Hållbara vattenlösningar för Åbolands skärgård

Sammanfattning av projektet

Åbolands skärgård står inför stora utmaningar inom vattenförsörjning och avloppshantering, särskilt utanför det kommunala VA-nätet. Projektet, lett av PBI Stiftelsen, syftar till att utveckla hållbara lösningar som stärker både miljön och det lokala näringslivet.

En central affärsidé är att grunda Skärgårdens Vatten Ab, ett bolag som erbjuder installation, underhåll och slamtömning, med stöd av en digital plattform för optimering. Två kompletterande idéer är effektivare slamtömning på holmar med större cisterner för att minska kostnader och utsläpp, samt mobila vattentankar för att möta högsäsongens efterfrågan. Ytterligare förslag inkluderar en bokningsplattform för gästhamnar med realtidsdata om vatten- och septiktankskapacitet. Rapporten föreslår även en turistavgift för att finansiera vatteninfrastruktur, förbättrad datainsamling, fokus på hotspots med hög turistbelastning, och en gemensam tjänsteguide för att koppla invånare till lokala VVS-entreprenörer. Samordning mellan offentliga och privata aktörer lyfts fram som avgörande för att skala upp och implementera lösningarna effektivt. Rapporten avslutas med konkreta åtgärdsförslag, inklusive cirkulära vattensystem, vattenbesparande teknik och utbildningsinsatser.

Toteutus

Introduktion
************
Projektet "Hållbara vattenlösningar för Åbolands skärgård", lett av PBI Stiftelsen, har genomförts med syftet att ta fram faktabaserade, praktiska och skalbara lösningar för vattenförsörjning och avloppshantering i ett av världens mest unika skärgårdsområden. Med över 40 000 öar och holmar, och stora säsongsvariationer i befolkning, står Åbolands skärgård inför särskilda utmaningar – inte minst utanför det kommunala VA-nätet.

Projektet har byggt vidare på tidigare initiativ, såsom "Vägkarta för en framtida livskraftig åboländsk skärgård", och har genomförts i nära dialog med kommuner, lokala företagare, vattenandelslag, invånare och experter. Fokus har legat på områden inom Pargas stad och Kimitoöns kommun, där 20–40 % av de fast bosatta i skärgården saknar anslutning till kommunalt vatten.

Metod och analys
*********************
Projektet har genomfört en omfattande kartläggning av vattenbehov, tekniska lösningar och marknadsförutsättningar. Genom intervjuer, datainsamling och modellering har man uppskattat kapacitetsbehovet för både fastboende, fritidsboende och turister. Under högsäsong ökar vattenbehovet dramatiskt – i juli uppgår det totala behovet till över 76 000 kubikmeter, vilket är cirka tre gånger mera än under lågsäsong.

Tekniska lösningar har analyserats i tre kategorier: vattentillförsel, vattenanvändning och avloppssystem. Borrbrunnar, omvänd osmos och regnvatteninsamling är vanliga lösningar, men även nya tekniker som atmosfärisk vattengenerering och slamfri elektrokemisk rening har utvärderats. Kostnader för installation, drift och underhåll har sammanställts för olika alternativ.

Affärsmodeller och konkreta idéer
************************************

En total marknadsstorlek på cirka 4,76 miljoner euro per år har identifierats för tömningar, installationer och underhåll. På basis av det har tre affärsidéer utvecklats i detalj:

Skärgårdens Vatten Ab – ett bolag som erbjuder installation, underhåll och slamtömning, med stöd av en digital plattform för beställning och AI-baserad optimering. Bolaget riktar sig till vattenandelslag, privata fastighetsägare och offentliga aktörer. Intäktsmodeller visar att bolaget kan bli ekonomiskt hållbart redan vid 5–10 % marknadsandel. Tre scenarier har analyserats med intäkter mellan 156 000 och 240 000 euro per år, vilket täcker kostnader för 2–3 anställda.

Effektivare slamtömning på holmar – genom att använda pråmar med större cisterner (30 m³) kan tömningskostnaderna sänkas från upp till 700 € till cirka 300 € per fastighet. Detta minskar även utsläpp och logistikbehov. Tekniken möjliggör ekotömning, vilket halverar mängden slam som behöver transporteras. Modellen är särskilt relevant inför att LSJH tar över ansvaret för slamtömning i skärgården 2026.

Mobila vattentankar för högsäsong – färskvatten lagras i livsmedelsklassade tankar och distribueras till gästhamnar och öar med bristande vattenförsörjning. Tjänsten kan kombineras med regnvattenuppsamling och digital övervakning av vattennivåer. Den är flexibel, kräver inga permanenta investeringar och kan snabbt anpassas till säsongsvariationer.

Två ytterligare idéer har presenterats för vidare utvärdering:

Bokningsplattform för gästhamnar – en digital tjänst som ger realtidsinformation om tillgång till vatten, septiktanktömning och båtplatser. Plattformen kan förbättra resursplanering och generera intäkter genom bokningsavgifter.

Lokal biogasanläggning – slam och bioavfall omvandlas till energi genom anaerob nedbrytning. Detta minskar transportbehov och skapar lokal energiproduktion. Utmaningar finns i form av materialtillgång, lönsamhet och juridiska krav.

Åtgärdsförslag och samordning
**********************************

Projektet identifierar behovet av bättre samordning mellan aktörer. Ett förslag är att arrangera ett skärgårdsseminarium för att sprida goda exempel och initiera samarbete över kommun- och landsgränser, exempelvis med Åland och Stockholms skärgård. Nordiska Skärgårdssamarbetet (NSS) föreslås som möjlig samordnare.

Vidare föreslås:

En förbättrad tjänsteguide som samlar lokala VVS-entreprenörer och gör det lättare för invånare att hitta rätt kompetens.

Ett projekt för datainsamling och modellering, där saknade data om vattenförbrukning, turism och avloppssystem identifieras och struktureras. Detta möjliggör bättre planering, prediktiva modeller och digital övervakning.

Fokus på hotspots – öar och byar med hög turistbelastning – där investeringar i vatteninfrastruktur kan ge störst samhällsekonomisk nytta. Exempelvis Utö och Jurmo, där turismen genererar tiotusentals persondagar varje sommar.

Införande av en turistavgift för att finansiera vattenförsörjning, underhåll och avfallshantering. Avgiften kan kopplas till övernattningar eller användning av offentliga toaletter och kommuniceras som ett bidrag till hållbar utveckling.

Utbildning och medvetandegörande - Slutligen betonas vikten av att utbilda allmänheten om vattenbesparing och hållbar vattenanvändning. Acceptans från invånare och besökare är avgörande för att nya lösningar ska kunna implementeras framgångsrikt.



Slutsats
**********
Projektet visar att det finns både tekniska och ekonomiska möjligheter att förbättra vattenförsörjningen i Åbolands skärgård. Men för att dessa ska bli verklighet krävs samordning, investeringar och långsiktig planering. Rapporten avslutas med en uppmaning till handling: att gå från idé till genomförande – tillsammans. Genom att kombinera lokalt engagemang med innovativa affärsmodeller och stöd från offentliga aktörer kan skärgården bli en förebild för hållbar vattenförvaltning.

Resultat

Projektet har haft som mål att ta fram faktabaserade och praktiskt genomförbara lösningar för vattenförsörjning och avloppshantering i Åbolands skärgård. Med stora säsongsvariationer i befolkning och vattenbehov, är utmaningarna både tekniska, ekonomiska och organisatoriska.

*Identifierade utmaningar*

Skärgårdens vatteninfrastruktur är hårt belastad under sommaren. Grundvattennivåerna sjunker, och många fastigheter är beroende av egna lösningar. Avsaknaden av samordning mellan aktörer och brist på data försvårar planering och investeringar. Projektet har också identifierat att många initiativ är lokalt begränsade och inte skalas upp.

Tekniska lösningar

Projektet har kartlagt både befintliga och alternativa tekniska lösningar:

Vattentillförsel – Omfattar system för att säkerställa tillgång till rent dricksvatten, inklusive brunnar, vattenreningsanläggningar och system för lagring och distribution.

Vattenanvändning, installation och underhåll – Innefattar system och utrustning för effektiv vattenanvändning, installation och regelbundet underhåll av befintliga vattensystem.

Avloppssystem och slamtömning – Täcker lösningar för hantering och rening av avloppsvatten, inklusive grå- och svartvatten, samt system för slamtömning och vidare transport till reningsanläggningar.

Alternativa lösningar

Lokal omvänd osmos vid kran, slamfri elektrokemisk rening, atmosfärisk vattengenerering. Dessa tekniker varierar i kostnad, kapacitet och lämplighet beroende på fastighetens läge och användningsmönster.

Marknadsanalys

Tre marknadsområden har analyserats:

Tömningar: ca 9 820 per år, marknadsvärde 2,95 miljoner €/år.

Installationer: ca 765 uppdrag/år, värde 1,15 miljoner €/år.

Underhåll: ca 1 325 uppdrag/år, värde 662 500 €/år.

Totalt uppskattas marknaden till 4,76 miljoner €/år.



Affärsmodeller

Tre konkreta affärsidéer har utvecklats:

Skärgårdens Vatten Ab – ett vattenbolag som erbjuder installation, underhåll och slamtömning. Intäktsprognoser visar potential på 156 000–240 000 €/år med möjlighet att växa till 952 000 €/år vid 20 % marknadsandel.

Effektivare slamtömning på holmar – genom att använda pråmar med större cisterner kan kostnaderna per tömning sänkas från 700 € till 300 €.

Mobila vattentankar – för att möta högsäsongens efterfrågan i gästhamnar och på öar.

Två ytterligare idéer:

Digital bokningsplattform för gästhamnar.

Lokal biogasanläggning för att omvandla slam och bioavfall till energi.



Åtgärdsförslag

Projektet föreslår flera åtgärder:

Samordning och kunskapsdelning - Ett skärgårdsseminarium föreslås som första steg mot en gemensam plattform för samverkan. Här kan aktörer från olika sektorer dela erfarenheter, sprida goda exempel och identifiera gemensamma behov. Ett nordiskt samarbete, exempelvis via NSS, kan ytterligare stärka detta arbete.

En förbättrad tjänsteguide som samlar lokala VVS-entreprenörer och gör det lättare för invånare att hitta rätt kompetens.

Ett projekt för datainsamling och modellering, där saknade data om vattenförbrukning, turism och avloppssystem identifieras och struktureras. Detta möjliggör bättre planering, prediktiva modeller och digital övervakning.

Fokus på hotspots – öar och byar med hög turistbelastning – där investeringar i vatteninfrastruktur kan ge störst samhällsekonomisk nytta. Exempelvis Utö och Jurmo, där turismen genererar tiotusentals persondagar varje sommar.

Införande av en turistavgift för att finansiera vattenförsörjning, underhåll och avfallshantering. Avgiften kan kopplas till övernattningar eller användning av offentliga toaletter och kommuniceras som ett bidrag till hållbar utveckling.

Utbildning och medvetandegörande - Slutligen betonas vikten av att utbilda allmänheten om vattenbesparing och hållbar vattenanvändning. Acceptans från invånare och besökare är avgörande för att nya lösningar ska kunna implementeras framgångsrikt.



Slutsatser

Projektet visar att det finns både tekniska och ekonomiska möjligheter att förbättra vattenförsörjningen i Åbolands skärgård. Men för att dessa ska bli verklighet krävs samordning, investeringar och långsiktig planering. Rapporten avslutas med en uppmaning till handling: att gå från idé till genomförande – tillsammans.

Effekter och framtidsplaner

Projektet "Hållbara vattenlösningar för Åbolands skärgård" har haft en betydande inverkan på förståelsen för vattenförsörjningens och avloppshanteringens utmaningar i skärgården. Genom en omfattande kartläggning av kapacitetsbehov, tekniska lösningar och affärsmodeller har projektet lagt grunden för en mer hållbar och samordnad vattenförvaltning i regionen.

Effekter

En av de mest påtagliga effekterna är att projektet har synliggjort den stora variationen i vattenbehov mellan låg- och högsäsong. Under juli månad tredubblas vattenkonsumtionen jämfört med vintern, vilket ställer höga krav på flexibilitet i både infrastruktur och logistik. Genom att kvantifiera dessa variationer har projektet skapat ett faktabaserat underlag för framtida investeringar och prioriteringar.

Projektet har tydliggjort de omfattande dataluckor som finns kring vattenförbrukning, avloppslösningar, turismflöden och teknisk kapacitet i skärgården. Bristen på samlad, tillgänglig och uppdaterad information försvårar både planering och effektiv resursanvändning. Projektgruppen lyfter att om mer detaljerade och kontinuerliga data fanns tillgänglig – exempelvis via digital övervakning och modellering – skulle det bli möjligt att utveckla prediktiva system, optimera insatser efter säsongsvariationer och fatta mer träffsäkra investeringsbeslut.

Projektet har också bidragit till att identifiera och lyfta fram innovativa tekniska lösningar, såsom atmosfärisk vattengenerering, lokal omvänd osmos och slamfri elektrokemisk rening. Dessa tekniker erbjuder nya möjligheter för hushåll och verksamheter som inte är anslutna till det kommunala VA-nätet, särskilt på öar utan vägförbindelse.

Vidare har projektet konkretiserat affärspotentialen i skärgårdens vattensektor. Med en uppskattad marknadsstorlek på cirka 4,76 miljoner euro per år för tömningar, installationer och underhåll, finns det utrymme för nya aktörer att etablera sig. Förslaget om att grunda "Skärgårdens Vatten Ab" visar att det är möjligt att skapa en ekonomiskt hållbar verksamhet som samtidigt bidrar till miljömässig hållbarhet.

Projektet har också haft en samlande effekt. Genom att involvera kommuner, företagare, experter och invånare har det skapat en gemensam förståelse för utmaningarna och möjligheterna. Detta har lett till ökad dialog mellan aktörer och lagt grunden för framtida samverkan.

Fortsatt plan

För att säkerställa långsiktiga effekter föreslår projektet en rad konkreta åtgärder:

Samordning och kunskapsdelning - Ett skärgårdsseminarium föreslås som första steg mot en gemensam plattform för samverkan. Här kan aktörer från olika sektorer dela erfarenheter, sprida goda exempel och identifiera gemensamma behov. Ett nordiskt samarbete, exempelvis via NSS, kan ytterligare stärka detta arbete.

En förbättrad tjänsteguide som samlar lokala VVS-entreprenörer och gör det lättare för invånare att hitta rätt kompetens.

Ett projekt för datainsamling och modellering, där saknade data om vattenförbrukning, turism och avloppssystem identifieras och struktureras. Detta möjliggör bättre planering, prediktiva modeller och digital övervakning.

Fokus på hotspots – öar och byar med hög turistbelastning – där investeringar i vatteninfrastruktur kan ge störst samhällsekonomisk nytta. Exempelvis Utö och Jurmo, där turismen genererar tiotusentals persondagar varje sommar.

Införande av en turistavgift för att finansiera vattenförsörjning, underhåll och avfallshantering. Avgiften kan kopplas till övernattningar eller användning av offentliga toaletter och kommuniceras som ett bidrag till hållbar utveckling.

Utbildning och medvetandegörande - Slutligen betonas vikten av att utbilda allmänheten om vattenbesparing och hållbar vattenanvändning. Acceptans från invånare och besökare är avgörande för att nya lösningar ska kunna implementeras framgångsrikt.