Nya partners stärker Blue Products 3.0 – programmet

Innovationsprogrammet Blue Products 3.0 går in i en ny fas när tre nya partners – alla yrkeshögskolor – kliver in i programmet: Metropolia Ammattikorkeakoulu (huvudstadsregionens största yrkeshögskola), Åbo yrkeshögskola och Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu (Xamk). De för med sig nytänkande, spetskompetens och konkreta lösningar på behov som fiskerinäringen själv har lyft fram.

 Det som möjliggjorde denna expansion är något ovanligt i programvärlden: en obunden budgetpott på 300 000 euro. Den gav Blue Products frihet att reagera när nya utvecklingsbehov dök upp under programperioden.

Vi ville säkerställa branschens verkliga behov, och därför genomförde vi i fjol en behovskartläggning bland företagen. Under våren 2025 öppnade vi en ansökningsrunda, där både befintliga och potentiella nya partners fick lyfta fram sina idéer. Programmens styrgrupp tog därefter rodret och fattade beslut om vilka helheter som skulle finansieras. Resultatet? Flera ambitiösa satsningar – och tre nya partners.

Metropolia utreder fiskbaserat förpackningsmaterial

Metropolias inträde i programmet markerar starten på en satsning där materialteknik möter blå bioekonomi. Tillsammans med Naturresursinstitutet (Luke) vidareutvecklas en fiskgelatinbaserad förpackningsfilm. Det handlar inte bara om ett alternativ till plast utan om ett inhemskt, bionedbrytbart material där fiskenäringens sidoströmmar blir en del av lösningen. Samtidigt undersöks hur tekniken kan skalas upp och utvecklas, för att nå en industriell skala.

Åbo yrkeshögskola & Åbo universitet: En sensor som luktar fisken

Tänk dig en liten sensor som kan ”lukta” fisk – och dessutom vet vad den betyder. Detta är vad Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet utvecklar.

I deras nya forskningssatsning kopplas en MOX-metallioksidisensor till ett tränat neuronnät som analyserar de flyktiga organiska föreningar som uppstår när fisk börjar försämras. Resultatet är en omedelbar, datadriven bedömning av färskhet.

Bakom kulisserna pågår ett omfattande arbete: kemiska analyser, mikrobiologi, sensorik och kontrollerade försök där färsk fisk får åldras under olika temperaturer. De första mätningarna är redan igång – och de första resultaten presenteras i Blue Products-webbinariet den 14 januari.

Xamk & FishFlex: Inhemsk fisk in i storkökens vardag

I storkökens värld behöver maten fungera – snabbt, säkert och i stora volymer. Xamks FishFlex-projekt svarar direkt på detta genom att utveckla modulära fiskbaserade produkter som gör det enklare för skolor, sjukhus och restauranger att använda inhemsk fisk.

I Xamks RestoLab föds nya idéer: recept testas, produkter provsmakas och lösningar utvecklas tillsammans med köksproffs och användare. Samarbetet säkerställer att de utvecklade produkterna motsvarar verkliga behov och stödjer ett smidigt arbete i köken. Samtidigt fortsätter programmet det redan tidigare påbörjade arbetet med att öka användningen av inhemsk fisk i måltidsservicen. En viktig del i detta är utvecklingen av nya recept i samarbete med storkök – och om dem får ni höra mer snart.

Foderstudier och nya möjligheter med puckellax

Åbo universitet har fått tilläggsfinansiering genom de obundna medlen för i samarbete med vattenbruksprogrammet, undersöka hur olika fodertyper påverkar regnbågslaxens sensoriska och kemiska kvalitet. I studien jämförs traditionella, växtbaserade och sidoströmsbaserade foder, med målet att förstå hur smak, textur och hållbarhet förändras – och var potentialen finns att utveckla ännu bättre och mer hållbara produkter.

Samtidigt har de obundna medlen öppnat dörren till ett helt nytt område: puckellaxens möjligheter i förädling och livsmedelsproduktion. Åbo universitet och Luke kartlägger nu om malen råvara eller fermenterade produkter kan ge ett högre förädlingsvärde, och om fraktionering kan användas för att utvinna värdefulla proteiner och oljor ur biomassan.

Arbetet sker i dialog med det norska forskningsinstitutet Nofima – ett kunskapsutbyte som redan visat sig lovande och som kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren.

Mot nästa nivå – tillsammans med branschen

Genom dessa riktade satsningar stärker Blue Products 3.0 sin roll som en nationell innovationsplattform för fiskesektorn. Här möts forskning, företag och måltidsservice för att skapa lösningar som höjer kvaliteten, ökar resurseffektiviteten och bygger en mer hållbar framtid för inhemsk fisk.

Vill du höra mer – bland annat om de senaste preliminära resultaten från sensorutvecklingen – är du varmt välkommen att delta i fiskerinätverkets Blue Products 3.0 -webbinarium den 14 januari kl. 17–19.

Vi hoppas att du deltar, delar dina tankar och berättar vilka utvecklingsområden du vill se i nästa steg.

Konceptbeskrivning för idéverkstad

Idéverkstaden är en metod som stödjer skapandet av tvärvetenskapliga projektpartnerskap och utvecklingen av nya projektidéer. Målet är att genom samskapande vid fysiska träffar utveckla briljanta projektidéer om viktiga teman som svarar mot exempelvis primärproduktionens behov eller klimat- och miljöutmaningar.

Vid ansökan till en idéverkstad väljer deltagarna sitt utvecklingsämne och arbetar i smågrupper under ledning av facilitatorer. Genomförandet omfattar flera steg, såsom att välja tema, identifiera potentiella deltagare och marknadsföra evenemanget.

I början av evenemanget går man igenom principerna för gemensam innovation (samskapande) och spelreglerna för arbetet. I smågrupper utvecklas idéerna till konkreta projektförslag, och i slutet av dagen presenterar deltagarna resultaten av sitt arbete. Metoden betonar att aktörer med olika bakgrunder värdesätts och deltar, samt vikten av interaktion och att bygga partnerskap. Deltagarna förväntas också fortsätta utvecklingsarbetet efter evenemanget.

Idéverkstaden erbjuder möjlighet att lära sig samskapandets metoder och hitta lösningar på aktuella utmaningar, särskilt inom landsbygds- och jordbruksteman. Den dynamiska och deltagande arbetsformen kan leda till betydande innovationer och nya projektinitiativ.

Få projekt i rörelse! – Sammanställt material från faciliteringsutbildningen

Faciliteringsutbildningen Få projekt i rörelse! genomfördes under maj–september 2025 för aktörer inom landsbygdsnätverket. Syftet med utbildningen var att stärka facilitatorernas färdigheter och fördjupa deras expertis för främjande av samarbete mellan flera aktörer. Det stödjande läromaterialet har sammanställts till en resurs som är tillgänglig för alla som är intresserade av ämnet.

Utbildningens innehåll

Utbildningen inleddes med ett orienterande webbinarium där deltagarna fick insikt i faciliteringens betydelse och dess roll i utvecklingsarbetet. Utbildningen bestod av två delar:

  • I den första delen fördjupades facilitatorns kärnkompetenser, såsom observation, lyssnande och frågeteknik.
  • I den andra delen fokuserade man på att förankra lärandet och stärka facilitatorns identitet.

Deltagarna lärde sig att använda idéverkstadsmetoden, en deltagarbaserad metod för gemensam innovation bland landsbygdens aktörer. En central del av utbildningen var erfarenhetsbaserat lärande, inklusive gemensamma förberedelser inför den nationella idéverkstaden, dess genomförande och den reflektion som stödde lärandet.

Under utbildningen strävade man efter att skapa en trygg och förtroendefull lärmiljö där det är tillåtet att lära sig genom misstag. Reflektion och gemensamma erfarenheter var viktiga delar av läroprocessen. Deltagarna fick även praktiska verktyg för distansfacilitering. Att stärka emotionella- och interaktiva färdigheter bidrar till facilitatorns arbete inom utvecklingsprocesser. I slutet av utbildningen reflekterade deltagarna över sitt lärande och delade med sig av feedback för fortsatt utveckling.

Är det dags att slå ihop forskning, utveckling och rådgivning inom jordbruket?

Det sägs ofta att vår forskning, utveckling och rådgivning är för uppdelad jämfört med vissa avancerade jordbruksländer som vi vill jämföra Finland med, till exempel Danmark och Irland. AgriHubi-nätverket, som har varit verksamt i fem år nu, har varit ett steg i rätt riktning för att minska denna uppdelning.

Utredaren Reijo Karhinen var redan år 2019 bekymrad över detta i sin rapport ”En ny början – jordbruket är också en försörjning för framtiden”. I rapporten föreslog han att ”ett kompetens- och servicecenter för jordbruksentreprenörskap skulle inrättas i anslutning till Naturresursinstitutet i Finland, som skulle samla omfattande expertis för att stödja förvaltningen och utvecklingen av jordbruksföretag”.

Karhinen föreslog att centrumet skulle fungera som en bro mellan forskning, rådgivning och praktiskt jordbruk. Förutom forskning och rådgivning skulle centrumet delta i och utveckla utbildning på yrkeshögskolenivå och andra nivåer inom området.

Behovet är fortfarande lika akut som någonsin, och AgriHubi har inrättats för detta ändamål. Det är viktigt att ha ett gemensamt organ inom sektorn som specifikt fokuserar på informationsutbyte och fungerar som en bro mellan producenter och forskning, i nära samarbete med lokala rådgivare och rådgivningscentrum.

Så arbetar till exempel SEGES i Danmark, som specialiserar sig på att implementera och sprida information direkt till rådgivare och producenter. SEGES definierar sin viktigaste uppgift som att hålla rådgivare uppdaterade om nya forskningsresultat genom att effektivt utnyttja utvecklade databaser, Men också deras förmåga att identifiera nya utmaningar och föra en dialog med universitetsforskare, och på så sätt styra forskningen i en riktning som bäst tjänar producenterna.

I Finland producerar vi många bra rapporter och förslag till åtgärder, som de ovannämnda parterna gemensamt bör ta upp och genomföra på ett mycket mer kraftfullt sätt. Det finns till exempel fortfarande arbete att göra med åtgärdsförslagen i Karhinens rapport – aktörerna i AgriHubi är oberoende organisationer och det är ibland oklart vem som ansvarar för att driva vilka frågor.

I många fall är det också en fråga om resurser för att arbeta mot ett gemensamt nätverk. AgriHubi är en bra plattform för konventionellt samarbete när det gäller informationsutbyte, men vi måste också våga utveckla nya verksamhetsmodeller. Naturligtvis har även jordbruksförvaltningen och jord- och skogsbruksministeriet en viktig roll att spela när det gäller att främja samarbetet inom sektorn och tillhandahålla finansiering för att föra samman de olika aktörerna.

En färsk rapport har utvärderat de lärdomar som dragits av verksamheten inom nätverken för kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (AKIS) i olika EU-länder ur Finlands perspektiv. Rapporten drar slutsatsen att de viktigaste lärdomarna för utvecklingen av vårt system är följande: behovet av långsiktig samordning och en tydlig ansvarsfördelning, kontinuerlig utveckling av rådgivarnas kompetens och kvalitetskontroll, praktisk informationsspridning och tillämpningscentrum, utnyttjande av digitalisering och ett enhetligt informationssystem. Det är lätt att instämma i dessa utvecklingsbehov.

Rikard Korkman
Ombudsman, SLC

Egentliga Finlands landsbygdsansikte: Susanne Mäkelä

Hej! Jag heter Susanne Mäkelä och jobbar som landsbygdsexpert i Pemars landsbygdstjänster. Till Pemars landsbygdstjänster hör Pemar, St Karins, Pargas, Sagu och Kimitoön. Jag har jobbat inom kommunala landsbygdsförvaltningen i över 20 år.

Jag är också ny SAO-representant i viestintänyrkki, som planerar Egentliga Finlands gemensamma landsbygdskommunikation. Jag hoppas att vi kan nå odlare och landsbygdens aktörer med aktuell information om EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering.

Landsbygdsförvaltningen har ändrats en hel del under den här tiden. Från att alla ansökningar gjordes på pappersblankett och vi på lantbrukskanslierna registrerade uppgifterna, till att de nu lämnas in elektroniskt. Kundbesöken är numera få, istället sköts de flesta ärenden via telefon och e-post. Arbetsuppgifterna som funnits med hela tiden är handläggning av stödansökningar, flyghavregranskningar, hjortdjurs- och rovdjurskadevärderingar, upprätthållande av djurhållarregistret och att ge information om stödvillkoren till odlare.

Pemars landsbygdstjänster är tvåspråkigt, då nästan hälften av odlarna på vårt område är svenskspråkiga. Det här gör att vi behöver kommunicera på två språk, vilket ger en extra krydda i arbetet. I den nuvarande finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik kom det mycket nytt att lära sig. Ansökningsguider och anvisningar görs först på finska och i början av finansieringsperioden var det emellanåt oklart vilka termer och namn på stöden som skulle användas på svenska. Nu när vi är inne på tredje året har översättningarna blivit bättre.

Ändringstiden för årets ansökan om åkerstöd tog slut för någon vecka sedan och de sista svaren på satellituppföljningens begäran om utredning har lämnats in. Nu kontrollerar vi ansökningarna inför stödutbetalningarna som sker i november och december.

Till min familj hör man, två vuxna döttrar, hund och katt. På fritiden håller jag på med motion i olika former och går hundpromenader i skogen. På sommaren är segling min favoritsysselsättning. Ha en bra fortsättning på hösten!

 

Susanne Mäkelä

forrnamn.efternamn@paimio.fi

Pemars landsbygdstjänster


Fiskeriföretagare uppskattas i Skärgårdshavet

Kustavin Yrittäjät motiverar sitt val så här:

”Jannen Lohi Oy on kotimaisen kirjolohen kasvattaja, joka on perannut ja myynyt kalaa markkinoille jalostamoiden ja tukkujen kautta jo pitkään. Vuodesta 1989 toimineen yrityksen tarina on jatkunut menestyksekkäänä kahdeksan vuotta sitten tehdyn sukupolvenvaihdoksen jälkeen. Liiketoimintaa on kehitetty ja kasvatettu. Pieni mutta sitoutunut tiimi pitää kiinni kehityksestä ja tavoittelee kasvua. Tästä yrityksestä välittyy aitous, osaaminen ja intohimo kala-alaa kohtaan.” Priset togs emot av entreprenörerna Matias Juslin och Sauli Juslin.

Kimitoöns företagare motiverar sitt val så här:

”Aktiebolag Holmbergs Four C är ett familjeföretag grundat år 2013, med rötter som sträcker sig tillbaka till årtionden av fisketraditioner. Caféet i Dalsbruk, som öppnades för åtta år sedan, förenar den egna fiskförädlingen med kundservice. Företaget är känt för sin varma service, sitt modiga agerande samt sin aktiva roll i företagarföreningen och i att lyfta fram Kimitoön. Med tre personer i verksamheten fortsätter företaget att vårda och utveckla traditionerna – under ledning av den yngre generationen och med en stark kärlek till hembygden.” Priset togs emot av entreprenörerna Carina Holmberg och Clara Holmberg-Nordell.

Varma gratulationer till pristagarna!

Du kan bekanta dig närmare med Matias Juslin och Jannen Lohi i Skärgårdshavets Fiskeleaders bloggserie ”Hjältar vid vår kust” här Matias Juslin

Du kan läsa historien om Carinas och Claras företag samt deras fiskarfar Börje Holmberg här Börje, Carina och Clara Holmberg

Ps. Det här var inte första gången som fiskeriföretag i Skärgårdshavet har utsetts till Årets företag. Toivosen Lähikala var Årets företag i Virmo år 2024.

Markens odlingsskick – nyckeln till säkrare skördar och hållbar odling

Markens odlingsskick är en av jordbrukets mest värdefulla tillgångar. En välmående jord bidrar till minskat näringsläckage, främjar biologisk mångfald och stärker skördesäkerheten. Publikationen sammanfattar vad vi vet om markhälsans betydelse för grödor, åkermark och miljö. Innehållet bygger på aktuell forskning, främst från Finland och Sverige, med särskilt fokus på mineraljordar.