Intressant information om maskiner och utrustning inom jordbruk och trädgårdsodling avslöjas i Lukes statistik. Av särskilt intresse för AgriHubi är hur gårdar och trädgårdar använder smarta jordbrukslösningar.
Mest robotteknik inom gris- och fjäderfäuppfödning
I undersökningen om jordbrukets struktur undersökte Luke metoder för precisionsodling på gårdarna, såsom användning av geospatial information, markprovtagning, automatiserad styrning, sprutning i linje, robotik och GPS-assisterad applicering av bekämpningsmedel. Användningen av dessa metoder var vanligast inom sektorerna för gris- och fjäderfäproduktion.
En flod av information om lönsamhet
Under försommaren publicerades en mängd nya uppgifter om lönsamheten inom jordbruk och trädgårdsodling. Vår livsmedelsexport växer – havre och mejeriprodukter är särskilt attraktiva. Enligt Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Luke, är de amerikanska tullarna dock ett tydligt hot mot tillväxten i den internationella livsmedelshandeln, eftersom de bromsar upp handelsflödena, höjer kostnaderna, minskar efterfrågan och ökar osäkerheten.
Kommer utländskt kapital att dominera den finländska produktionen?
På onsdag bör du ta en kopp kaffe och delta i Nätverksmorgon 11.06.2025 kl. 08.30-09.15, där ämnet är utländskt kapital i framtiden för det finska jordbruket och landsbygden. Investeringsskulden inom jordbruket ökar och landsbygdsföretagen kämpar för att få tillgång till finansiering för investeringar och utveckling.
Innovationstorget är här igen! Lyft fram din innovation inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling på KoneAgria-mässan den 9–11 oktober 2025 och utnyttja de möjligheter som förhandsmarknadsföringen erbjuder.
Innovationstorget har under årens lopp etablerat sig som en välkänd gemensam avdelning som för samman de mest innovativa aktörerna och de senaste lösningarna inom branschen. Nu har du chansen att nå både yrkespersoner och innovatörer inom branschen på en gång! Ansök senast 7 augusti 2025!
Varför delta?
Du får synlighet för utvecklingen av din innovation och ditt projekt
Nätverka med experter inom branschen och hitta nya samarbetspartner.
Nya perspektiv och respons direkt av slutanvändarna.
I och med den gemensamma avdelningen får du en kollektiv styrka till kommunikationen och arrangemangen.
För vem?
Till Innovationstorget söker vi:
EIP-projekt
innovations- och teknikprojekt inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling
annan innovativ verksamhet eller verksamhet som stöder innovation.
Är du en internationell aktör? Om din lösning lämpar sig för den finska verksamhetsmiljön ska du modigt ansöka om att delta.
Så här ansöker du
Fyll i ansökningsblanketten så snart som möjligt! De som ansökt i tid kan dra nytta av förhandsmarknadsföringen för Innovationstorget och få synlighet för sitt presentationsmaterial i de riksomfattande kanalerna.
Om din innovation kan testas i praktiken under sommaren kan du ha möjlighet att få en förhandstestare i maj–september.
Anmäl dig och få veta mer om innehållet och tidtabellerna på Innovationstorget!
Innovationstorget 2025 ordnas av Landsbygdsnätverksenheten, AgriHubi och Arbetseffektivitetsföreningen. Ansökan är öppen fram till 7 augusti 2025 och valen görs månatligen så att de som ansökt tidigt kan utnyttja förhandsmarknadsföringen.
I augusti–september skapar Landsbygdsnätverket ramar och en grafisk profil för avdelningen, men deltagarna kan påverka utformningen av sin egen punkt. Deltagandet är gratis, men deltagarna står för sina egna kostnader för resa, boende och material som delas ut.
De aktörer som valts till innovationstorget får bekanta sig med varandra under höstens regelbundna gemensamma möten.
Säkerställ din plats nu och lyft fram din innovation på Innovationstorget!
Ungdomarna anser att jordbruket är en viktig sektor för finländarnas välbefinnande. De är intresserade av att bo och arbeta på landsbygden. Ungdomarna känner dock inte så väl till det stora utbudet av utbildnings- och karriärmöjligheter inom sektorn.
AgriHubi, kompetensnätverket för lantbruksföretag, beställde en undersökning från Taloustutkimus om attityderna hos ungdomar och unga vuxna under 25 år till jordbrukssektorn. Undersökningen tittade också på medvetenheten om och tillgången till information om jordbruksutbildning.
– Sektorn är bekymrad över om ungdomar ser jordbruk och trädgårdsodling som en attraktiv sektor och söker sig till studier inom branschen. Nu vet vi vad ungdomar i åldern 15–24 år tycker om jordbruk och landsbygdens möjligheter i vår tid, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubi.
En fjärdedel kan tänka sig att arbeta inom lantbruket
En fjärdedel skulle kunna tänka sig att arbeta på en gård, medan 57 procent inte skulle göra det. Unga människor är försiktigt intresserade av säsongs- eller deltidsarbete. De jobb som de skulle vara mest intresserade av är inom lantbrukshandeln och landskapsplanering eller jobb som florist, djurskötare eller trädgårdsmästare. Att jobba som bär- och fruktodlare, inom forskning och utveckling, som växthusarbetare och egenföretagare inom lantbruk eller landsbygdsföretagare nämndes också ganska ofta.
Medan majoriteten av ungdomarna anser att jordbruksarbete är lika varierande som andra jobb, anser hälften av de tillfrågade att jordbruksarbetarnas arbete inte värderas tillräckligt högt. 42 procent anser att jordbrukssektorn inte erbjuder attraktiva karriärmöjligheter. Den tekniska utvecklingen anses göra jordbruksarbetet mer attraktivt.
Jordbruksutbildningen är inte känd
En tredjedel av de svarande anser att jordbruksutbildningen är åtminstone något attraktiv, medan en annan tredjedel inte anser att den är attraktiv alls.
Det finns liten kännedom om yrkes- och yrkeshögskoleexamina inom sektorn. Grundutbildningar inom lantbruk är något mer kända än yrkeshögskoleutbildningar inom sektorn.
– Den allmänna kännedomen om utbildningen måste ökas för att minska fördomarna om lantbruket, till exempel uppfattningen om begränsade karriärmöjligheter”, säger Mona-Anitta Riihimäki, ordförande för gruppen för utveckling av naturresurser inom yrkeshögskolornas rektorsråd Arene ry och direktör för Tavastlands yrkeshögskola.
Människor kan bo på landsbygden, men bristen på service är ett problem
Människor är i allmänhet positiva till att bo på landsbygden, och mer än 40 procent anser att landsbygden erbjuder bättre livsmöjligheter än städerna. Å andra sidan upplevs bristen på tjänster som lockar unga människor på landsbygden som en utmaning.
Information om lantbruk via media
Unga finländarna kommer i kontakt med lantbruket främst genom media, nyheter och vänner.
– Det som är förvånande med undersökningsresultaten är att unga människor uppfattar jordbrukssektorn framställs på ett positivt sätt i media. Många som har arbetat länge inom sektorn upplever motsatsen, säger Paula Antikainen från Ylä-Savos yrkesinstitut.
Bakgrund till undersökningen
Målgruppen för undersökningen var 15–24-åriga finländare i hela landet, och 202 ungdomar svarade på enkäten. Uppgifterna viktades med avseende på kön, ålder och bostadsort för att matcha målgruppen.
75% kom inte från jordbrukarfamiljer. En femtedel av föräldrarna var lantbruksföretagare och 6 procent av föräldrarna är för närvarande verksamma inom lantbruk.
7 procent hade personlig arbetslivserfarenhet inom jordbruk.
Undersökningen genomfördes på uppdrag av Tavastlands yrkeshögskola och Ylä-Savos yrkesinstitut, som ingår i AgriHub-nätverket för lantbruksföretag.
Nätverket sammanför forskning, utbildning, rådgivning och förvaltning inom jordbruks- och trädgårdssektorn
De finländska Fiskeleader-aktivatorerna har tagit så kallad referentgranskning som ett av verktygen för att utveckla sitt eget arbete. I detta sammanhang avses med referentgranskning en bedömning av arbetet som görs av yrkespersoner i en jämbördig ställning. Arbetet granskas utifrån förhand definierade kriterier med målet att lära av varandra och dela med sig av sitt kunnande.
En av de tre arbetsgrupperna, bestående av aktivatorer från Fastlandsfinlands Fiskeleader-områden, samlas just nu för att färdigställa sin egen process. I arbetsgruppen ingår Janne Ruokolainen från Central-Finlands Fiskeleader, Riku Mesiniemi från Sydkustens Fiskeleader, Tea Nousiainen från Kajanaland-Koillismaa Fiskeleader samt Maria Saarinen från Skärgårdshavets Fiskeleader. Villan som valts som mötesplats, belägen vid det brusande havet på norra kusten av Gustavs, erbjuder en inspirerande miljö.
I arbetsgruppens referentgranskning har man bland annat behandlat Fiskeleader-gruppernas strategiprocess och uppföljning av strategins verkställande, fiskedivisionens verksamhet, användningen av kommunfinansiering samt aktivatorernas arbetsförhållanden och välmående.
Processen har varit mycket lärorik och nyttig. Fiskeleader-områdenas särdrag och arbetsmetoder skiljer sig avsevärt från varandra, vilket i sig har varit en viktig del av lärandet. Som den yngsta i gruppen uttryckte Tea Nousiainen det: särskilt de yngre aktivatorerna har haft stor nytta av granskningen, som för dem var den första i sitt slag.
Referentgranskningen har gett värdefull information för att utveckla strategiprocessen, stödja fiskedivisionens verksamhet och förtydliga hanteringen av kommunala medel. Vi konstaterade att aktivatorernas arbetsförhållanden bör granskas mer systematiskt i framtiden och att styrningssättet bör utvecklas för att bättre stödja personalens behov och ork. Nätverksarbetet har i hög grad främjat samarbetet mellan aktivatorerna och effektiviserat enskilda aktionsgruppers arbetsmetoder. Detta har gynnat hela fiskerisektorn, och det är viktigt att nätverksarbetet kan fortsätta.
En slutrapport om resultaten och rekommendationerna från referentgranskningen publiceras inom kort i det nationella fiskerinätverkets portal. En riksomfattande rapport över alla arbetsgruppers arbete kommer att publiceras i slutet av året.
Det finska landsbygdsnätverket anordnar en pitchingtävling för jordbruksinnovationer som en del av AgriVenture Finland i Saarijärvi den 27–28 maj 2025. Åtta EIP-projekt från fyra olika länder kommer att vara representerade.
I februari utlyste det finska landsbygdsnätverket en internationell pitchingtävling för EIP-projekt i Östersjöregionen. Sammanlagt 19 ansökningar inkom från sex länder (Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige).
Ansökningarna utvärderades av en internationell expertpanel och åtta projekt inom EIP Agri valdes ut till pitchtävlingen.
De utvalda EIP-projekt är
Agrowe App – digital plattform för förbättrad jordbruksförvaltning (POLEN)
En smart dricksskål – övervakning av vattenförbrukningen hos hästar och nötkreatur (FINLAND)
Lokalt och funktionellt. Produktion av innovativa funktionella juiceprodukter som produceras direkt på gårdarna, omedelbart efter skörden (POLEN)
Satagro – digital plattform som utnyttjar satellitdata för att optimera gödsling och bevattning (POLEN)
Smarta spannmålstorkar – teknik som utnyttjar fjärrstyrning och en maskininlärningsmodell för att förutsäga torkningsprocessen (ESTLAND)
Utveckling av ett robotiserat system för ogräsbekämpning (LETTLAND) (har avbokat sin deltagande i finalen)
Wisecow – system för precisionsövervakning av hälsa och gårdsförvaltning (ESTLAND)
Wood2Biogas – toppmodern teknik som omvandlar trä till biokol och ren syntesgas (FINLAND)
Juryn bedömde ansökningarna utifrån följande utvärderingskriterier: projektet har gett ett definierbart resultat med skalningspotential, resultatet är imponerande och innovativt och har potential för bredare användning inom en snar framtid. Det finns ett team som kan ta resultatet vidare.
– Baserat på de ansökningar som lämnats in till denna EIP Agri pitchingtävling finns det ett brett utbud av projekt på olika utvecklingsnivåer. Det ska bli intressant att se resultaten från dessa projekt. En pitchingtävling är ett bra tillfälle för innovatörer att få erfarenhet av att presentera och driva innovationer. En tävling kan också ge innovatörer nya kontakter och nya perspektiv som kan gynna utvecklingen av en innovativ idé, kommenterade en medlem av expertpanelen Arne Bergh från Näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket.
I april/maj kommer de utvalda EIP-projekt att få möjlighet att förbereda sig inför pitchtävlingen under utbildningstillfällen som anordnas gemensamt av det statsägda bolaget för hållbar utveckling Motiva och det finska landsbygdsnätverket.
Tävlingen kulminerar i evenemanget AgriVenture Finland den 27–28 maj 2025 i Saarijärvi i mellersta Finland, där de utvalda EIP-projekt presenterar sina lösningar för allmänheten och juryn. Vinnaren av tävlingen kommer att utses vid evenemanget.
Är du intresserad av att höra EIP-projektpitchar live? Registrera dig för AgriVenture Finland. AgriVenture Finland är det största innovations- och investerarevenemanget i de nordisk-baltiska länderna för jordbruk och livsmedelsteknik och samlar nyckelaktörer inom området.
Hjälp till att utveckla policyrekommendationer för att stödja biologisk mångfald inom jordbruket genom att besvara enkäten! Undersökningen är en del av BioMonitor4CAP-projektet som finansieras av Europeiska unionen (https://www.biomonitor4cap.eu/en/).
📝 Svara på enkäten här: https://forms.gle/v87RKbCUBMbP1Xj18
BioMonitor4CAP tackar dig för din tid och ditt deltagande!
Höstanmälningar kan korrigeras i Viputjänsten från och med 14.4
Jordbrukare har i början av året anmält sina områden med växttäcke i höstanmälan via e-tjänsten Vipu. Om en jordbrukare märker att uppgifterna om växttäcke har anmälts felaktigt, kan hen korrigera sin höstanmälan.
Det lönar sig att korrigera höstanmälan om jordbrukaren
har meddelat fel uppgifter om miljöersättningens åtgärdsskifte eller vill radera bort åtgärdsskifte
har ritat åtgärdsarealen felaktigt
har uppgett fel växttäckesslag
inte har iakttagit villkoren för växttäcke.
Efter att ha korrigerat uppgifterna i höstanmälan lönar det sig för jordbrukaren att gå till fliken Vipurådgivaren. Vipurådgivaren påpekar till exempel om det saknas uppgift om växttäcke på något skifte.
Höstanmälan kan korrigeras i Viputjänsten under perioden 14.4–13.5.2025. Enligt förhandsinformationen skulle korrigeringar ha varit möjliga redan från och med 10.4. Om jordbrukaren vill göra korrigeringar före 14.4, kan hen meddela behovet av ändringar till kommunen.
Höstanmälan gäller ansökan om åkerstöd för år 2024.
Skiftesuppgifter kan redan nu anmälas i ansökan om åkerstöd i Viputjänsten
Jordbrukarna kan nu börja göra basskiftesändringar och anmäla uppgifter om jordbruksskiftena. Anmälan av skiftesuppgifter är en del av ansökan om åkerstöd i e-tjänsten Vipu (https://vipu.ruokavirasto.fi).
Det är möjligt att skicka in ansökan om åkerstöd från och med början av maj. Då tas också Vipurådgivarens kontroller i bruk i Viputjänsten, som hjälper jordbrukaren att säkerställa att uppgifterna i ansökan är korrekta och att stödvillkoren uppfylls.
Under tidigare år har det varit möjligt att anmäla uppgifter om jordbruksskiften från och med maj, så tack vare ändringen finns det nu mer tid att göra ansökan.
– Både jordbrukarna och rådgivarna som gör ansökningar om åkerstöd har önskat att skiftesuppgifter ska kunna lämnas in redan tidigare på våren. Med den här ändringen vill vi svara på dessa behov, säger specialexpert Marika Lehtinen vid Livsmedelsverket.
Basskiftena i skick före ansökan om stöd
Till basskiftesändringarna hör sammanslagningar, indelningar och skapande av nya basskiften. Om det på basskiftet finns områden som inte längre är jordbruksmark, till exempel på grund av buskvegetation, måste de avgränsas.
När jordbrukaren har gjort nödvändiga ändringar i basskiftena godkänner kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skiftenas indelningar och sammanslagningar. Livsmedelsverket rekommenderar att jordbrukarna gör basskiftesändringar före mitten av maj så att kommunerna hinner behandla skiftena i god tid innan ansökan om åkerstöd skickas.
Det lönar sig att anmäla jordbruksskiftenas uppgifter omsorgsfullt
För varje jordbruksskifte ska växtarten anges. I ansökningsguiden för åkerstöd anges vilka växter som kan anmälas i ansökan och med vilka växtarter villkoren för respektive stöd uppfylls.
Uppgifterna om jordbruksskiftena kan vid behov fyllas i på förhand med de uppgifter som angetts i fjolårets ansökan om åkerstöd. Alternativt kan uppgifterna importeras till Viputjänsten från odlingsplaneringsprogrammet. Alla uppgifter om jordbruksskiftena kan redigeras efter att de fyllts i på förhand.
Om jordbruksskiften inte finns färdigt måste de anläggas, om det finns fler än ett jordbruksskifte på basskiftet. Ett jordbruksskifte kan anläggas genom att rita jordbruksskiftets gränslinjer på kartan i Viputjänsten.
Hjälp för ansökan från guider, kommuner och rådgivare
Villkoren för stöden finns samlade i ansökningsguiden om åkerstöd, som finns på webbplatsen livsmedelsverket.fi. Det lönar sig för jordbrukarna att bekanta sig noggrant med villkoren innan ansökan görs.
Jordbrukaren får hjälp med ärendena i Viputjänsten av sin egen kommun under tjänstetid. Jordbrukaren kan också befullmäktiga en rådgivare att göra ansökan om åkerstöd för sin räkning.
Livsmedelsverket informerar separat när ansökan om åkerstöd kan skickas i Viputjänsten. Ansökningstiden löper ut den 17 juni 2025, men vid behov kan jordbrukaren korrigera uppgifter om växter och åtgärder i sin ansökan fram till den 1 oktober 2025.
Mer information till jordbrukaren (livsmedelsverket.fi):
Stöden tryggar Finland på land, i vatten och i luften
Inhemsk mat och fungerande basinfrastruktur är en viktig del av Finlands försörjningsberedskap och övergripande säkerhet. Med stöden till jordbruket och landsbygden säkerställs den finländska matproduktionen och nätförbindelserna, vattenförsörjningen och energisjälvförsörjningen stärks i hela landet. I fjol stöddes matproduktionen och utvecklingen av landsbygden med 1,9 miljarder euro.
Största delen av fjolårets finansiering betalades till gårdarna. – Utan dessa produktionsbundna stöd skulle matproduktionen i Finland upphöra i sin nuvarande omfattning och vi skulle vara beroende av importerad mat, berättar specialexpert AnuKoivisto vid jord- och skogsbruksministeriet. Till lantbruksföretagare betalas också ersättningar för miljövänliga odlingsmetoder och för förbättring av produktionsdjurens välbefinnande. Dessutom får gårdarna stöd för investeringar i anslutning till förnyelse av produktionslokaler och -anordningar.
Utöver jordbrukarstöden utvecklades den inhemska matproduktionen med finansiering av utbildnings-, utvecklings- och innovationsprojekt samt rådgivning som erbjuds gårdarna. Dessutom finansierades investeringar och utveckling av små och medelstora företag som förädlar jordbruksprodukter.
Bredbandsprojekt bygger nätförbindelser
Med tanke på försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten i vårt land är det viktigt att det finns möjlighet att bo och utöva näringsverksamhet i hela Finland. Med finansieringen byggs till exempel snabba bredbandsförbindelser i sådana områden där de inte byggs marknadsbaserat. EU:s landsbygdsfinansiering är för närvarande den enda finansieringskällan för utveckling av bredbandsförbindelser.
Bredbandsförbindelserna möjliggör boende, företagande och till exempel studier även i glest bebyggda områden. Under de senaste tio åren har nästan 20 000 nya optiska fiberanslutningar byggts med EU:s landsbygdsfinansiering på olika håll i Finland.
– EU:s landsbygdsfondens stöd som en del av finansieringen av investeringarna gör det möjligt att bygga fasta bredbandsförbindelser på ett jämlikt sätt även i glesbygden. Värdet av vårt långsiktiga arbete har framhävts i takt med att betydelsen av försörjningsberedskapen har ökat under de senaste åren, säger Jarmo Riikonen, styrelseordförande för Osuuskunta Siikaverkko.
Vattentjänst- och energiprojekt stärker den kritiska infrastrukturen
Vattentjänsterna på landsbygden har förnyats genom projekt för utveckling av landsbygden. Under de senaste tio åren har cirka 40 investeringar i vattentjänster finansierats på olika håll i landet. På så sätt säkerställer man att avloppen drar och att det kommer rent vatten ur kranen överallt i Finland. Vattentjänsterna är nödvändiga för att hälso- och sjukvården och matförsörjningen ska fungera. Utan fungerande vattentjänster och rent vatten skulle det vara omöjligt att producera mat och bo på landsbygden.
EU-stöden främjar också energibesparing och energisjälvförsörjning. Såväl gårdar som företag och samfund på landsbygden har förnyat sina energilösningar och investerat i förnybar energi med den finansiering de erhållit.
Företagsfinansiering och samhälleliga projekt
Företagsfinansieringen för landsbygden främjar en mångsidigare företagsstruktur och uppkomsten av arbetsplatser på landsbygden. Utan företagsfinansiering skulle en del av investeringarna inte genomföras eller så skulle de bli mindre. Företag som växer och utvecklas ger utkomst inte bara för företagarna själva, utan också för arbetstagarna och indirekt även för andra företag och aktörer inom värdekedjan.
Olika samhälleliga projekt utvecklar servicen på landsbygden och boendetrivseln. Genom projekten kan man till exempel främja byasäkerheten eller förbättra närmiljöns tillstånd.
Uppgifter om stöd som utbetalats 2024
År 2024 fanns det sammanlagt 52 073 stödmottagare. Cirka 85 procent av stödmottagarna är gårdar. Stöd för jordbruk och landsbygden söks via Livsmedelsverkets e-tjänst. Beslut om finansiering fattas i huvudsak av kommunerna och NTM-centralerna. De lokala Leader-grupperna väljer vilka projekt som ska genomföras inom det egna området.
Livsmedelsverket publicerar den 8 april 2025 klockan 10 uppgifterna om de EU-stöd som betalats 2024 i webbtjänsten för uppgifter om EU-stöd. Uppgifter om stöd som helt finansierats nationellt publiceras inte i webbtjänsten eftersom det inte finns bestämmelser i den nationella lagstiftningen om publicering av stöduppgifter.
I tjänsten finns uppgifter om stöd som betalats under EU:s finansår (16.10.2023–15.10.2024). I tjänsten finns dessutom ett sammandrag av de stöd som betalats per kalenderår. I sammandraget ingår också stöd som helt och hållet betalas nationellt.
De första utvärderingarna och utredningarna av CAP-planen har blivit färdiga
Halvtidsutvärderingarna och utredningarna av hur genomförandet av Finlands CAP-plan framskrider blir klara 2025. Utredningen om aktörerna och rollerna i Finlands kompetens- och innovationssystem för jordbruket samt utvärderingen av hur de riskhanteringsverktyg för jordbruket som används i Finlands CAP-plan fungerar blev först klara.
Utredningen om aktörerna och rollerna i systemet för kompetens och innovationer inom jordbruket i Finland (AKIS) blev klar den 6 februari 2025. Enligt utredningen består AKIS-nätverket i Finland av aktörer inom såväl jordbruket som landsbygdsutvecklingen. Inom jordbruket har jordbruksrådgivningen och de aktörer som tillhandahåller rådgivningen en viktig roll i AKIS-nätverket för jordbruket. I nätverket för utveckling av landsbygden har yrkeshögskolorna samt de regionala och lokala aktörerna en central roll.
Enligt en enkät som genomfördes i samband med utredningen främjar deltagande i nätverket särskilt samarbete inom informationsförmedling, medan innovationsverksamhet förekommer i mindre utsträckning. I utredningen rekommenderas att samarbetet och samordningen mellan aktörerna i nätverket stärks, att innovationsverksamheten stärks genom att företagen i större utsträckning involveras i innovationsverksamheten och att verksamheten för att förmedla innovationer stärks. Utredningen genomfördes av Owal Group Oy och NordEval.
Direkta stöd är det mest centrala verktyget för riskhantering i EU:s gemensamma jordbrukspolitik
Utvärderingen av hur de verktyg för riskhantering inom jordbruket som används i Finlands CAP-plan fungerar blev klar den 24 mars 2025. I utvärderingen granskas också det sätt som CAP-planen genomförs på så att riskhanteringen inom jordbruket fungerar. Risker inom jordbruket är till exempel skördeförluster som beror olika väderleksförhållanden eller djursjukdomsrisker som hänför sig till husdjursproduktionen. Marknadsrisker inom jordbruket kan uppstå till exempel på grund av plötsliga fluktuationer i produktionsinsatserna, såsom gödningsmedel och energi.
I Finlands CAP-plan har riskhanteringen byggts upp genomgående i CAP-planen som helhet. I praktiken innebär detta att man strävar efter att förebygga och hantera olika risker inom jordbruket genom flera olika åtgärder.
Det mest centrala instrumentet för riskhantering inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik är de direkta stöden, som utgör en betydande del av inkomstbildningen inom jordbruket. Syftet med de direkta stöden är att trygga jordbrukarnas inkomstnivå också när intäkterna från marknaden minskar, till exempel på grund av dålig skörd eller marknadsstörningar.
En central rekommendation i utvärderingen är att riskhanteringshelheten i CAP-planen bör utvecklas så att man med hjälp av den bättre kan anpassa sig till olika plötsliga marknads- och produktionsförändringar. Utvärderingen genomfördes av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut tillsammans med REINU econ Oy.
Uppföljningskommittén för CAP-planen går igenom rekommendationerna från utvärderingarna i juni och då fattas utifrån utvärderingarna beslut om hur verksamheten ska utvecklas.
