I byarna byggs psykisk krisberedskap tillsammans i vardagen

Ordspråket ”som en blixt från klar himmel” passar väl också in på större kriser. Sällan vet vi på förhand vilken typ av kris som kommer att utmana vår vardag. Alltför ofta talar man om krisberedskap först när något redan har hänt. Men i verkligheten görs det viktigaste arbetet för krisberedskap i den helt vanliga vardagen, när allt ännu är bra.

Vardagen är grunden för krisberedskap

Psykisk krisberedskap innebär förmågan att möta kriser, bevara handlingsförmågan och klara sig tillsammans med andra. Den uppstår inte i ett ögonblick, utan byggs långsamt upp genom vardagens val, relationer och gemenskaper. Psykisk krisberedskap stärks av förvånansvärt enkla saker: god nattsömn, rätt sorts kost, möten längs byavägen, tid för favoritintressen och av att veta vem man kan ringa i nöd. Även upplevelser av meningsfullhet stärker den psykiska krisberedskapen. För att vara mentalt stark och krisresistent behöver man inte vara en superhjälte.

Gemenskap stärker också individens krisberedskap

Vi behöver varandra – ingen klarar sig helt ensam. När vardagen rullar på och det inte finns några större utmaningar, behöver vi kanske inte hjälp av andra och längtar nödvändigtvis heller inte efter sällskap. Beredskap handlar dock inte bara om vattendunkar och matförråd i källaren. Beredskap är också att veta vem man kan be om hjälp eller vem som kommer på besök när man känner sig ensam. Gemenskap, relationer och grannhjälp bildar ett osynligt skyddsnät. Vissa av oss har tur och omges av nära människor. Andra kan behöva anstränga sig mer för att bygga upp detta skyddsnät. Därför är det viktigt att olika gemenskaper erbjuder mötesplatser också för ensamma människor. Vid kaffebord, på byakvällar eller till och med på golfbanan kan relationer uppstå som stärker den psykiska beredskapen.

Hela byn förbereder sig

Beredskap berör oss alla. Kommuner och städer har beredskapsplaner, staten förbereder sig. Individens beredskapsförmåga stärks bland annat genom 72-timmarsutbildningar och -material. Allt oftare talar man också om beredskap på byanivå och inom föreningar. I diskussionerna ligger tyngdpunkten ofta på fysisk beredskap – vad man ska ha i reserv inför störningssituationer. Men beredskap handlar ofta mer om verksamhet, om vad man gör i en kris- eller störningssituation. Inom föreningsverksamhet eller i byn kan beredskap innebära att man i förväg funderar på hur man ska agera i olika situationer. Det är viktigt att identifiera de mest kritiska funktionerna och till exempel besluta hur kommunikationen ska skötas om internet eller el inte fungerar.

Handlingskraft ger hopp

I osäkra tider ökar orostänkandet och världen kan upplevas som hopplös. Då kan man hitta meningsfullhet och hopp genom handlingskraft och självtillit. ”Jag kanske inte kan lösa hela problemet, men det finns åtminstone något jag kan göra.” Små handlingar kan hjälpa en framåt och skapa en känsla av att man åtminstone till viss del kan påverka situationen.

Samarbete lönar sig alltid

I diskussioner om byarnas trygghet och beredskap betonas ofta vikten av samarbete. I Österbotten pågår för närvarande två projekt som rör byasäkerhet: Aktion Österbottens SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu samt Vasa stads projekt Kyläturvallisuus Kyrönmaalla. Båda projekten har fått delfinansiering från Europeiska unionen. I dessa projekt beslöt vi att arbeta som vi lär och ordnade tillsammans ett webbinarium om psykisk krisberedskap den 7.5.2026.
Under webbinariet fick vi ta del av mångsidiga perspektiv på psykisk krisberedskap.

  • Henna Nyrhinen från Vasa stad inledde tillställningen genom att ge bakgrund till webbinariets tema.
  • Projektmedarbetaren Elina Lehto talade om resiliens och psykisk krisberedskap framför allt på individnivå.
  • Experten på psykosocialt stöd Maria Viljanen från Röda Korset granskade gemenskapernas inverkan på den psykiska krisberedskapen.
  • Byaexpert Mari Viljanmaa från Utvecklingsföreningen Liiveri belyste på ett fint sätt styrkorna i krisberedskap på byanivå, men också gemenskapens utmaningar.
  • Kyrkoherde Rose-Maj Friman från Korsnäs talade om församlingarnas roll i människors vardag och i eventuella krissituationer.
  • Camilla Roslund-Nordling från Psykosociala Förbundet lyfte fram vardagliga möten och bekämpning av ensamhet.
  • I Marika Danielssons anförande från Marthaförbundet betonades vikten av att trygga kontinuiteten i föreningarnas verksamhet i krissituationer, och konkreta metoder för detta presenterades.
  • Avslutningsvis sammanfattade Roger Norrgård från Svenskfinlands Byar eftermiddagens omfattande innehåll.

Denna bloggtext var mitt egna försök för att sammanfatta de tankar om psykisk krisberedskap som webbinariet väckte.

SBÄR – Smarta byn är redo – Viisas kylä varautuu är ett utvecklingsprojekt som genomförs inom Aktion Österbottens verksamhetsområde. Projektets mål är att stärka landsbygdssamhällenas krisberedskap, försörjningsberedskap och gemenskapsbaserade beredskap. Projektet genomförs av Aktion Österbotten r.f. i samarbete med Svenskfinlands Byar (SLF), byaföreningar och andra samarbetspartners. Projektet har fått delfinansiering från Europeiska unionen.

Tack Frida Lähdesmäki Dahlin för hjälpen med översättningen av denna bloggtext.

 

 

Landsbygden behöver kvinnor – men behöver kvinnor landsbygden?

Landsbygden behöver kvinnor – men behöver kvinnor landsbygden?

Detta är en fråga som lyftes vid ett seminarium söndagen den 29 mars, där jag deltog med ett inlägg och senare i diskussionen. Frågan är både enkel och komplex på samma gång – och kanske också avgörande för landsbygdens framtid.

För visst är det så: utan kvinnor stannar landsbygden. Inte bara bildligt, utan också konkret. Kvinnor är avgörande för befolkningsutvecklingen, för familjebildning och för att skapa levande samhällen. Samtidigt ser vi en tydlig utveckling. På många håll har unga kvinnor lämnat landsbygden under en längre tid. De söker sig till större sammanhang – för studier, arbete och möjligheter. Ett kvinnounderskott påverkar hela samhällsstrukturen. Så frågan är inte bara varför man lämnar. Den kanske viktigaste frågan är: vad får någon att stanna – eller att komma tillbaka?

Landsbygden måste vara en plats för framtid

Om vi menar allvar med att landsbygden ska leva, då måste den vara en plats där kvinnor kan – och vill – bygga sina liv.

En avgörande faktor är möjligheten att förverkliga sig själv. Landsbygden måste vara mer än en vacker plats. Den måste vara en plats för idéer, innovation och företagande. Här finns idag helt nya möjligheter. Arbete är inte längre alltid knutet till en fysisk plats. Multilokalitet, distansarbete och platsoberoende arbete gör det möjligt att leva lokalt men verka globalt. Kombinationen av ett liv nära naturen och ett arbete med nationella eller internationella kontaktytor är inte längre ett undantag – utan en växande norm.

Från lantbruk till mångsidig landsbygd

Samtidigt behöver vi uppdatera bilden av landsbygden.

Landsbygd är inte längre synonymt med enbart lantbruk – även om den bilden ofta lever kvar. Idag finns endast en mindre andel av arbetsplatserna inom de traditionella näringarna jord- och skogsbruk. Det innebär att övrigt företagande är betydelsefullt för livskraften på landsbygden. Det vi ser växa fram är en mer mångsidig landsbygdsekonomi, där kvinnor ofta går i framkant. Nya och växande områden är till exempel:

  • kunskapsekonomin och distansbaserade expertroller
  • den kreativa ekonomin och kulturella näringar
  • naturbaserad välfärd och Green Care-tjänster
  • turism och upplevelsebaserade tjänster
  • arbete med kulturarv och lokala identiteter
  • klimatrelaterade insatser, såsom restaurering och hållbar markanvändning

Det handlar om ett nytt sätt att tänka företagande. Mikroföretagande, mångsyssleri, socialt entreprenörskap och flerbranschföretagande blir allt vanligare. Livet är inte längre antingen eller – det är både och.

Finansiering som möjliggör drömmar

En avgörande pusselbit för att detta ska bli verklighet är tillgången till finansiering.

Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) 2023–2027 finns omfattande möjligheter genom landsbygdsfinansieringen i Finland. Här finns stöd för att starta, utveckla och investera i företag på landsbygden – och dessa stöd är i hög grad relevanta också för kvinnor och nya typer av företagande.

Företagsstöd kan vara avgörande för att ta steget från idé till verklighet – både för nya företagare och för dem som vill utveckla en befintlig verksamhet.

I Fastlandsfinland finns två centrala vägar till EU:s landsbygdsfinansiering: de tio livskraftscentralerna, som ansvarar för utvecklings- och företagsstöden, samt de 52 lokala LEADER-grupperna. LEADER-grupperna riktar sig särskilt till mikroföretagare (med upp till fem anställda), medan större företag på landsbygden i regel ansöker om stöd via livskraftscentralerna.

På Åland ser strukturen annorlunda ut. Där kan LEADER-gruppen finansiera utvecklingsprojekt på landsbygden, men inte företagsstöd. Dessa beviljas i stället av Ålands landskapsregering, som ansvarar för EU:s landsbygdsfinansiering gällande både utvecklings- och företagsstöd.

Oavsett väg fungerar dessa aktörer inte bara som finansiärer, utan också som viktiga partners i att utveckla idéer och skapa nätverk.

Det är också viktigt att lyfta fram att vi befinner oss mitt i pågående EU-period 2023–2027, där dessa möjligheter är konkreta och tillgängliga här och nu. Samtidigt vet vi ännu inte hur nästa programperiod 2028–2034 kommer att utformas. Just därför är det angeläget att ta vara på de möjligheter som finns i den nuvarande perioden. Inom landsbygdsfinansieringen finns också flexibilitet att stöda deltidsföretagande, via LEADER-grupperna. Detta kan fungera som en viktig inkörsport till företagande, där man stegvis kan utveckla en idé, testa nya nischer och bygga upp sin verksamhet över tid.

Gemenskap, rötter och mening

Men arbete och möjligheter räcker inte ensamma.

För att man ska vilja stanna behövs också en känsla av sammanhang. Att höra till – det som i forskningssammanhang ofta benämns som sense of belonging. Om man inte känner sig välkommen, sedd eller tagen på allvar, då spelar det mindre roll vilka möjligheter som finns på pappret. Här spelar gemenskapen en avgörande roll. Föreningsliv och lokalt engagemang kan skapa den där känslan av tillhörighet som gör att människor väljer att stanna.

Och kanske börjar det ännu tidigare. Forskning visar att en stark hembygdskänsla i barndomen ökar sannolikheten att man återvänder senare i livet. I en tid som präglas av oro i omvärlden ser vi också något annat växa i betydelse: rötter. Tillhörighet. Att veta var man hör hemma. För många blir familj, släkt och nära gemenskaper allt viktigare. Här har landsbygden en särskild styrka.

Beboelighet och livskraft

En aspekt som allt oftare lyfts är beboelighet – eller habitability. Det handlar om i vilken utsträckning en plats upplevs som möjlig och attraktiv att leva på över tid.

Landsbygdens ekonomiska strukturer hänger nära samman med befolkningsutvecklingen och med hur beboelig en plats upplevs vara. Om människor – och särskilt kvinnor – inte upplever att vardagen fungerar, att service finns och att framtiden är möjlig, minskar också förutsättningarna för företagande, investeringar och lokal utveckling.

Ett liv i balans

Vi ser också ett ökat intresse för att leva mer hållbart och medvetet. Att återbruka, ta hand om det som redan finns, kanske flytta tillbaka till en släktgård eller ge nytt liv åt ett äldre hus.

Det handlar inte bara om livsstil – utan om mening. Att leva ett mer balanserat liv, förankrat i historien, närvarande i nuet och med blicken riktad mot framtiden.

Så behöver kvinnor landsbygden?

Jag skulle säga: ja – men inte till vilket pris som helst.

Kvinnor behöver en landsbygd som erbjuder möjligheter, gemenskap och framtidstro.Och landsbygden behöver kvinnor som vill vara med och forma just den framtiden. Det är där vårt gemensamma ansvar börjar.

Funderar du på att starta eller utveckla företag på landsbygden? På www.landsbygd.fi  hittar du mer information om EU:s landsbygdsfinansiering och hur du kan komma vidare.

 

 

 

Jordbrukare – sista dagen för att utarbeta klimat- och miljöplanen är 30.4.

Om du har förbundit dig till miljöersättningen 2023 ska klimat- och miljöplanen för din gård utarbetas senast den 30 april 2026. Du behöver bara utarbeta planen en gång under förbindelseperioden och i den kartläggs möjligheterna och utmaningarna i anslutning till miljöfrågorna på din gård samt möjligheterna att utveckla dem.

Planen görs på adressen ilmastosuunnitelma.fi  och gäller dina skiften som du besitter. Åtgärder ska planeras för minst ett skifte. De planerade åtgärderna behöver dock inte genomföras.

Då du utarbetar planen lönar det sig att fundera på den rådande lönsamhetssituationen för växtproduktionen och utifrån den fundera på vilka skiftesspecifika åtgärder för åkerstöden som kunde genomföras på gården istället för skördeväxter, och på vilka skiften.

Åkerstödens skiftesspecifika åtgärder är bland annat

  • naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar och mångfaldsväxter inom stödet för miljösystem
  • miljöersättningens jordförbättrings- och saneringsväxter, skyddszoner och vallodling på torvåkrar.

Kan du börja odla fånggrödor på din gård eller lämnar du hellre en blomsterremsa på kanten av skiftet till glädje för pollinerare och förbipasserande?

Dessa åtgärder kan bland annat

  • öka mångfalden i miljön
  • förbättra markkvaliteten
  • skydda vattendragen.

Om du beslutar att gå från plan till handling, kom alltid ihåg att bekanta dig med stödvillkoren och kraven på växtarter. Du hittar dem på Livsmedelsverkets webbplats på adressen ruokavirasto.fi/sv/stod/jordbruk

Kom ihåg att returnera planen till kommunen

Vem som helst kan göra upp en klimat- och miljöplan för din gård. Eftersom planen inte görs i VIPU-tjänsten får jordbruksförvaltningen inte automatiskt kännedom om den. När planen är klar på ilmastosuunnitelma.fi ska du alltså göra följande:

  • Kontrollera uppgifterna i planen.
  • Klicka på Skriv ut färdig plan.
  • Ladda ner planen i pdf-format eller skriv ut den.
  • Lämna in den färdiga planen med alla sidor till landsbygdstjänsterna i din kommun antingen per e-post eller som pappersutskrift. Alternativt kan du lämna in planen genom att lägga till den som en bilaga till ansökan om jordbruksstöd för 2026 i Vipu-tjänsten.

Kommunernas landsbygdstjänster berättar att största delen av planerna ännu inte har returnerats.

Situation vecka 11.

Susanne Mäkelä, landsbygdsexpert vid Pemars landsbygdstjänster, påpekar att vårens bråda tider på gårdarna snart är här. Nu finns det ännu gott om tid att utarbeta och lämna in planen. En del planer lämnades in under midvintern, men efter det har det länge varit tystare. Under de senaste veckorna har inlämnandet dock blivit livligare och det kommer in några planer varje dag.

Även tidsfristen för klimat- och miljöutbildningen närmar sig

Blanda inte ihop klimat- och miljöplanen med klimat- och miljöutbildningen för miljöersättning.  Om du har valt klimat- och miljöutbildning om en valfri gårdsspecifik åtgärd för miljöersättningen i stödansökan 2025 ska du genomföra utbildningen senast den 30 april 2026. Klimat- och miljöutbildningen genomförs i VIPU-tjänsten under: Ansök om stöd och lämna in redovisningar.

Anvisningar för att utarbeta klimat- och miljöplanen

Mer information:

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland

Ledande expert Maarit Solla

fornamn.efternamn@livskraftscentralen.fi

Maarit Solla

Nätverk som stöd för invandrare företagares företagsamhet – svara på enkäten!

Landsbygdens tjänster vilar till stor del på företagare: bybutiken, lunchrestaurangen, bilverkstaden, välmåendetjänster och städtjänster. Fabriker på landsbygden skapar arbetsplatser både i sin egen verksamhet och genom underleverantörer. Tjänsterna på landsbygden minskar i oroväckande takt och koncentreras till större städer. Det finns flera orsaker: företagare som går i pension hittar inga efterträdare eller så vågar man inte starta nya företag. Samtidigt finns det många möjligheter på landsbygden – från lokala butiker till globalt verksamma teknikföretag. Företagsamhet för med sig nya tjänster till byar och kommuner, skapar potentiellt arbetsplatser och ger hopp om att landsbygden förblir en bra plats att bo i.

Invandrare kan vara en del av lösningen för att stärka landsbygdens företagsamhet. Många invandrare har stark kompetens och nya perspektiv, men bristande språkkunskaper kan göra det svårt att använda denna kompetens i det finländska arbetslivet. Då kan företagsamhet vara ett alternativ för att omsätta den egna kompetensen i inkomster. Entreprenörskap betyder olika saker i olika länder och att starta företag i ett nytt land kan kännas skrämmande. De första stegen i företagsamheten kan stoppas av brist på information, nätverk, lokaler eller kunder.

Hemma på landsbygden – livskraft genom företagsamhet är ett riksomfattande, EU‑delfinansierat projekt där vi utvecklar Hemma på landsbygden‑modellen som ett gemensamt verktyg för kommuner, Leader‑grupper, utvecklingsbolag, föreningar och byaverksamhet. Projektet genomförs i samarbete mellan  Startup Refugees, Suomen Yrittäjäopisto och Aktion Österbotten r.f. i samarbete med Suomen Kylien.

Kotona maaseudulla – modellen:

  • Arbetsbok för invandrade företagare: en redigerbar, flerspråkig guide där regionen kan lägga till sina egna kontakter och tjänster.
  • Utveckling av företagsamhetskompetens: coachningar och workshoppar som stöder idéutveckling och praktiskt företagande.
  • Nätverk: möten och samarbetsformat som kopplar samman invandrare med företag, rådgivning och lokalsamhällen.
  • Utveckling av Kyläkummi‑modellen: ett gemenskapsbaserat mentorskap där byn, företagare och experter stöder vägen “från första kontakter till första kunder”.
För att utveckla Hemma på landsbygden‑modellen vidare önskar vi få synpunkter från Leader‑grupper och andra näringsaktörer i regionerna om vad som redan fungerar bra och vilka områden som behöver stärkas. För detta ändamål har vi öppnat enkäten som är öppen till och med 12.4. Vi hoppas på svar framför allt från Leader‑grupper, men även från andra aktörer som arbetar med invandrares sysselsättning och företagsamhet i landsbygdsområden.

Kysely Leader-toimintaryhmille ja maaseudun yrityskehittäjille – Täytä lomake

Projektet har också startat en LinkedIn grupp, där invandrare som är intresserade av företagsamhet kan nätverka med varandra, men där även alla som vill stödja invandrare i deras företagsdrömmar är varmt välkomna.

Hemma på landsbygden deltar även i vårens Byadagar i Riihimäki. I vår workshop diskuterar vi hur samhällen kan stötta invandrare på deras företagsresa.