Finaste marknadsväder någonsin i Åbo

Åbo strömmingsmarknads första dag! Solen värmde och landskapet vid åstranden var vackert! Fisk och andra produkter bytte ägare i rask takt. Som väntat svävade härliga dofter i luften! God stämning och många glada ansikten.

Totalt 24 företag sålde färsk fisk och förädlade produkter, varav hälften var fiskare. Från Skärgårdshavet var med Heikki Eskelinen från Åbo, Hannu Lindholm alias Satavan saalistaja från Mietois, Pirjo & Reima Salonen från Tövsala, F:ma J. Eriksson från Kimitoön samt Liisa Vainio från Tövsala med sin dotter Anu Vainio.

Priserna till de bästa strömmingsprodukterna delades också ut. Vinnare blev Hasse Bergmans kräftströmming, på andra plats kom Pirjo & Reima Salonens ört- och vitlöksströmming och på tredje plats Heikki Eskelinens senapsströmming. Också jag hade äran att vara med i panelen, och jag tycker att kvaliteten på produkterna var hög. Mina personliga favoriter var Liisa Vainios Chilikat samt Juha Välisalos kräddfilsvitlöksströmming. Grattis till alla konkurrenter, såna här produkter är värda att sälja och smaka på!

Marknaden fortsätter till och med söndag! Nu om någonsin är det värt ett besök!

Fiskförädlingsproduktion 2023

Under år 2023 förädlades i Finland 56 miljoner kilo fisk. Mängden var 16 miljoner kilo mindre än år 2021, då fiskförädlingsproduktionen statistikfördes senast.

Råvaran till produkterna utgjordes av 32 miljoner kilo inhemsk och 24 miljoner kilo importerad fisk.  Jämfört med år 2021 minskade mängden inhemsk fisk med sex miljoner kilo och den utländska mängden 10 miljoner kilo.

Den vanligaste fisken som användes inom förädlingsindustrin var strömming, följt av lax och regnbåge. Dessa tre arter svarade för 90% av allt fiskråmaterial.

Förädling av den norska importerade laxen minskade från 27 miljoner kilo till 17 miljoner kilo.

Produktionen av hel djupfryst strömming och vassbuk minskade med fyra miljoner kilo från 21 miljoner kilo till 17 miljoner kilo.

Över 21 miljoner kilo fisk förädlades till färska filéer. Nästan två tredjedelar av detta var lax som importerades från utlandet.

Det fanns 116 fiskförädlingsföretag, varav nio behandlade volymer som översteg en miljon kilo. De största företagen stod för 80 procent av den totala mängden förädlad fisk.

Naturresursinstitutets meddelande https://www.luke.fi/sv/statistik/fiskforadlingsproduktion/fiskforadlingsproduktion-2023

Åbo strömmingsmarknad vid Aura å 24.-27.10.2024

Underbara dofter och som det ser ut, solens värme att vänta på Åbo Strömmingsmarknad som startar på torsdag! Fantastiska delikatesser och smaker från närproducerad fisk.

Marknaden är öppen torsdag – lördag kl. 09.00 – 18.00 och söndag kl. 10.00 – 17.00. Marknadsområdet ligger vid Aura å, på Västra Strandgatan mellan Martinsbron och Föri.

Årets Strömmingsmarknad blir den 44. marknaden i dess nuvarande form. Enligt officiella källor har fiskmarknader hållits vid Aura å redan år 1636.

Hur fungerar vattenvänligt skosbruk? Vi bekantade oss med olika lösningar i Raseborg och besökte den prisbelönta Koskis gård

Fredrik von Limburg Stirum beskriver de vattenvårdsåtgärder som genomförts på Koskis gård. Längs föryngringsytans kanter har man lämnat en skyddszon, som inte bara fångar upp näringsämnen och filtrerar fasta partiklar, utan även bidrar till att balansera både ekonomiska och vattenvårdsmässiga intressen. (LUVY / Annika Söderholm-Emas) 

Vattenvårdsåtgärder på Koski gård.

Västra Nylands vatten och miljö rf:s  projekt LUMME och VALUME II, Projektet Raseborgs å och Snappertuna inre skärgård (Raseborgs stad), SLC Nyland, Pro Bioekonomi 2.0 (Yrkeshögskolan Novia) och Koskis gård ordnade i september ett seminarum vid Yrkeshögskolan Novia och en fältvandring på Koskis gård.

Mats Wikström, skogsbruksingenjör vid Raseborgs stad presenterade ett område inom Västerby friluftsområde där rekreationsvärdet är betydande. Skogen består till större del av granskog planterad på gammal åkermark i början av 1960-talet, i dagens läge rätt hårt drabbat av rotröta och står inför förnyelse. Därifrån rinner vattnet ner genom närliggande sjöar fram till Pojoviken. Projektkoordinator Romi Rancken från Yrkeshögskolan Novia gav en översikt över dagens läge, och kunde även ge en tillbakablick genom bildmaterial på områdets historia ända från 1940-talet. Frågeställningen som kommer att behandlas är hur avverkningarna skall planeras, bland annat med tanke på att minska på urlakningen av näringsämnen. Förutsättningar för skogsbruk på gammal åkermark är annorlunda på grund av annorlunda markförhållanden.

Senior advisor Henry Schneider från TAPIO gav exempel på vad som kan behöva tas i beaktande på området. På delar av området kan man konstatera att marken satt sig. Det händer lätt vid åkerplanteringar med finkornig jordmån och med mycket organiskt material i marken.  Detta leder i sin tur till ett ytligt rotsystem som vid torka inte är fördelaktigt för granen, vilket ökar risken för barkborreskador. Klimatförändringen kommer i framtiden att leda till högre temperaturer sommartid och längre perioder av torka. Detta påskyndar nedbrytningen och mer näringsämnen lakas ur. Vinteröversvämningar leder till att mer näringsämnen och fasta partiklar förs till vattendragen. Skogsbruk på mineraljordar påverkar vattendragen, men dikning av skog på torvmarker har den största inverkan.

Sura sulfatjordar, alltså leror som innehåller svavel, är vanliga i kustrakterna. Bearbetning kan leda till att syre når svaveln som sedan omvandlas till svavelsyra som kan  läcka till vattendragen. Områden med högre risk för att stöta på sura sulfatjordar går att kontrollera från Geologiska forskningscentralen GTK.

Tf. prefekt för institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia Johnny Sved berättade att skolan har egna undervisningsskogar men även samarbetar med Raseborg stad och andra aktörer. Yrkeshögskolan Novia kommer tillsammans med Raseborgs stad att göra en åtgärdsplan för casefigurerna i Västerby friluftsområde. För framtiden är det är även viktigt att kunna lyfta fram vad som gått fel i skogsskötselåtgärder, för att andra kan lära sig av misstagen. Case området i Västerby kommer att åtgärdas enligt rekommendationer från Yrkeshögskolan Novia och TAPIO. Uppföljningen kommer att skötas av Yrkeshögskolan tillsammans med Raseborg stad.

Ragnar Höckerstedt, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral berättade att det går att ansöka om stöd för vattenvårdsåtgärder och naturvårdsprojekt som METKA-finansiering från och med början av detta år och fram till till slutet av 2029. Höckerstedt nämner att TAPIO tar fram mycket användbart material om skogsvård och rekommenderar nätkursen i vård av torvmarksskog. Intressanta kursmaterial går även att hitta på Skogscentralens sida.

Några av de aktuella frågorna inom skogsbruket som lyftes fram av skogsombudsman Anders Portin från SLC är den nationella planen för verkställandet för EU:s restaureringsförordning som Finland har två år på sig att göra. Förordningen är en del av EU:s strategi för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Avskogningsförordningen som i sin tur träder i kraft 30.12.2024 har som mål att bidra till att minska den globala avskogningen.

Under seminariedagen besöktes Koskis gård där Fredrik von Limburg Stirum presenterade gårdens verksamhet och vattenvårdsåtgärderna som gjorts inom skogsbruket. Gårdens verksamhet omfattar bland annat produktion av ekologiskt nötkkött samt landsbyggdsupplevelser. De senaste 30 åren har beskogade åkrar och betesmarker restaurerats. Under skogsvandringen tillsammans med Limburg Stirum, Fredrik Bäcklund och Robin Järvelä, tidigare och nuvarande skogsvårdare, bekantade vi oss med vattenskyddskonstruktionerna och skogsvårdsmetoder på gården. Vattenskyddskonstruktionerna fungerar även delvis som vattenförsörjning för nötboskapen. År 2014 valdes Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård i WWF:s och MTK:s Östersjötävling. Mycket arbete görs för miljön och djurens välbefinnande.

På gården har även gjorts försök med olika metoder för naturlig förnyelse, andra delar har planterats traditionellt. Början av plantskogsskedet har gett varierande slutresultat beroende på metoder, om det planterats skog eller använts naturliga förnyelsemetoder, men slutresultatet har varit detsamma.

-För tillfället är det mycket som ska tas i beaktande, vattenvård, biodiversitet och klimatfrågan, påpekar Limburg Stirum.

Ytterligare information

Annika Söderholm-Emas

Sakkunnig vattenskydd inom jordbruket, Västra Nylands vatten och miljö rf

annika.soderholm-emas@luvy.fi

Vänligen svara på enkäten om nätverket av aktörer inom Finlands jordbruk och landsbygdsutveckling senast 28.10.2024!

Arbetar du tillsammans med andra aktörer inom jordbruk eller landsbygdsutveckling? Förmedlar du eller tar emot information? Utvecklar ni nya idéer tillsammans? Under hösten 2024 genomför vi en utredning om de organisationer som ingår i nätverket av aktörer inom Finlands jordbruk och landsbygdsutveckling, samt deras inbördes relationer och nätverkets omfattning. Aktörsnätverket samlar personer och organisationer som arbetar med informationsförmedling och att utnyttja information.

Genom en nätverksenkät kartlägger vi både finsk- och svenskspråkiga aktörer inom olika expertområden och produktionsinriktningar. Arbetet kommer att utgöra en grund för senare utvärderingar av verkningarna av aktörsnätverkets verksamhet. Utredningen genomförs av Owal Group Oy tillsammans med NordEval Oy under augusti–december 2024.

Länk till den svenskspråkiga enkäten.

Vi ber dig att svara på enkäten senast tis. 28.10.2024. Det tar cirka 10–20 minuter att svara på enkäten. Du kan hoppa över frågor vid behov. Svaren behandlas konfidentiellt, och resultaten analyseras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Svaren kopplas inte till registerdata.

Du får gärna sprida enkäten vidare.

Mer information om enkäten:
Sinikukka Pyykkönen, Manager, Owal Group Oy,
tfn 040 846 0846, sinikukka@owalgroup.com

Innovation hjälper till att hantera lönsamhets- och miljöutmaningar inom jordbruket

Förhoppningen är att innovationer ska lösa inte bara nationalekonomiska problem, utan även klimatutsläpp och andra hållbarhetsutmaningar som orsakas av jordbruket, och därmed jordbrukets lönsamhet. Ofta är innovationer som förbättrar hållbarheten också ekonomiskt sunda metoder.

”Innovationer anses ha en viktig roll i utvecklingen av det finska jordbruket. Våra nordliga produktionsförhållanden skiljer sig mycket från andra länders och vi behöver lösningar som är särskilt anpassade för oss”, säger Tuija Kallio, nätverkskoordinator vid enheten för landsbygdsnätverk.

”Innovation handlar inte bara om teknik, utan innovation definieras också som en ny metod för produktionsprocesser som kan användas i stor utsträckning. Det finns många innovationer i anslutning till förvaltning och sociala frågor som bidrar till att förbättra lönsamheten i gårdsförvaltningen”, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för kunskapsnätverket AgriHubi.

Öppna innovationer som produceras med offentlig finansiering är viktiga inom jordbruket. Detta gör det möjligt för flera aktörer att bearbeta innovationen till nya kommersiella, något differentierade produkter eller att anpassa det nya tillvägagångssättet till sina egna behov.

Landsbygden är den viktigaste platsen för klimatarbetet

Finland vill vara en föregångare inom hållbart jordbruk med internationellt intressanta metoder att dela med sig av till andra. EU:s finansiering av landsbygdsutveckling och den nationella finansieringen av koldioxidbindning hjälper jordbrukarna att anpassa sig till klimatförändringens effekter, minska växthusgasutsläppen från jordbruket och producera energi från förnybara resurser.

Jordbrukssektorn har en lång historia av att utveckla sätt att minska klimatutsläppen och binda kol. Jord- och skogsbruksministeriet och Motivas Impact Accelerator användes för att påskynda klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn från forskning till praktik. Mark- och skogsägare, offentliga aktörer och företag kommer att dra nytta av forskningsresultaten för att utveckla affärsverksamheten för en grön omställning.

Klimat- och miljöprojekt har utvecklat smarta bevattningsmetoder, vattenreglering i torvfält, ett pilotprojekt för cirkulär ekonomi och en mobilapp för regenerativt jordbruk. Man har också arbetat med koldioxidkompensation för kommuner, hållbar användning av gräsmossa och pollinering av bin.

SisuLasse video Utforska innovationsprojekt – Honungsbin som pollinatörer i växthuset (youtube.com)

Robotar på väg till de finska fälten

Robotarna är på väg till Finlands åkrar. Vissa fältrobotar ersätter traktorn och föraren och kan anslutas till samma fältmaskiner som en vanlig jordbrukstraktor. De är lämpliga för alla typer av gårdar, inklusive spannmål, boskap, ekologiska och specialgrödor.

Robotarna är på väg till åkrarna även i Finland. Vissa fältrobotar ersätter traktorn och föraren och kan anslutas till samma fältmaskiner som en vanlig jordbrukstraktor. De är lämpliga för alla typer av gårdar, inklusive spannmåls-, djur-, ekologiska och specialiserade växtodlingsgårdar.

Batteridrivna robotar är å andra sidan främst lämpliga för radodlingar som sockerbetor och specialgrödor. De är utformade för att vara energitäta och många drivs med solenergi. Roboten, som först presenterades i Finland på mässan, kan med hjälp av artificiell intelligens med exakt precision välja var i grödan bekämpningsmedlet ska appliceras, vilket minskar användningen av bekämpningsmedel med så mycket som 80-96%.

De lösningar som dessa innovationer ger är mycket praktiska och börjar med bekämpningen av mjöldagg i jordgubbar. Användningen av kemiska bekämpningsmedel begränsas kraftigt samtidigt som mjöldaggen orsakar betydande skördeförluster vid tunnelodling av jordgubbar. En UVC-bestrålningsrobot med LED-teknik, som arbetar autonomt på natten, minskar användningen av bekämpningsmedel och förbättrar bärkvaliteten. UVC-bestrålning av växande växter är fortfarande under utveckling i Finland och i resten av världen, men användningen förväntas bli mer utbredd inom en snar framtid.

SisuLasse-video: Bekämpning av sjukdomar hos jordgubbar med UVC-teknik – YouTube

De senaste innovationerna visas upp på branschmässan

De senaste innovationerna inom jordbruket kommer att presenteras på den största mässan inom sektorn, Innovation market i Helsingfors den 17-19 oktober 2024. Innovation market öppnas torsdagen den 17 oktober kl. 11.30-12.00 av Hugo Almeida, generaldirektör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk, som kommer att tala om vikten av innovation i jordbruksförnyelsen ur Europeiska kommissionens perspektiv.

AgriFairs huvudscen Kasvu kommer att ägnas åt innovation varje dag under mässan:

Tor 17.10. kl. 14.00-14.30 kommer du att höra från jordbrukare som har tilldelats stipendier – Tacka producenten.

Fre 18.10 kl. 9.30-10.00 Jordbrukarna uppmuntras att fundera på hur deras gård är förberedd för cyberhot.

Lör 19.10 kl. 15.00-15.30 hör om fem innovationer för lönsamhet och hållbarhet inom jordbruket. EIB-projekten kommer bland annat att visa hur man gör ett digitalt utfodringssystem för kor och bygger en smart gris.

Varje dag under mässan kommer det att finnas vandringsturer i utställningshallarna med en toppexpert. Rundturerna startar framför informationsdisken i Innovation market (hall A, sektion 1d5).

Tors 17.10. Lösningar för att förbättra markhälsan, Nya maskiner och utrustning för växtodling och Säkra val av grödor.

Fre 18.10. Småskaliga tekniker och teknologier för växtproduktion, Ny utveckling inom växtskydd och Användning av information för beslutsfattande på boskapsgårdar.

Lör 19.10. Nya lösningar för torkar och kontrollautomation samt Energilösningar i praktiken

I Innovation market presenteras lovande projektidéer som är på väg att kommersialiseras samt färdiga produkter och tjänster. Den här gången kommer mässan att lyfta fram resultaten av EIB-projekt som utvecklats med finansiering för landsbygdsutveckling från både Finland och Estland. Andra innovationsprojekt kommer också att visas upp och ett stort antal nystartade företag kommer att finnas i anslutning till montern.

På Innovation market -scenen hålls dagliga innovationsgenomgångar om hur nya innovationer påverkar jordbruksföretagens ekonomi. Programmet kommer att omfatta ämnen som social och klimatinnovation och cyberhot.

För mera information

Tuija Kallio, nätverkskoordinator, Landsbygdsnätverk, tfn. 0295 204 630 tuija.kallio(a)ruokavirasto.fi

Ett träd har odlats för att tillgodose behoven hos den lantbruksföretagare som planerar ett ägarbyte

I september kommer nytt innehåll om överföring av ägande av familjeföretag att publiceras på AgriHubi-plattformen. Trädet som beskriver de olika stadierna av ägarbyte har sina rötter i familjeföretagets historia. Med tiden har gården utvecklat sina egna unika sätt att diskutera, förhandla och fatta beslut för att säkerställa företagets framgång i en ständigt föränderlig miljö.

När man planerar ett ägarskifte är det viktigt att veta vad man säljer och vad man köper – det är ett långsiktigt och flerdimensionellt beslut. Förutom att känna till fastigheterna, byggnaderna, maskinerna och så vidare är det viktigt att känna till läget för själva verksamheten och produktionen. Endast en lönsam verksamhet kan betala för ägarbytet. Inför ett ägarbyte är det viktigt för köparen att sätta sig in i nuläget i den verksamhet som ska köpas, både ur ekonomisk synvinkel och ur produktionssynvinkel. Vid bedömningen av nuläget är det viktigt att göra jämförelser med andra företag i samma bransch.

Trädet sträcker sig mot en önskvärd framtid


Trädet ger en överblick över hela ägarskiftesprocessen, så att vi tillsammans kan titta på exakt vad vår process består av och vad vi behöver göra. För varje generationsskifte är unikt. Trädet fungerar som en bakgrund för att skapa en ägarskiftesprocess som tillgodoser verksamhetens och familjens behov, tillsammans med säljare, köpare och experter. Ett ägarskifte är ofta ett långsiktigt åtagande för det företag och den verksamhet som köps. Köparna måste fundera över vad de vill med sina liv och företag. Redan före ägarskiftet kan ett strategiskt arbete påbörjas för att fundera över hur verksamheten ska utvecklas och om verkligheten i den verksamhet som säljs uppfyller köparens mål. Om t.ex. produktionsinriktningen inte ligger i linje med köparens strategi krävs mer detaljerade beräkningar av alternativen och deras förutsättningar för beslutsfattandet.

Ofta har en ny entreprenör en stark önskan att börja utveckla sin egen verksamhet. Det är dock bäst att utveckla på ett planerat och uppmätt sätt. Att skapa en tydlig strategi är en bra utgångspunkt även för detta. Trädet visar därför de olika expertorgan som är involverade i de olika frågorna, vilket kan hjälpa dig att hantera dem. Experterna har olika roller att spela i processen för ägarbyte på gården.Ägarbytesträdet hjälper också experten att hitta sin roll och att strukturera sin relation till de parter som är involverade i ägarbytet och de aktuella frågorna. Man bör också komma ihåg att de olika temana i trädet kan kräva olika expertisområden och inte alla finns i verktygslådan hos en eller ens två experter.

För att kunna starta ägarskiftesprocessen tillräckligt tidigt krävs att ägarskiftet diskuteras. Därför är det en god idé att regelbundet diskutera ägarbytet inom familjen, på olika jordbruksevenemang, inom jordbruksrådgivningen och i kamratnätverk.Lönsamhet och god ekonomi är grunden för ett företag. Även om efterträdaren har en tydlig bransch och produktionsinriktning är det värt att göra olika scenarier för hur framtiden kan se ut. När det gäller den ekonomiska planen är det viktigt att komma ihåg att den är en beskrivning av framtiden och bygger på vissa antaganden. Om ett antagande ändras i framtiden måste planen ändras för att återspegla de förändrade omständigheterna. Ägarbyten och främjandet av dem är viktiga för primärproduktionen och näringarna på landsbygden i Finland. AgriHubi erbjuder en plats för alla som producerar innehåll specifikt relaterat till ägarbyten inom jordbruk och trädgårdsodling att lagra information relaterad till ägarbyten. På så sätt gör vi det tillsammans lättare att hitta och använda informationen.

Ägarbytesträdet har tagits fram inom ramen för projektet ProSPV (1.8.2022 – 31.6.2024), som leds av Työtehoseura TTS och genomförs av ProAgria-centerföreningen, MTK, Mela, HAMK, KKP, familjeförhandlingscentralerna i Södra Österbotten och Vanda samt experter på reparativ medling.ProSPV-projektet finansierades av jord- och skogsbruksministeriet.

Man kan få EU:s landsbygdsfinansiering för projekt som förbättrar närmiljön

Man kan få EU:s landsbygdsfinansiering för projekt som förbättrar närmiljön

Föreningar, sällskap, organisationer och andra sammanslutningar kan få EU:s landsbygdsfinansiering för olika projekt som förbättrar närmiljön. I projekten kan man till exempel förbättra vattendragens status och återuppliva fiskbestånd, restaurera våtmarker eller förnya landskapet. Den biologiska mångfalden kan främjas genom att förbättra livsmiljöerna för hotade arter. Med stödet kan man också köpa experthjälp för att utarbeta en långsiktig plan för områdets miljöutveckling.

Med finansieringen kan man till exempel täcka kostnader för röjning av buskage, slåtter av vassruggar eller muddring av sjöar. Även upphandlingar som ska spara energi och förbättra energieffektiviteten är möjliga, såsom anskaffning av solpaneler till gemensamma utrymmen. Dessutom stöds investeringar som främjar återvinning och är för gemensamt bruk.

Utöver investeringar kan man få stöd för samarbetsprojekt där man tillsammans söker lösningar på de utmaningar som klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden medför.
EU:s landsbygdsfinansiering för klimat- och miljöprojekt söks från de regionala NTM-centralerna eller lokala Leader-grupper. Stödet måste sökas innan projektet eller anskaffningen påbörjas. Ansökan görs online via Hyrrä-tjänsten.

Mer information för bidragssökande:
NTM-centraler och Leader-grupper
Mer information

Digital utfodring av kor, energismarta gårdar, estnisk kompetens – häpnadsväckande idéer på Innovationstorget på Helsingfors Jordbruksmaskinmässa

Använder korna implantat? Svaret på denna fråga finns på Innovationstorget (Id5) vid Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors Mässcentrum, där 20 inhemska och utländska innovationer inom jordbruket presenteras.


– Det finländska jordbruket är med i tiden och är modernt. Inom jordbruket utvecklas hela tiden innovationer som ger nya inkomstkällor och metoder för att förbättra lönsamheten, berättar Landsbygdsnätverksenhetens nätverkskoordinator Tuija Kallio.

På Innovationstorget finns både lovande projektidéer på tröskeln till kommersialisering och färdiga produkter och tjänster. Den här gången lyfter mässan i stor utsträckning fram resultaten av EIP-projekt som utvecklats med landsbygdsfinansiering från både Finland och Estland. På avdelningen kan man också bekanta sig med andra innovationsprojekt och bredvid avdelningen finns ett stort antal startup-företag inom branschen. 

Bli förbluffad av innovationer


I Södra Österbotten utvecklas en energismart gård som är självförsörjande på el och värme: Med den nya innovationen kan man använda färsk flis och utöver värme även producera el för en hel gård. I projektet utökas denna förmåga att lagra el och dessutom utreds förutsättningarna för återvinning av koldioxid på gården.

I projektet Älysikala strävar man efter att följa upp svin under deras livstid. På så sätt vill man komma åt faktorer som påverkar grisarnas hälsa, behov av medicinering och tillväxt på en ny nivå. Visionen är ett framtida smart svinhus som strävar efter konkurrenskraft i hela produktionskedjan.

På Innovationstorget ser man också pollineringstjänsternas nya inkomst: inhemska bin och humlor utnyttjas för pollinering av växthus och växttunnlar. Med hjälp av pollinatörerna kan man säkerställa skördeproduktionen och förbättra skördens kvalitet.

Utöver dessa och andra inhemska projekt presenterar sig fem estniska jordbruksprojekt på den gemensamma mässavdelningen Innovationstorget, som ordnas för fjärde gången. 

– Estniska Wisecow-projektet borde ge svar på implantatfrågan för kor, eftersom projektet utvecklar ett nytt sätt att samla in information om kornas välbefinnande, avslöjar Kallio.

Nya åkrar röjs med data 

På Innovationstorgets mötesplats talar man varje mässdag om aktuella teman inom jordbruket. I presentationerna behandlas bland annat ökad lönsamhet genom att utnyttja geografisk information, cyberhot från jordbruket och röjning av nya åkrar med data.

Innovationstorgets teman lyfts också upp på lantbruksmaskinmässans huvudscen, såsom beredskap inför cybersäkerhetshot inom det allt mer digitaliserade jordbruket, och under rundvandringarna besöker man innovationsobjekt på mässan som experter har valt ut.

– Jag vill ännu nämna Stiftelsen Finlands Mässas Agri-INNO-pris på 10 000 euro som delas ut på lantbruksmaskinmässan torsdagen den 17 oktober. Priset delas ut till en innovation som ger jordbruket en positiv image och som kan utvecklas till en produkt eller tjänst av internationell betydelse. Förslag på prismottagare kan skickas fram till den 26 september, uppmuntrar Tuija Kallio. 

Jordbruksföretagens kompetensnätverk AgriHubi, Landsbygdsnätverket och Jyväskylän ammattikorkeakoulus BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet ansvarar för arrangemangen på Innovationstorget.

Mer information om Innovationstorget


Landsbygdsnätverksenhetens nätverkskoordinator Tuija Kallio, tfn 0295 204 630 tuija.kallio(a)ruokavirasto.fi 

Jyväskylän ammattikorkeakoulus BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet:

ledande forskare Hannu Haapala, 050 597 7845
ledande sakkunnig Annimari Lehtomäki, 050 464 2563
sakkunnig Jyrki Kataja +358 40 566 1034 
förnamn.efternamn@jamk.fi

Nya innovationer inom primärproduktionen accelereras på nya sätt

Effektacceleratorn, som genomförs av landsbygdsnätverket och statens bolag för hållbar utveckling Motiva, stöder genomförande och uppskalning av resultaten av de projekt som fått landsbygdsfinansiering. Målet med programmet, som pågår fram till december, är att identifiera fortsatta möjligheter för projekten och stöda genomförandet av dem med hjälp av metoder för gemensam utveckling och tjänstedesign.

”I de landsbygdsfinansierade projekten har man gjort ett fantastiskt bra jobb. Nu är vårt mål att stödja framskridandet av dessa utvecklingsprojekt som valts ut för programmet och säkerställa att resultaten förankras i de målgrupper som har en nyckelroll i ibruktagandet av nya jordbruksinnovationer”, berättar nätverkskoordinator Tuija Kallio från Landsbygdsnätverket.

Projekten får till exempel hjälp med produktifiering och validering av de lösningar som skapats, marknadskartläggning, identifiering av möjligheter till fortsatt finansiering och att identifiera vägarna till effektivitet. Centrala målgrupper för projekten är primärproducenter, experter och forskare inom branschen, samt företag och näringslivet som kan utnyttja resultaten och innovationerna från projekten i primärproduktion.

Effektivitet genom att utkristallisera målgruppens perspektiv och fördelar

Sju team som sökt in till programmet har valts ut, och dessa har deltagit i genomförandet av landsbygdsfinansierade projekt. I projekten har man utvecklat lösningar för till exempel djurens välbefinnande och hälsa, utbildning av personer som arbetar och studerar inom mjölksektorn samt utnyttjande av data från primärproduktionen.

”Vi granskade de projekt som ansökte om att delta, i synnerhet vad gäller uppskalningspotential och effektivitet – vilka lösningar som utvecklats i projekten som kan vidareförädlas så bra som möjligt, och vilka lösningar som kan ge branschen största möjliga nytta.  De valda projekten kan uppvisa konkreta resultat som kan förankras hos olika aktörer inom primärproduktionen, berättar Suvi Sippola, ledande sakkunnig som genomför acceleratorn för Motivas räkning.

”I praktiken stöder vi projektteamen med att utkristallisera nyttan av resultaten och uppmuntra intressentgrupperna att börja använda resultaten och produkterna. Dessutom använder vi affärsutvecklingsverktyg för att främja kommersialiseringen av produkter. Acceleratorn erbjuder också möjligheter till samarbete mellan utvecklingsprojekt och samplanering av fortsatta projekt”, summerar Sippola.

Projekt som valts ut till programmet:

Både avslutade och pågående EIP-projekt inom EU:s landsbygdsfinansiering och riksomfattande utvecklingsprojekt som är kopplade till primärproduktionen hade möjlighet att söka till Effektacceleratorn. Effektacceleratorns syfte är att främja uppskalning av projektens resultat och produkter, det vill säga omsättande i praktiken. Effektacceleratorn inleds den 19.9 och avslutas den 4.12.2024. Effektacceleratorn innehåller både projektspecifik sparring och gemensamma möten med olika teman.

Mer information:

Tuija Kallio
nätverkskoordinator, AKIS och innovationer
Landsbygdsnätverket
tuija.kallio@maaseutu.fi
+358 29 520 4630

Suvi Sippola
ledande sakkunnig
Motiva Oy
suvi.sippola@motiva.fi
+358 (0) 400 960128, +358 (0) 9 6122 5014

Mer information om primärproduktionens effektaccelerator (på finska).

Om Effektaccelerator-konceptet i Motivas webbtjänst (på finska).