De nya riksomfattande EIP-projekten har valts ut

De nya riksomfattande EIP-projekten har valts ut

– finansiering för distanspatologi för nötkreatursgårdar och tranbärsinnovation i en växttunnel

Under den sista ansökningsomgången 2024 för riksomfattande EIP-projekt gavs urvalsgruppen åtta innovativa projekt att bedöma. Den här gången ledde två projekt till finansiering.

Under höstens ansökningsomgång för riksomfattande EIP-projekt som fokuserar på problemlösning och innovationer inom primärproduktionen inom jord- och skogsbruket valdes två nya projekt ut för finansiering. ”Ansökningarna var bra och konkurrensen hård under denna ansökningsomgång. Å andra sidan blev det kvar innovationer att utnyttja i nya ansökningar”, berättar Kaisa Tolonen vid NTM-centralen i Tavastland, som koordinerar de riksomfattande EIP-projekten.

Valet av projekt bland de riksomfattande EIP-projekten görs av en omfattande urvalsgrupp som består av experter. I gruppen deltar flera NTM-centraler, jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och Business Finland. Ansökningsomgång den här gången ordnades perioden 2.9–25.10.2024.

Projekt för landsbygdens innovationsgrupper som nu valts ut för finansiering:

Distanspatologi som närservice för nötkreatursgårdar – Helsingfors universitet

Inom projektet utvecklas en ny servicemodell för distanspatologi för diagnostik av djursjukdomar för nötkreatursgårdar, där gårdens behandlande veterinär gör en kadaveröppning direkt på gården och patologen fastställer en diagnos på distans utifrån fynd och fortsatta prover.

KarpaloInnovaatio – Produktion av amerikanskt tranbär i Finland i en växttunnel – Helsingfors universitet

I projektet importeras en ny odlingsväxt, amerikanskt tranbär (Vaccinium macrocarpon), till Finland för yrkesmässig bärproduktion och för bäret utvecklas en odlingsteknik som fungerar i finländska förhållanden.

Vad är en innovationsgrupp för landsbygden?

Målet med innovationsgrupperna för landsbygden, det vill säga EIP-grupperna (EIP = European Innovation Partnership), är att lösa ett på förhand identifierat problem som är knutet till primärproduktionen, vilket i sin tur kan leda till en ny innovation eller verksamhetsmodell. Lösningen som utvecklas inom EIP-projektet grundar sig på primärproduktionsföretagens behov och anknyter till förnyandet av jord- och skogsbruket eller främjande av bioekonomin.

Under den pågående finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik kan innovationsprojekt sökas regionalt eller interregionalt samt riksomfattande. Ett regionalt projekt genomförs inom en NTM-centrals område, i ett interregionalt EIP-projekt deltar aktörer från minst två NTM-centralers områden och ett riksomfattande EIP-projekt ska ha aktörer från minst tre NTM-centralers områden. Regionala och interregionala projekt kan sökas kontinuerligt och följande urvalsperiod för dessa projekt avslutas 31.1.2025.

I alla EIP-projektformer är det möjligt att söka deltagande internationella experter eller samarbeta med EIP-grupper i olika länder. För att den sökande ska få de bästa möjliga samarbetspartnerna till EIP-projektet är det möjligt att ansöka om beredningspenning med en engångsersättning på 5 000 euro. Med tanke på de kommande EIP-projekten kan man kontinuerligt ansöka om beredningsfinansiering från den regionala NTM-centralen för ett regionalt projekt och från NTM-centralen i Tavastland för ett riksomfattande projekt.

Mer information:

NTM-centralen i Tavastland Kaisa Tolonen, tfn 02950 25022 och Lassi Hurskainen, tfn 02950 25046, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Jord- och skogsbruksministeriet: Leena Anttila, tfn 02951 62240, fornamn.efternamn@gov.fi

Projekten som valts ut för finansiering:

Distanspatologi som närservice för nötkreatursgårdar, Helsingfors universitet, Heli Nordgren, fornamn.efternamn@helsinki.fi

KarpaloInnovation – Produktion av amerikanskt tranbär i Finland i en växttunnel, Helsingfors universitet, Pauliina Palonen, fornamn.efternamn@helsinki.fi

Projektet som löste problemet med plastavfall på gårdar belönades som Europas bästa!

Projektet som löste problemet med plastavfall på gårdar belönades som Europas bästa!

Det finländska projektet Återvinning av gårdens plaster har valts till EU:s bästa landsbygdsprojekt. Projektet som genomfördes av Jyväskylä yrkeshögskola behandlade problemet med plastavfall inom jordbruket.

Projektet Återvinning av gårdens plaster vann sin egen tävlingsserie i EU:s ARIA-tävling (Agricultural & Rural Inspiration Awards). Projektet var nominerat i en serien för miljöskyddsprojekt. I finalen som ordnades i Bryssel den 4 december 2024 valdes Europas bästa landsbygdsprojekt i fyra olika tävlingskategorier.

Projektet Återvinning av gårdens plaster har kartlagt uppkomsten av plastavfall på gårdar i Finland, utarbetat anvisningar för behandlingen av det samt utvecklat nya sätt att samla in och återanvända avfall.

Vinsten kom som en trevlig överraskning för projektgenomförarna. De glatt överraskade Aija Hytönen från JAMK och Noora Räsänen från MTK-Norra Savolax tog emot priset i Bryssel.

– Vi visste att vi hade gjort ett bra projekt, men det är fint att få erkännande även från andra. Tävlingen omfattade många landsbygdsprojekt på hög nivå som hade kunnat belönats på samma sätt, konstaterar projektchef Aija Hytönen vid Jyväskylä yrkeshögskola

JAMK genomförde projektet Återvinning av gårdens plaster 2022–2024 i samarbete med yrkeshögskolan MTK-Norra Savolax och LAB. Projektet fick EU:s landsbygdsfinansiering från NTM-centralen i Mellersta Finland. Den genomfördes i enlighet med Insjöfinlands miljö- och klimatprogram (JÄSMY), det vill säga även i NTM-centralernas områden i Norra Savolax, Södra Savolax, Norra Karelen och Sydöstra Finland.

12 miljoner kilo plastavfall

I kartläggningen som gjordes inom ramen för projektet Återvinning av gårdens plaster framgick att det på de finländska gårdarna bildas cirka 12 miljoner kilo plastavfall per år. Cirka 20 procent av avfallet går till återvinning, även om upp till 70 procent av det kan återvinnas. Avfallet slutar till största delen med förbränning, även om det efter sortering lämpar sig väl för återanvändning. Finland har hittills saknat ett kostnadseffektivt och fungerande system för återvinning av jordbruksplast.

– Gårdarna ligger långt från varandra, det finns få tillförlitliga mottagare av plastavfall och logistiken kostar, berättar projektchef Aija Hytönen vid Jyväskylä yrkeshögskola.

– Plasternas största klimatutsläpp kommer från tillverkningen av dem, så återvinning skulle minska utsläppen effektivt.

Projektets pilotmodell fungerar fortfarande

Projektet Återvinning av gårdens plaster i Norra Savolax genomförde i fjol ett pilotprojekt där sammanlagt 1,3 miljoner kilo plastavfall samlades in från gårdarna i området. Noora Räsänen, vice ordförande för MTK-Norra Savolax direktion, berättar att nästan 140 gårdar deltog i pilotprojektet.

Projektet gav gårdarna tydliga anvisningar för sortering, lagring och återvinning av olika plastkvaliteter. Kärnfyndet var information om hur mycket av jordbrukarens pengar sparas på att sortera och förpacka plastavfall i kompakt form.

Yrkeshögskolan LAB i Lahtis och Villmanstrand testade maskinell identifiering av plastavfall som samlats in från gårdarna och analyserade årstidernas inverkan på avfallets kvalitet. Dessutom testade LAB nedbrytningen av plastavfall kemiskt för återanvändning av råvaran.

Tre finländska projekt i finalen

I ARIA-tävlingens final sågs sammanlagt 24 projekt från olika delar av Europa som fått EU:s landsbygdsfinansiering. Utöver projektet Återvinning av gårdens plaster representerades Finland i finalen av två andra finländska projekt: Projektet Mentalbalans på arbetsplatserna, som genomfördes av MIELI Tukitalo i Satakunta och Birkaland, samt Öppna miljöer och genuina upplevelser som genomfördes av Leader Pohjoisin Lappi.

Målet med ARIA-tävlingen är att öka synligheten för projekt som genomförs med stöd av EU:s landsbygdsfinansiering. I Finland beviljas EU:s landsbygdsfinansiering av NTM-centralerna och Leader-grupperna.

Landsbyggare visar att landsbygden är full av möjligheter

Landsbyggare visar att landsbygden är full av möjligheter

Projektet Landsbyggare har nått sin slutspurt och nu är 6 filmer klara. Syftet har varit att genom att skapa en mer positiv bild av landsbygden och entreprenörsklimatet inom Leader Aktion Österbottens verksamhetsområde skapas en attraktiv plats som lockar kapital, kompetens och drivkraft.

Konceptet, som har sitt ursprung i Höga Kusten i Sverige, togs till Finland på initiativ av Piritta Syrjälä som arbetar på Leader Aktion Österbotten. Målet har varit att dra nytta av hela Österbottens landsbygd inom konceptet. Genom att lyfta fram landsbygdens människor finns också en vilja att öka antalet attraktiva platser.
– Samtidigt är målet att väcka ivern för företagsamhet, stötta i drömmarna om att flytta till landsbygden, säger Syrjälä som arbetar som projektledare.

Kampanjen byggdes upp i nära samarbete med företagare som medverkar genom videoporträtt, för att gemensamt stärka den positiva bilden av landsbygden där man bor och verkar.
– Vi ville lyfta fram hur mångsidigt näringslivet är på den österbottniska landsbygden och hur gott livet kan levas här. Vi vill lyfta dessa saker som inte så ofta syns i rubriker, säger informationschef Kirsi Tikkanen.

Visuellt är det även viktigt att fundera över vilka bilder man använder. När det kommer till presentation i bilder så finns det väldigt få bilder som återger det verkliga livet på landsbygd.
– Som regel är det folktomma miljöer, övergivna hus eller vackra landskap utan människor. Vi vill ändra den här presentationen. Om man vill öka livskraften och attraktionen i Österbotten som ett ställe att arbeta och leva på, hjälper det inte att visa bara nackdelar, för det finns även nöjda människor, som förverkligar sina idéer, är framgångsrika och stolta över deras arbete, som använder landsbygdens möjligheter.

Det bästa för Tikkanen har varit alla människor som man har filmat och träffat.
– De har visat att det lönar sig att satsa på sina drömmar och förverkliga dem, som en av dem sade:
“Våga göra beslut, var inte rädd. Det ska vara ljuvligt, härligt och genuint men inte perfekt om man bor på landet.”

Klicka på bilden för att titta på filmerna. Dela gärna dem i dit nätverk.

 

Jarno Aaltonen, Pullan Kala Ab är årets ensamföretagare i Raumo

Rauman Yrittäjät rf har valt yrkesfiskaren Jarno Aaltonen till årets ensamföretagare 2024. Föreningen motiverar sitt val på följande sätt: ”Trots att Jarno är ensamföretagare har han utöver sin egen affärsverksamhet funnit tid att aktivt utveckla hela sin bransch i åtskilliga förtroendeuppdrag.

Jarno började som företagare redan 2011, först som deltidsföretagare och sedan 2021 jobbar han heltid med sitt företag.

Finland behöver aktiva företagare som Jarno, som värnar om miljön.”

Vi gratulerar Jarno! Jarno fungerar också som ordförande för Finlands Yrkesfiskarförbund (FYFF) sedan 2023. Som person är Jarno lättillgänglig och försonlig, och hans långa erfarenhet som akutvårdare har gett honom goda färdigheter i att möta olika människor. Dessa egenskaper är viktiga styrkor i de ofta mycket krävande förtroendeuppdrag som finns inom fiskebranschen.

Du kan följa Pullan Kalas liv på företagets facebooksida.

Pro Fisk 2024 -priset till Markku Sandell

Pro Fisk -priset delades ut på Fiskeriets innovationsdagar i Helsingfors i dag 6.11.2024. Utmärkelsen gick till Markku Sandell, en mångårig, numera pensionerad journalist för Yle Uutiset. Vi gratulerar till utmärkelsen!

Styrelsen för Pro Fisk rf lyfte fram hur Sandells rapportering varit sakkunnig och långsiktig samt lyft fram fiskerinäringens möjligheter och utmaningar. Han har kunnat öppna upp saker i ett format som är förståeligt för allmänheten.

Pro Fisk -priset är en utmärkelse som delas ut av föreningens styrelse till en person, ett samhälle eller ett företag vars verksamhet har bidragit till den inhemska fiskens image, fiskmatkultur, fiskens kvalitet, tillgänglighet eller marknad. Utmärkelsen delades nu ut för 18:e gången.

Foto av Markku Saiha

Toivosen Lähikala är årets företag i Virmo!

Toivosen Lähikala är årets företag i Virmo! Och det är inte så konstigt! Jukka och Saija har ju fiskat upp Virmo på världskartan! Enligt Saija är priset ett erkännande för hela fiskebranschen. Vi gratulerar!

Priserna delades ut på Egentliga Finlands företagargala i Logomo på lördagskvällen 26.10. Priset delades ut gemensamt av Virmo kommun och Virmo företagarförening.

Jukka och Saija Toivonens familjeföretag säljer fiskprodukter tillverkade av egen fångst via olika försäljningskanaler direkt till konsumenter.

En ambulerande fiskbil var den första direktförsäljningskanalen för Toivonens. Försäljningsresorna med fiskbilen startades eftersom Jukka var övertygad om att ingen kommer och hämtar fisk från utkanten av Virmo. Han har sedan hamnat att ta tillbaka sina ord! Sumppu, en självbetjäningsfiskbutik som öppnades 2020, blev en succé redan första öppethållningsdagen. Sumppu var den enda i sitt slag i Finland och kanske är den det fortfarande! Toivonens har också vunnit flera priser, bland annat i FM -tävlingen i Mathantverk.

Toivosen Lähikala har även fått nationell uppmärksamhet genom flera begäran om intervjuer och anföranden. Företagets framgångsberättelse är dock inte den enda fråga som intresserar och inspirerar. Saija och Jukka är sympatiska och äkta människor, och gnistan och respekten mellan dem undgår ingen.

Du kan läsa hela berättelsen om Toivosen Lähikala på Skärgårdshavets Fiskeleaders blogg här https://sameboat.fi/sv/jukka-och-saija-toivonen

Bilder: Toivosen Lähikala

Tre projekt representerar Finland i finalen i den internationella ARIA-tävlingen 

Europas bästa landsbygdsprojekt belönas i den internationella ARIA-projekttävlingen den 4 december. I år deltar tre finländska projekt i finalen: Öppna miljöer och genuina upplevelser, Återvinning av gårdens plaster samt Mental balans på arbetsplatserna. Rösta på din favorit senast 1.12.2024! 

Finalen i den internationella tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards 2024 (ARIA) ordnas i Bryssel den 4 december 2024 och kan följas direkt på webben.  

Från Finland är tre projekt i final. I serien Miljöskydd representeras Finland av hela två projekt: Öppna miljöer och genuina upplevelser (Avoimet miljööt ja aidot elämykset) samt Återvinning av gårdens plaster (Maatilojen muovit kiertoon). Projektet Mental balans på arbetsplatserna gick i sin tur till final i serien Landsbygdsområdenas socioekonomiska struktur. Dessutom finns det två andra serier, ett smart och konkurrenskraftigt jordbruk samt unga på landsbygden. Finland och Portugal var i år de enda medlemsländerna som hade tre kandidater som lyckades ta sig ända till final.

För varje serie prisas en vinnare som valts ut av en expertjury. Dessutom belönas vinnaren i publikomröstningen på galan. Röstningen är öppen på tävlingens webbplats fram till den 1 december 2024. Du kan rösta här. 

Öppna miljöer och genuina upplevelser  

I projektet Öppna miljöer och genuina upplevelser bevarades och utvecklades landsbygdens kulturlandskap och byggnadsarv i Lappland. Inom projektet främjades också byturismen, vilket ledde till att projektet konceptualiserade Lapin Paimenlomat (Lapplands herdesemestrar). För byborna ordnades workshoppar och evenemang där man informerade om värdefulla kulturlandskap och byggnader samt hur de vårdas.  

Projektet genomfördes av Leader Pohjoisin Lappi ry och finansierades av NTM-centralen i Lappland.

Mer information om projektet finns på Lapinkeinos webbplats. 

Lapland shepherd holidays: authentic experiences and open landscapes (projektets tävlingssida, EU CAP Network)

Återvinning av gårdens plaster  

På de finländska gårdarna samlas årligen cirka 12 miljoner kilo plastavfall, eftersom plast är ett fungerande material som används för att till exempel skydda växtbestånd och foder. Projektet Återvinning av gårdens plaster, som genomfördes i Insjöfinland, kartlade uppkomsten av plastavfall, utarbetade anvisningar för behandlingen av det samt utvecklade nya sätt att samla in och återanvända avfall.  

Projektet genomfördes av Jyväskylä yrkeshögskola tillsammans med yrkeshögskolan LAB och MTK-Norra Savolax.  Projektet beviljades landsbygdsfinansiering av NTM-centralen i Mellersta Finland.

Mer information om projektet finns på JAMK:s webbplats. 

Recycling farm plastics (projektets tävlingssida, EU CAP Network)

Mental balans på arbetsplatserna 

Mental balans på arbetsplatserna är ett projekt som genomfördes av MIELI Tukitalo mielenterveys ry och som stärkte kunskaperna om psykisk hälsa i arbetslivet. I projektet utökade man kompetensen inom främjande av psykisk hälsa och erbjöd konkreta verktyg för att orka i arbetet och förebygga psykisk belastning i arbetet i landsbygdsområden i Satakunta och Birkaland.  

Leader Joutsenten reitti ry har beviljat landsbygdsfinansiering för projektet.

Mer information om projektet finns på MIELI rf:s webbplats. 

Boosting mental well-being in rural workplaces  (projektets tävlingssida, EU CAP Network)

Målet med tävlingen Agricultural & Rural Inspiration Awards är att ge projekt som genomförs med stöd av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering europeisk synlighet. Varje EU-medlemsland fick skicka sammanlagt åtta kandidater till ARIA-tävlingen, bland vilka 24 finalister valdes ut. I Finland beviljas EU:s landsbygdsfinansiering av NTM-centralerna och Leader-grupperna.  

Finland har klarat sig bra i tävlingen under tidigare år. I fjol belönades det finländska KoroKausi-projektet som Europas bästa projekt i serien Smart och konkurrenskraftigt jordbruk. Året innan valdes kulturprojektet Puolangan pessimistien till publikens favorit.  

Publikomröstningen är öppen på ARIA-tävlingens webbplats fram till den 1 december 2024. Gå till omröstningen. 

Läs mer om ARIA-tävlingen på EU CAP Networks webbplats. 

”Gårdarna borde vara djärvare på att pröva återvunna gödselmedel”

”Gårdarna borde vara djärvare på att pröva återvunna gödselmedel”

Långvarig användning av återvunna gödselmedel håller åkrarna i gott skick, säger jordbrukare Niko Ranta.

Niko Ranta och Johanna Nurmela-Ranta är den nionde generationen att sköta växtodlingsgården i Ikkeläjärvi i Kauhajoki. På gårdens odlingsareal på 175 hektar odlas huvudsakligen korn, men också exempelvis vete, ryps och ärter. Största delen av skörden säljs till närliggande industri och en del direkt till gårdarna.

”Trots att vi odlar i bisyssla, försöker vi ständigt utveckla gårdens verksamhet”, berättar Niko Ranta.

På gården har återvunna gödselmedel använts sedan år 2015. Återvunnen flytande gödsel från en biogasanläggning transporteras till gården av Soilfood och Kiertoravinne Oy från Honkajoki. Längs åren har gården också fått lite flytgödsel från de närliggande kreatursgårdarna. Slammet lagras i gårdens fyra slambehållare.

Ranta har märkt att långvarig användning av återvunnen gödsel har förbättrat åkrarnas skick.

”Återvunnen gödsel har varit mångsidig, eftersom den också innehåller annat än kväve, fosfor och kalium. Billigt pris och jämn kvalitet är också en fördel”, berättar Ranta.

Lähikuvaa vehnäpellosta.

Slammet bearbetas lätt ner i åkern

På Rantas gård används för tillfället återvunnen gödsel på ett 40–50 hektars område varje år. Slammet sprids ut på våren och myllas genast ner i åkern, vilket enligt Ranta ha visat sig vara den effektivaste arbetsmetoden. På hösten gödslas mera sällan, främst för råg.

”På hösten kommer gödslingsgränserna emot. På våren måste man ha tålamod så att man inte sprider gödseln på för våt mark. I början var vi tvungna att öva och testa på att hitta en lämplig spridningstidpunkt. Så småningom hittade vi en lämplig verksamhetsmetod”.

För spridning av organisk gödsel med anordningar som myllar ner den i åkern är det möjligt att få miljöstöd, som täcker en del av spridningskostnaderna.

Målet är att minska användningen av gödselmedel i säck

Ranta tror att så länge som priset är lågt, är återvunnen gödsel ett lönsamt alternativ. I framtiden kommer Rantas att minska användningen av gödselmedel i säck.

”Vi försöker hitta en gård att samarbeta med så att vi också kan använda kreatursgödsel. Priset på konstgödsel kommer åtminstone inte att sjunka. Därför försöker vi utöka slammängden från olika källor.”

Ranta anser att miljöstödet för jordbruket bör utvecklas så att det sporrar gårdarna att använda mer återvunna gödselmedel.

”Å andra sidan borde gårdarna vara djärvare på att pröva återvunna gödselmedel”. Även en liten gård kan ha nytta av att använda återvunnen gödsel”, konstaterar Ranta.

Innovationstorget hämtade jordbrukets nyaste innovationer till Jordbruksmaskinmässan

Innovationstorget som ordnades för fjärde gången sammanförde igen jordbrukets nyaste innovationer och intresserade mässbesökare. Helheten som ordnades som en del av Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors bestod i år av över 20 innovationsprojekt samt olika aktörer som arbetar med innovationer.

De nyaste innovationerna inom jordbruket presenterades på ett heltäckande sätt på Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors. På Innovationstorget visade man upp både lovande projektidéer som är nära kommersialisering samt färdiga produkter och tjänster. Innovationstemat syntes också i scenprogrammet och under de rundvandringar som leddes av experter.

Innovationstorget i Mässcentrum

Innovationstorget presenterade sammanlagt över 20 innovationsprojekt. I år lyfte mässan särskilt fram EIP-projekt som utvecklats med landsbygdsfinansiering – Tio finländska EIP-innovationsprojekt deltog. Innovationerna som presenterades var till exempel en automatisk UVC-strålningsanordning för bekämpning av växtsjukdomar i jordgubbar, en VR-inlärningsmiljö, Datasato (Dataskörden) samt Älysikala-projektets modell för att kombinera data. I år deltog för första gången också internationella projektaktörer på Innovationstorget: estniska EIP-projekt, Wisecow, BeefEST, Authentic Honey och Grain Dryer Digitalisation samt internationella Horisont-projekt.

Det estniska innovationsprojektet BeefEST

På avdelningen fick man också bekanta sig med andra innovationsprojekt, och vid sidan om avdelningen fanns ett stort antal startup-företag inom branschen. På Innovationstorget presenterades dessutom andra av branschens innovationsaktörer, såsom AgriHubi, Baltic Sea Action Group samt effektacceleratorn Fånga kolet. Innovationstorget samlade i år rekordmånga utställare, 26 stycken.

”Responsen har varit god både från företagen vid sidan om och från utställarna på Innovationstorget: Besökarna var intresserade av de innovationer som presenterades och på mässan skapade man kontakter till både jordbrukare och utvecklare. De internationella deltagare har också varit nöjda med sitt deltagande och berättat att de fått fördelaktiga nya kontakter och synlighet”, berättar nätverkskoordinator Tuija Kallio från Landsbygdsnätverket.

Data, energilösningar, klimatinsikter och innovationsframgångar

På Innovationstorget presenterade internationella och finländska experter hur data kan förbättra jordbruksföretagens lönsamhet. Till exempel information om väder och jordmån samt optimering av vatten och energi är till hjälp vid beslutsfattandet och marknadsföringen. I Datalive-panelen diskuterades också dataekonomins inverkan och cyberhot mot jordbruket. Panelen bestod av Hannu Haapala från JAMK, Liisa Pesonen

från Luke och leddes av Timo Teinilä från HAMK. En av talarna på Innovationstorget var grundaren av det lettiska startupföretaget Green Growth och verkställande direktör Alfiya Kayumova, som erbjöd jordbrukarna information om uppföljning av skörden.

I programmet behandlades också energiteman för gårdarna, såsom förnybar energi och utnyttjande av maskininlärning vid torkning av spannmål. Dessutom diskuterades åkerrobotarnas roll inom jordbruket samt deras autonoma egenskaper och möjligheter i Finland.

På Innovationstorget presenterades insikter om klimat- och miljöprojekt som betonade betydelsen av ett hållbart jordbruk. Smarta bevattningsmetoder, nyttan av cirkulära pilotprojekt och vikten av bipollinering är centrala faktorer för miljöskydd och effektiv användning av naturresurser. På scenen diskuterades även möjligheterna att delta i kommunernas arbete för kolneutralitet, den övergripande hållbarheten av användning av vitmossa samt bipollinering.

Som en del av programmet belönade FinAgEng – Maaseudun Teknologiayhdistys ry de bästa universitets- och YH-examensarbeten inom agroteknologi på Innovationstorget. Målet var att lyfta fram medlemskårens roll i utvecklingen av livsmedelskedjan och inspirera de studerande till teknologisk forskning. I år belönades två YH-examensarbeten som blev klara 2023. Stipendierna på femhundra euro sponsrades av Koneviesti.

FinAgEng: Maaseudun teknologiayhdistys ry

Päivi Hänninen och Maija Kinnunen fick ett stipendium för sitt YH-examensarbete vid Jyväskylä yrkeshögskola ”Cybersäkerhet på automatiska mjölkgårdar: Cybersäkerhet som en del av gårdens verksamhetskultur” och Roope Svensk från yrkeshögskolan Savonia

med YH-examensarbetet ”Flis blir icke-förnybar energi: En risk för gårdarnas gröna omställning?”. Vid beviljandet av stipendierna bedömdes ämnets aktualitet, betydelse i Finland, nyhetsvärde, kvalitet och läromaterialets funktion. De prisbelönta kallades till medlemmar i FinAgEng och beviljades tre års befrielse från medlemsavgiften.

Stipendiater

Jordbruksmaskinmässan ordnades i Helsingfors Mässcentrum 17–19 oktober 2024. Evenemanget samlade finländska jord- och skogsbruksproducenter samt landsbygdens vänner och skapade en unik möjlighet till nätverkande och samarbete. Programmet byggdes upp av sammanlagt 100 samarbetspartner och under tre dagar hade evenemanget sammanlagt 18 768 besökare.

Landsbygdsnätverksenheten ordnade Innovationstorget i samarbete med AgriHubi och Jyväskylä yrkeshögskolas BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet.

AgriHubi deltog i nätverkandet

På AgriHubis webbplats publiceras senare blogginlägg om intervjuer som gjorts på Innovationstorget.

Mer information om Jordbruksmaskinmässan finns på adressen: https://maatalouskone.messukeskus.com/sv/

Metsa Mannis YouTube-video om innovationsprojektet BIOSIVU – produkter från sidoströmmar till koldioxidsnålt byggande hittar du på webbplatsen: https://www.youtube.com/watch?v=FdRg52eyeaA

Kommande evenemang och webbinarier hittar du på Landsbygdsnätverkets och Agrihubs webbplats: https://maaseutuverkosto.fi/sv/natverka/evenemang/?

Finaste marknadsväder någonsin i Åbo

Åbo strömmingsmarknads första dag! Solen värmde och landskapet vid åstranden var vackert! Fisk och andra produkter bytte ägare i rask takt. Som väntat svävade härliga dofter i luften! God stämning och många glada ansikten.

Totalt 24 företag sålde färsk fisk och förädlade produkter, varav hälften var fiskare. Från Skärgårdshavet var med Heikki Eskelinen från Åbo, Hannu Lindholm alias Satavan saalistaja från Mietois, Pirjo & Reima Salonen från Tövsala, F:ma J. Eriksson från Kimitoön samt Liisa Vainio från Tövsala med sin dotter Anu Vainio.

Priserna till de bästa strömmingsprodukterna delades också ut. Vinnare blev Hasse Bergmans kräftströmming, på andra plats kom Pirjo & Reima Salonens ört- och vitlöksströmming och på tredje plats Heikki Eskelinens senapsströmming. Också jag hade äran att vara med i panelen, och jag tycker att kvaliteten på produkterna var hög. Mina personliga favoriter var Liisa Vainios Chilikat samt Juha Välisalos kräddfilsvitlöksströmming. Grattis till alla konkurrenter, såna här produkter är värda att sälja och smaka på!

Marknaden fortsätter till och med söndag! Nu om någonsin är det värt ett besök!