Hur skiljer sig till exempel användningen av grisningsburar och antibiotika åt i grannländerna? Vilka kompromisser sätter den ekonomiska lönsamheten före djurens välfärd? Och hur mycket vet konsumenterna i slutändan om hur djuren de äter har fötts upp? I det fjärde avsnittet av Djurrike-poddens andra säsong ger professor Anna Valros från Helsingfors universitet och veterinär Elina Åsbjer från Sveriges Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU en nyanserad bild av hur lagstiftning, kultur och konsumentförväntningar påverkar hur djur föds upp och hålls i Finland och Sverige.
Lue aiheesta myös suomenkielisestä blogista täällä.
Facilitatorutbildningen ”Få projekt i rullning” gav landsbygds- och jordbruksutvecklare praktiska verktyg för gemensam idéutveckling och för att starta tvärsektoriella projekt. Nu är de nya facilitatorerna för idéverkstäderna redo att ordna gemensamma idéutvecklingstillfällen runtom i Fastlandsfinland och på Åland, då utbildningen nu är avslutad. Om du vill lösa utmaningar genom samskapande, ta kontakt med facilitatorn i ditt område!
Idéverkstaden sprids – hitta facilitatorn i ditt område
Målet med idéverkstaden är att främja uppkomsten av tvärsektoriella projektpartnerskap inom olika teman. Uppgifterna om facilitatorerna i ditt område hittar du nedan.
Anna Alm, Åland
Anna-Katri Laakkonen, Norra Savolax / Östra Finland
Anna-Lie von Hausen, Nyland
Anna Koivisto, Sydöstra Finland
Anssi Kemppinen, Norra Savolax
Erika Silventoinen, Egentliga Finland
Hanna Alanen, Birkaland
Harriet Strandvik, Åland
Heidi Punna, Tavastland
Jenni Laapotti, Åland
Johanna Helkimo, Fastlandsfinland
Johanna Rautiainen, Birkaland
Kaisa Leipälä, Tavastland / Södra Finland
Katja Bonnevier, Egentliga Finland
Laura Reuna, Satakunda
Madelene Häggblom, Österbotten
Mari Viljanmaa, Södra Österbotten
Marjut Kyllönen, Kajanaland
Mikko Hyvärinen, Norra Österbotten
Minna Komppa, Södra Savolax
Noora Räsänen, Norra Savolax
Nora Purojärvi, Mellersta Finland
Reeta Rönkkö, Norra Karelen
Riikka Kylmäoja, Norra Österbotten
Roger Norrgård, Österbotten
Ruusa-Maria Kangas, Helsingfors
Saana Peurasaari, Lappland
Santtu Lehto, Österbotten
Sini Yläsaari, Fastlandsfinland
Stefan Lecler, Norra Savolax
Tanja Airio, Tavastland
Tiina Saaresranta, Egentliga Finland
Vad gav utbildningen?
Till facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” deltog personer från olika branscher och områden, vilket gjorde att olika perspektiv naturligt beaktades. Under utbildningen övades handledning med klimat- och miljöteman, men metoderna lämpar sig utmärkt även för andra teman.
”Facilitatorutbildningen gav nya idéer till ett projekt som vi har funderat på i ett par år. Dessutom fick jag praktiska metoder som jag kan använda i framtida projektförberedelser”, berättar deltagaren Noora Räsänen.
Utbildningen utvidgade också deltagarnas nätverk. Noora, Stefan Lecler och Anna-Katri Laakkonen från Norra Savolax lärde känna varandra under utbildningen. Nu planerar trion ett gemensamt idéverkstadstillfälle där de främjar ett projekt som kombinerar historia och naturvetenskap.
”Utbildningen utmanade oss på ett positivt sätt och hjälpte oss facilitatorer att överträffa oss själva”, berättar Stefan, som arbetar med att facilitera byakvällar.
Även Anna-Katri, som arbetar med rådgivning, upplevde utbildningen som nyttig.
”I Östra Finland ordnas många evenemang för primärproducenter. Det ska bli roligt att testa olika faciliteringstekniker med dem. Jag ser också fram emot att dela det jag lärt mig med mina kollegor.”
Tillsammans flyger idéerna – nationell idéverkstad fokuserade på klimat och miljö
Syftet med facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” var att stärka deltagarnas faciliteringskompetens, särskilt i att skapa tvärsektoriella projekt. Utbildningen bestod av närutbildningar samt en nationell idéverkstad, där facilitatorerna fick testa sina färdigheter i praktiken.
Vid idéverkstaden i september 2025 utvecklades projekt med klimat- och miljötema. Idéverkstaden samlade över 80 utvecklare inom landsbygd och jordbruk.
I den finskspråkiga gruppen söktes lösningar på utmaningar inom inhemsk plantskoleproduktion, projektaktörers egenfinansiering, nyttjande av äppelrester samt kommunikation riktad till skogsägare.
I den svenskspråkiga idéverkstaden diskuterades generationsväxlingar på gårdar, byars beredskap inför klimatförändringens effekter samt viltmatens roll i matkulturen.
Idéverkstaden i rörelse – facilitatorerna redo att hjälpa
Deltagarna i facilitatorutbildningen ordnar idéverkstäder med olika teman runtom i Fastlandsfinland och på Åland. Hoppa med i idéströmmen och fråga mer av din regionala facilitator!
Facilitatorutbildningen “Få projekt i rullning” ordnades av Landsbygdsnätverksenheten, ProAgria Centralförbund och Unicorn Business Design.
Du kan nu skapa din klimat- och miljöplan på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi. Du kan logga in för att skapa din plan med ditt användarnamn på AgriHubi.fi.
Vad är en klimat- och miljöplan?
En miljö- och klimatplan är ett obligatoriskt krav för miljöåtaganden på jordbruksföretag. Syftet med en jordbruksföretagsspecifik miljö- och klimatplan är att identifiera dina intressen som jordbrukare och möjligheterna att utveckla din gårds miljömässiga hållbarhet. Många av åtgärderna har flera effekter och stöder också en aktiv livsmedelsproduktion. Ett omfattande informationspaket om åtgärderna har sammanställts på webbplatsen ilmastosuunnitelma.fi för att hjälpa dig med din planering.
Du kan börja skapa din plan direkt. Du kan spara din plan som ett utkast och återkomma till den senare. När du har färdigställt din plan skickar du in ett utskrivbart PDF-dokument från planeringsapplikationen till din lokala landsbygdsmyndighet.
Planen måste vara färdig senast det tredje året av åtagandeperioden. Om du gjorde ett miljöåtagande 2023 måste du utarbeta din plan senast den 30 april 2026.
Mer detaljerad information om villkoren för miljöåtaganden finns på Livsmedelsverkets webbplats i ansökningsguiden för fältstöd.
Vetenskapsbaserad diskussion om nya odlingsmetoder på Helsingfors universitets Tankehörna
Inom livsmedelsproduktionen har det under de senaste åren blivit allt vanligare att tala om regenerativt jordbruk vid sidan av ekologisk odling. Samtidigt lyfter den Europeiska kommissionen i ökande grad fram agroekologiska metoder som ett sätt att stärka jordbrukets hållbarhet i Europa.
Måndagen den 22 september kl. 13–15 bjuder Helsingfors universitets Tankehörna in till ett öppet samtal på temat: Ekologisk livsmedelsproduktion eller greenwashing?
Evenemanget arrangeras av Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets gemensamma Finska ekologiska forskningsinstitut, som främjar forskning om ekologisk odling, samt Baltic Sea Action Group (BSAG), som främjar regenerativt jordbruk i Finland. Tillställningen inleder firandet av Europeiska ekologiska dagen den 23.9.
Ekologiska produktionsmetoder ur forskningens perspektiv Ekologiskt jordbruk, agroekologi och regenerativt jordbruk erbjuder olika tillvägagångssätt till stort sett samma mål: en mera hållbar livsmedelsproduktion för odlingsmark och miljö. Odlingsmetoderna strävar efter att stärka markhälsan, öka den biologiska mångfalden och förbättra livsmedelsproduktionens anpassningsförmåga till klimatförändringarna.
Diskussionen i Tiedekulma tar avstamp i forskningen: Vad menas egentligen med regenerativt jordbruk och agroekologi? Är de något annat än ekologiskt jordbruk, eller olika vägar mot samma mål? Varför introduceras nya produktionsformer och märkningar som signalerar ekologiskt jordbruk? Handlar det om marknadsföring eller om genuina försök att utveckla framtidens hållbara jordbruk? Och vilken roll spelar lagstiftningen när det gäller att reglera och verifiera miljöpåståenden i marknadsföringen?
– Det finns delvis motstridiga förväntningar på det finländska ekojordbruket. Å ena sidan måste produktionen vara ekologiskt och etiskt hållbar, å andra sidan förväntas den också vara lönsam och växa. Samtidigt blandas ofta den finländska och internationella diskussionen, trots att lokal förankring är en grundprincip för ekologisk odling, säger Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet.
– Begrepp och definitioner kan hjälpa oss att förstå vilka förändringar som krävs för ett mer rättvist och hållbart livsmedelssystem. Med samtalet på Tankehörnan vill vi tydliggöra vad ekologisk odling, regenerativt jordbruk och agroekologi faktiskt kan bidra med, sammanfattar Pieta Jarva, strategidirektör på BSAG.
PROGRAM 13.00–13.05 Välkomsthälsning och introduktion Sari Iivonen, direktör, Finska ekologiska forskningsinstitutet
13.05–13.20 Inledande föredrag: Agroekologi och ekoodling i praktiken Johan Ekroos, docent, Helsingfors universitet
13.20–13.55 Paneldiskussion: Vad innebär regenerativt jordbruk – och vad är det som förnyas? Galina Kallio, akademiforskare, Helsingfors universitet Tuomas Mattila, ledande forskare, Finlands miljöcentral
13.55–14.10 Föredrag: Miljöpåståenden om livsmedel och utvecklingen av lagstiftning Marita Kettunen, forskare, Naturresursinstitutet (Luke)
14.10–14.50 Paneldiskussion: Utveckling av hållbart jordbruk eller marknadsföring med gröna löften?
Panelister: Pieta Jarva, strategdirektör, BSAG Aura Lamminparras, verkställande direktör, ProLuomu Kyösti Pennanen, forskningsdirektör, Vasa universitet Juha-Matti Katajajuuri, gruppchef, Luke
Paneldiskussionen modereras av Sari Iivonen.
14.50–15.00 Sammanfattning och avslutande reflektioner Juuso Joona, jordbrukare
Lönsamheten inom jordbruket förbättras jämfört med föregående år, enligt den senaste prognosen från Naturresursinstitutet (Luke). År 2025 beräknas den genomsnittliga företagarinkomsten för gårdar vara 37 400 euro.
”Jordbrukets genomsnittliga lönsamhetskoefficient stiger i år till 0,58, jämfört med förra årets prognos på 0,32”, säger Lukes forskare Jukka Tauriainen.
Enligt årets prognos är jordbruksföretagarens timlön cirka 10,2 euro och räntan på eget kapital 3,6 procentenheter. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dividera företagarinkomsten med summan av lönekravet för lantbrukarfamiljens eget arbete och räntan på eget kapital.
Det totala produktionsvärdet, som beskriver jordbruksproduktionens värde, är i år knappt 270 000 euro per företag. Av detta utgör stöd 25 procent. När alla produktionskostnader dras av från det totala produktionsvärdet fås företagarvinsten, som visar att jordbruksföretag i genomsnitt går med cirka 23 400 euro i förlust.
Skörd och prisutveckling fortfarande osäkra
Producentpriserna för spannmål förväntas bli något lägre denna skördesäsong jämfört med föregående år. Skörden är ännu inte avslutad, men Lukes skördeuppskattning från augusti förutspår en 11 procent större spannmålsskörd än förra året. Skörden av brödsäd ser ut att bli betydligt större än 2024.
Produktionskostnaderna för odling av spannmål samt olje- och proteinväxter förblir oförändrade jämfört med föregående år. Med dessa antaganden generar en genomsnittlig växtodlingsgård ingen företagarinkomst alls, och lönsamhetskoefficienten blir -0,23. Däremot förbättras lönsamheten för andra växtodlingsgårdar, där lönsamhetskoefficienten stiger till 0,37.
Nötkreatursproduktionens lönsamhet förbättras
Mjölkproducentprisets ökning och en liten minskning av produktionskostnaderna höjer lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar till hela 0,97. Även lönsamheten för andra nötkreatursgårdar förbättras och närmar sig 1,0.
Lönsamheten för svinfarmar förväntas förbli lika svag som 2024.
Resultatet för fjäderfäproduktionen förbättras till följd av sjunkande produktionskostnader, trots att intäkterna minskar jämfört med föregående år. Prognosen för fjäderfäproduktionen är dock mer osäker än för andra produktionsinriktningar, eftersom ett litet urval och små vinstmarginaler gör resultatet känsligt för prisändringar.
Bakgrund och material för prognoserna
Prognoserna för 2024 och 2025 baseras på boksluts- och produktionsdata från cirka 630 jordbruksföretag från 2023. Prognoserna tar hänsyn till prisändringar för produkter och insatsvaror samt regionala genomsnittliga skördeuppskattningar per gröda.
Antagandet är att gårdarnas storlek och produktionsinriktning förblir oförändrade och att de producerar samma produkter med samma insatsvaror som 2023.
Resultaten är viktade för att representera genomsnittsresultaten för cirka 24 000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen. Denna grupp odlar cirka 90 procent av Finlands åkerareal och står för över 95 procent av gårdarnas beräknade produktionsvärde utan stöd.
Prognosresultaten för 2025 har jämförts med de prognostiserade genomsnittsresultaten för 2024. Det faktiska bokslutsmaterialet för 2024 blir klart i december 2025.
Har talkoarbete en koppling till hälsa och välbefinnande? Under augusti hinner du ännu svara på enkäten eller dela den vidare
Har du deltagit i talkoarbete inom ett projekt som finansierats av EU:s landsbygdsprogram till exempel genom en byaförening, idrottsförening eller annan föreningsverksamhet? Eller känner du till aktiva talkogrupper i olika projekt? Nu finns möjlighet att lyfta fram vad talkoarbete betyder för dem som gör det och hur det kan påverka deras hälsa och välbefinnande.
Fram till den 31.8.2025 är en enkät öppen där man utreder vilken koppling talkoarbete kan ha till deltagarnas hälsa och välbefinnande. Enkäten är en del av arbetet med att utvärdera effekterna av EU:s landsbygdsfinansiering. Inom projekten utförs årligen uppskattningsvis 400 000 timmar talkoarbete!
Enkäten riktar sig till alla som har deltagit i talkoarbete inom ett EU-finansierat landsbygdsprojekt efter år 2020.
Svara på enkäten eller dela den vidare till dem som gjort talkoarbete:
– Varje svar hjälper oss att visa hur talkoarbete kan påverka människors välbefinnande. – Resultaten kan användas för att utveckla framtida projektverksamhet. – Att svara är helt frivilligt och anonymt.
Om du själv inte gjort talkoarbete kan du hjälpa till genom att sprida enkäten vidare till exempel via din förenings kommunikationskanaler eller direkt till personer du vet varit med i talkoprojekt.
Talkoarbetets styrka ligger i gemenskapen – detta är också ett bra tillfälle att göra något tillsammans!
De senaste innovationerna inom jordbruket presenteras på KoneAgria 2025, årets viktigaste evenemang för yrkesverksamma inom jord- och skogsbruk i oktober.
– Just nu är lantbruksföretagare intresserade av nya teknologier och artificiell intelligens för att effektivisera produktionen, och dessa teman lyfts fram i Innovationstorgets projekt och scenprogram, säger Tuija Kallio, nätverkskoordinator vid Landsbygdsnätverksenheten.
Hur kan artificiell intelligens hjälpa till i arbetet i ladugården och på åkern? Utnyttjas data för lite, kommer data från lantbruket att bli en affärsidé för företag? Kommer drönare snart att vara ett arbetsredskap på varje gård och kommer precisionsjordbruksteknik att rädda miljön?
Varje mässdag hålls 20 minuters diskussioner på Innovatorgets scen, där lantbruksföretagare, EIP-projektledare och andra experter utbyter tankar om ny teknik, datanvändning och utveckling av odlingstekniker.
– Vi har inte heller glömt bort hur man kan stödja lantbruksföretagare i deras utveckling mot ledarskap och hur man kan minska användningen av växtskyddsmedel i odlingen när vi valt ut projekten, betonar Tuija Kallio, som ansvarar för arrangemangen på Innovaatiotorget.
Hönans kraft och den snabba grisen
– Besökare kan på Innovaatiotorilla lära sig mer om vad hönans kraft och den snabba grisen är. De som är intresserade får också veta om det går att odla tranbär i trädgården och hur man kan producera energi och grödor på åkern samtidigt.
Ett av de 19 projekten som valdes ut till Innovaatiotori efter en öppen ansökningsomgång presenterar BSAG:s Uudistaja-verktyg, som släpps strax före mässan och som hjälper jordbrukare att utveckla sina gårdar på ett helhetsmässigt sätt mot en mer förnybar odling. Innovaatiotorget presenterar också en ny ingenjörsutbildning inom naturresursområdet: vilken roll och betydelse har nya teknologier inom naturresursområdet och för att möta arbetsgivarnas kompetensbehov?
De medverkande EIP-projekten belyser bekämpningen av djursjukdomar med ny teknik och bekämpningen av skador orsakade av älgar med hjälp av ett avskräckningsmedel som sprutas från drönare. Fjärrpatologi för nötkreatursgårdar som en lokal tjänst presenteras också.
Vad är EIP-innovationer?
Innovationer förväntas lösa problemen med klimatutsläpp och andra hållbarhetsutmaningar inom jordbruket och därmed bidra till jordbrukets lönsamhet. Innovationer som förbättrar hållbarheten är ofta också ekonomiskt förnuftiga.
Öppna innovationer som produceras med offentlig EIP-finansiering från EU:s landsbygdsfond bidrar till att förbättra jordbrukets lönsamhet och hållbarhet. EIP-grupperna löser ett identifierat problem och delar innovationen för allmänt bruk. Nya projektidéer för nästa perioden söks för närvarande.
Innovationstorget på KoneAgri 2025 koordineras av Landsbygdsnätverksenheten, lantbruksföretagens kunskapsnätverk AgriHubi och TTS VertaisTekno-projekt. Landsbygdsnätverksenheten tillhandahåller avdelningens ramar, medan innehållet produceras i samarbete med avdelningens aktörer.
Flygplansboende mitt i åkerlandskapet, en rosa lösdriftsladugård, över 1000 insatser för biologisk mångfald och mycket mer – Finland är fullt av fantastiska landsbygdsprojekt. I år representeras Finland av åtta utmärkta projekt i tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards 2025. Tävlingen belönar Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt
Agricultural & Rural Inspiration Awards (ARIA) är en EU-omfattande projekttävling som hyllar de bästa projekten som har fått finansiering från EU:s jordbruks- och landsbygdsprogram.
Tävlingen organiseras av Europeiska landsbygdsnätverket (EU CAP Network) och har som mål att öka synligheten för jordbrukets och landsbygdens utveckling inom EU, lyfta fram de mest effektfulla innovativa lösningarna på landsbygden samt ge europeisk synlighet åt projekt och företagsinvesteringar som har fått EU-finansiering för landsbygdsutveckling.
Lär känna kandidaterna
Projekten tävlar i fyra olika kategorier. Årets teman lyfter fram generationsväxling och jämställdhet mellan könen.
I denna kategori tävlar projekt som främjar en smart, konkurrenskraftig, hållbar och mångsidig jordbrukssektor och säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet.
Farmer Time Finland
Farmer Time Finland utvecklade ett nytt sätt att digitalt koppla samman livsmedelsproducenter med framtidens beslutsfattare, konsumenter och branschaktörer – alltså dagens barn och unga – genom att ta gårdarna direkt till klassrummen via bland annat livesändningar och virtuella klassresor.
Projektet tog matproducenterna virtuellt till klassrummen.
De digitala livesändningarna, vloggarna och de virtuella klassresorna som ordnades inom projektet möjliggjorde kontakt med livsmedelsproducenter för över tusen unga. Producenterna presenterade sitt arbete i realtid och svarade på barnens och ungdomarnas frågor, vilket stärkte den positiva bilden av jordbruket och ökade intresset för branschen. Lärarna fick nytt, inspirerande innehåll till undervisningen, och responsen var mycket positiv.
Projektet fick LEADER-finansiering från Aktion Österbotten r.f.
Rosa lösdriftsladugård – livskvalitet för lantbrukaren och djuren
En ung lantbruksföretagare från Kymmenedalen investerade modigt i en ny rosa lösdriftsladugård.
Användningen av ny teknik har möjliggjort ett nytt sätt att arbeta, och arbetstimmarna har halverats tack vare automatiseringen. Tack vare mjölkroboten har arbetstiderna blivit mer flexibla, vilket har underlättat kombinationen av arbete och familjeliv avsevärt.
Den rosa lösdriftsladan lever upp till sitt namn.
Den tekniska utvecklingen och det lättare arbetet signalerar till nästa generation att lantbruksyrket är ett attraktivt karriärval. Minskningen av tungt fysiskt arbete möjliggör en längre arbetskarriär för lantbrukaren.
Bekanta dig med den rosa lösdriftsladugården på YouTube.
Hankkeelle myönsi rahoitusta Kaakkois-Suomen ELY-keskus.
Miljöskydd (Environmental protection)
I denna kategori tävlar projekt som främjar miljömässig hållbarhet, bekämpar klimatförändringar, stöder biologisk mångfald och främjar grön återhämtning.
Stormskär’s Vind
Stormskär’s Vind möjliggör året-runt-odling av grönsaker i skärgården med lokal, förnybar energi. Ett vindkraftsdrivet system producerar el till växthusets värmepumpar och LED-belysning, och värmeelement med havsvatten kompletterar helheten. Ett intelligent energihanteringssystem optimerar förbrukningen enligt väder och behov, och överskottsel säljs till elnätet. Gården har även utvecklat en applikation för energistyrning
Det är ett innovativt energiprojekt som förenar vindens, vattnets och solens kraft – och erbjuder en modell för andra landsbygdsområden mot en fossilfri framtid.
Projektet fick finansiering från Ålands landskapsregering.
Mikael Lundell producerar el med vindkraft.
Vårt avtryck – kraft från naturen: över 1000 insatser för biologisk mångfald
Projektet ökade miljömedvetenheten och inspirerade invånare och samhällen till konkreta åtgärder för att motverka naturförlust och främja biologisk mångfald – över tusen naturinsatser av olika storlek genomfördes på initiativ av projektet.
Under projektets gång gjordes över 1000 insatser för den biologiska mångfalden.
Under byainformationstillfällen, naturvandringar och evenemang diskuterades tillsammans med experter hur den biologiska mångfalden kunde förbättras i närområdet. Under projektets gång skapades bland annat ett biologiskt mångfaldsområde öppet för alla som rekreationsplats, ett fyllnadsområde omvandlades till ett natur- och konstområde som stöder biologisk mångfald, en traditionell gård, en landskapsäng och ett sumpmarksparadis anlades för att öka fåglarnas häckningsmöjligheter. I humleövervakningen konstaterades att naturinsatserna ökar den biologiska mångfalden även på kort tid.
Projektet fick LEADER-finansiering från Västra Saimen rf.
Den socioekonomiska strukturen på landsbygden (Socio-economic fabric of rural areas)
I denna kategori har projekt nominerats som stärker landsbygdens ekonomiska hållbarhet i Europa, främjar social delaktighet på innovativa sätt, stöder digitaliseringen inom jordbruket och stärker landsbygdsföretagarnas och företagens ställning.
Totalberedskap med frivilligarbete för landsbygden i Södra Savolax
Genom ett investeringsprojekt skapades förutsättningar för försvarsorganisationernas flygräddningsverksamhet med drönarutrustning. Projektets åtgärder inleddes med utredningar om anskaffning av ett kommandocentrumsfordon och en drönare.
När anskaffningarna hade genomförts utbildades den första gruppen personer i användningen.
Utrustningen kan stödja myndigheter och andra aktörer med teknik som de själva saknar. Den kan också användas för att stötta elbolag, särskilt vid omfattande störningssituationer då traditionell flygutrustning inte är tillgänglig.
Inom projektet utbildades frivilliga i att använda den nya utrustningen.
Projektet ökade tryggheten för boende på landsbygden och stärkte myndigheternas begränsade resurser.
Projektet fick LEADER-finansiering från Veej’jakaja rf.
Orivesi – Finlands huvudstad för yllestrumpor
I Orivesi har yllestrumpor använts för att göra staden mer känd och bygga upp dess varumärke sedan 2019. Hemstaden för FM-tävlingarna i yllestrumpslöpning genomförde projektet n Orivesi – Finlands yllestrumpshuvudstadunder åren 2019–2022.
FM-tävlingarna i yllesockslöpning väcker intresse även utomlands.
Projektet, som förvaltades av Orivesi stads livskraftstjänster, stärkte stadens livskraft och partnerskap genom en profilhöjande kommunikation kring yllestrumpshuvudstaden, evenemang och jippon riktade till invånarna samt företagssamarbeten. Inom projektet utvecklades också konceptet för FM-tävlingarna i yllestrumpslöpning.
Projektet fick bred medial uppmärksamhet både i Finland och utomlands, vilket ökade Orivesis synlighet och inspirerade lokala invånare och företag att delta i stadens utveckling. Det skapade en stark känsla av gemenskap och samhörighet.
Temat med yllestrumpor fick sin början i en attraktivitetsutredning som gjordes år 2019 och i det växande intresset för handarbete.
Projektet fick LEADER-finansiering från Leadergruppen Kantri rf.
Generationsväxling och förnyelse av landsbygden (Generational Renewal)
I den fjärde kategorin tävlar projekt som engagerar unga, utvecklar deras färdigheter och skapar högkvalitativa arbetsplatser på landsbygden.
Maalaisjärki (sunt bondförnuft) -lantbruk: unga jordbrukares modiga investeringar
Anna Länsisalmi-Keisala och Ossi Keisala köpte ett lantbruk i Alavus år 2023. Paret ansökte om startstöd för unga jordbrukare i samband med köpet. Lantbruket köptes av utomstående, vilket innebar att de bidrog till landsbygdens förnyelse genom sitt köp.
På lantbruket finns mjölkkor, hästar och antalet åkrar har ökat genom arrendeavtal. Dessutom bedriver paret annan företagsverksamhet: terrängridning med hästar, gårdsturismdagar och träffar med sina följare. Anna håller även kurser i sociala medier och föreläser vid olika evenemang.
På Annas och Ossis gård finns det också hästar.
Anna och Ossi är exempel på moderna jordbrukare som visar upp sin vardag på lantbruket via sociala medier. Lantbruket ”Maalaisjärkis”-kanaler har sammanlagt nästan 100 000 följare. Samarbeten med företag via sociala medier har hjälpt till med nödvändiga investeringar på lantbruket. Anna har också utbildat andra jordbrukare i hur man använder sociala medier.
Paret gör ett viktigt arbete för finländska livsmedelsproducenter genom att informera allmänheten om betydelsen av livsmedelsproduktion. Som unga företagare är det också viktigt för dem att stötta unga genom att erbjuda praktikplatser och möjligheter till lärlingsutbildning på lantbruket.
Bekanta dig med lantbruket på YouTube. Projektet fick finansiering från NTM-centralen i Södra Österbotten.
Ilmatar Airplane Lodge – en boendeupplevelse i ett gammalt passagerarflygplan
Fem unga entreprenörer förverkligade en djärv idé: de omvandlade ett utrangerat Saab 340b-passagerarflygplan till ett upplevelsebaserat boende mitt i det lantliga landskapet i Mellersta Finland.
Flygplanets cockpit blev en panoramasvit, bagageutrymmet i bakre delen förvandlades till bastu och de ursprungliga sätena byggdes om till en matsalsgrupp. Boendet rymmer 10 personer och består, förutom flygplanet, av en villabyggnad kallad ”flygledartornet” samt ett förråd i form av en bod.
I flygplanet finns en bastu – något som är viktigt för finländarna.
Under det första året samlade Ilmatar Airplane Lodge över 1 000 övernattningar och gäster från mer än 20 olika länder – och visade att internationellt intressanta turistinnovationer kan uppstå på landsbygden.
Projektet fick finansiering från NTM-centralen i Mellersta Finland.
Vinnarna tillkännages i december
Bland kandidaterna som medlemsländerna skickat in väljs totalt 24 finalister ut. Dessutom ordnas en omröstning bland allmänheten för samtliga projekt. Tävlingens vinnare offentliggörs i december 2025.
Finland har haft fina framgångar i tävlingen under tidigare år. Du kan återuppleva stämningarna från förra året på Europeiska landsbygdsnätverkets.
Mer information om tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards.
Välkommen att delta i Lepaa trädgårdsutställningen i Tavastehus den 14-16 augusti!
Missa inte fredagens kl. 10 seminarium som HortiHub-projektet ordnar om prisbildning, utveckling av produktionens konkurrenskraft och handelsförhandlingar gällande potatis och trädgårdsprodukter på friland.
Genom att förbättra konkurrenskraften kan vi bibehålla den finländska produktionens livskraft och svara på den ökande konsumtionen av grönsaker.
Evenemanget ordnas på finska
Fredag 15.8.2025 klo 10–12 Hämeen ammattikorkeakoulu, Enheten i Lepaa, Huvudbyggnaden klass 165 Adress: Lepaantie 129, 14610 Lepaa (Hattula)
Program
10:00 Kaffeservering Välkommen – Ordförande för HortiHub-projektets styrgrupp Veli-Pekka Reskola, JSM 10:30 Öppning av seminariet och presentation av nya forskarprofessorn – forskarprofessor Titta Kotilainen, Luke 10:40 Konkurrenskraft med hjälp av rådgivning – utvecklingschef för trädgårdsproduktion Lucas Lindelöf, SLF/ProAgria 10:55 Livsmedelsmarknadslagen – paragrafer mot orättvis affärspraxis – ledande expert Ismo Tuominen, Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå 11:25 Förutsättningar för att komma ut på marknaden 11:45 Kommentarer – Kristian Mikola, Mikolan tila Oy 11:55 Avslutning – Veli-Pekka Reskola, JSM
Seminariet ordnas i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), SLF, Petla, ÅHHS och HAMK som en del av HortiHub-projektet. Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera).
Genom satellitbilder säkerställs att villkoren för åkerstöden iakttas. Med hjälp av bilderna granskas odlingen och växtlighetens utveckling på de skiften för vilka jordbrukarna har ansökt om stöd. Tack vare satellituppföljningen kan jordbrukare vid behov göra ändringar i ansökan om åkerstöd under hela växtperioden.
Ett system för uppföljning av stödvillkoren som grundar sig på satellitbilder används i varje EU-land. I Finland granskas följande villkor i sommar med hjälp av satellitbilder:
Är skiftet jordbruksmark och används det för jordbruksverksamhet?
Är växten den som uppgetts för skiftet i ansökan om åkerstöd?
Har skiftet slagits eller betats i enlighet med villkoren senast 15.9.2025?
Har vall skördats i skyddszoner och på torvåkrar senast 15.9.2025?
Har växtligheten bevarats eller skötts i enlighet med villkoren på skift för vilka man valt en åtgärd inom stödet för miljösystem?
Har permanenta gräsmarker på Natura 2000 -områden samt arealer som omfattas av åtgärden vall på torvjord inom miljöersättningen bevarats täckta av gräs?
Har förbudet mot stubbbränning följts?
Begäran om utredning besvaras via en mobilapplikation
Om jordbrukaren vid ansökan om åkerstöd har uppgett uppgifter som strider mot satellitbildens observation för något skifte, får hen av förvaltningen en begäran om utredning av satellituppföljningen. Begäran om utredning av satellituppföljning grundar sig på analyser gjorda av artificiell intelligens. Det kan till exempel vara fråga om att skiftet på basis av bilderna inte har slagits, även om växtligheten i enlighet med villkoren borde slås. Begäran om utredning kan också fungera som en nyttig påminnelse om att följa stödvillkoren – till exempel skickas en påminnelse om slåtter i början av september, före tidsfristen 15.9.
Begäran om utredning skickas förutom utifrån satellituppföljningen även utifrån de uppgifter som anmälts i ansökan om åkerstöd.
Om skiftet har anmälts och skötts på rätt sätt kan jordbrukaren svara på begäran om utredning med ett fotografi av sitt skifte som innehåller positionsinformation. Om en åtgärd enligt villkoren inte har vidtagits, kan jordbrukaren vidta åtgärden inom utsatt tid eller vid behov återkalla det stöd som hen ansökt om. Även ansökan om åkerstöd kan korrigeras vid behov.
För att svara på begäran om utredning behöver jordbrukaren en mobilapplikation, Vipumobilen. Applikationen är Livsmedelsverkets avgiftsfria verktyg för kommunikation mellan jordbrukare och myndigheter.
Korrigeringar i ansökan kan göras i Viputjänsten
Ansökningstiden för åkerstöd tog slut i e-tjänsten Vipu 17.6.2025. Även efter att ansökan har skickats in kan jordbrukaren göra ändringar i sin ansökan fram till 1.10.2025 om hen till exempel märker att det inte är möjligt att odla enligt villkoren eller har meddelat felaktiga uppgifter.
Det lönar sig för jordbrukaren att hålla uppgifterna i ansökan om åkerstöd uppdaterade under hela växtperioden. Om åkerövervakningen ska göra ett övervakningsbesök på gården kan ansökan inte längre korrigeras. Möjligheten att ändra ansökan upphör när NTM-centralens inspektör tar kontakt.
Antalet kontrollbesök är mindre än tidigare
NTM-centralernas inspektörer inleder övervakningen av åkerstöden på gårdarna i juli. Övervakningsbesök görs på cirka två procent av gårdarna. Antalet har minskat tack vare satellituppföljningen jämfört med den tidigare övervakningsskyldigheten på fem procent.
Vid åkerövervakningen kontrolleras bland annat jordbruksskiftenas arealer, odlingsväxterna och iakttagandet av villkoren. Gårdarna väljs ut för övervakning både sporadiskt och med betoning.
Det lönar sig för jordbrukaren att vara med inspektören under övervakningsbesöket. Inspektören kan genast berätta om sina observationer och ge råd om hur de observerade bristerna kan åtgärdas till följande år.
Övervakningen av att stödvillkoren iakttas är en förutsättning för betalningen av jordbrukarstöden. Det är också viktigt med tanke på jordbrukarnas rättssäkerhet och lika behandling.
Även myndigheten övervakas
I och med att satellituppföljningen togs i bruk började EU-kommissionen kräva en årlig utvärdering av kvaliteten på de arealrelaterade stödsystemen av medlemsländerna. Syftet med kvalitetsbedömningen är att säkerställa att åkerstöden betalas korrekt till jordbrukarna. Om man upptäcker för många fel i kvalitetsbedömningen måste medlemslandet korrigera problemen.
Kvalitetsbedömningen syns för myndigheterna, men den omfattar dessutom kontroller som i år gäller cirka 600 gårdar. Kontroller görs inte för hela gården, utan den gäller valda skiften. Kommissionen fastställer vilka skiften som kontrolleras. Om försummelser upptäcks vid kontrollen kan gården påföras en påföljd. Utifrån kvalitetsbedömningen kan gården ännu korrigera sin ansökan om åkerstöd, men det är dock inte möjligt för alla stödvillkor. För en eventuell kvalitetsbedömning lönar det sig för jordbrukaren att hålla sin ansökan om åkerstöd uppdaterad och korrigera den genast om det uppstår ändringsbehov.
Mer information till den som ansöker om stöd (livsmedelsverket.fi)
