Finlands kandidater till den internationella ARIA-tävlingen har utsetts

Flygplansboende mitt i åkerlandskapet, en rosa lösdriftsladugård, över 1000 insatser för biologisk mångfald och mycket mer – Finland är fullt av fantastiska landsbygdsprojekt. I år representeras Finland av åtta utmärkta projekt i tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards 2025. Tävlingen belönar Europas bästa jordbruks- och landsbygdsfinansierade projekt

Agricultural & Rural Inspiration Awards (ARIA) är en EU-omfattande projekttävling som hyllar de bästa projekten som har fått finansiering från EU:s jordbruks- och landsbygdsprogram.

Tävlingen organiseras av Europeiska landsbygdsnätverket (EU CAP Network) och har som mål att öka synligheten för jordbrukets och landsbygdens utveckling inom EU, lyfta fram de mest effektfulla innovativa lösningarna på landsbygden samt ge europeisk synlighet åt projekt och företagsinvesteringar som har fått EU-finansiering för landsbygdsutveckling.

Lär känna kandidaterna

Projekten tävlar i fyra olika kategorier. Årets teman lyfter fram generationsväxling och jämställdhet mellan könen.

Smart & konkurrenskraftigt jordbruk (Smart & competitive agriculture)

I denna kategori tävlar projekt som främjar en smart, konkurrenskraftig, hållbar och mångsidig jordbrukssektor och säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet.

Farmer Time Finland

Farmer Time Finland utvecklade ett nytt sätt att digitalt koppla samman livsmedelsproducenter med framtidens beslutsfattare, konsumenter och branschaktörer – alltså dagens barn och unga – genom att ta gårdarna direkt till klassrummen via bland annat livesändningar och virtuella klassresor.

Projektet tog matproducenterna virtuellt till klassrummen.

De digitala livesändningarna, vloggarna och de virtuella klassresorna som ordnades inom projektet möjliggjorde kontakt med livsmedelsproducenter för över tusen unga. Producenterna presenterade sitt arbete i realtid och svarade på barnens och ungdomarnas frågor, vilket stärkte den positiva bilden av jordbruket och ökade intresset för branschen. Lärarna fick nytt, inspirerande innehåll till undervisningen, och responsen var mycket positiv.

Projektet fick LEADER-finansiering från Aktion Österbotten r.f.

Rosa lösdriftsladugård – livskvalitet för lantbrukaren och djuren

En ung lantbruksföretagare från Kymmenedalen investerade modigt i en ny rosa lösdriftsladugård.

Användningen av ny teknik har möjliggjort ett nytt sätt att arbeta, och arbetstimmarna har halverats tack vare automatiseringen. Tack vare mjölkroboten har arbetstiderna blivit mer flexibla, vilket har underlättat kombinationen av arbete och familjeliv avsevärt.

Den rosa lösdriftsladan lever upp till sitt namn.

Den tekniska utvecklingen och det lättare arbetet signalerar till nästa generation att lantbruksyrket är ett attraktivt karriärval. Minskningen av tungt fysiskt arbete möjliggör en längre arbetskarriär för lantbrukaren.

Bekanta dig med den rosa lösdriftsladugården på YouTube.

Hankkeelle myönsi rahoitusta Kaakkois-Suomen ELY-keskus.

Miljöskydd (Environmental protection)

I denna kategori tävlar projekt som främjar miljömässig hållbarhet, bekämpar klimatförändringar, stöder biologisk mångfald och främjar grön återhämtning.

Stormskär’s Vind

Stormskär’s Vind möjliggör året-runt-odling av grönsaker i skärgården med lokal, förnybar energi. Ett vindkraftsdrivet system producerar el till växthusets värmepumpar och LED-belysning, och värmeelement med havsvatten kompletterar helheten. Ett intelligent energihanteringssystem optimerar förbrukningen enligt väder och behov, och överskottsel säljs till elnätet. Gården har även utvecklat en applikation för energistyrning

Det är ett innovativt energiprojekt som förenar vindens, vattnets och solens kraft – och erbjuder en modell för andra landsbygdsområden mot en fossilfri framtid.

Projektet fick finansiering från Ålands landskapsregering.

Mikael Lundell producerar el med vindkraft.

Vårt avtryck – kraft från naturen: över 1000 insatser för biologisk mångfald

Projektet ökade miljömedvetenheten och inspirerade invånare och samhällen till konkreta åtgärder för att motverka naturförlust och främja biologisk mångfald – över tusen naturinsatser av olika storlek genomfördes på initiativ av projektet.

Under projektets gång gjordes över 1000 insatser för den biologiska mångfalden.

Under byainformationstillfällen, naturvandringar och evenemang diskuterades tillsammans med experter hur den biologiska mångfalden kunde förbättras i närområdet. Under projektets gång skapades bland annat ett biologiskt mångfaldsområde öppet för alla som rekreationsplats, ett fyllnadsområde omvandlades till ett natur- och konstområde som stöder biologisk mångfald, en traditionell gård, en landskapsäng och ett sumpmarksparadis anlades för att öka fåglarnas häckningsmöjligheter. I humleövervakningen konstaterades att naturinsatserna ökar den biologiska mångfalden även på kort tid.

Projektet fick LEADER-finansiering från Västra Saimen rf.

Den socioekonomiska strukturen på landsbygden (Socio-economic fabric of rural areas)

I denna kategori har projekt nominerats som stärker landsbygdens ekonomiska hållbarhet i Europa, främjar social delaktighet på innovativa sätt, stöder digitaliseringen inom jordbruket och stärker landsbygdsföretagarnas och företagens ställning.

Totalberedskap med frivilligarbete för landsbygden i Södra Savolax

Genom ett investeringsprojekt skapades förutsättningar för försvarsorganisationernas flygräddningsverksamhet med drönarutrustning. Projektets åtgärder inleddes med utredningar om anskaffning av ett kommandocentrumsfordon och en drönare.

När anskaffningarna hade genomförts utbildades den första gruppen personer i användningen.
Utrustningen kan stödja myndigheter och andra aktörer med teknik som de själva saknar. Den kan också användas för att stötta elbolag, särskilt vid omfattande störningssituationer då traditionell flygutrustning inte är tillgänglig.

Inom projektet utbildades frivilliga i att använda den nya utrustningen.

Projektet ökade tryggheten för boende på landsbygden och stärkte myndigheternas begränsade resurser.

Projektet fick LEADER-finansiering från Veej’jakaja rf.

Orivesi – Finlands huvudstad för yllestrumpor

I Orivesi har yllestrumpor använts för att göra staden mer känd och bygga upp dess varumärke sedan 2019. Hemstaden för FM-tävlingarna i yllestrumpslöpning genomförde projektet n Orivesi – Finlands yllestrumpshuvudstad under åren 2019–2022.

FM-tävlingarna i yllesockslöpning väcker intresse även utomlands.

Projektet, som förvaltades av Orivesi stads livskraftstjänster, stärkte stadens livskraft och partnerskap genom en profilhöjande kommunikation kring yllestrumpshuvudstaden, evenemang och jippon riktade till invånarna samt företagssamarbeten. Inom projektet utvecklades också konceptet för FM-tävlingarna i yllestrumpslöpning.

Projektet fick bred medial uppmärksamhet både i Finland och utomlands, vilket ökade Orivesis synlighet och inspirerade lokala invånare och företag att delta i stadens utveckling. Det skapade en stark känsla av gemenskap och samhörighet.

Temat med yllestrumpor fick sin början i en attraktivitetsutredning som gjordes år 2019 och i det växande intresset för handarbete.

Projektet fick LEADER-finansiering från Leadergruppen Kantri rf.

Generationsväxling och förnyelse av landsbygden (Generational Renewal)

I den fjärde kategorin tävlar projekt som engagerar unga, utvecklar deras färdigheter och skapar högkvalitativa arbetsplatser på landsbygden.

Maalaisjärki (sunt bondförnuft) -lantbruk: unga jordbrukares modiga investeringar

Anna Länsisalmi-Keisala och Ossi Keisala köpte ett lantbruk i Alavus år 2023. Paret ansökte om startstöd för unga jordbrukare i samband med köpet. Lantbruket köptes av utomstående, vilket innebar att de bidrog till landsbygdens förnyelse genom sitt köp.

På lantbruket finns mjölkkor, hästar och antalet åkrar har ökat genom arrendeavtal. Dessutom bedriver paret annan företagsverksamhet: terrängridning med hästar, gårdsturismdagar och träffar med sina följare. Anna håller även kurser i sociala medier och föreläser vid olika evenemang.

På Annas och Ossis gård finns det också hästar.

Anna och Ossi är exempel på moderna jordbrukare som visar upp sin vardag på lantbruket via sociala medier. Lantbruket ”Maalaisjärkis”-kanaler har sammanlagt nästan 100 000 följare. Samarbeten med företag via sociala medier har hjälpt till med nödvändiga investeringar på lantbruket. Anna har också utbildat andra jordbrukare i hur man använder sociala medier.
Paret gör ett viktigt arbete för finländska livsmedelsproducenter genom att informera allmänheten om betydelsen av livsmedelsproduktion. Som unga företagare är det också viktigt för dem att stötta unga genom att erbjuda praktikplatser och möjligheter till lärlingsutbildning på lantbruket.

Bekanta dig med lantbruket på YouTube. Projektet fick finansiering från NTM-centralen i Södra Österbotten.

Ilmatar Airplane Lodge – en boendeupplevelse i ett gammalt passagerarflygplan

Fem unga entreprenörer förverkligade en djärv idé: de omvandlade ett utrangerat Saab 340b-passagerarflygplan till ett upplevelsebaserat boende mitt i det lantliga landskapet i Mellersta Finland.

Flygplanets cockpit blev en panoramasvit, bagageutrymmet i bakre delen förvandlades till bastu och de ursprungliga sätena byggdes om till en matsalsgrupp. Boendet rymmer 10 personer och består, förutom flygplanet, av en villabyggnad kallad ”flygledartornet” samt ett förråd i form av en bod.

I flygplanet finns en bastu – något som är viktigt för finländarna.

Under det första året samlade Ilmatar Airplane Lodge över 1 000 övernattningar och gäster från mer än 20 olika länder – och visade att internationellt intressanta turistinnovationer kan uppstå på landsbygden.

Projektet fick finansiering från NTM-centralen i Mellersta Finland.

Vinnarna tillkännages i december

Bland kandidaterna som medlemsländerna skickat in väljs totalt 24 finalister ut. Dessutom ordnas en omröstning bland allmänheten för samtliga projekt. Tävlingens vinnare offentliggörs i december 2025.

Finland har haft fina framgångar i tävlingen under tidigare år. Du kan återuppleva stämningarna från förra året på Europeiska landsbygdsnätverkets.

Mer information om tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards.

 

 

Odla potatis och frilandsgrönsaker framgångsrikt

Välkommen att delta i Lepaa trädgårdsutställningen i Tavastehus den 14-16 augusti!

Missa inte fredagens kl. 10 seminarium som HortiHub-projektet ordnar om prisbildning, utveckling av produktionens konkurrenskraft och handelsförhandlingar gällande potatis och trädgårdsprodukter på friland.

Genom att förbättra konkurrenskraften kan vi bibehålla den finländska produktionens livskraft och svara på den ökande konsumtionen av grönsaker. 

Evenemanget ordnas på finska

Fredag 15.8.2025 klo 10–12
Hämeen ammattikorkeakoulu, Enheten i Lepaa, Huvudbyggnaden klass 165
Adress: Lepaantie 129, 14610 Lepaa (Hattula)

Program

10:00    Kaffeservering
             Välkommen – Ordförande för HortiHub-projektets styrgrupp Veli-Pekka Reskola, JSM
10:30    Öppning av seminariet och presentation av nya forskarprofessorn – forskarprofessor
             Titta Kotilainen, Luke
10:40     Konkurrenskraft med hjälp av rådgivning – utvecklingschef för trädgårdsproduktion
              Lucas Lindelöf, SLF/ProAgria
10:55     Livsmedelsmarknadslagen – paragrafer mot orättvis affärspraxis – ledande expert
              Ismo Tuominen, Livsmedelsmarknadsombudsmannens byrå
11:25     Förutsättningar för att komma ut på marknaden
11:45     Kommentarer – Kristian Mikola, Mikolan tila Oy
11:55     Avslutning – Veli-Pekka Reskola, JSM

Anmälningar

Anmäl dig senast den 8.8.2025 via länken: https://www.lyyti.in/menestytuotannossa

Mera information

Mera info om projektet finns här

Seminariet ordnas i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke), SLF, Petla, ÅHHS och HAMK som en del av HortiHub-projektet. Projektet finansieras av Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera).

Satellituppföljning ger flexibilitet i ansökan om åkerstöd

Genom satellitbilder säkerställs att villkoren för åkerstöden iakttas. Med hjälp av bilderna granskas odlingen och växtlighetens utveckling på de skiften för vilka jordbrukarna har ansökt om stöd. Tack vare satellituppföljningen kan jordbrukare vid behov göra ändringar i ansökan om åkerstöd under hela växtperioden.

Ett system för uppföljning av stödvillkoren som grundar sig på satellitbilder används i varje EU-land. I Finland granskas följande villkor i sommar med hjälp av satellitbilder:

  • Är skiftet jordbruksmark och används det för jordbruksverksamhet?
  • Är växten den som uppgetts för skiftet i ansökan om åkerstöd?
  • Har skiftet slagits eller betats i enlighet med villkoren senast 15.9.2025?
  • Har vall skördats i skyddszoner och på torvåkrar senast 15.9.2025?
  • Har växtligheten bevarats eller skötts i enlighet med villkoren på skift för vilka man valt en åtgärd inom stödet för miljösystem?
  • Har permanenta gräsmarker på Natura 2000 -områden samt arealer som omfattas av åtgärden vall på torvjord inom miljöersättningen bevarats täckta av gräs?
  • Har förbudet mot stubbbränning följts?

 

Begäran om utredning besvaras via en mobilapplikation

Om jordbrukaren vid ansökan om åkerstöd har uppgett uppgifter som strider mot satellitbildens observation för något skifte, får hen av förvaltningen en begäran om utredning av satellituppföljningen. Begäran om utredning av satellituppföljning grundar sig på analyser gjorda av artificiell intelligens. Det kan till exempel vara fråga om att skiftet på basis av bilderna inte har slagits, även om växtligheten i enlighet med villkoren borde slås. Begäran om utredning kan också fungera som en nyttig påminnelse om att följa stödvillkoren – till exempel skickas en påminnelse om slåtter i början av september, före tidsfristen 15.9.

Begäran om utredning skickas förutom utifrån satellituppföljningen även utifrån de uppgifter som anmälts i ansökan om åkerstöd.

Om skiftet har anmälts och skötts på rätt sätt kan jordbrukaren svara på begäran om utredning med ett fotografi av sitt skifte som innehåller positionsinformation. Om en åtgärd enligt villkoren inte har vidtagits, kan jordbrukaren vidta åtgärden inom utsatt tid eller vid behov återkalla det stöd som hen ansökt om. Även ansökan om åkerstöd kan korrigeras vid behov.

För att svara på begäran om utredning behöver jordbrukaren en mobilapplikation, Vipumobilen. Applikationen är Livsmedelsverkets avgiftsfria verktyg för kommunikation mellan jordbrukare och myndigheter.

Korrigeringar i ansökan kan göras i Viputjänsten

Ansökningstiden för åkerstöd tog slut i e-tjänsten Vipu 17.6.2025. Även efter att ansökan har skickats in kan jordbrukaren göra ändringar i sin ansökan fram till 1.10.2025 om hen till exempel märker att det inte är möjligt att odla enligt villkoren eller har meddelat felaktiga uppgifter.

Det lönar sig för jordbrukaren att hålla uppgifterna i ansökan om åkerstöd uppdaterade under hela växtperioden. Om åkerövervakningen ska göra ett övervakningsbesök på gården kan ansökan inte längre korrigeras. Möjligheten att ändra ansökan upphör när NTM-centralens inspektör tar kontakt.

Antalet kontrollbesök är mindre än tidigare

NTM-centralernas inspektörer inleder övervakningen av åkerstöden på gårdarna i juli. Övervakningsbesök görs på cirka två procent av gårdarna. Antalet har minskat tack vare satellituppföljningen jämfört med den tidigare övervakningsskyldigheten på fem procent.

Vid åkerövervakningen kontrolleras bland annat jordbruksskiftenas arealer, odlingsväxterna och iakttagandet av villkoren. Gårdarna väljs ut för övervakning både sporadiskt och med betoning.

Det lönar sig för jordbrukaren att vara med inspektören under övervakningsbesöket. Inspektören kan genast berätta om sina observationer och ge råd om hur de observerade bristerna kan åtgärdas till följande år.

Övervakningen av att stödvillkoren iakttas är en förutsättning för betalningen av jordbrukarstöden. Det är också viktigt med tanke på jordbrukarnas rättssäkerhet och lika behandling.

Även myndigheten övervakas

I och med att satellituppföljningen togs i bruk började EU-kommissionen kräva en årlig utvärdering av kvaliteten på de arealrelaterade stödsystemen av medlemsländerna. Syftet med kvalitetsbedömningen är att säkerställa att åkerstöden betalas korrekt till jordbrukarna. Om man upptäcker för många fel i kvalitetsbedömningen måste medlemslandet korrigera problemen.

Kvalitetsbedömningen syns för myndigheterna, men den omfattar dessutom kontroller som i år gäller cirka 600 gårdar. Kontroller görs inte för hela gården, utan den gäller valda skiften. Kommissionen fastställer vilka skiften som kontrolleras. Om försummelser upptäcks vid kontrollen kan gården påföras en påföljd. Utifrån kvalitetsbedömningen kan gården ännu korrigera sin ansökan om åkerstöd, men det är dock inte möjligt för alla stödvillkor. För en eventuell kvalitetsbedömning lönar det sig för jordbrukaren att hålla sin ansökan om åkerstöd uppdaterad och korrigera den genast om det uppstår ändringsbehov.

Mer information till den som ansöker om stöd (livsmedelsverket.fi)

Livsmedelsverkets nyhetsbrev till jordbrukarna 25.6.2025
Bloggtext: Kvalitetsbedömning i ett nötskal – undvik fel och säkerställ stöden
Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter

Faciliteringsutbildningen startade med entusiasm – första närstudieträffen samlade landsbygdsutvecklare

Faciliteringsutbildningen Få projekt i rullning inom landsbygdsnätverket fick en energisk start när deltagare från olika delar av Finland och Åland samlades till den första utbildningsträffen den 3–4 juni 2025. Syftet med utbildningen är att landsbygds- och jordbruksutvecklare ska kunna fördjupa sin kompetens, särskilt i att initiera projekt som främjar samarbete mellan aktörer med olika bakgrund.

Facilitering är att lotsa mot ett gemensamt mål

Totalt valdes 35 entusiastiska landsbygdsutvecklare till den svensk- och finskspråkiga utbildningsgruppen. Den första närstudieträffen fokuserade på grunderna i facilitering, övning i deltagandemetoder samt förståelse för gruppdynamik. Under utbildningsdagarna fick deltagarna pröva olika faciliteringstekniker i praktiken och reflektera över hur de kan användas i det egna arbetet.

Finskspråkiga utbildningsgruppen.
Svenskpråkiga utbildningsgruppen.

“Deltagarna kastade sig helhjärtat in i upplevelsebaserat lärande under utbildningsdagarna. Det var förvånande att se hur snabbt deltagarna kunde beskriva de utmaningar som till exempel kan uppstå i samarbetet mellan forskare och landsbygdsutvecklare, säger Krista Mikkonen, som leder den finskspråkiga utbildningsgruppen, från Pro Agria Centralförbundet. Beskrivningen var en del av en övning där deltagarna reflekterade över hur olika bakgrunder påverkar samskapande. ”Deltagarna i utbildningen kom själva på denna övning, så det är tydligt att det gemensamma lärandet verkligen är i gång här,” fortsätter Mikkonen entusiastiskt.

Lärdomarna från faciliteringsutbildningen tas i bruk direkt

I båda utbildningsgrupperna riktades redan blicken mot den nationella idéverkstaden, som ordnas den 3 september 2025 i Helsingfors. Deltagarna i utbildningen har en aktiv roll i planeringen och genomförandet av evenemanget.

– Idéverkstaden, som är en del av utbildningen, samlar olika aktörer kring klimat- och miljöteman. Deltagarna i faciliteringsutbildningen får där möjlighet att testa sina färdigheter i både facilitering och samskapande i praktiken. Deltagarna är verkligen engagerade och ivriga att göra evenemanget till något riktigt bra, berömmer Martina Candolin, utbildare för den svenskspråkiga gruppen, från företaget Unicorn Business Design.

Ansökan till idéverkstaden öppnar i slutet av juni

Den första utbildningsträffen lade en stark grund för det som är påkommande: förutom den nationella idéverkstaden uppmuntras deltagarna att ordna egna Idéverkstäder i sina regioner under vintern 2025–2026. Målet med dessa är att vidareutveckla projektidéer kring utvalda teman, för att hitta lösningar på identifierade utmaningar.

Faktaruta

  • Till faciliteringsutbildningen valdes totalt 35 landsbygdsutvecklare från Fastlandsfinland och Åland på basen av ansökan.
  • Den nationella idéverkstaden arrangeras onsdagen den 3 september i Helsingfors. Målet med evenemanget är att under året skapa nya projektidéer och partnerskap med fokus på klimat- och miljöteman.
  • Ansökan till idéverkstaden öppnar i slutet av juni på webbplatsen Landsbygdsnätverket.fi
  • Efter utbildningen uppmuntras deltagarna att ordna egna idéverkstäder eller andra deltagandeevenemang i sina regioner under vintern 2025–2026.

Mera information

Nätverkskoordinator Ann-Sofi Backgren

ann-sofi.backgren@maaseutu.fi, p. +358 050 324 1318

Rotad kultur på landsbygden – kampanjen lyfter fram betydelsen av EU:s landsbygdsfinansiering för kultur 

Rotad kultur på landsbygden – kampanjen lyfter fram betydelsen av EU:s landsbygdsfinansiering för kultur

Under sommaren 2025 lyfts kulturprojekt som fått stöd från EU:s landsbygdsfinansiering fram, särskilt i sociala medier. Utbudet är brett – bara genom Leader-grupperna har över 3 000 kulturfrämjande projekt finansierats under de senaste tio åren.

 

Kampanjen pågår 16.6–31.8, och Leader-grupper runt om i Finland delar med sig av kulturtips. Syftet är att öka medvetenheten om EU:s roll i att främja kultur genom landsbygdsfinansiering.

EU:s landsbygdsfinansiering stöder kultur som skapar mjuka konkurrensfördelar för kommuner, byar och regioner: gemenskap och socialt kapital, delaktighet, upplevd livskvalitet, atmosfär, trivsel, positiv image och gott rykte. Forskning visar att deltagande i konst och kultur stärker välbefinnande och mental hälsa, vilket har samband med god upplevd hälsa och längre livslängd.

Utöver dessa mjuka konkurrensfördelar har kultur och dess finansiering även en viktig roll för regioners och kommuners livskraft, attraktionskraft och konkurrenskraft. Kultur- och kreativa branscher är en betydande arbetsgivare, och som en egen sektor bidrar de direkt till den regionala och nationella ekonomin. Till exempel använder besökare på festivaler, museer eller kulturevenemang lokala tjänster, vilket genererar direkt turismintäkt till området.

Leader-gruppernas viktiga roll för hela Finlands kulturliv

Genom EU-finansieringen som delas ut via Leader-grupper har man i bred utsträckning främjat bland annat bevarandet av det lokala kulturarvet, museer, teater, film, bildkonst, barnkultur, kultur- och konsthobbyverksamhet, festivaler, kulturevenemang och lokal kulturverksamhet som stärker gemenskapen. Även matkultur, projekt som förbättrar möjligheterna att utöva kultur samt hantverk har haft en stark närvaro i finansierade projekt.

–Leader-grupperna gör ett viktigt arbete för kulturlivets livskraft och tillgänglighet på landsbygden – och därmed också för hela det finländska samhällets välbefinnande. Under de senaste tio åren har över 3 000 projekt som direkt eller indirekt främjar kultur finansierats via Leader-grupperna, berättar Laura Jänis, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt en ny rapport från Centret för kulturpolitiska forskning (Cupore) beaktas konst, kultur och kreativa branscher i alla 53 Leader-gruppers strategier i Finland. Många strategier lyfter särskilt fram bykultur och evenemang samt det lokala kulturarvet – ämnen som naturligt passar in i landsbygds- och byautveckling.

Leader-grupper beviljar även medel till t.ex. Ungdoms-Leader-projekt, som ofta finansieras av kommunerna. Kultur är också ett tema i dessa projekt.

Landsbygdsfinansiering gör kultur tillgänglig för alla i hela landet

Forskning från Cupore visar att kulturutbudet är koncentrerat till städer. Statligt medfinansierade kulturverksamheter och deras regionala tillgänglighet skiljer sig på många sätt mellan olika delar av Finland och mellan olika kommuner.

– Genom Leader stöds kulturen överallt i Finland, i alla kommuner och runt om i byarna. Endast de största städerna står utanför EU:s landsbygdsfinansiering. Med hjälp av finansieringen ökas kulturens tillgänglighet på landsbygden, konstaterar Laura Jänis, specialsakkunnig vid jord- och skogsbruksministeriet.

Effekterna av finansieringen syns i form av lokala arbetstillfällen, turismintäkter, förbättrat välbefinnande och stärkt gemenskap. Kultur är inte bara innehåll – det är också infrastruktur, möten och mening.

Läs mer: Rotad kultur på landsbygden – Maaseutu.fi (bara på finska)

Bild: Anne Kalliola

Mer information:

Om kampanjen ”Rotad kultur på landsbygden” (16.6–18.7):
Meri Kiikkala, fornamn.efternamn@gov.fi

Om Leader-verksamheten:
Laura Jänis, fornamn.efternamn@gov.fi

EU:s landsbygdsfinansiering erbjuder mångsidiga möjligheter att stödja och utveckla kultur i olika delar av Finland. Stöd kan beviljas till lokala och regionala kulturprojekt samt för att utveckla företag inom kultursektorn. Det finns två vägar att söka finansiering: via lokala Leader-grupper eller via NTM-centralerna (från 2026 via de nya livskraftcentren).

Finansiering via Leader-grupper fokuserar främst på småskaliga, lokalt betydelsefulla projekt där gemenskap, delaktighet och regional identitet betonas. Projekten via NTM-centralerna är ofta bredare och större till omfattning och budget.

124 500 traktorer i Finland, 46% av gårdarna har en egen skördetröska – intressant information om maskiner och utrustning för jordbruk och trädgårdsodling

Intressant information om maskiner och utrustning inom jordbruk och trädgårdsodling avslöjas i Lukes statistik. Av särskilt intresse för AgriHubi är hur gårdar och trädgårdar använder smarta jordbrukslösningar.

Mest robotteknik inom gris- och fjäderfäuppfödning

I undersökningen om jordbrukets struktur undersökte Luke metoder för precisionsodling på gårdarna, såsom användning av geospatial information, markprovtagning, automatiserad styrning, sprutning i linje, robotik och GPS-assisterad applicering av bekämpningsmedel. Användningen av dessa metoder var vanligast inom sektorerna för gris- och fjäderfäproduktion.

En flod av information om lönsamhet

Under försommaren publicerades en mängd nya uppgifter om lönsamheten inom jordbruk och trädgårdsodling. Vår livsmedelsexport växer – havre och mejeriprodukter är särskilt attraktiva. Enligt Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Luke, är de amerikanska tullarna dock ett tydligt hot mot tillväxten i den internationella livsmedelshandeln, eftersom de bromsar upp handelsflödena, höjer kostnaderna, minskar efterfrågan och ökar osäkerheten.

Finsk livsmedelsexport i medvind | Naturresursinstitutet (på finska)
Ökad export och samarbete skulle stärka alla inhemska värdekedjor för livsmedel | Natural Resources Institute Finland (på finska)

Kommer utländskt kapital att dominera den finländska produktionen?

På onsdag bör du ta en kopp kaffe och delta i Nätverksmorgon 11.06.2025 kl. 08.30-09.15, där ämnet är utländskt kapital i framtiden för det finska jordbruket och landsbygden. Investeringsskulden inom jordbruket ökar och landsbygdsföretagen kämpar för att få tillgång till finansiering för investeringar och utveckling.

Ansökan till Innovationstorget vid KoneAgria 2025 är öppen – säkerställ din plats i förhandsmarknadsföringen!

Innovationstorget är här igen! Lyft fram din
innovation inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling på KoneAgria-mässan den 9–11 oktober 2025 och utnyttja de möjligheter som förhandsmarknadsföringen erbjuder.

Innovationstorget har under årens lopp etablerat sig som en välkänd gemensam avdelning som för samman de mest innovativa aktörerna och de senaste lösningarna inom branschen. Nu har du chansen att nå både yrkespersoner och innovatörer inom branschen på en gång! Ansök senast 7 augusti 2025!

Varför delta?

  • Du får synlighet för utvecklingen av din innovation och ditt projekt
  • Nätverka med experter inom branschen och hitta nya samarbetspartner.
  • Nya perspektiv och respons direkt av slutanvändarna.
  • I och med den gemensamma avdelningen får du en kollektiv styrka till kommunikationen och arrangemangen.

För vem?

Till Innovationstorget söker vi:

  • EIP-projekt
  • innovations- och teknikprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling
  • annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder innovation.

Är du en internationell aktör? Om din lösning lämpar sig för den finska verksamhetsmiljön ska du modigt ansöka om att delta.

Så här ansöker du

Fyll i ansökningsblanketten så snart som möjligt! De som ansökt i tid kan dra nytta av förhandsmarknadsföringen för Innovationstorget och få synlighet för sitt presentationsmaterial i de riksomfattande kanalerna.

Om din innovation kan testas i praktiken under sommaren kan du ha möjlighet att få en förhandstestare i maj–september.

Anmäl dig och få veta mer om innehållet och tidtabellerna på Innovationstorget!

Länk till ansökningsblanketten

Arrangörer och tidtabell för förberedelserna

Innovationstorget 2025 ordnas av Landsbygdsnätverksenheten, AgriHubi och Arbetseffektivitetsföreningen. Ansökan är öppen fram till 7 augusti 2025 och valen görs månatligen så att de som ansökt tidigt kan utnyttja förhandsmarknadsföringen.

I augusti–september skapar Landsbygdsnätverket ramar och en grafisk profil för avdelningen, men deltagarna kan påverka utformningen av sin egen punkt. Deltagandet är gratis, men deltagarna står för sina egna kostnader för resa, boende och material som delas ut.

De aktörer som valts till innovationstorget får bekanta sig med varandra under höstens regelbundna gemensamma möten.

Säkerställ din plats nu och lyft fram din innovation på Innovationstorget!

Länk till ansökningsblanketten

Mer information:

nätverkskoordinator, Tuija Kallio
tuija.kallio(a)maaseutu.fi, tfn 050 594 7993

En fjärdedel av finska ungdomarna är intresserade av att arbeta på en gård

Ungdomarna anser att jordbruket är en viktig sektor för finländarnas välbefinnande. De är intresserade av att bo och arbeta på landsbygden. Ungdomarna känner dock inte så väl till det stora utbudet av utbildnings- och karriärmöjligheter inom sektorn.

AgriHubi, kompetensnätverket för lantbruksföretag, beställde en undersökning från Taloustutkimus om attityderna hos ungdomar och unga vuxna under 25 år till jordbrukssektorn. Undersökningen tittade också på medvetenheten om och tillgången till information om jordbruksutbildning.

– Sektorn är bekymrad över om ungdomar ser jordbruk och trädgårdsodling som en attraktiv sektor och söker sig till studier inom branschen. Nu vet vi vad ungdomar i åldern 15–24 år tycker om jordbruk och landsbygdens möjligheter i vår tid, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubi.

Gård i Kiuruvesi, Foto Paula Antikainen

En fjärdedel kan tänka sig att arbeta inom lantbruket

En fjärdedel skulle kunna tänka sig att arbeta på en gård, medan 57 procent inte skulle göra det. Unga människor är försiktigt intresserade av säsongs- eller deltidsarbete. De jobb som de skulle vara mest intresserade av är inom lantbrukshandeln och landskapsplanering eller jobb som florist, djurskötare eller trädgårdsmästare. Att jobba som bär- och fruktodlare, inom forskning och utveckling, som växthusarbetare och egenföretagare inom lantbruk eller landsbygdsföretagare nämndes också ganska ofta.

Medan majoriteten av ungdomarna anser att jordbruksarbete är lika varierande som andra jobb, anser hälften av de tillfrågade att jordbruksarbetarnas arbete inte värderas tillräckligt högt. 42 procent anser att jordbrukssektorn inte erbjuder attraktiva karriärmöjligheter. Den tekniska utvecklingen anses göra jordbruksarbetet mer attraktivt.

Jordbruksutbildningen är inte känd

En tredjedel av de svarande anser att jordbruksutbildningen är åtminstone något attraktiv, medan en annan tredjedel inte anser att den är attraktiv alls.

Det finns liten kännedom om yrkes- och yrkeshögskoleexamina inom sektorn. Grundutbildningar inom lantbruk är något mer kända än yrkeshögskoleutbildningar inom sektorn.

– Den allmänna kännedomen om utbildningen måste ökas för att minska fördomarna om lantbruket, till exempel uppfattningen om begränsade karriärmöjligheter”, säger Mona-Anitta Riihimäki, ordförande för gruppen för utveckling av naturresurser inom yrkeshögskolornas rektorsråd Arene ry och direktör för Tavastlands yrkeshögskola.

Människor kan bo på landsbygden, men bristen på service är ett problem

Människor är i allmänhet positiva till att bo på landsbygden, och mer än 40 procent anser att landsbygden erbjuder bättre livsmöjligheter än städerna. Å andra sidan upplevs bristen på tjänster som lockar unga människor på landsbygden som en utmaning.

Information om lantbruk via media

Unga finländarna kommer i kontakt med lantbruket främst genom media, nyheter och vänner.

– Det som är förvånande med undersökningsresultaten är att unga människor uppfattar jordbrukssektorn framställs på ett positivt sätt i media. Många som har arbetat länge inom sektorn upplever motsatsen, säger Paula Antikainen från Ylä-Savos yrkesinstitut.

Bakgrund till undersökningen

  • Målgruppen för undersökningen var 15–24-åriga finländare i hela landet, och 202 ungdomar svarade på enkäten. Uppgifterna viktades med avseende på kön, ålder och bostadsort för att matcha målgruppen.
  • 75% kom inte från jordbrukarfamiljer. En femtedel av föräldrarna var lantbruksföretagare och 6 procent av föräldrarna är för närvarande verksamma inom lantbruk.
  • 7 procent hade personlig arbetslivserfarenhet inom jordbruk.
  • Undersökningen genomfördes på uppdrag av Tavastlands yrkeshögskola och Ylä-Savos yrkesinstitut, som ingår i AgriHub-nätverket för lantbruksföretag.
  • Nätverket sammanför forskning, utbildning, rådgivning och förvaltning inom jordbruks- och trädgårdssektorn

Mera information

AgriHubi-koordinator, forskare Susanna Lahnamäki-Kivelä, Naturresursinstitutet, tfn 0295 322 523

Ordförande för yrkeshögskolornas rektorsråds utvecklingsgrupp för naturresurser Arene ry, direktör Mona-Anitta Riihimäki, Tavastlands yrkeshögskola, tfn 050 5745 102, mona-anitta.riihimaki@hamk.fi

Taloustutkimus, Timo Myllymäki, tfn 010 7585 441, timo.myllymaki@taloustutkimus.fi

Tillsammans för starkare Fiskeleader-verksamhet

De finländska Fiskeleader-aktivatorerna har tagit så kallad referentgranskning som ett av verktygen för att utveckla sitt eget arbete. I detta sammanhang avses med referentgranskning en bedömning av arbetet som görs av yrkespersoner i en jämbördig ställning. Arbetet granskas utifrån förhand definierade kriterier med målet att lära av varandra och dela med sig av sitt kunnande.

En av de tre arbetsgrupperna, bestående av aktivatorer från Fastlandsfinlands Fiskeleader-områden, samlas just nu för att färdigställa sin egen process. I arbetsgruppen ingår Janne Ruokolainen från Central-Finlands Fiskeleader, Riku Mesiniemi från Sydkustens Fiskeleader, Tea Nousiainen från Kajanaland-Koillismaa Fiskeleader samt Maria Saarinen från Skärgårdshavets Fiskeleader. Villan som valts som mötesplats, belägen vid det brusande havet på norra kusten av Gustavs, erbjuder en inspirerande miljö.

I arbetsgruppens referentgranskning har man bland annat behandlat Fiskeleader-gruppernas strategiprocess och uppföljning av strategins verkställande, fiskedivisionens verksamhet, användningen av kommunfinansiering samt aktivatorernas arbetsförhållanden och välmående.

Processen har varit mycket lärorik och nyttig. Fiskeleader-områdenas särdrag och arbetsmetoder skiljer sig avsevärt från varandra, vilket i sig har varit en viktig del av lärandet. Som den yngsta i gruppen uttryckte Tea Nousiainen det: särskilt de yngre aktivatorerna har haft stor nytta av granskningen, som för dem var den första i sitt slag.

Referentgranskningen har gett värdefull information för att utveckla strategiprocessen, stödja fiskedivisionens verksamhet och förtydliga hanteringen av kommunala medel. Vi konstaterade att aktivatorernas arbetsförhållanden bör granskas mer systematiskt i framtiden och att styrningssättet bör utvecklas för att bättre stödja personalens behov och ork. Nätverksarbetet har i hög grad främjat samarbetet mellan aktivatorerna och effektiviserat enskilda aktionsgruppers arbetsmetoder. Detta har gynnat hela fiskerisektorn, och det är viktigt att nätverksarbetet kan fortsätta.

En slutrapport om resultaten och rekommendationerna från referentgranskningen publiceras inom kort i det nationella fiskerinätverkets portal. En riksomfattande rapport över alla arbetsgruppers arbete kommer att publiceras i slutet av året.

Lantbruksinnovationer runt Östersjön tävlar på AgriVenture Finland  

Det finska landsbygdsnätverket anordnar en pitchingtävling för jordbruksinnovationer som en del av AgriVenture Finland i Saarijärvi den 27–28 maj 2025. Åtta EIP-projekt från fyra olika länder kommer att vara representerade.  

I februari utlyste det finska landsbygdsnätverket en internationell pitchingtävling för EIP-projekt i Östersjöregionen. Sammanlagt 19 ansökningar inkom från sex länder (Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige).   

Ansökningarna utvärderades av en internationell expertpanel och åtta projekt inom EIP Agri valdes ut till pitchtävlingen.   

De utvalda EIP-projekt är   

  • Agrowe App – digital plattform för förbättrad jordbruksförvaltning (POLEN)   
  • En smart dricksskål – övervakning av vattenförbrukningen hos hästar och nötkreatur (FINLAND) 
  • Lokalt och funktionellt. Produktion av innovativa funktionella juiceprodukter som produceras direkt på gårdarna, omedelbart efter skörden (POLEN)  
  • Satagro – digital plattform som utnyttjar satellitdata för att optimera gödsling och bevattning (POLEN) 
  • Smarta spannmålstorkar – teknik som utnyttjar fjärrstyrning och en maskininlärningsmodell för att förutsäga torkningsprocessen (ESTLAND) 
  • Utveckling av ett robotiserat system för ogräsbekämpning (LETTLAND)   (har avbokat sin deltagande i finalen)
  • Wisecow – system för precisionsövervakning av hälsa och gårdsförvaltning (ESTLAND) 
  • Wood2Biogas – toppmodern teknik som omvandlar trä till biokol och ren syntesgas (FINLAND) 

Juryn bedömde ansökningarna utifrån följande utvärderingskriterier: projektet har gett ett definierbart resultat med skalningspotential, resultatet är imponerande och innovativt och har potential för bredare användning inom en snar framtid. Det finns ett team som kan ta resultatet vidare.  

– Baserat på de ansökningar som lämnats in till denna EIP Agri pitchingtävling finns det ett brett utbud av projekt på olika utvecklingsnivåer. Det ska bli intressant att se resultaten från dessa projekt. En pitchingtävling är ett bra tillfälle för innovatörer att få erfarenhet av att presentera och driva innovationer. En tävling kan också ge innovatörer nya kontakter och nya perspektiv som kan gynna utvecklingen av en innovativ idé, kommenterade en medlem av expertpanelen Arne Bergh från Näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket. 

I april/maj kommer de utvalda EIP-projekt att få möjlighet att förbereda sig inför pitchtävlingen under utbildningstillfällen som anordnas gemensamt av det statsägda bolaget för hållbar utveckling Motiva och det finska landsbygdsnätverket.  

Tävlingen kulminerar i evenemanget AgriVenture Finland den 27–28 maj 2025 i Saarijärvi i mellersta Finland, där de utvalda EIP-projekt presenterar sina lösningar för allmänheten och juryn. Vinnaren av tävlingen kommer att utses vid evenemanget.   

Är du intresserad av att höra EIP-projektpitchar live? Registrera dig för AgriVenture Finland. AgriVenture Finland är det största innovations- och investerarevenemanget i de nordisk-baltiska länderna för jordbruk och livsmedelsteknik och samlar nyckelaktörer inom området. 

För mer information: 

Nätverkskoordinator Tuija Kallio, tuija.kallio(a)maaseutu.fi 

Evenemangssida (på engelska): https://maaseutuverkosto.fi/tapahtumat/eip-pitching-competition-at-agriventure-finland/