Inspirerande innovationer, starka nätverk – Landsbygdsnätverket deltar i AgriVenture-evenemanget 

Landsbygdsnätverket arrangerar program som en del av AgriVenture Finland -evenemanget i Saarijärvi den 27–28 maj 2025. Det blir nätverksmöjligheter på både svenska och finska, en pitchtävling för innovationsprojekt samt information om naturvärdshandel och internationella marknader. Välkommen att delta!

EIP-pitchtävling

tisdag 27 maj kl. 13.30–15.00

Nu lyfter vi fram innovationer inom primärproduktion från hela Östersjöområdet! Åtta lovande EIP-innovationer kommer att presenteras på scenen. En jury kommer att välja en vinnare som tillkännages under den andra dagens avslutningssession.

Mer information om EIP-pitchtävlingen.

Föreläsning: EIP-AGRI Operational Groups – gemensam utveckling av praktiska lösningar för jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden

tisdag 27 maj kl. 13.30

EIP-pitchtävlingen öppnas av Margarida Ambar från EU CAP Network som berättar om EU:s landsbygdsfinansiering och de möjligheter den erbjuder för att förbereda och genomföra innovationsprojekt (EIP). EIP-projekt söker praktiska lösningar på utmaningar som jordbrukare, skogsägare eller landsbygdsområden möter i sitt dagliga arbete. Kom och lär dig mer om vad EIP-projekt innebär i praktiken.

Paneldiskussion: Naturvärdshandel och koldioxidkompensation som affärsmöjlighet

tisdag 27 maj kl. 15.00–16.00

Naturvärdsmarknaderna tar sina första steg. Naturvärdshandel och koldioxidkompensation kan stödja uppnåendet av hållbarhetsmål, men är det affärsmässigt hållbart? Hur bör marknaderna utvecklas?

En av Europas största privata skogsägare, Finsilva, är en pionjär i skapandet av de växande naturvärdshandelsmarknaderna. VD Juha Hakkarainen berättar om vad naturkapital innebär och hur det kan omvandlas till ny affärsverksamhet. Vi får även en kommentar från Maanvaalija Oy, som är specialiserade på utsläppshandel inom jordbruk och skogsbruk.

Svenskspråkigt sidoprogram: Tillväxt genom internationalisering – hur stärker man sin verksamhet genom att skala upp?

onsdag 28 maj kl. 12.00–13.30

I den svenskspråkiga diskussionen hör vi Tua Takasuo (Finsk-svenska handelskammaren) berätta om vad en internationaliseringsprocess innebär. Tua jobbar med bl.a. mentorprogram och enskilda företag för att förbättra företagens förmåga att hävda sig på den globala marknaden.

Kommentarer kommer att ges av innovationsledare Per Frankelius och organisationsledare Karolina Muhrman vid Linköpings universitet som öppnar upp hur Agtech Sweden jobbar med innovationsmiljön för morgondagens lantbruk.

En kommentar ur ett företagsperspektiv ges av Viktoria Forsberg från företaget Wild&Berg. Idén till Wild&Berg föddes ur Viktorias passion för hälsosam kost och hennes erfarenheter som längdskidåkare, trebarnsmamma och entreprenör. Produkterna har utvecklats i samarbete med näringsexperten Olli Ilander och har fått rekommendationer från elitidrottare som Krista Pärmäkoski.

I samband med evenemanget serveras en lätt lunch. 

Projektmöte för jordbruksutveckling: ekonomiskt hållbart och teknologiskt utvecklande jordbruk

onsdag 28 maj kl. 14.30–15.30

Arbetar ditt projekt med jordbrukets lönsamhet, digitalisering eller smart jordbruk? Kom till ett möte med projektledare för att nätverka, diskutera gemensamma utmaningar och fundera över flaskhalsarna i projektens påverkan. Mötesplatsen har plats för de 20 snabbast anmälda. Mötet arrangeras av landsbygdsnätverksenheten och AgriHubi.

Vad är AgriVenture?

AgriVenture-evenemanget samlar viktiga aktörer – startups, växande företag, stora företag, investerare, slutanvändare, jordbrukare, forskare och utvecklare – för att skapa en hållbar livsmedelskedja. Målet med evenemanget är att koppla samman innovationer inom branschen med finansiering: öka medvetenheten, erbjuda nätverksmöjligheter och skapa samarbets- och tillväxtmöjligheter för företag.

Mer information om AgriVenture-evenemanget.

Fem viktiga saker att tänka på när du anställer sommarjobbare

Att anställa sommarjobbare är ett bra sätt att få extra hjälp under högsäsongen, men det är viktigt att göra det rätt. Med den nya sociala villkorligheten som träder i kraft 2025 blir det ännu viktigare att ha koll på reglerna. Här är fem saker du som lantbrukare bör tänka på.

1. Skriv ett tydligt anställningsavtal
Alla sommarjobbare ska ha ett skriftligt avtal där lön, arbetstid och arbetsuppgifter framgår. Det är ett enkelt sätt att undvika missförstånd och säkerställa att alla lagkrav uppfylls.

2. Anmäl anställningen till rätt instanser
Kom ihåg att anmäla anställningen till arbetspensionsförsäkringen och andra nödvändiga myndigheter. För utländska sommarjobbare kan även arbetstillstånd och skatteregler behöva ses över.

3. Se till att jobbet är rätt försäkrat
Som arbetsgivare är du skyldig att ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring för dina anställda. Kontrollera också om kompletterande försäkringar behövs för vissa arbetsuppgifter.

4. Ge tydliga instruktioner vid arbetets start
En ordentlig introduktion gör jobbet både säkrare och effektivare. Gå igenom arbetsuppgifter, säkerhetsrutiner och vem sommarjobbaren ska vända sig till vid frågor.

5. Håll koll på arbetstider och raster
Se till att arbetstiderna följer reglerna och att sommarjobbarna får sina raster. För minderåriga finns särskilda regler om arbetstid och vila som måste följas.

För mer information och stöd inför sommarens anställningar kan du ta del av SLC:s webbinarium om social villkorlighet eller läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Som medlem i Landsbygdens Arbetsgivareförbund får du dessutom tillgång till rådgivning om anställningsförhållanden och arbetskontrakt.

Bli medlem i Landsbygdens Arbetsgivareförbund

Se SLC:s webbinarium

Läs mer om den sociala villkorligheten

Höstens utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden har publicerats – utbetalningarna av nationella åkerstöd och miljöavtal tidigareläggs

Höstens utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden har publicerats – utbetalningarna av nationella åkerstöd och miljöavtal tidigareläggs

Livsmedelsverket har publicerat en tidtabell för utbetalningen av jordbrukarstöd hösten 2025. Stöden betalas i huvudsak enligt samma tidtabell som hösten 2024. Ändringar i tidpunkterna för utbetalning av nationella åkerstöd och miljöavtal utlovas.

Jordbrukarstöd betalas ut under ansökningsåret till ett totalt belopp på cirka 1,27 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 76 procent av det totala stödbeloppet. Den återstående delen av de stöd som sökts 2025 betalas till gårdarna våren 2026.

Stöden utbetalas från och med september–oktober

I fortsättningen betalas förskott på nationella åkerstöd, dvs. allmänt hektarstöd, nordligt hektarstöd, stöd till unga jordbrukare och nationellt stöd för sockerbeta. Hösten 2025 är förskottets andel cirka 50 procent av det totala stödbeloppet. Förskottet betalas i september–oktober. Om andelen förskott som betalas till gården understiger 500 euro, betalas stödet dock i en del i december 2025.

Förskott på miljöavtal betalas från och med november. Utbetalningen av ersättningarna inleds i takt med att NTM-centralerna har registrerat resultaten av terrängsynerna samt handlagt avtalen och betalningsmaterialet. Betalningen flyttas nu permanent från februari efter ansökningsåret till november under ansökningsåret. Den tidigare tidtabellen gäller avtal om skötsel av jordbruksnatur och landskap samt avtal om skötsel av våtmarker, för vilka 75 % av den totala ersättningen betalas i förskott. Den återstående delen av ersättningarna och ersättningarna för ettåriga åtgärder betalas i maj 2026.

De eftersträvade utbetalningstidpunkterna för jordbrukarstöden presenteras i utbetalningstidtabellen månadsvis. Livsmedelsverket informerar närmare om tidtabellen på hösten, innan utbetalningarna inleds.  Enligt bestämmelserna ska satellituppföljningen och övervakningen av gårdarna vara utförda innan utbetalningen av stöd kan inledas.

Betalningsprocenten har ännu inte fastställts

I november betalar Livsmedelsverket cirka 75 procent av de ersättningar som betalas på basis av miljö- och ekoförbindelser samt miljöavtal. Andelen kan vara större än så om det är möjligt tack vare en undantagsbestämmelse. Åren 2016–2024 har andelen varit 85 procent tack vare den årsspecifika undantagsbestämmelsen.

Eftersträvad utbetalningstidtabell för jordbrukarstöden (livsmedelsverket.fi)

Påverka arrendeåkrarnas framtid – svara på enkäten och dela med dig av dina insikter!

Bedriver du jordbruk eller äger du odlingsmark i Fastlandsfinland? Nu har du chansen att påverka utvecklingen av arrenderade åkrar och deras odlingsskick!

Av den odlade åkerarealen i Finland består uppemot 37 procent av arrendeåkrar. Skördeproduktionsförmågan är dock inte alltid på bästa möjliga nivå på arrenderade marker, och arrendeavtalsmodellerna präglas av stor regional variation. Därtill saknas tillgänglig information om olika typer av avtal, målen för markägande och om hur man i praktiken upprätthåller skördeproduktionsförmågan på arrenderade åkrar.

Vi försöker nu utöka vår kunskap om verktygen jordbrukare och markägare behöver och önskar sig för att kunna förbättra odlingsskicket på arrenderade åkrar och om hur vi kan utveckla avtalspraxis.

Svara på enkäten och utveckla framtidens arrendeåkrar

Enkäten riktar sig både till markägare som inte brukar sin mark själva, och till jordbrukare som arrenderar åkrar. Det tar bara 10–15 minuter att fylla i enkäten och svaren behandlas anonymt. Alla som svarar och lämnar sina kontaktuppgifter senast den 13.4.2025 kan delta i en utlottning av ett presentkort till Puuilo (värde 150€). Här kommer du direkt till enkäten.

Enkätresultaten används i projektet Arrendeåkrarna i skick

Enkäten görs inom ramen för projektet Arrendeåkrarna i skick vars mål är att förbättra odlingsskicket på arrenderade åkrar och minska deras miljöpåverkan. Genom att investera i åkrars odlingsskick kan jordbrukare få bättre skördar, markägare ökat värde på sina marker och samhället en mera robust livsmedelssäkerhet.

Resultaten från enkäten kommer att användas i planeringen, genomförandet och kommunikationen av projektet.

Projektet genomförs 1.10.2024–30.4.2027. Genomförarna är Baltic Sea Action Group, Jordägarnas Förbund, SLC och MTK. Projektet finansieras av Europeiska landsbygdsfonden 2023–2027.

Enkät: Arrendeåkrarna i skick

Lökodling på Åland – lyssna på nya poddar

Podcastserie ”Prat om trädgårdsodling och ekonomi” har två svenskspråkiga poddar publicerats om lökodling på Åland.

I den första podden diskuterar utvecklingschef Nina Sevelius från Svenska Lantbrukssällskapens förbund med de åländska lökodlarna Erik Ekström och Jon Eriksson, rådgivare Dennis Grönros från DG Växt och Anna-Kaisa Jaakkonen från Naturresursinstitutet Luke om odlingsteknik samt viktiga odlings- och lagringsåtgärder.

I den andra podden diskuterar Nina Sevelius med Paul-Mårten Sjölund som arbetar som odlingsansvarig på Ålands trädgårdshall, Dennis Grönroos och Anna-Kaisa Jaakkonen om lökodling och andelslagets betydelse för lökodlingen på Åland.

Prat om trädgårdsodling och ekonomi -poddar

De åländska lökodlarna Erik Ekström och Jon Eriksson diskuterar odlingsteknik med Dennis Grönros, rådgivare på DG Växt.
Foto Anna-Kaisa Jaakkonen.
Nina Sevelius, utvecklingschef på Svenska Lantbrukssällskapens förbund, lär sig om lökodling på Åland.
Foto Anna-Kaisa Jaakkonen.

Landsbygden behöver dig – välj en utbildning som gör skillnad

Svenskspråkiga experter inom naturbruk är viktigare än någonsin. För att säkra hållbara och livskraftiga jord- och skogsbruk i framtiden, möta klimatutmaningar och värna om djurens och producenternas välmående behövs både praktisk och teoretisk kompetens.

Studera naturbruk på svenska. Foto SLC.

Arbetsmöjligheterna inom de gröna näringarna är många! Du kan arbeta praktiskt som lantbruksföretagare, djurskötare, skogsmaskinsförare eller trädgårdsmästare, eller välja en mer teoretisk väg som forskare, rådgivare eller sakkunnig.

I Finland kan du studera naturbruk på svenska vid yrkesskolorna Optima, Yrkesakademin i Österbotten och Axxell, vid yrkeshögskolan Novia samt vid Helsingfors universitet. Mer information om de olika utbildningarna hittar du på skolornas hemsidor.

Gemensam ansökan till yrkesskolor och gymnasier: 18 februari – 18 mars

Gemensam ansökan till högskolor och universitet: 11 mars – 25 mars

Läs mer och ansök via studieinfo.fi.

Ledningskompetens och marknadsmöjligheter för jordbruksföretag i webbseminarier den 19.3. – registrera dig nu!

Onsdagen den 19 mars kl. 9.00-12.15 är det lantbruksledning som står i fokus!

Under förmiddagens kompetensforum skapar vi tillsammans en vision om hur vi kan förbättra ledningskompetensen och vad som behöver göras för att främja den i Finland.

Vi kommer att få höra tre aktuella presentationer om ledarskapskompetens och en kommentar, följt av en paneldiskussion med företagare från olika produktionssektorer om praktiskt ledarskap. Svinproducenten Antti Hyppönen, Henna Mero, verkställande direktör för Mjölkföretagarna, trädgårdsföretagaren Erno Mikkola och nötköttsproducenten Susanna Valtonen berättar om sin syn på företagsledning.

Anmäl dig till Kompetensforum senast 18.3. kl. 12.00!

På eftermiddagen kl. 13.30-15.00 ordnar Naturresursinstitutet webbinariet ”Från marknad till lönsamhet, från politik till lönsamhet”, som behandlar marknadsförutsättningarna och lönsamheten för växtodlingsgårdar. Webbinariet kommer att belysa de CAP-åtgärder som används av gårdar och effekterna av restaureringsförordningen, och kommer också att höra de senaste hälsningarna från Bryssel för finska växtodlingsgårdar.

Anmäl dig till webbinariet senast den 18 mars kl. 12.00!

14 projektidéer vidare i den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt 

14 projektidéer vidare i den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt

Sammanlagt 55 projektidéer skickades till den tematiska idéutlysningen för riksomfattande landsbygdsprojekt som avslutades den 17 januari 2025. Idéutlysningen fokuserade på tre teman. Genom projekten främjas vattentjänsternas säkerhet på landsbygden, utvecklingen av livsmedelsföretagens verksamhet och företagande på landsbygden. En bedömningsgrupp valde ut 14 projektidéer som gick vidare till fortsatt beredning och den egentliga projektutlysningen.

Förslag som valts ut för fortsatt beredning:

Ansökningstema 1: Säkerheten i vattentjänsterna på landsbygden

Finlands miljöcentral: Små vattentjänstverks säkerhetsåtgärder och skyldigheter (Vesiturva)

Projektet Vesiturva erbjuder små vattentjänstverk en verktygslåda för att trygga vattentjänsterna, där befintlig information samlas som en tydligt strukturerad och begriplig helhet. Verktygslådan innehåller en visuell beskrivning av skyldigheterna inom vattentjänsterna, länkar till befintliga anvisningar, handböcker och verktyg samt anvisningar för användningen av dem ur små aktörers synvinkel.

Kontaktperson: Vuokko Laukka

Yrkeshögskolan Savonia: Lösningar för vattentjänster på landsbygden och för jordbruksföretag i undantagssituationer (VaraVesi)

Målet är att utveckla vattensäkerheten på landsbygden och i synnerhet för jordbruksföretag, identifiera flaskhalsar och hotfaktorer i anslutning till den samt ge konkret information och lösningar samt rekommendationer som stöd för beredskapen. Resultatet blir nya lösningar och rekommendationer för vattentjänsterna i undantagssituationer.

Kontaktperson: Heli Tossavainen

Suomen Vesihuolto-osuuskunnat ry: Vattenandelslagets körkort

Vattenandelslagets körkort erbjuder vattenandelslag och andra små vattentjänstaktörer en tydlig utbildningshelhet, som man kan genomgå på plattformen Ammattilaisen kädenjälki. Centrala kompetensområden är hantering av de frågor som förutsätts i lagstiftningen i anslutning till riskhantering och beredskap för störningssituationer samt frågor som är centrala med tanke på verksamhetens kontinuitet.

Kontaktperson: Vesa Arvonen

Ansökningstema 2: Utveckling av livsmedelsföretagens verksamhet

Yrkeshögskolan Centria: DataTase – Databokslut som verktyg för kunskapsbaserad ledning och utveckling av jordbruksföretag

Inom projektet utvecklas modelleringen och analysen av jordbruksföretagens databalans och databaserat värdeskapande, som stöder jordbruksföretagens ekonomiska och produktionsmässiga förnyelse och hållbarhet. Målet är att förbättra jordbruksföretagens förmåga att skapa datavärde, effektivisera beslutsfattandet, planeringen och resurshanteringen samt stärka en hållbar affärsverksamhetsförmåga.

Kontaktperson: Janne Känsäkoski

Framtidens forskningscentral, Åbo universitet: Öka livsmedelssystemets resiliens och mångfald genom att förbättra små aktörers ställning (Snadisti)

I projektet utreder man verksamhets- och utvecklingsförutsättningarna för livsmedelssystemet och små aktörer, deras samband med systemets mångfald och resiliens samt presenterar metoder för att stärka deras verksamhetsförutsättningar och positiva systemrelaterade konsekvenser.

Kontaktperson: Tuomas Kuhmonen

Hämeen ammattikorkeakoulu: Den vackra havren – lantspannmål ger livskraft

I projektet främjas odling av lanthavre och gamla kommersiella arter som lämpar sig för ekologisk produktion och ett föränderligt klimat. Genom att uppmuntra jordbrukare att producera gamla sorter stärks den biologiska mångfalden och den nationella försörjningsberedskapen. På gårdsnivå kan detta innebära ett ekonomiskt mervärde för specialprodukterna, till exempel i form av vidareförädlade livsmedel eller foder som en del av företagens specialisering.

Kontaktperson: Annika Michelson

Suomen elintarvikeyhdistys SUVI ry: RUNWAY Utvecklingsprogrammet för konkurrenskraft inom export 2025–2027

Projektet förbättrar små och medelstora livsmedelsföretags exportberedskap genom att göra kunskap om utvecklingen av branschens bästa konkurrenskraft tillgänglig för företagen. Föremål för utveckling: produkt- och tjänsteutveckling, förpackning, varumärke, marknadsföringskommunikation och kundorienterad anpassning av produkter till marknaden. RUNWAY stöder samtidigt främjandet av samarbetet mellan exportföretag.

Kontaktperson: Jarmo Talasrinne, Eeva-Liisa Lilja

Pyhäjärvi-instituuttisäätiö: Verkligt speciella

Målet är att öka kunskapen om EU:s namnskyddssystem och dess fördelar för aktörer inom livsmedelssektorn. I och med den förnyade lagstiftningen möjliggör namnskyddssystemet ett sätt för företagen att på ett kontrollerat sätt informera om produktens ursprung och olika dimensioner av ansvarsfullhet.

Kontaktperson: Mervi Louhivaara

Ansökningstema 3: Företagande på landsbygden

Yrkeshögskolan LAB, Muotoiluinstituutti och LUT-universitetet, Avdelningen för separationsteknik

Målet är att förbättra varumärket för finländsk fårull och öka kännedomen om den samt förbättra fårullens kvalitet, lyfta fram fårullens fördelar i förhållande till konkurrerande material, öka standardiseringen av processerna för ullproduktion och samarbetet mellan aktörerna samt stärka nätverksbildningen mellan producenterna och hela värdekedjan för ull.

Kontaktperson: Paula Nurminen, Ari Ora

Yrkeshögskolan Savonia: Framtidens biodlare

Målet är att stärka företagarkompetensen inom biodling, öka kompetensen hos företagare inom branschen samt locka unga till branschen. Genom att komma med idéer till nya affärsmodeller och intensifiera samarbetet mellan företagarna förbättras biodlarnas konkurrenskraft och produktionens lönsamhet.

Kontaktperson: Heli Tossavainen

Företagarna i Finland: LandsbygdsBoost-invandrare som företagare på landsbygden

Målet är att stödja invandrarnas företagarkompetens, förbättra företagstjänsternas tillgänglighet samt främja nätverksbildningen. I projektet pilottestar man ett expertnätverk, ökar medvetenheten om landsbygdens möjligheter och stöder integrationen av invandrare som företagare på landsbygden.

Kontaktperson: Nellie Nyberg, Marianne Ruusunhelmi

Phoenix ry: Hemma på landsbygden – hållningskraft för företagande

Målet är att utveckla praktiska och effektiva metoder som stöder etablering av invandrare i landsbygdsområden och inledande av företagsverksamhet med låg tröskel. Projektet främjar aktivt deltagande och förankring i lokala samhällen samt förbättrar regionernas konkurrenskraft.

Kontaktperson: Aicha Manai

Suomen yrittäjäopisto: En gnista för kvinnors företagande på landsbygden

Projektet stöder i synnerhet kvinnliga företagare som siktar på tillväxt i landsbygdsområden genom att förbättra deras företagarkompetens och uppmuntra dem att växa i affärsverksamheten. Projektets åtgärder omfattar pilotprojekt som fokuserar på att förbättra resiliensen, ledarskapsförmågan, den digitala kompetensen, tillgång till finansiering och nätverksbildning.

Kontaktperson: Henna Leppinen

Finlands 4H-förbund: Livskraft för landsbygden genom ungas företagande bland unga – Innovationer och tillväxt över hela Finland

Målet är att stärka landsbygdens livskraft och stödja unga i åldern 13–28 år att bli företagare. Projektet skapar stödnätverk för unga, ett digitalt rådgivningsverktyg samt fortsatta vägar för att utveckling för yrkesmässig företagsverksamhet

Kontaktperson: Mari Niska

 

Ytterligare information fås på NTM-centralen i Tavastland av:

Lassi Hurskainen, sakkunnig inom landsbygdsutveckling, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi, 0295 025 046

utvecklingschef Timo Kukkonen, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi 0295 025 065

Användningen av ny teknologi inom jordbruksproduktionen undersöks

En webbenkät används för att kartlägga nuläget och framtidsutsikterna för användningen av ny teknologi och den relaterade datan inom jordbruksproduktionen i vårt land.

Ny teknologi kan ge flera ekonomiska, miljömässiga och mänskliga välfärdsfördelar inom jordbruksproduktionen. Detta främjar produktionens hållbarhet. Det finns dock även risker kopplade till ny teknologi, såsom störningar i satellitpositionering.

TTS Arbetseffektivitetsföreningens webbenkät har redan skickats till nästan alla gårdar i vårt land. Kontaktuppgifterna har erhållits från Livsmedelsverket. Att besvara enkäten är frivilligt, men varje svar är viktigt. Alla svar behandlas konfidentiellt, och enskilda svar kan inte urskiljas i de publicerade resultaten.

Resultaten presenteras från och med våren bland annat i branschens facktidskrifter och sammanställs i TTS:s digitala publikationer, som numera är fritt tillgängliga i Nationalbibliotekets Doria-publikationsarkiv. De senaste publikationerna kan sökas utifrån publiceringstid.

Enkäten genomförs inom projektet ”Ny teknologi till gårdar genom kamratupplevelser och smågrupper – Vertaistekno”, som leds av TTS och finansieras av EU:s jordbruks- och landsbygdsprogram. Projektet avslutas i slutet av år 2025.

För mer information om enkäten och Vertaistekno-projektet, kontakta TTS:s specialforskare Janne Karttunen: janne.karttunen@tts.fi

Nu lyfts föreningarnas betydelse för att bygga landsbygdens livskraft

Nu lyfts föreningarnas betydelse för att bygga landsbygdens livskraft

Projektet Landsbyggare för föreningar är en fortsättning på projektet Landsbyggare Österbotten, som lyfte fram landsbygdens företagare och stärkte den positiva bilden av landsbygden. Nu är det föreningarnas och deras aktiva medlemmars tur.

Malin Winberg ja Piritta Syrjälä står bredvid varanda och leer.
Malin Winberg och Piritta Syrjälä diskuterar hållbar evenemangsproduktion och föreningarnas viktiga roll i att bygga livskraftiga och hållbara samhällen på landsbygden.

 

Föreningarna är ofta den drivande kraften bakom sina områden som möjliggör invånarnas välbefinnande och utvecklar livsmiljön på många sätt. Nu söks föreningar som aktivt främjar de olika dimensionerna av hållbar utveckling – ekologiska, ekonomiska och sociala. Målet är att lyfta fram effekterna av deras arbete och erbjuda dem nya möjligheter till nätverkande och verktyg för att utveckla sin verksamhet. – I projektet betonas att öka kompetensen inom hållbar utveckling för föreningsaktörer. I samarbete med yrkeshögskolan Novia ordnar vi workshoppar om ansvarsfull evenemangsproduktion, där föreningarna får verktyg och anvisningar för att genomföra hållbara evenemang och producerar material för alla föreningar, säger projektchef Piritta Syrjälä.

Hållbara evenemang i fokus

– Tanken är ju att vi inom projektet ska försöka hitta lösningar på de utmaningar som föreningar upplever gällande evenemangsproduktion och hållbarhet. Det handlar inte alltså enbart om hur föreningar kan minska sin miljöpåverkan, trots att detta förstås också är viktigt. Lika viktigt är det dock att se över hur man kunde göra föreningens evenemang ekonomiskt och socialt ansvarsfulla, berättar Malin Winberg.

Winberg tycker att föreningar är också väldigt bra på att ta vara på de resurser de har, och att skapa mycket från lite.

– Men här kan speciellt tidsbristen leda till att man inte alltid har möjlighet att välja de bästa alternativen ur ett hållbarhetsperspektiv. Exempelvis bristen på pengar och personresurser kan bidra till att man inte alltid genomför evenemang man arrangerar på de mest miljömässigt hållbara sätt. Vi kanske inte kan lösa frågan om pengar, men kanske vi kan hjälpa genom att klura ut lite tips och färdiga modeller som kan hjälpa föreningarna då de planerar och genomför sina evenemang.

Synlighet för föreningar

Föreningarnas och aktörernas verksamhet och ansvar i Österbotten lyfts fram i videor och andra presentationer. Syftet är att lyfta fram föreningarnas viktiga roll när det gäller att skapa livskraft, samhörighet och hållbar verksamhet på landsbygden samt att aktivera andra aktörer att följa deras exempel.

– Vi vill involvera ett 10-tal föreningar som är viktiga för landsbygdens livskraft och även främjar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Sådana åtgärder är till exempel att öka energieffektiviteten, vidta resurskloka åtgärder, stödja lokalt företagande eller stödja samhällstjänster och gemenskap, ger Syrjälä som exempel.

– Vår egen verksamhet kommer att certifieras enligt Ekokompassen, vilket fungerar som ett exempel för andra föreningar och främjar hållbarhet i områdets verksamhet, säger Syrjälä.

Projektet ger föreningarna möjlighet att utveckla sin verksamhet, dela med sig av god praxis och lära sig av varandra. Dessutom lyfts de deltagande föreningarnas erfarenheter och berättelser fram så att deras viktiga arbete får den synlighet det förtjänar.

Blev du intresserad av att medverka i projektet?
Ta kontakt: kirsi.tikkanen@aktion.fi

Projektets hemsidan hittas här.