I Österbotten testades odling i sjö

Övergödning av Finlands kustvatten är en stor miljöutmaning, där flytande odling kan erbjuda en lösning. Vid Vasa yrkeshögskola och Aktion Österbottens Floating Islands-projekt har man undersökt hur plastfria flytande odlingsplattformar kan användas för att rena vatten, producera mat och som råmaterial för bioenergi. Projektet är det första i sitt slag, eftersom det undersökte biologiskt nedbrytbara och fleråriga flytande plattformar i Finlands bräcktvattensområden.

Försök som gjordes sommaren 2024 i Malax, Jakobstad Kristinestad visade att dessa ramar fungerar bra som flytande trädgårdar. De möjliggör odling av grönsaker och vilda växter. Särskilt lök och grönkål anpassade sig bra. Vid sommarstugan, där flytande odlingen har funnits under sommaren 2024, var det synligt att vattnet inte var lika grumligt som tidigare somrar och att blågröna alger inte kom till stranden. Man kan dock inte säga säkert om detta berodde på ramarna.

Bild: Floating Islands -projektets bildbank

Projektet var delfinansierat av Österbottens Fiskeleader. Offentligt projektbeskrivning i projektregistret

Kirsi Tikkanens artikel i sin helhet I Österbotten testades odling i sjö

Anniina Kekomäki som studerade till energiteknikingenjör skrev sitt examensarbete om regenerativ odling Vesiviljelyn toteuttamismahdollisuudet Floating Islands -menetelmällä Suomen murtovesialueilla

Få projekt i rullning! – Faciliteringsutbildning för aktörer inom landsbygdsnätverket

Landsbygdsnätverket söker deltagare till en faciliteringsutbildning. Målet med utbildningen är att utvecklare inom landsbygds- och jordbrukssektorn ska få fördjupa sin kompetens, särskilt när det gäller att initiera projekt som främjar samarbete mellan aktörer med olika bakgrund.

Vill du vara den som får idéer att lyfta och projekt i rullning? Denna faciliteringsutbildning ger dig praktiska verktyg för att inspirera, handleda och sammanföra olika aktörer för att tillsammans skapa framtidens framgångshistorier på landsbygden.

Under utbildningen får du utveckla dina faciliteringsfärdigheter och lära dig hur du kan organisera regionala idéverkstäder och andra engagerande evenemang. De faciliteringsfärdigheter du lär dig stödjer särskilt medskapande mellan aktörer med olika bakgrund (multi-actor-utveckling).

  • Utbildningens mål: Du fördjupar din kompetens särskilt i att initiera projekt som kräver tvärsektoriellt samarbete.
  • Utbildningens innehåll: Uppstart, två närundervisningsmoduler och en nationell idéverkstad, där du får möjlighet att testa dina faciliteringsfärdigheter i praktiken.
  • För vem passar utbildningen: Utbildningen passar dig om dina arbetsuppgifter inkluderar att initiera eller bolla projekt och om utveckling av landsbygden eller jordbruket är en del av ditt arbete.

Du kan läsa om innehållet i den finskspråkiga utbildningen här.

Utbildningens innehåll och tidtabell

Uppstart webbinarium måndag 19.5 kl. 10–11

Under uppstarten får du en helhetsbild av utbildningen och ämnen som kommer att behandlas. Tillsammans med andra deltagare får du en insikt i facilitering som ämne och facilitatorns roll.

1. utbildningsmodul 3–4.6 i Helsingfors

Modulen består av två närundervisningsdagar.

Utbildningsmodulen ger dig grundläggande färdigheter för att fungera som facilitator särskilt för mångfacetterade grupper och nätverk. Du får lära dig om fördelarna med medskapande, men också om de potentiella spänningar som kan uppstå och hur de kan lösas.

I slutet av modulen kommer du att ha färdigheter att delta i genomförandet av den nationella idéverkstaden.

Idéverkstad onsdag 3.9 i Helsingfors

Målet med den nationella idéverkstaden i år är att skapa nya projektidéer och partnerskap med fokus på klimat och miljö. Under evenemanget medskapar vi starka projektidéer och inspireras av nya samarbeten. Vi fördjupar oss i tänkesättet kring gemensam innovation och dess fördelar. Som konkret utbyte från evenemanget får du verktyg för att tillämpa medskapande och gemensam innovation i ditt eget arbete.

Konceptet ”idéverkstad” kan tillämpas på vilket tema som helst.

2. utbildningsmodul 17–18.9 i Helsingfors

Modulen består av två närundervisningsdagar.

Under modulen utvidgas din verktygslåda som facilitator ytterligare. Du får utvecklingsidéer baserade på idéverkstaden och verktyg för fortsatt lärande som facilitator.

Efter detta har du förutsättningar att genomföra din egen idéverkstad eller andra engagerade evenemang under vintern 2025–2026!

Instruktioner för ansökan

Inspireras du av att hitta nya lösningar, föra samman olika aktörer och att arbeta tillsammans med människor? Ingår det i dina arbetsuppgifter att bolla projekt? Arbetar du med utveckling av landsbygden eller jordbruket?

Om ditt svar är ja, ansök till vår faciliteringsutbildning! Till utbildningen väljs 15–20 deltagare per grupp. Det finns två grupper: en finsk- och en svenskspråkig. Arbetet sker parallellt, och deltagande kräver inte kunskaper i båda språken.

Du kan läsa om innehållet i den finskspråkiga utbildningen här.

Ansök till utbildningen genom att fylla i ansökningsblanketten (eventos.fi).

När vi väljer deltagare till utbildningen lägger vi särskild vikt vid den motivation som uttrycks i ansökan, utbildningens relevans för den sökandes nuvarande arbetsuppgifter och en bred regional spridning.

Ansökningstiden avslutas söndagen 13.4.2025.

Utbildningen anordnas av landsbygdsnätverksenheten. Om du har frågor om utbildningen kan du kontakta nätverkskoordinator Ann-Sofi Backgren (ann-sofi.backgren@maaseutu.fi)

Ansök och kom med för att bygga effektfulla projekt – tillsammans får vi idéerna att lyfta!

Den som har skulder är ansvarig för att driva gården

AgriHubis Kompetensforum 2025 ledde till en livlig debatt om hur man driver ett finskt lantbruks- och trädgårdsföretag. Gårdsägaren kan inte smita från sitt ansvar för att sköta gården, eftersom det inte helt kan läggas ut på entreprenad, sade flera talare. Å andra sidan påpekades det att det inte är värt att bli lämnad ensam med att sköta en gård: nätverkande med andra kan i synnerhet hjälpa.

Alla företagare som deltog i paneldiskussionen, grisproducenten Antti Hyppönen, Henna Mero, verkställande direktör för Dairy Farmers’ Association, trädgårdsföretagaren Erno Mikkola och nötköttsproducenten Susanna Valtonen, var överens om att gårdens strategi måste uppdateras på ett smidigt sätt och med hjälp av andra.

Grisuppfödaren Antti Hyppönen hade diskuterat gårdens framtidsvision med rådgivningsorganisationen. Trädgårdsägaren Erno Mikkola förlitar sig däremot på diskussioner bland gårdens avlönade personal för att utveckla gårdens verksamhet.

Diskussionen leddes av AgriHubis koordinator Susanna Lahnamäki-Kivelä från Luke och projektkoordinator Paula Antikainen från Ylä-Savo yrkeshögskola.

Utbildning för ett frontlinjejobb blir ett oförutsägbart värde

I takt med att gårdarna blir allt större ökar också betydelsen av frontlinjearbetet. För unga människor som utbildar sig inom sektorn kan tanken på att fortfarande behöva arbeta som huvudman verka långsökt. Henna Mero betonade att utbildningen bör ge praktiska lektioner i mötespraxis och andra färdigheter på arbetsplatsen.

När det gäller säsongsarbetare lyssnar trädgårdsmästare Erno Mikkola lyhört på sina anställda med olika kulturell bakgrund för att säkerställa att kulturella skillnader beaktas. Det är också viktigt att ta hänsyn till arbetstagarna på alla sätt: man kan bjuda dem på glass under den varma sommararbetsdagen på fälten.

Framtiden skapas i dag

Harri Mäkivuokko, verkställande direktör för ProAgria och en av talarna vid morgonens kompetensforum, betonade behovet av samarbete mellan alla aktörer i sektorn. Tekniken går framåt i snabb takt och det behövs saminnovation

Marjatta Säisä från Utbildningsstyrelsen uppmuntrade företagare att engagera sig i utvecklingen av kvalifikationer. På Utbildningsstyrelsens webbplats finns förslag på hur examina kan utformas: utvecklingsbehov och idéer om innehållet i examina.

Minna-Mari Kaila, chef för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning, lovade deltagarna att ministeriet kommer att göra sitt yttersta för att förutse förändringar i jordbrukspolitiken.

Inspelningen på AgriHubis YouTube-kanal textade på finska och svenska.

Inspirerande innovationer, starka nätverk – Landsbygdsnätverket deltar i AgriVenture-evenemanget 

Landsbygdsnätverket arrangerar program som en del av AgriVenture Finland -evenemanget i Saarijärvi den 27–28 maj 2025. Det blir nätverksmöjligheter på både svenska och finska, en pitchtävling för innovationsprojekt samt information om naturvärdshandel och internationella marknader. Välkommen att delta!

EIP-pitchtävling

tisdag 27 maj kl. 13.30–15.00

Nu lyfter vi fram innovationer inom primärproduktion från hela Östersjöområdet! Åtta lovande EIP-innovationer kommer att presenteras på scenen. En jury kommer att välja en vinnare som tillkännages under den andra dagens avslutningssession.

Mer information om EIP-pitchtävlingen.

Föreläsning: EIP-AGRI Operational Groups – gemensam utveckling av praktiska lösningar för jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden

tisdag 27 maj kl. 13.30

EIP-pitchtävlingen öppnas av Margarida Ambar från EU CAP Network som berättar om EU:s landsbygdsfinansiering och de möjligheter den erbjuder för att förbereda och genomföra innovationsprojekt (EIP). EIP-projekt söker praktiska lösningar på utmaningar som jordbrukare, skogsägare eller landsbygdsområden möter i sitt dagliga arbete. Kom och lär dig mer om vad EIP-projekt innebär i praktiken.

Paneldiskussion: Naturvärdshandel och koldioxidkompensation som affärsmöjlighet

tisdag 27 maj kl. 15.00–16.00

Naturvärdsmarknaderna tar sina första steg. Naturvärdshandel och koldioxidkompensation kan stödja uppnåendet av hållbarhetsmål, men är det affärsmässigt hållbart? Hur bör marknaderna utvecklas?

En av Europas största privata skogsägare, Finsilva, är en pionjär i skapandet av de växande naturvärdshandelsmarknaderna. VD Juha Hakkarainen berättar om vad naturkapital innebär och hur det kan omvandlas till ny affärsverksamhet. Vi får även en kommentar från Maanvaalija Oy, som är specialiserade på utsläppshandel inom jordbruk och skogsbruk.

Svenskspråkigt sidoprogram: Tillväxt genom internationalisering – hur stärker man sin verksamhet genom att skala upp?

onsdag 28 maj kl. 12.00–13.30

I den svenskspråkiga diskussionen hör vi Tua Takasuo (Finsk-svenska handelskammaren) berätta om vad en internationaliseringsprocess innebär. Tua jobbar med bl.a. mentorprogram och enskilda företag för att förbättra företagens förmåga att hävda sig på den globala marknaden.

Kommentarer kommer att ges av innovationsledare Per Frankelius och organisationsledare Karolina Muhrman vid Linköpings universitet som öppnar upp hur Agtech Sweden jobbar med innovationsmiljön för morgondagens lantbruk.

En kommentar ur ett företagsperspektiv ges av Viktoria Forsberg från företaget Wild&Berg. Idén till Wild&Berg föddes ur Viktorias passion för hälsosam kost och hennes erfarenheter som längdskidåkare, trebarnsmamma och entreprenör. Produkterna har utvecklats i samarbete med näringsexperten Olli Ilander och har fått rekommendationer från elitidrottare som Krista Pärmäkoski.

I samband med evenemanget serveras en lätt lunch. 

Projektmöte för jordbruksutveckling: ekonomiskt hållbart och teknologiskt utvecklande jordbruk

onsdag 28 maj kl. 14.30–15.30

Arbetar ditt projekt med jordbrukets lönsamhet, digitalisering eller smart jordbruk? Kom till ett möte med projektledare för att nätverka, diskutera gemensamma utmaningar och fundera över flaskhalsarna i projektens påverkan. Mötesplatsen har plats för de 20 snabbast anmälda. Mötet arrangeras av landsbygdsnätverksenheten och AgriHubi.

Vad är AgriVenture?

AgriVenture-evenemanget samlar viktiga aktörer – startups, växande företag, stora företag, investerare, slutanvändare, jordbrukare, forskare och utvecklare – för att skapa en hållbar livsmedelskedja. Målet med evenemanget är att koppla samman innovationer inom branschen med finansiering: öka medvetenheten, erbjuda nätverksmöjligheter och skapa samarbets- och tillväxtmöjligheter för företag.

Mer information om AgriVenture-evenemanget.

Fem viktiga saker att tänka på när du anställer sommarjobbare

Att anställa sommarjobbare är ett bra sätt att få extra hjälp under högsäsongen, men det är viktigt att göra det rätt. Med den nya sociala villkorligheten som träder i kraft 2025 blir det ännu viktigare att ha koll på reglerna. Här är fem saker du som lantbrukare bör tänka på.

1. Skriv ett tydligt anställningsavtal
Alla sommarjobbare ska ha ett skriftligt avtal där lön, arbetstid och arbetsuppgifter framgår. Det är ett enkelt sätt att undvika missförstånd och säkerställa att alla lagkrav uppfylls.

2. Anmäl anställningen till rätt instanser
Kom ihåg att anmäla anställningen till arbetspensionsförsäkringen och andra nödvändiga myndigheter. För utländska sommarjobbare kan även arbetstillstånd och skatteregler behöva ses över.

3. Se till att jobbet är rätt försäkrat
Som arbetsgivare är du skyldig att ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring för dina anställda. Kontrollera också om kompletterande försäkringar behövs för vissa arbetsuppgifter.

4. Ge tydliga instruktioner vid arbetets start
En ordentlig introduktion gör jobbet både säkrare och effektivare. Gå igenom arbetsuppgifter, säkerhetsrutiner och vem sommarjobbaren ska vända sig till vid frågor.

5. Håll koll på arbetstider och raster
Se till att arbetstiderna följer reglerna och att sommarjobbarna får sina raster. För minderåriga finns särskilda regler om arbetstid och vila som måste följas.

För mer information och stöd inför sommarens anställningar kan du ta del av SLC:s webbinarium om social villkorlighet eller läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Som medlem i Landsbygdens Arbetsgivareförbund får du dessutom tillgång till rådgivning om anställningsförhållanden och arbetskontrakt.

Bli medlem i Landsbygdens Arbetsgivareförbund

Se SLC:s webbinarium

Läs mer om den sociala villkorligheten

Höstens utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden har publicerats – utbetalningarna av nationella åkerstöd och miljöavtal tidigareläggs

Höstens utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden har publicerats – utbetalningarna av nationella åkerstöd och miljöavtal tidigareläggs

Livsmedelsverket har publicerat en tidtabell för utbetalningen av jordbrukarstöd hösten 2025. Stöden betalas i huvudsak enligt samma tidtabell som hösten 2024. Ändringar i tidpunkterna för utbetalning av nationella åkerstöd och miljöavtal utlovas.

Jordbrukarstöd betalas ut under ansökningsåret till ett totalt belopp på cirka 1,27 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 76 procent av det totala stödbeloppet. Den återstående delen av de stöd som sökts 2025 betalas till gårdarna våren 2026.

Stöden utbetalas från och med september–oktober

I fortsättningen betalas förskott på nationella åkerstöd, dvs. allmänt hektarstöd, nordligt hektarstöd, stöd till unga jordbrukare och nationellt stöd för sockerbeta. Hösten 2025 är förskottets andel cirka 50 procent av det totala stödbeloppet. Förskottet betalas i september–oktober. Om andelen förskott som betalas till gården understiger 500 euro, betalas stödet dock i en del i december 2025.

Förskott på miljöavtal betalas från och med november. Utbetalningen av ersättningarna inleds i takt med att NTM-centralerna har registrerat resultaten av terrängsynerna samt handlagt avtalen och betalningsmaterialet. Betalningen flyttas nu permanent från februari efter ansökningsåret till november under ansökningsåret. Den tidigare tidtabellen gäller avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap samt avtal om skötsel av våtmarker, för vilka 75 % av den totala ersättningen betalas i förskott. Den återstående delen av ersättningarna och ersättningarna för ettåriga åtgärder betalas i maj 2026.

De eftersträvade utbetalningstidpunkterna för jordbrukarstöden presenteras i utbetalningstidtabellen månadsvis. Livsmedelsverket informerar närmare om tidtabellen på hösten, innan utbetalningarna inleds.  Enligt bestämmelserna ska satellituppföljningen och övervakningen av gårdarna vara utförda innan utbetalningen av stöd kan inledas.

Betalningsprocenten har ännu inte fastställts

I november betalar Livsmedelsverket cirka 75 procent av de ersättningar som betalas på basis av miljö- och ekoförbindelser samt miljöavtal. Andelen kan vara större än så om det är möjligt tack vare en undantagsbestämmelse. Åren 2016–2024 har andelen varit 85 procent tack vare den årsspecifika undantagsbestämmelsen.

Eftersträvad utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden (livsmedelsverket.fi)

Påverka arrendeåkrarnas framtid – svara på enkäten och dela med dig av dina insikter!

Bedriver du jordbruk eller äger du odlingsmark i Fastlandsfinland? Nu har du chansen att påverka utvecklingen av arrenderade åkrar och deras odlingsskick!

Av den odlade åkerarealen i Finland består uppemot 37 procent av arrendeåkrar. Skördeproduktionsförmågan är dock inte alltid på bästa möjliga nivå på arrenderade marker, och arrendeavtalsmodellerna präglas av stor regional variation. Därtill saknas tillgänglig information om olika typer av avtal, målen för markägande och om hur man i praktiken upprätthåller skördeproduktionsförmågan på arrenderade åkrar.

Vi försöker nu utöka vår kunskap om verktygen jordbrukare och markägare behöver och önskar sig för att kunna förbättra odlingsskicket på arrenderade åkrar och om hur vi kan utveckla avtalspraxis.

Svara på enkäten och utveckla framtidens arrendeåkrar

Enkäten riktar sig både till markägare som inte brukar sin mark själva, och till jordbrukare som arrenderar åkrar. Det tar bara 10–15 minuter att fylla i enkäten och svaren behandlas anonymt. Alla som svarar och lämnar sina kontaktuppgifter senast den 13.4.2025 kan delta i en utlottning av ett presentkort till Puuilo (värde 150€). Här kommer du direkt till enkäten.

Enkätresultaten används i projektet Arrendeåkrarna i skick

Enkäten görs inom ramen för projektet Arrendeåkrarna i skick vars mål är att förbättra odlingsskicket på arrenderade åkrar och minska deras miljöpåverkan. Genom att investera i åkrars odlingsskick kan jordbrukare få bättre skördar, markägare ökat värde på sina marker och samhället en mera robust livsmedelssäkerhet.

Resultaten från enkäten kommer att användas i planeringen, genomförandet och kommunikationen av projektet.

Projektet genomförs 1.10.2024–30.4.2027. Genomförarna är Baltic Sea Action Group, Jordägarnas Förbund, SLC och MTK. Projektet finansieras av Europeiska landsbygdsfonden 2023–2027.

Enkät: Arrendeåkrarna i skick

Lökodling på Åland – lyssna på nya poddar

Podcastserie ”Prat om trädgårdsodling och ekonomi” har två svenskspråkiga poddar publicerats om lökodling på Åland.

I den första podden diskuterar utvecklingschef Nina Sevelius från Svenska Lantbrukssällskapens förbund med de åländska lökodlarna Erik Ekström och Jon Eriksson, rådgivare Dennis Grönros från DG Växt och Anna-Kaisa Jaakkonen från Naturresursinstitutet Luke om odlingsteknik samt viktiga odlings- och lagringsåtgärder.

I den andra podden diskuterar Nina Sevelius med Paul-Mårten Sjölund som arbetar som odlingsansvarig på Ålands trädgårdshall, Dennis Grönroos och Anna-Kaisa Jaakkonen om lökodling och andelslagets betydelse för lökodlingen på Åland.

Prat om trädgårdsodling och ekonomi -poddar

De åländska lökodlarna Erik Ekström och Jon Eriksson diskuterar odlingsteknik med Dennis Grönros, rådgivare på DG Växt.
Foto Anna-Kaisa Jaakkonen.
Nina Sevelius, utvecklingschef på Svenska Lantbrukssällskapens förbund, lär sig om lökodling på Åland.
Foto Anna-Kaisa Jaakkonen.

Landsbygden behöver dig – välj en utbildning som gör skillnad

Svenskspråkiga experter inom naturbruk är viktigare än någonsin. För att säkra hållbara och livskraftiga jord- och skogsbruk i framtiden, möta klimatutmaningar och värna om djurens och producenternas välmående behövs både praktisk och teoretisk kompetens.

Studera naturbruk på svenska. Foto SLC.

Arbetsmöjligheterna inom de gröna näringarna är många! Du kan arbeta praktiskt som lantbruksföretagare, djurskötare, skogsmaskinsförare eller trädgårdsmästare, eller välja en mer teoretisk väg som forskare, rådgivare eller sakkunnig.

I Finland kan du studera naturbruk på svenska vid yrkesskolorna Optima, Yrkesakademin i Österbotten och Axxell, vid yrkeshögskolan Novia samt vid Helsingfors universitet. Mer information om de olika utbildningarna hittar du på skolornas hemsidor.

Gemensam ansökan till yrkesskolor och gymnasier: 18 februari – 18 mars

Gemensam ansökan till högskolor och universitet: 11 mars – 25 mars

Läs mer och ansök via studieinfo.fi.

Ledningskompetens och marknadsmöjligheter för jordbruksföretag i webbseminarier den 19.3. – registrera dig nu!

Onsdagen den 19 mars kl. 9.00-12.15 är det lantbruksledning som står i fokus!

Under förmiddagens kompetensforum skapar vi tillsammans en vision om hur vi kan förbättra ledningskompetensen och vad som behöver göras för att främja den i Finland.

Vi kommer att få höra tre aktuella presentationer om ledarskapskompetens och en kommentar, följt av en paneldiskussion med företagare från olika produktionssektorer om praktiskt ledarskap. Svinproducenten Antti Hyppönen, Henna Mero, verkställande direktör för Mjölkföretagarna, trädgårdsföretagaren Erno Mikkola och nötköttsproducenten Susanna Valtonen berättar om sin syn på företagsledning.

Anmäl dig till Kompetensforum senast 18.3. kl. 12.00!

På eftermiddagen kl. 13.30-15.00 ordnar Naturresursinstitutet webbinariet ”Från marknad till lönsamhet, från politik till lönsamhet”, som behandlar marknadsförutsättningarna och lönsamheten för växtodlingsgårdar. Webbinariet kommer att belysa de CAP-åtgärder som används av gårdar och effekterna av restaureringsförordningen, och kommer också att höra de senaste hälsningarna från Bryssel för finska växtodlingsgårdar.

Anmäl dig till webbinariet senast den 18 mars kl. 12.00!