden 1759 9190 i startvyn. Att rösta är gratis och kräver ingen inloggning.

Finalisterna enligt tävlingsklass i den landsomfattande projekttävlingen är:

Bioekonomi och ett hållbart jordbruk

Aroniaförädling

NTM-centralen i Österbotten

Ab Finnish Superberries Oy förädlar ekologiskt producerad bäraronia till saft och mjöl. Förädlad bäraronia har ett större marknadsområde och intresserar ett större antal köpare. Företaget har lyckats göra bäraronian mer attraktiv som jordbruksprodukt och möjliggjort ett nytt alternativ för många odlare.

Genom att förädla bären till saft och mjöl kan man också bättre bevara bärens antioxidanter och vitaminer som är efterfrågade och påverkar priset. Samtidigt är förädlad bäraronia enklare att förvara, transportera, hantera i samband med vidareförädling och förpacka.

Efterfrågan på ”superfood” ökar ute i världen och bäraronia som odlas i Finland har en särställning som råvara, eftersom här råder gynnsamma väderleksförhållanden och geografiska förhållanden för odlingen. Bären mognar till färggranna hälsobomber under ljusa somrar och i ren och frisk luft.

Karuselliviljelyinnovaatio, Oy Hortimill Ltd

Karusellodlingsinnovation

Kehittämisyhdistys Liiveri ry

Genom karusellodlingsinnovationen ändras odlingen av lågvuxna växter såsom plantor, bär, örter, sallat och svamp radikalt, liksom också möjligheterna inom branschen. Systemet är det första i sitt slag i hela världen. Det löser många odlingsproblem och klimatmässiga utmaningar och gör det möjligt att digitalisera livsmedelsproduktionen och öka mångsidigheten på landsbygden. I systemet kan nästa alla odlingsfunktioner automatiseras, vilket medger också fjärrstyrning av dem. Karusellodlingsanläggningen möjliggör också för första gången snabb robotplockning som mäter sig rentav med en fysisk person vad gäller snabbhet och kvalitet.

Tack vare det patenterade växthuset med dubbel konstruktion får man en inbesparing på 50–70 % av energikostnaderna jämfört med traditionell växthusodling. Anordningen gör det också möjligt att odla lågvuxna växter till exempel i jordbrukets produktionsbyggnader som tagits ur bruk. Dessutom kan odlingen ersätta import av många frukter och grönsaker, eftersom utrustningen förlänger växtsäsongen och gör det möjligt att driva upp plantor.

Mikä data, maatalouden liiketoiminnan kehittäminen älykkäällä data-analytiikalla

Vilken data, utvecklande av jordbrukets affärsverksamhet genom smart dataanalytik

Landsomfattande EIP-projekt

I framtiden kommer de stora datamängderna att öka inom jordbruket. Det behövs därför smartare metoder för att analysera och presentera färdiga analyser i en lättbegriplig form. I MIKÄ DATA-projektet utvecklades en tjänst för smart dataanalys som utnyttjar den datamängd som fås från åkrar, effektiviserar odlingen, minskar miljöbelastningen och förbättrar lönsamheten. Genom projektet hittades lösningar på de behov som odlarna lyft fram, såsom behovet av att känna till jordarternas variationer, näringsnivåerna och utfallet av skördedata samt att genomgående hitta sätt att effektivisera åkerns produktivitet med hjälp av data.

Projektet stärkte forskningen och innovationerna och gjorde det lättare att sammanföra jordbrukare och forskningsorganisationer. Det samlade många kontakter som var intresserade av ämnet. Projektet gav en erfarenhet av att förstå markens komplexitet ur datasynvinkel och identifierade nya möjligheter att utnyttja data i precisionsodling.

Voimaa farmarille

Kraft till farmaren

NTM-centralen i Birkaland

Projektet Voimaa Farmarille är ett samarbetsprojekt som har ökat lantbruksföretagarnas och intressentgruppernas färdigheter att främja arbetshälsan på ett övergripande sätt. Målgruppen för projektet är lantbruksföretagare och andra företagare på landsbygden i Birkaland, deras familjemedlemmar och närstående.

Genom arbetet på gårdsnivå hjälper man gårdar som råkat i svårigheter att kartlägga orsakerna till situationen och lösa den på ett kontrollerat sätt med hjälp av ett lämpligt samarbetsnätverk. För att förebygga problem hjälper man gårdarna att kartlägga riskerna med den egna gårdens verksamhet och hitta metoder för att minska och förebygga riskerna. Projektet har utvecklat intressentgruppernas beredskap att i ett tidigare skede reagera på tecken som varslar om problem och styra gårdarna att söka hjälp i tid.

Utbyggnad av Biogasanläggning, företagsfinansiering Åland

Åland landskapsregering

För att dels få till en bättre rötningsprocess vid fabrikens biogasanläggning och dels ett bättre kretslopp för näringsämnen och vatten, ingår Orkla ett partnerskap med Haga Kungsgård. Det innebär att Haga Kungsgård levererar nötgödsel till Orkla för att göra nuvarande rötningsprocess effektivare och möjliggöra en dubblering av biogasproduktionen. I retur till Haga Kungsgård levererar Orkla dels biogödsel som är en restprodukt från rötningsprocessen och dels renat processavloppsvatten för bevattning av åkermark. Det här skapar ett cirkulärt kretslopp som har potential att utvecklas genom att i framtiden ansluta ytterligare lantbruksgårdar. Stödet har förbättrat konkurrenskraften för företaget och därmed också företagets leverantörer vilket skapar hållbarhet för både anställda, ägare och leverantörer. Projektet har skapat miljönytta och bidragit till införande av en cirkulärekonomisk lösning. Förädlingen av stallgödsel till biogasrötrest har också inneburit att samarbetsparners får del av ett effektivare gödsel som dessutom ger mindre besvär för grannar vid spridning i form av lukt och andra olägenheter som ren stallgödsel innebär. Satsningen har också lett till att trycket på samhällets avloppsreningsanläggning minskat.

Näringar, sysselsättning och företagande på landsbygden

RuokaSavo

MatSavolax

NTM-centralen i norra Savolax

Projektet RuokaSavo har i betydande grad främjat Norra Savolax landsbygdsvision att år 2020 vara ett internationellt känt matlandskap, Till följd av detta har regionen beviljats status som Europeisk Matregion (European Region of Gastronomy).

Projektet har ökat uppskattningen för lokal mat och matkultur: Det har gjort invånarna i norra Savolax mer medvetna om närproducerad mat och ökat uppskattningen för den lokala produktionen. Projektet har också i betydande grad främjat samarbetet mellan aktörerna inom livsmedels- och turistbranscherna i landskapet och ökat aktörernas professionalism.

Under inverkan av projektet inledde man en ny samarbetsform i ERG-nätverket med yrkeshögskolan Savonia och Kuopio stad, skapade en webbplatshelhet för TasteSavo, ansökte om ERG-titeln (European Region of Gastronomy) med en skriftlig ansökan, öppnade ERG-byrån i Kuopio centrum och fastställde tidpunkten för ERG-jubileumsåret 2020.

Kokkolan Nahka Oy-Karleby Läder Ab Alalajitelmien hyödyntäminen

Unyttjande av andrasorteringar

NTM-centralen i Österbotten

Kokkolan Nahka Oy är världsledande inom beredningen av älgskinn. Verksamheten omfattar insamling älgskinn från jaktföreningar i Norden och framställning av läder från början till slut. När det började bli olönsamt att förädla älgskinnens undersorteringar och spaltläder till skinn måste man hitta på något nytt. På så sätt uppstod tanken på att börja tillverka tuggben för hundar av de sämre delarna av lädret.

Påbörjandet av den nya verksamheten har varit mycket lönsamt och ett inspirerande projekt för företaget. I och med investeringen har företaget vuxit betydligt under de senaste tre åren. Investeringen har medfört nytta på två sätt, när företagets lönsamhet och sysselsättande effekt har förbättrats och man samtidigt har åstadkommit kostnadsbesparingar i form av minskade kemikalie- och avfallskostnader. Företaget har satsat mycket på grön och hållbar produktion. Företaget använder endast grön el i produktionen och allt organiskt slam och fast avfall omvandlas till biogas i en närliggande biogasanläggning.

HLS-Robo

NTM-centralen i Satakunta

Under HLS-Robo-projektet sammanfördes studerande och sakkunniga med företag som är verksamma på industrifältet i Satakunta, Birkaland och Egentliga Finland. På så sätt fick företagen nya lärdomar och tankemodeller, gjorde robotikinvesteringar och fick svar på bristen på kompetent arbetskraft. Samtidigt fick de studerande som svarat på företagens behov lära sig genom genuina utvecklingsarbeten för företagslivet, men de hittade också arbete och möjligheter till sysselsättning.

I och med projektet ökade kompetensen hos industriaktörerna och industriföretagarna i regionen, de studerande fick arbete och praktisk lärdom. Samtidigt bildades ett nätverk av 20 industriaktörer i regionen. Projektet bemötte också regionens problem, såsom den minskande befolkningen och tillgången på arbetskraft. Med hjälp av projektet fick också landsbygdsområdets företag nya verktyg för att förbättra den egna kompetensen, produktiviteten och konkurrenskraften.

Hakola Huonekalu Oy: Hakolan uusi toimintakonsepti

Hakolas nya verksamhetskoncept

Suupohjan Kehittämisyhdistys ry

Hakola Huonekalu Oy tillverkar olika möbler, till exempel soffor, fåtöljer, sängar och andra beklädda produkter samt trämöbler. Med tiden inverkade globaliseringen och förändringarna i människors konsumtionsvanor negativt på den traditionella möbelproduktionen och flera företag inom branschen blev tvungna att lägga ned sin verksamhet. Hakola Huonekalu Oy började modigt ändra på sin verksamhet och sökte också hjälp av experter. För företaget skapades ett helt nytt verksamhetskoncept som innebar att man byggde en ny distributionskanal – en egen nätbutik.

Produktionen anpassades också till kraven inom näthandeln. Man tillverkade inte längre färdiga produkter i lager, utan började framställa halvfabrikat av vilka man snabbt kan tillverka en produkt som motsvarar kundens önskemål och snabbt leverera en produkt till kunden. Företaget satsade också på produktdesignen. Genom åtgärderna fick företaget bättre lönsamhet och efter utvecklingsåtgärderna fick företagets verksamhet ett rejält uppsving.

#wildwonders

Vaara-Karjalan Leader ry

#wildwonders är ett gemensamt Leader-projekt för fyra länder och dess mål är att öka kompetensen kring vild mat, utnyttjandet av vild mat samt företagsverksamhet och produktutveckling som gäller mat från naturen.

Under projektets gång har det i varje partnerland (Finland, Lettland, Litauen, Skottland) skapats egna Vildmatsfestivaler. Modellen för festivalen har utvecklats i Ilomants i Norra Karelen. Konceptet för evenemanget genomförs bland annat i Skottland under namnet Scottish Wild Food Festival. Projektet har förenat tre länder kring samma ämne för att lära av varandra och uppmuntra företag och enskilda invånare på landsbygden att modigt utveckla idéer som gäller naturens håvor, ända fram till företagsverksamhet.

Livskraft och livskvalitet på landsbygden

Trokareita ja kylttyyriä

Langare och kultur

Outokaira Tuottamhan ry

Projektet Trokareita ja kylttyyriä har aktiverat kulturintresserade, utövande konstnärer och organisationer i regionen på ett aktivt och innovativt sätt. Det lämpade sig för många kulturaktörers behov: I projektet deltog såväl körer, balettdansare, teatrar, band som sånggrupper.

Projektet uppstod med inspiration av kulturaktörerna i regionen och för att svara på deras behov. Syftet med projektet var att öka kulturutövarnas kompetens och regionens attraktionskraft. Detta skedde genom att utöka kulturproduktionen och genom att i allt högre grad koppla samman kulturen med byturismen, till exempel genom att produktifiera berättelser som baserar sig på den lokala historien och kulturarvet till musik och olika korta föreställningar.

Rural Finland II -valtakunnallinen matkailun koordinaatiohanke

Landsomfattande samordningsprojekt för turism

Det landsomfattande samordningsprojektet för turismen, Rural Finland II, har gett ny och aktuell information för att utveckla turismen bland annat genom kommunikation och informationsförmedling.

Den nya webbläsarbaserade versionen av verktygen för turism är ett bra exempel på fungerande delning av information och verktyg till ett nationellt nätverk. Informationsutbytet har gagnat många aktörer, bland annat Visit Finland och regionala projektaktörer. På samordningsprojektets webbplats har det funnits aktuell och relevant information för arbetet med att utveckla turismen. Till exempel för projektplanering och projektidéer har det funnits mycket information i projektets databas.

Pessimismihanke

Pessimismprojekt

Oulujärvi Leader ry

I Pessimismprojektet har man skapat ett särpräglat kommunvarumärke som man velat ge omfattande synlighet med hjälp av digitala verktyg och sociala medier. Det unika fenomenet i sociala medier har också rönt stor internationell uppmärksamhet.

I projektet har man på ett exemplariskt sätt aktiverat unga att delta i föreningsverksamhet, skapa ett kommunvarumärke och öka synligheten med beaktande av de ungas styrkor och intressen. De unga har i hög grad deltagit i planeringen och genomförandet av projektet.

I projektet har man kunnat vända det negativa till positivt och genom ett nytt slag av kommunmarknadsföring fått synlighet för Puolanka kommun och besökare till orten. Samtidigt har man utvecklat och utökat kulturverksamheten på orten, känslan av samhörighet och gemenskap samt förbättrat serviceutbudet på orten och de ungas möjligheter till sysselsättning.

Mobiililuotsi (genomförae Ukipolis Oy)

Mobillotsen

Applikationen Mobillotsen, som är av ett helt nytt slag, hjälper invandrare, återflyttare och andra nya invånare som anländer till Nystadsregionen (Vakka-Suomi) att anpassa sig till den nya boendemiljön, bli hemmastadda och integreras där. Applikationen, som togs i bruk i januari 2022, överskrider servicesektorns och kommunernas gränser och hjälper människor att få tag på landsomfattande, kommunala och kommersiella tjänster och till exempelvis nya hobbyer.

Applikationen samlar basinformation om Finland och Nystadsregionen samt data från lokala företag och föreningar som hämtats via öppna gränssnitt. När uppgifterna kommer direkt från de servicedatalager som organisationerna själva uppdaterat, kräver applikationen inte kontinuerlig uppdatering av uppgifterna. Tack vare denna verksamhetsmodell är applikationen i sig lätt och tar inte mycket utrymme i telefonen.

Applikationen erbjuder också lokala små aktörer möjlighet att informera om sin verksamhet och på så sätt förbättra sin tillgänglighet – till exempel föreningar behöver inte egna webbsidor.

Koiraurheilukeskus Sievä

Hundsportcentret Sievä

Rieska-Leader ry

I investeringsprojektet har man skapat ett hundsportcentrum i en gammal fastighet. I sportcentret har det byggts en halvuppvärmd träningshall, som senare får konstgräs, samt två tränings-/tävlingsbanor som uppfyller de nationella måtten. Mormorsstugan på tomten restaurerades dessutom till en sällskapsstuga för föreningen. Stugan kan användas bland annat som föreläsnings-/kursplats, som inkvarteringslokal för domare/utbildare, som förvaringsplats för föreningens varor, som kantin och vid lägerövernattningar osv.

Projektet har skapat ett helt nytt slag av regional hobbyplats med besökare från ett vidsträckt område. Sportcentret har skapat omfattande hobbymöjligheter för olika hobbyer som utövas med hund, bland annat agility, lydnad, PK-grenar, nosework, utställningar, rallylydnad, nästan vad som helst. Projektet har gjort det möjligt att utveckla hundhobbyn i stor skala och fört med sig nya hobbyutövare i de olika grenarna.

Genom projektet har personer med hundar som hobby fått unika hobbymöjligheter, vilket permanent har förbättrat möjligheterna för invånarna i Sievi och i närliggande kommuner att utöva hundhobby och på så sätt ökat regionens dragningskraft.

Hur gick valet till?

NTM-centralen och regionens Leadergrupper bildade tillsammans en regionjury som valde ut de kandidater i regionen som skulle skickas till tävlingen. Varje region fick anmäla fem kandidater till tävlingen: Två företagsstöd (tävlingsserie 1 och 2) samt tre projekt (tävlingsserie 1, 2 och 3). Utöver de regionala kandidaterna hade NTM-centralen i Tavastland möjlighet att till varje tävlingsserie utse ett projekt bland de landsomfattande projekten, samordningsprojekten och EIP-projekten.

De mest verkningsfulla projekten och de företag som fått företagsstöd efterlystes i tre olika tävlingsserier:

1) Bioekonomi och ett hållbart jordbruk

2) Näringar, sysselsättning och företagande på landsbygden

3) Landsbygdens livskraft och livskvalitet.

Tävlingsserierna baserar sig på de tre strategiska prioriteringarna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Med hjälp av dem vill man lyfta fram programperiodens effekter:

1) Främja bioekonomin och som ett led i den bedriva jordbruk på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart sätt.

2) Diversifiera landsbygdsnäringar och förbättra sysselsättningen genom att man stärker företagens konkurrenskraft, skapar nytt företagande och hjälper företag att nätverka.

3) Förbättra landsbygdens livskraft och livskvalitet.

I bästa fall lyfter den regionala gallringsprocessen i samband med projekttävlingen också fram utmärkta metoder och sätt att lyfta fram genomslagskraften som kan utnyttjas i större utsträckning under den kommande perioden.

Ansökning till innovationsgrupper för landsbygden (EIP) pågår

Temat: Försörjningsberedskap och självförsörjning inom primärproduktionen

Ur programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 finansieras nya innovationsgrupper för landsbygden med extra medel från EU:s återhämtningsinstrument 2021–2022. (Återhämtningsfinansiering | maaseutu.fi). Den offentliga finansieringen för denna sista ansökningsomgång uppgår till cirka 1 miljon euro. Temat för ansökningsomgången är försörjningsberedskap och självförsörjning inom primärproduktionen.

Hurdan verksamhet kan projektet kring temat försörjningsberedskap och självförsörjning inbegripa?

Försörjningsberedskap innebär beredskap för kriser och störningar samt hantering av kontinuiteten genom tryggande av vitala funktioner. Innovationen eller problemlösningen ska bygga på primärproduktionsföretagens behov och förnya primärproduktionen eller främja bioekonomin. Nya innovationer eller metoder kan hänföra sig t.ex. till produktionsinsatser, såsom frön eller gödselmedel, energi, jordbrukens vattenförsörjning eller primärproduktionens material- och resurseffektivitet, inklusive tillgången på arbetskraft.

Ansökningstid och infowebinar

Ansökningstiden för innovationsgruppsprojekt för landsbygden ordnas 8.8-14.10.2022 med en ansökningsomgång (ingen separat idésökning).

Vad är EIP-projekt? tematräff ordnas på torsdagen 25.8.2022 kl. 8-9. Mer information och anmälan: https://maaseutuverkosto.fi/teematreffit/mita-eip-hankkeet-ovat/

Dessutom anordnas EIP-infowebinar på onsdagen 7.9.2022 kl. 13-15. Ett mer detaljerat program för evenemanget kommer att publiceras senare. Mer information och anmälan: https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/eip-hankehaun-infotilaisuus/

Du kan också bekanta dig med tidigare ansökningsinfo och finansierade EIP-projekt via landsbygdsnätverkets YouTube-uppringningslista.

Allmänna förutsättningar för projekten inom innovationsgruppen för landsbygden (EIP)

Målet för landsbygdens innovationsgrupper, dvs. EIP-grupperna (EIP = European innovation Partnership), är att lösa ett problem i primärproduktionen som har identifierats på förhand och som kan ge upphov till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Den lösning som utvecklas inom EIP-projektet baserar sig på primärproduktionsföretagens behov och anknyter till reformen av jordbruket eller skogsbruket eller främjandet av bioekonomi. Innovationen som uppstår under projektet ska vara helt ny eller en sådan som man inte tidigare har infört i Finland.

De som deltar i genomförandet av projektet bildar tillsammans en innovationsgrupp för landsbygden (en EIP-grupp). Landsbygdens innovationsgrupp ska bestå av minst två parter; personer eller sammanslutningar.

  1. företag inom jordbruk, skogsbruk, bearbetning av jordbruksprodukter eller/och därtill knutna bioekonomiföretag
  2. sakkunnigorganisationer som är viktiga med tanke på det problem som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas, t.ex. forskare, rådgivare, föreningar

Innovationsgruppen för landsbygden är projektets viktigaste organ. Gruppen planerar och löser tillsammans de problem eller frågor som presenteras i projektet.

Resultaten av ett EIP-projekt offentliggörs så att också andra kan dra nytta av dem. Resultaten av utvecklingsarbetet inom innovationsgrupperna för landsbygden är fritt tillgängliga för alla. Resultaten av det arbete som utförts inom ramen för projektet publiceras både i Finland och i hela Europeiska unionen.

Annan information om projektverksamheten och dess innehåll

Innovationsgruppens verksamhet genomförs som ett utvecklingsprojekt. Tiden för att genomföra projektet i denna sista ansökningsomgång är högst två år, fram till den 31 december 2024. Stödnivån för projektet är 100%.

En av medlemsorganisationerna i innovationsgruppen är projektets ansvariga genomförare, till vilken stödet beviljas. Stödmottagare kan vara offentligrättsliga eller privaträttsliga sammanslutningar, t.ex. små och medelstora företag, forskningsenheter eller utvecklarorganisationer, stiftelser, läroanstalter, kommuner eller föreningar. I gruppen kan också ingå enskilda personer och/eller företagare.

I ett EIP-projekt kan ingå en pilotinvestering genom vilken man testar hur en ny idé fungerar i praktiken.

I projektet kan även ingå internationellt samarbete, eftersom motsvarande EIP-grupper också finansieras i andra EU-länder. På EU-kommissionens webbplats finns information om andra länders EIP-grupper och deras projekt, så på så sätt är det möjligt att hitta partner till internationellt samarbete när det behövs i EIP-gruppens verksamhet.

Hur söker man landsbygden till en innovationsgrupp?

Ansökan görs Logga in | Hyrrä (ruokavirasto.fi) i Hyrrä-systemet, som upprätthålls av Livsmedelsverket. på webbplatsen finns också anvisningar om hur ansökan ska göras. Rätten att sköta ärenden elektroniskt för organisationens räkning sköts med Suomi.fi-fullmakten. Anvisningar om hur man kan göra Suomi.fi-fullmakten finns här: Så här gör du en Suomi.fi-fullmakt – Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi)

I Hyrrä söks finansiering från delåtgärden samarbete inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 M16.1. ”Stöd till inrättande och drift av operativa grupper inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”

Var får man mer information om EIP-projekten och samarbetet?

På landsbygdsnätverkets webbplats finns mer information om innovationsgrupperna på landsbygden och om tidigare finansierade EIP-projekt.

Innovationer | maaseutu.fi

På EU-kommissionens webbplats för EIP-AGRI finns mer information om hela EIP-grupperna i Europa:

https://ec.europa.eu/eip/agriculture/en/node

På en gemensam plattform för landsbygdsnätverket och AgriHub, dvs. landsbygdsföretagens kompetensnätverk, kan man bilda nätverk med andra experter inom sektorn:

Landsbygdsnätverket – Landbygdsnätverket (maaseutuverkosto.fi)

EIP-gruppen kan också samarbeta med EU:s forskningsprogram Horisont.

Mer information om programmet Horisont Europa, dess teman, tidtabeller och ansökningsinfo finns på programmets webbplats på Horisont Europa – Business Finland

Ansökningstiden går ut den 14 oktober 2022.

Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta urvalsgruppen för innovationsgrupper för landsbygden bedömer ansökningarna enligt de uppställda urvalskriterierna och lägger fram ett förslag till de innovationsgrupper för landsbygden som ska finansieras.

Efter valet administreras ansökningarna och besluten av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland.

Mer information om ansökan till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland:

Lassi Hurskainen, tfn 02950 25046 och Kaisa Tolonen, tfn 02950 25022

e-post:fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Haka på närmatstrenden och bli arrangör på Närmatsdagen!

Den riksomfattande Närmatsdagen ordnas igen lördag 10.9.2022. Du kan anmäla dig som arrangör för ett jippo på Närmatsdagen ända fram till evenemangsdatumet!

På Närmatsdagen människor bjuds in för att bekanta sig med närmatsproducenter och andra landsbygdsaktörer, turist- och upplevelsetjänster samt olika slags föreningar – från marthor till jaktföreningar. Det handlar alltså om ett riktigt öppet hus -evenemang på landsbygden.

Både vänner av närproducerad mat och fullblodsproffs är varmt välkomna som arrangörer på Närmatsdagen. Vi hoppas få med matproducenter, gårdar, trädgårdar, vidareförädlare av livsmedel (t.ex. ostmejerier, kvarnar), proffs inom turist- och upplevelsebranschen samt olika slags föreningar. Du kan ordna ditt eget jippo på Närmatsdagen själv eller tillsammans med exempelvis en granne. Objekten som deltar i Närmatsdagen kan ha så kallat öppet hus, sälja sina produkter och arrangera annat program vid sidan om – bara fantasin sätter gränserna!

Genom att anmäla dig tidigt drar du nytta av Närmatsdagens gemensamt organiserade marknadsföring och då du anmäler dig som deltagare senast 12.8.2022 kan du gratis beställa Närmatsdagens materialpaket med vars hjälp du kan komma i stämning till Närmatsdagen och dekorera evenemangsmiljön. Vi tipsar också de lokala och riksomfattande medierna om Närmatsdagens objekt före evenemangsdagen.

Bli arrangör:

  1. Registrera dig som användare på webbplatsen Närmatsdagen.fi. Om du redan har ett användarnamn till webbplatsen från tidigare års evenemangsdagar, så loggar du in.
  2. Efter registreringen loggar du in på webbplatsen och fyller i en anmälningsblankett för din gård eller ditt evenemang.
  3. Beställ Närmatsdagens materialpaket senast 12.8.2022 med blanketten som finns på fliken Min sida. Paketet är gratis och det skickas per post hem till dig före evenemangsdagen.

För de objekt som deltar i Närmatsdagen ordnas webbinarier på distans som stöd för att arrangera evenemanget. Du hittar inspelningar från tidigare webbinarier här.

Ta tillfället i akt och källa för att organisera minnesvärda dagar för dig och Närmatsdagens gäster. Välkommen!

För mer information

Webbsidor https://narmatsdagen.fi/

Heidi Kohtala, Landsbygdsnätverkstjänster, heidi.kohtala@ruokavirasto.fi, 050 572 3368

Lantbruksprodukternas producentpriser 4/2022 (preliminär)

Statistiken över producentpriserna på lantbruksprodukter beskriver de priser som betalats jordbrukarna för jordbruksprodukter. Den omfattar producentpriserna på mjölk, kött, ägg, spannmål, rybs och raps samt matpotatis. Uppgifterna publiceras månatligen och årligen.

I april 2022 jämfört med motsvarande månad året innan:

  • priset på normmjölk (kvalitetsklass E): +27 %
  • priset på tjurkött: +14 %
  • priset på svinkött (gödsvin): +18 %
  • priset på ägg av burhöns: +10 %
  • priset på ägg av golvhöns: +8 %
  • priset på brödvete: +55 %
  • priset på foderkorn: +72 %
  • priset på matpotatis: +7 %.

För året 2021 betalades efteravgifter av mjölk 2,03 cent per liter.
Statistiken kan hittas i tabellen Producentpriser på mjölk årligen tabellen Porducentpriser på mjölk årligen (statdb.luke.fi)

Naturresursintitutet (Luke) producer Lantbruksprodukternars producentpriser statistikens, det är Finlands officiella statistik (FOS). Läs mer: Lantbruksprodukternas producentpriser.

Virtuellt studiebesök till NSL spannmålslaboratorium

Yrkehögskolan Novia har gjort ett videobesök på NSL-laboratoriet i Västankvarn på våren 2022. Forskningsmästare Ann-Sofie Lindholm berättar om hur de gör kvalitetsanalyser vid Nylands Svenska Lantbrukssällskaps spannmålslaboratorium vid Västankvarn gård i Ingå. Agrologstuderande vid Yrkeshögskolan Novia besöker labbet och gör analyser på eget spannmål och utsäde. Lektor Lars Fridefors berättar hur spannmålsanalyser ingår i studierna och hur studerande skall kunna dra slutsatser från analysresultaten. Filmen är gjord inom projektet Tulevaisuuden maanviljelijät (Framtidens jordbrukare). Referens: Yrkehögskola Novias Youtube -kanal.

Ansök till Helsinfors Jordbruksmaskinsmässan Innovation market med din idé eller innovation!

Innovation market kommer igen! Den här gången presenterar vi innovationer inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring på Helsingfors Lantbruksmaskinmässa den 13-15. oktober till Helsingfors mässcenter.

Läs mer på finska:

Onko sinulla tai hankkeellasi innovaatio, jonka haluaisit tuoda esille Innovaatiotorille? Halutessasi pääset esittelemään innovaatiotasi myös Innovaatiotorin lavalle. Osallistuminen messuille on tehokas tapa saada omalle idealle näkyvyyttä, saada uusia näkökulmia ja vinkkejä toteutukseen sekä löytää potentiaalisia uusia yhteistyökumppaneita idean jatkojalostuksen ja -kehitykseen. Yhteisellä osastolla saadaan myös suurempi näkyvyys ja joukkovoimaa järjestelyihin.

Haemme osastolle avoimella haulla mukaan EIP-hankkeita, muita maa, metsä- ja puutarhatalouden innovaatio- ja teknologiahankkeita, tuoreita startup-yrityksiä sekä Pelle Pelottomia – arjen yrittäjiä, jotka ovat keksineet johonkin arjen ongelmaan toimivan ratkaisun. Täytä hakulomake 19.8. mennessä

Osallistu virtuaalisille teematreffeille, jolloin kuulet lisää mm. Innovaatiotorin sisällöstä, jo varmistuneista osallistujista ja järjestelyjen aikatauluista. Teematreffit järjestetään ti 28.6. klo 14-14:50 ja to 11.8. klo 13-13:50, ilmoittaudu mukaan teematreffeille.

Tarkempia lisätietoja:

innovaatiovalmentaja Tuija Kallio, tuija.kallio@ruokavirasto.fi, puh. 050 594 7993.

Har du redan besökt vakra.fi?

Växtkraft (vakra.fi) är en plattform för utvecklingen av Finlands växthusbransch. Webbplatsen fungerar inte bara som materialbank och informationskanal utan även som en mötesplats för utbyte av åsikter, kunskap och erfarenhet.

Växtkraft ska fungera som ett stöd för växthusodlare även efter projektens slut. Syftet är att öka samarbetet, förbättra kommunikation och informationsspridning så att alla ska kunna dra nytta av projektens verksamhet på lika villkor. Växtkrafts mål är att bidra till utvecklingsarbetet så att växthusnäringen i Finland ska vara livskraftig, hållbar, lönsam och miljövänlig även år 2030. Växtkraft är till för alla som är intresserade av växthusbranschen och dess utveckling i Finland. Informationen riktas trots allt i första hand till växthusodlare och övriga växthusaktörer.

Växtkraft har skapats genom fem växthusprojekt som alla ägs av Österbottens svenska producentförbund r.f. Projektens genomförande har även varit beroende av flertalet finansiärer och samarbetspartners. Tillsammans omspänner projekten allt från växthusbranschens väg mot kundfokus till nya tekniska lösningar för ökad odlingsprecision och forskning kring hur man bättre kan bekämpa skadegörare.

Besökt i Vakra.fi!

Kol-europrogrammet fastställer åtgärder för att nå målet for minskning av utsläpp från jordbruket

I kol-europrogrammet för livsmedelsproduktionen har åtgärderna för begränsning och anpassning till klimatförändringarna sammanställts till en helhet där det beskrivs mer ingående hur man kan minska utsläppen till 2035. På årsnivå är avsikten att minska utsläppen med 4,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, och i målet ingår utsläpp från jordbruket inom ansvarsfördelnings- och markanvändningssektorn, inklusive jordbrukets energianvändning. År 2019 uppgick de totala utsläppen från jordbruket till cirka 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter

– De ekonomiska aspekterna kan inte glömmas bort i jordbrukets klimatarbete. Naturresursinstitutet har utfört viktigt arbete när det utrett hur utsläppsminskningarna kan genomföras så att gårdarnas klimatåtgärder är till nytta också för gårdarnas ekonomiska utveckling eller åtminstone inte är till nackdel för den. När vi ser till att gårdarna klarar sig ekonomiskt, ser vi samtidigt till att näringarna har en framtid och att vår försörjningsberedskap och livsmedelstrygghet är säkrade, säger jord – och skogsbruksminister Jari Leppä.

Forskningsprofessor Heikki Lehtonen från Naturresursinstitutet svarade för utarbetandet av Hero-programmet. Arbetet gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet. Vid utarbetandet av Hero-programmet användes som underlag bland annat de scenarier som utarbetats som grund för producentorganisationernas klimatfärdplan för jordbruket och klimatplanenen på medellång sikt samt forskningsresultat som publicerats under de senaste åren.

Centrala åtgärder som föreslås i programmet är bland annat att förbättra kolinlagringen i mineraljordar, effektivisera kvävegödslingen och använda foder som minskar metanutsläppen från nötkreatur. Utsläppen från jordbruket minskar också i takt med att det används mer förnybar energi och antalet nötkreatur så småningom minskar. Utsläppen från torvjordar strävar man efter att minska genom att i tillämpliga delar styra odlingen av torvjordar till odling av våtmarksväxter som stöder jordbruket, energiproduktionen eller ger upphov till mervärdesprodukter, genom att flytta odlingen av ettåriga spannmålsväxter från torvjordar till mineraljordar och genom att lämpliga objekt görs om till våtmarker eller beskogas och tas ur jordbruksproduktion.

För att klimatåtgärderna ska få genomslag förutsätts förutom att den politiska styrningen effektiviseras även att livsmedels- och foderindustrin medverkar och att de klimatprogram som utarbetats genomförs uthålligt på lång sikt.

– Det är tydligt att frågan om utsläppsminskning inte kan lösas genom en finjustering av den befintliga styrningen och det nuvarande stödsystemet. Ur jordbrukarens synvinkel bör konstellationen vara sådan att den sporrar till både produktivitet och hänsyn till miljövärdena. Växtskyddet och diversifiering av odlingen genom ökad odling av balj- och oljeväxter med hjälp av bästa praxis och precisionsodling är viktiga för gårdarnas ekonomi, livsmedelstryggheten och klimatmålen. Framstegen bör dessutom kunna verifieras i inventeringen av växthusgaser och i hållbarhetsutvärderingar, säger Lehtonen.

Lehtonen lyfter fram gårdsspecifika skördemål och mätning av skördarna som centrala åtgärder för att förbättra gårdarnas lönsamhet och produktionens hållbarhet. Dessutom behövs starka värdekedjor och produkter som gör att användning av hållbara produktionssätt belönas.

Hero-programmet innehåller också en bedömning av de totala kostnaderna för åtgärderna. De totala kostnaderna beräknas stiga gradvis från inledningsvis 70 miljoner euro per år till 100–200 miljoner per år 2035. För att täcka kostnaderna för jordbrukets klimatåtgärder behövs det både pengar från marknaden och offentliga medel. Enligt Lehtonens bedömning innebär det att det behövs nya medel, nya satsningar och delvis omdirigering av nuvarande resurser.

Åtgärderna i kol-europrogrammet har beaktats också när åtgärderna i utkastet till klimatplan för markanvändningssektorn utarbetades. Klimatplanen för markanvändningssektorn, som sändes på remiss på skärtorsdagen, stöder till betydande delar genomförandet av målet för minskning av utsläppen från jordbruket.

Hero-programmet (på finska)

Precisionodling i sokerbeta odling

Inspelning av den exakta odlingsdagen av sokerbeta som hölls i mars 2022 i projektet SORVI finns på Sjts hemsida. Genom länken hittar du även andra senaste evenemang och deras material, t.ex. växtföljd ur olika perspektiv.

Läs mer (på finska) via länken: SORVI-project

Nätverksplattformen AgriHubi svarar på behoven hos ett jordbruk i snabb förändring

Det finländska jordbruket har länge befunnit sig i en utmanande och allt svårare situation: är jordbruket lönsamt i framtiden? År 2019 konstaterade bergsrådet Reijo Karhinen i sin rapport Uusi alku att de finländska jordbrukarnas företagarinkomst har minskat med 500 miljoner euro på tio år.

”Förändringen är inte linjär nu. Digitaliseringen och klimatförändringarna omformar tillsammans jordbrukets omvärld med en fart och omfattning som vi inte tidigare har upplevt.

Vi lever i en tid där yttre förändringskrafter förutsätter att gårdarna kan frångå gamla verksamhetssätt och utveckla sitt kunnande snabbare än någonsin. Nu behöver vi förmåga att förutspå den framtida utvecklingen. Behovet av aktuell kunskap är enormt. Förändringar gör det möjligt att bygga upp en ny slags framtid, och som hjälp i det arbetet behöver lantbruksföretagaren en partner som AgriHubi”, säger Reijo Karhinen.

Nätverksplattform en kanal för samarbete mellan lantbruksföretagare och forskare

Den nätverksplattform som lanserades i mars är ett svar på önskemålet om en tjänst som ger samlat stöd för företagande inom jordbruk och trädgårdsodling. På adressen https://agrihubi.fi finns all information samlad på en plats.

”På Agrihubis och Landsbygdsnätverkets nätverksplattform samlas de senaste forskningsrönen, evenemang, diskussioner och olika projekt, så att användaren hittar information och kan träffa människor virtuellt till exempel i en diskussionsgrupp eller på en tematräff. Den ger lantbruksföretagare och forskare en kanal där de kan diskutera med varandra och upptäcka vad det behövs ytterligare forskning om”, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, som är koordinator för AgriHubi.

Samarbetet och interaktionen mellan företagare, forskning, rådgivning och utbildning intensifieras. Nätverksplattformen kommer i fortsättningen att erbjuda breda kontaktnät till lantbruksföretagare och sakkunniga. På plattformen samlas information som med tiden kumuleras till en växande databank som tillgodoser många kunskapsbehov och även fungerar som underlag för beslutsfattande. Nätverksplattformen är också i internationell jämförelse en unik tjänst och ett nytt sätt att samverka som ett kompetensnätverk.

Paneldiskussion om matproduktionens framtid på invigningsseminarium

Alla som är intresserade av lantbrukets och trädgårdsodlingens framtid och landsbygdens utveckling är välkomna att delta i nätverksplattformens invigningsseminarium på webben den 29 mars. Webbseminariet öppnas av bergsrådet Reijo Karhinen. Temat för paneldiskussionen är mycket aktuellt: ett förändringsvänligt jordbruk som garant för matproduktionens framtid.

Invigningen av AgriHubi och webbseminariets program:

Anmäl dig till invigningen senast den 28 mars före kl. 12:

Nätverksplattformen finns på adressen https://agrihubi.fi

Mer information:

  • Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubis kompetensnätverk, Naturresursinstitutet (Luke), tfn 0295 322 523, e-post: fornamn.efternamn@luke.fi
  • Meri Kiikkala, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet, e-post: fornamn.efternamn@gov.fi