Internationellt mervärde i utvecklingsarbetet – ansökan om internationella EIP-projekt är öppen för första gången

Internationellt mervärde i utvecklingsarbetet – ansökan om internationella EIP-projekt är öppen för första gången

Ansökningstiden för internationella innovationsgrupper, det vill säga EIP-projekt, har inletts. Detta är den första ansökningsomgången där ansökan har synkroniserats mellan de deltagande länderna – Finland, Estland och Lettland. Delta i informationstillfället om ansökan och upptäck hur internationellt samarbete kan skapa mervärde i ditt utvecklingsarbete!

Samarbetet utgör kärnan i projektet

Målet med projekten inom det europeiska innovationspartnerskapet, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen inom jord- och skogsbruket, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Den lösning som utvecklas inom innovationsprojektet grundar sig på primärproduktionens behov.

Kärnan i EIP-projekten är samarbetet mellan olika aktörer för att skapa innovationer inom jord- och skogsbruket. Målet är att sammanföra praktisk kunskap från primärproducenter med den expertis som är relevant för den utmaning som ska lösas eller den innovation som ska utvecklas – till exempel från forskare, rådgivare och organisationer. Avsikten är att samla olika perspektiv och aktörer för att hitta gemensamma lösningar och dela med sig av de framtagna innovationerna.

Ett internationellt projekt skapas genom internationellt samarbete

Detta är den första synkroniserade ansökningsomgången för EIP-projekt.

”Synkroniserad ansökan innebär att ansökningsperioden och urvalsprocessen för projekten samordnas mellan de deltagande länderna. Målet är att bygga nya partnerskap mellan utvecklare i Finland, Estland och Lettland”, berättar Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling vid NTM-centralen i Tavastland.

”Ett internationellt projekt planeras och målen fastställs i samarbete med en EIP-grupp i ett annat land. EIP-projekt kan också samarbeta med projekt inom forskningsprogrammet Horisont Europa och delta i arbetet inom EU:s EIP-AGRI-nätverk”, säger Leena Anttila, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet.

Landsbygdsnätverket erbjuder stöd för att utveckla internationellt samarbete och bygga partnerskap.

”Nätverkskoordinatorerna och förvaltningsmyndigheterna i Finland, Estland och Lettland har samarbetat intensivt i beredningen av ansökan”, berättar nätverkskoordinator Tuija Kallio vid Livsmedelsverket.

Delta i informationstillfället den 21 oktober för att få tips om nätverkande och lära dig mer om vad som kännetecknar den internationella ansökan

För de sökande ordnas ett informationstillfälle (landsbygdsnatverket.fi) den 21 oktober kl. 10–11.30. Vid tillfället får du ett informationspaket om ansökningsprocessen och särdragen i den internationella EIP-ansökan, samt tips för nätverkande. Välkommen med!



Information om internationella EIP-projekt och samarbete mellan projekt (metk.agri.ee, på engelska)

Vad är en innovationsgrupp för landsbygden?

Målet med innovationsgrupperna för landsbygden, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Lösningen som utvecklas inom EIP-projektet grundar sig på primärproduktionsföretagens behov och anknyter till förnyandet av jord- och skogsbruket eller främjande av bioekonomin.

I ett internationellt projekt samarbetar man med en EIP-grupp från ett annat land för att planera projektet, ställa upp mål och genomföra åtgärderna. Ett internationellt projekt omfattar minst två EIP-grupper från minst två olika länder.

Man kan söka finansiering för ett internationellt EIP-projekt hos NTM-centralen i Tavastland. Stöden söks via e-tjänsten Hyrrä och finansieras med medel från EU:s landsbygdsfinansiering. Ansökan är öppen till den 15 december 2025.

 

Mer information om internationella EIP-projekt:

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, tuija.kallio@ruokavirasto.fi, tfn 029 520 4630

Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, lassi.hurskainen@ely-keskus.fi, tfn  0295 025 046

Specialsakkunnig Ruusa Kangas, ruusa.kangas@ruokavirasto.fi, tfn  050 464 7981

Konsultativ tjänsteman Leena Anttila, leena.anttila@gov.fi, tfn 040 180 6522

Kompetenskluster för hållbar användning av torvmarker

Användningen av torvmarker i näringsverksamheten på landsbygden, såsom skogsbruk, jordbruk, energiproduktion och annan användning av torv, befinner sig i ett brytningsskede i Finland. För att stävja klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden ställs allt fler krav på användningen av torvmarker, vilket förutsätter att näringsverksamheten reformeras och till och med begränsas. Förändringsbehoven påverkar hela värdekedjan, från torvmarker till vidareförädling och ända fram till konsumenterna.

En hållbar och rättvis förnyelse av användningen av torvmarker är en stor utmaning som man måste ta itu med genom samarbete. Ett smalt synsätt och främjande av endast ett mål leder inte till smarta lösningar. Därför är det viktigt att samla all relevant kunskap och förståelse. I ett brett nätverk kommer olika perspektiv fram och kunskapen ackumuleras. På så sätt kan man hitta och utveckla praktiska lösningar som är genomförbara och rättvisa.

Kompetensklustret för hållbar användning av torvmarker bildades på initiativ av aktörer i Södra Österbotten och Mellersta Österbotten år 2023. Idag har klustrets verksamhet spridit sig till andra delar av Finland. Klustret kan omfatta både regionala och riksomfattande organisationer och företag vars verksamhet anknyter till användning av torvmarker.

Vad gör kompetensklustret?

Målet med kompetensklustret är att stärka kunskapen, samarbetet och genomslagskraften i den förnybara användningen av torvmarker. Klustret:

  • Producerar och sprider aktuell information om hållbar användning av torvmarker
  • Främjar samarbetet och nätverkandet mellan aktörer
  • Kombinerar forskning och praktisk verksamhet
  • Stärker det lokala kunnandet och delaktigheten

Omfattande perspektiv på användningen av torvmarker

Klustret granskar alla former av användning av torvmark, inklusive:

  • Skogsbruk
  • Jordbruk
  • Torvutvinning
  • Efteranvändningsformer
  • Skydd
  • Rekreation och turism

Samarbete i praktiken – fleroptimerade lösningar

Klustret utvecklar i samarbete med aktörer och markägare fleroptimerade, praktiska lösningar för att främja hållbar användning av torvmarker. Detta bidrar till att skapa och stärka upplevelsen av rättvisa i den gröna omställningen.

Websida

Klimat- och miljöplaneringen inleds på gårdarna

Klimat- och miljöplaneringen inleds på gårdarna

Nu kan jordbrukare göra upp en klimat- och miljöplan för sin gård. Utarbetandet av planen ingår i kraven i anslutning till miljöförbindelsen.

 

Klimat- och miljöplanen kan göras upp på adressen ilmastosuunnitelma.fi. Tjänsten innehåller information som stöd för utarbetandet av planen.

I planen får jordbrukaren fundera på de miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns på gården. Utmaningarna och möjligheterna kan vara förknippade med

  • vattenskydd inom jordbruket
  • förbättring av markens bördighet
  • stävjande av klimatförändringen
  • anpassning till klimatförändringen
  • luftvård
  • energi
  • bevarande och främjande av jordbruksnaturens mångfald.

Nästa vår ska planen vara klar’

Gårdens klimat- och miljöplan ska lämnas in till kommunen. Tidpunkten för när den ska lämnas in beror på när gården har ingått en miljöförbindelse. Den första tidsfristen gäller gårdar som har ingått en miljöförbindelse i samband med ansökan om åkerstöd 2023. Dessa gårdar ska lämna in planen till kommunen senast den 30 april 2026.

Planen kan skickas till kommunen per e-post eller utskriven på papper.

Det är bra att granska och uppdatera planen med jämna mellanrum, men den behöver inte skickas in på nytt efter att den har uppdaterats.

Mer information till jordbrukare:

Hur behandlas produktionsdjur i Finland och Sverige?

Hur skiljer sig till exempel användningen av grisningsburar och antibiotika åt i grannländerna? Vilka kompromisser sätter den ekonomiska lönsamheten före djurens välfärd? Och hur mycket vet konsumenterna i slutändan om hur djuren de äter har fötts upp? I det fjärde avsnittet av Djurrike-poddens andra säsong ger professor Anna Valros från Helsingfors universitet och veterinär Elina Åsbjer från Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU en nyanserad bild av hur lagstiftning, kultur och konsumentförväntningar påverkar hur djur föds upp och hålls i Finland och Sverige.

Lue aiheesta myös suomenkielisestä blogista täällä.

Ny energi för tvärsektoriellt samarbete – facilitatorer för idéverkstäder har utbildats

Facilitatorutbildningen ”Få projekt i rullning” gav landsbygds- och jordbruksutvecklare praktiska verktyg för gemensam idéutveckling och för att starta tvärsektoriella projekt. Nu är de nya facilitatorerna för idéverkstäderna redo att ordna gemensamma idéutvecklingstillfällen runtom i Fastlandsfinland och på Åland, då utbildningen nu är avslutad. Om du vill lösa utmaningar genom samskapande, ta kontakt med facilitatorn i ditt område!

Idéverkstaden sprids – hitta facilitatorn i ditt område

Målet med idéverkstaden är att främja uppkomsten av tvärsektoriella projektpartnerskap inom olika teman. Uppgifterna om facilitatorerna i ditt område hittar du nedan.

  • Anna Alm, Åland 
  • Anna-Katri Laakkonen, Norra Savolax / Östra Finland 
  • Anna-Lie von Hausen,  Nyland  
  • Anna Koivisto, Sydöstra Finland  
  • Anssi Kemppinen, Norra Savolax 
  • Erika Silventoinen, Egentliga Finland 
  • Hanna Alanen, Birkaland 
  • Harriet Strandvik,  Åland 
  • Heidi Punna, Tavastland
  • Jenni Laapotti,  Åland 
  • Johanna Helkimo, Fastlandsfinland
  • Johanna Rautiainen, Birkaland 
  • Kaisa Leipälä, Tavastland / Södra Finland 
  • Katja Bonnevier, Egentliga Finland 
  • Laura Reuna, Satakunda 
  • Madelene Häggblom, Österbotten
  • Mari Viljanmaa, Södra Österbotten
  • Marjut Kyllönen, Kajanaland
  • Mikko Hyvärinen, Norra Österbotten
  • Minna Komppa, Södra Savolax
  • Noora Räsänen, Norra Savolax 
  • Nora Purojärvi, Mellersta Finland
  • Reeta Rönkkö, Norra Karelen 
  • Riikka Kylmäoja, Norra Österbotten
  • Roger Norrgård, Österbotten 
  • Ruusa-Maria Kangas, Helsingfors
  • Saana Peurasaari,  Lappland 
  • Santtu Lehto, Österbotten 
  • Sini Yläsaari, Fastlandsfinland
  • Stefan Lecler, Norra Savolax
  • Tanja Airio, Tavastland
  • Tiina Saaresranta, Egentliga Finland 

Vad gav utbildningen?

Till facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” deltog personer från olika branscher och områden, vilket gjorde att olika perspektiv naturligt beaktades. Under utbildningen övades handledning med klimat- och miljöteman, men metoderna lämpar sig utmärkt även för andra teman.

”Facilitatorutbildningen gav nya idéer till ett projekt som vi har funderat på i ett par år. Dessutom fick jag praktiska metoder som jag kan använda i framtida projektförberedelser”, berättar deltagaren Noora Räsänen.

Utbildningen utvidgade också deltagarnas nätverk. Noora, Stefan Lecler och Anna-Katri Laakkonen från Norra Savolax lärde känna varandra under utbildningen. Nu planerar trion ett gemensamt idéverkstadstillfälle där de främjar ett projekt som kombinerar historia och naturvetenskap.

”Utbildningen utmanade oss på ett positivt sätt och hjälpte oss facilitatorer att överträffa oss själva”, berättar Stefan, som arbetar med att facilitera byakvällar.

Även Anna-Katri, som arbetar med rådgivning, upplevde utbildningen som nyttig.

”I Östra Finland ordnas många evenemang för primärproducenter. Det ska bli roligt att testa olika faciliteringstekniker med dem. Jag ser också fram emot att dela det jag lärt mig med mina kollegor.”

Tillsammans flyger idéerna – nationell idéverkstad fokuserade på klimat och miljö 

Syftet med facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” var att stärka deltagarnas faciliteringskompetens, särskilt i att skapa tvärsektoriella projekt. Utbildningen bestod av närutbildningar samt en nationell idéverkstad, där facilitatorerna fick testa sina färdigheter i praktiken.

Vid idéverkstaden i september 2025 utvecklades projekt med klimat- och miljötema. Idéverkstaden samlade över 80 utvecklare inom landsbygd och jordbruk.

I den finskspråkiga gruppen söktes lösningar på utmaningar inom inhemsk plantskoleproduktion, projektaktörers egenfinansiering, nyttjande av äppelrester samt kommunikation riktad till skogsägare.

I den svenskspråkiga idéverkstaden diskuterades generationsväxlingar på gårdar, byars beredskap inför klimatförändringens effekter samt viltmatens roll i matkulturen.

Idéverkstaden i rörelse – facilitatorerna redo att hjälpa

Deltagarna i facilitatorutbildningen ordnar idéverkstäder med olika teman runtom i Fastlandsfinland och på Åland. Hoppa med i idéströmmen och fråga mer av din regionala facilitator!

Facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” ordnades av Landsbygdsnätverksenheten, ProAgria Centralförbund och Unicorn Business Design.

Mer information:

Landsbygdsnätverkets svenskspråkiga koordinator Ann-Sofi Backgren, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets klimat- och miljökoordinator Salla Ruuska, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Landsbygdsnätverkets innovationskoordinator Tuija Kallio, förnamn.efternamn (ät) maaseutu.fi

Skapa din miljö- och klimatplan

Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.

Vad är en klimat- och miljöplan?

En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.

Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.

Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.

Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.

Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna

Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.


Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?

Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.

Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv
Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.


Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?


– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.


– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.

PROGRAM
13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion
Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet

13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken
Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet

13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas?
Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet
Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral

13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning
Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)

14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?

Panelister:
Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG
Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu
Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet
Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke

Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.

14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner
Juuso Joona, jordbrukare

Vänligen anmäl dig till deltagande på plats i Tankehörnan eller till vår livestream senast på fredag den 19 september 2025 kl. 12.00 här:
https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/ekologista-ruoantuotantoa-vai-viherpesua/

Mer information
Sari Iivonen, direktör, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 882
Pieta Jarva, strategidirektör, BSAG, tel. 050 338 1096
Sirpa Mäkinen, kommunikationsexpert, Ekologiska forskningsinstitutet, tel. 0295 322 358
 
Regenerativt jordbruk (BSAG)
Agroekologi
Ekologisk produktion
 

Prognos: Lönsamheten för gårdar förbättras

Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro. 

”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.

Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital. 

Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust. 

Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra 

Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.

Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.

Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras

Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0. 

Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.

Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.

Bakgrund och material för prognoserna

Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.

Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.

Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.

Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.

Läs mer om lönsamheten inom jordbruket

Kontaktinformation

Jukka Tauriainen, Forskare

+358295326580

jukka.tauriainen@luke.fi

Har talkoarbete en koppling till hälsa och välbefinnande?

Har talkoarbete en koppling till hälsa och välbefinnande? Under augusti hinner du ännu svara på enkäten eller dela den vidare

Har du deltagit i talkoarbete inom ett projekt som finansierats av EU:s landsbygdsprogram till exempel genom en byaförening, idrottsförening eller annan föreningsverksamhet? Eller känner du till aktiva talkogrupper i olika projekt? Nu finns möjlighet att lyfta fram vad talkoarbete betyder för dem som gör det och hur det kan påverka deras hälsa och välbefinnande.

Fram till den 31.8.2025 är en enkät öppen där man utreder vilken koppling talkoarbete kan ha till deltagarnas hälsa och välbefinnande. Enkäten är en del av arbetet med att utvärdera effekterna av EU:s landsbygdsfinansiering. Inom projekten utförs årligen uppskattningsvis 400 000 timmar talkoarbete!

Enkäten riktar sig till alla som har deltagit i talkoarbete inom ett EU-finansierat landsbygdsprojekt efter år 2020.

Länk till enkäten om talkoarbete och dess koppling till hälsa och välbefinnande

Svara på enkäten eller dela den vidare till dem som gjort talkoarbete:

– Varje svar hjälper oss att visa hur talkoarbete kan påverka människors välbefinnande.
– Resultaten kan användas för att utveckla framtida projektverksamhet.
– Att svara är helt frivilligt och anonymt.

Om du själv inte gjort talkoarbete kan du hjälpa till genom att sprida enkäten vidare till exempel via din förenings kommunikationskanaler eller direkt till personer du vet varit med i talkoprojekt.

Talkoarbetets styrka ligger i gemenskapen – detta är också ett bra tillfälle att göra något tillsammans!



Enkäten om talkoarbete och välbefinnande

Innovationstorget presenterar de senaste uppfinningarna inom jordbruket på KoneAgria

De senaste innovationerna inom jordbruket presenteras på KoneAgria 2025, årets viktigaste evenemang för yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk i oktober.

– Just nu är lantbruksföretagare intresserade av nya teknologier och artificiell intelligens för att effektivisera produktionen, och dessa teman lyfts fram i Innovationstorgets projekt och scenprogram, säger Tuija Kallio, nätverkskoordinator vid Landsbygdsnätverksenheten.

Hur kan artificiell intelligens hjälpa till i arbetet i ladugården och på åkern? Utnyttjas data för lite, kommer data från lantbruket att bli en affärsidé för företag? Kommer drönare snart att vara ett arbetsredskap på varje gård och kommer precisionsjordbruksteknik att rädda miljön?

Varje mässdag hålls 20 minuters diskussioner på Innovatorgets scen, där lantbruksföretagare, EIP-projektledare och andra experter utbyter tankar om ny teknik, datanvändning och utveckling av odlingstekniker.

– Vi har inte heller glömt bort hur man kan stödja lantbruksföretagare i deras utveckling mot ledarskap och hur man kan minska användningen av växtskyddsmedel i odlingen när vi valt ut projekten, betonar Tuija Kallio, som ansvarar för arrangemangen på Innovaatiotorget.

Hönans kraft och den snabba grisen

– Besökare kan på Innovaatiotorilla lära sig mer om vad hönans kraft och den snabba grisen är. De som är intresserade får också veta om det går att odla tranbär i trädgården och hur man kan producera energi och grödor på åkern samtidigt.

Ett av de 19 projekten som valdes ut till Innovaatiotori efter en öppen ansökningsomgång presenterar BSAG:s Uudistaja-verktyg, som släpps strax före mässan och som hjälper jordbrukare att utveckla sina gårdar på ett helhetsmässigt sätt mot en mer förnybar odling. Innovaatiotorget presenterar också en ny ingenjörsutbildning inom naturresursområdet: vilken roll och betydelse har nya teknologier inom naturresursområdet och för att möta arbetsgivarnas kompetensbehov?

De medverkande EIP-projekten belyser bekämpningen av djursjukdomar med ny teknik och bekämpningen av skador orsakade av älgar med hjälp av ett avskräckningsmedel som sprutas från drönare. Fjärrpatologi för nötkreatursgårdar som en lokal tjänst presenteras också.

Vad är EIP-innovationer?

Innovationer förväntas lösa problemen med klimatutsläpp och andra hållbarhetsutmaningar inom jordbruket och därmed bidra till jordbrukets lönsamhet. Innovationer som förbättrar hållbarheten är ofta också ekonomiskt förnuftiga.

Öppna innovationer som produceras med offentlig EIP-finansiering från EU:s landsbygdsfond bidrar till att förbättra jordbrukets lönsamhet och hållbarhet. EIP-grupperna löser ett identifierat problem och delar innovationen för allmänt bruk. Nya projektidéer för nästa perioden söks för närvarande.

Innovationstorget på KoneAgri 2025 koordineras av Landsbygdsnätverksenheten, lantbruksföretagens kunskapsnätverk AgriHubi och TTS VertaisTekno-projekt. Landsbygdsnätverksenheten tillhandahåller avdelningens ramar, medan innehållet produceras i samarbete med avdelningens aktörer.

Ytterligare information

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, Landsbygdsnätverksenheten tel. 0295 204 630 tuija.kallio(a)maaseutu.fi