Vänö Framtidsverkstad – utveckling

Sammanfattning av projektet

Projektet Vänö Framtidsverkstad utveckling genomfördes för att stärka Vänös livskraft genom att utveckla nya verksamhetsformer, förbättra inkvarteringsmöjligheter och skapa förutsättningar för arbete utanför sommarsäsongen. Bakgrunden var erfarenheterna från projektet Livskraft genom kultursamarbete till Vänö ytterskärgård, där bristen på inkvartering visade sig vara ett hinder för utveckling av verksamhet och evenemang.
Projektet genomfördes genom att en projektkoordinator anställdes på deltid för att kartlägga boenderesurser, utveckla modeller för bokning och service samt initiera samarbete kring retrit-, kultur- och naturverksamhet. Samtidigt färdigställdes investeringsdelen med distansarbetsvagnen Vänö Havshub, som används för distansarbete, övernattning och projektverksamhet. Projektet marknadsfördes via hemsidan vano.fi, sociala medier, affischer, broschyrer och press.
Kartläggningen visade att det finns möjligheter att inkvartera så många personer på Vänö, att man kan ordna mindre retriter. Kontakter skapades till olika arrangörer och flera verksamheter planeras för år 2026. Projektet utredde också behovet av stuggårdskarlstjänster och olika bokningssystem. Kunskap om dessa hjälper i fortsatt utvecklingsarbete och planering. Projektets viktigaste lärdom är att långsiktig utveckling kräver tydlig koordinering, rätta digitala verktyg och tillräckliga personresurser.
Projektet rekommenderar att föreningen och Vänö Ahlstegen Ab fortsätter utveckla verksamheten tillsammans

Toteutus

Projektet Vänö Framtidsverkstad utveckling genomfördes för att stärka Vänös livskraft genom att utveckla nya verksamhetsformer, förbättra användningen av befintliga boenderesurser och skapa förutsättningar för arbete och verksamhet utanför sommarsäsongen. Bakgrunden var erfarenheterna från projektet Livskraft genom kultursamarbete till Vänö ytterskärgård 2023–2024, där bristen på inkvartering visade sig vara ett centralt hinder för utvecklingen av evenemang, kurser och kulturverksamhet på ön. Målet var att utreda hur befintliga bostäder, rum och gårdsstugor kunde användas bättre, samt att skapa modeller för bokning, service och samordning.
För utvecklingsdelen anställdes en projektkoordinator på 50 % arbetstid för perioden 1.6–31.12.2025. Projektet förlängdes senare till 31.1.2026 för att möjliggöra slutförandet av rapportering och sammanställningar. Koordinatorns uppgifter omfattade ledning och rapportering av projektet, kartläggning av boenderesurser, utredning av bokningssystem och stuggårdskarlstjänster, marknadsföring samt planering av hållbar fortsättning.
Projektet genomfördes huvudsakligen enligt planen, men vissa delar förändrades under arbetets gång. Det ursprungliga målet var att arbeta parallellt med projektet Livskraft genom kultursamarbete till Vänö ytterskärgård och tillsammans utveckla verksamhet kring residens, kurser och retriter. Eftersom beslutet om Vänö Framtidsverkstad fördröjdes hann det tidigare projektet avslutas innan samarbetet kunde genomföras fullt ut. I stället fokuserade projektet mera på att skapa långsiktiga modeller och kontakter för fortsatt verksamhet.
Investeringsdelen med distansarbetsvagnen Vänö Havshub färdigställdes i början av sommaren 2025 och vagnen togs i bruk. Projektet ansvarade för marknadsföring och administration kring Havshuben. Information publicerades på hemsidan vano.fi och via sociala medier, affischer, broschyrer och presskontakter. Lokaltidningar skrev om projektet och informationsmaterial delades ut på Vänödagen och andra evenemang. Projektledaren organiserade även talkoarbete bland annat kring stenläggning av uteplatsen framför vagnen, dikning för kabeldragning på tomten, att snygga upp efter det samt planering och uppsättning av en hållbar infotavla.
Under projektet kartlades boenderesurser genom personlig kontakt, e-post och diskussioner med fastighetsägare. Kartläggningen visade att det redan nu finns möjlighet att inkvartera cirka 24–30 personer samtidigt på Vänö. Detta bedömdes vara tillräckligt för att inleda mindre retriter och gruppverksamhet under vår och höst. Under vintermånaderna räcker inte varma utrymmen, på mitten av sommaren är alla utrymmen i semesterbruk. Den nya bygglagen som trädde i kraft år 2025, gör det möjligt att uppföra mindre gårdsbyggnader utan bygglov. Den infor nya möjligheter åt fastighetsägare att investera i gårdsstugor i inkvarteringssyfte. Diskussionen om den här möjligheten kunde upptas i följande utvecklingsskedet. Samtidigt blev det tydligt att koordineringen av inkvartering, verksamheter och kundservice kräver mera arbetsinsats än vad en frivillig föreningsstyrelse långsiktigt kan bära. Därför behövs en ekonomiskt hållbar modell som föreningen eller föreningens aktiebolag Vänö Ahlstegen kan använda för att administrera fortsatt utvecklingsarbete.
Projektet utredde också olika bokningssystem för inkvartering, evenemang och arbetsutrymmen. Eftersom verksamheterna är olika – kulturhus, distansarbetsutrymme och retreatverksamhet – konstaterades att ett enda system inte nödvändigtvis lämpar sig för allt. Projektet jämförde bland annat Travelnet/Sportum, Johku, Sirvoy och Moder. De enklare systemen bedömdes vara mera realistiska för verksamhet i liten skala på grund av lägre kostnader och enklare administration. Lokaal.fi var ett naturligt val för kulturhusets del, då det samtidigt erbjöd en portal till marknadsföring och fungerar ihop med Desky, som erbjuder många olika verktyg åt föreningarna. Åt distansarbetsvagnen behövdes ett system som möjliggör online bokning och kan hantera både timbokningar och inkvarteringsbokningar. WP-bokning i samband med hemsidan verkar vara en lösning, men praktiken visar om det är tillräckligt enkelt för att upprätthålla. Av de andra systemen visade sig att med Sirvoy och Moder skulle man komma igång utan en större investering i början, med en mindre månadsavgift och en liten provision av försäljningen. Moder erbjuder mest utvecklingspotential för olika verksamheter, som planeras. Samtidigt framkom att ett bokningssystem i sig inte löser verksamhetens behov, utan att det också krävs personresurser för administration, kundkontakt och koordinering.
Som en del av projektet utvecklades också idéer kring ett stuggårdskarlsystem. Projektet kartlade servicebehov bland fastighetsägare genom en enkät som skickades via e-post och sociala medier. Resultaten visade att det finns behov av fastighetsvård, städning, transporter och mindre byggnads- och underhållsarbeten. Projektet konstaterade att sådana tjänster kunde skapa kompletterande sysselsättning på Vänö, särskilt om verksamheten kring retriter och inkvartering växer.
Projektet skapade även kontakter till arrangörer inom natur-, konst- och hälsoretriter. Under projekttiden planerades bland annat en skapande naturretrit, en målningskurs och en hälsoretrit kring stresshantering för år 2026. Arbetet visade att Vänös natur, lugn och småskalighet har potential som grund för hållbar verksamhet utanför högsäsongen.
Projektets kostnader motsvarade i huvudsak det planerade. De största kostnaderna bestod av lönekostnader för projektkoordinatorn där kostnader för marknadsföring, administration och utvecklingsarbete ingick i arbetet. Det ingick också i arbetet att kordinera investeringsdelen där budgeten hölls genom att lösningar och material jämfördes noggrant och mycket arbete utfördes som talkoarbete.
Den största utmaningen under projektet var tidsfördröjningen i projektstarten. Det behövs personresurser också i fortsättningen. Det blev tydligt att utvecklingsarbete av denna typ kräver kontinuitet och tydlig koordinering. Även osäkerheten kring vilken organisation som långsiktigt skall ansvara för verksamheten försvårade valet av tekniska lösningar och framtida modeller. Projektet lärde att utvecklingen behöver ske stegvis och i realistisk skala, med tydliga prioriteringar och hållbara ekonomiska modeller.
Det som lyckades bäst var att skapa en helhetsbild av Vänös resurser och möjligheter samt att inleda konkreta nätverk och samarbeten. Projektet visade att det finns intresse för natur- och retreatverksamhet, att det finns outnyttjade boenderesurser utanför sommarsäsongen och att nya verksamheter kan bidra till arbetstillfällen och ökad livskraft på ön.

Resultat

Projektet Vänö Framtidsverkstad utveckling uppnådde flera konkreta resultat som stärker förutsättningarna för ett livskraftigare Vänö året om. Projektets resultat var att skapa en helhetsbild av vilka resurser, verksamheter och utvecklingsmöjligheter som redan finns på ön, även ”dolda resurser” samt att identifiera hur dessa bättre kan samordnas och användas.
Ett centralt resultat var att investeringsdelen med distansarbetsvagnen Vänö Havshub färdigställdes och togs i bruk sommaren 2025. Havshuben skapade nya möjligheter för distansarbete, övernattning och projektverksamhet på Vänö. Under projekttiden användes hubben av distansarbetare, projektpersonal, konstnärer och evenemangsarrangörer. Investeringen förbättrade konkret möjligheterna att vistas och arbeta på ön under längre perioder och utanför den traditionella sommarsäsongen.
Projektet lyckades också kartlägga tillgängliga boenderesurser på Vänö. Utredningen visade att det redan nu finns möjlighet att inkvartera kortvarigt cirka 24–30 personer samtidigt i rum, gårdsstugor och andra utrymmen. Detta innebär att mindre retriter, kurser och gruppverksamheter kan ordnas utan stora nya investeringar åtminstone under vår och höst. Projektet bidrog därmed till att synliggöra resurser som tidigare varit splittrade och delvis outnyttjade.
Ett viktigt resultat var också att projektet skapade kontakter till aktörer inom natur-, konst- och hälsoretriter. Under projekttiden planerades bland annat en skapande naturretrit, en målningskurs och en hälsoretrit för år 2026. Projektet visade att Vänös natur, lugn och småskalighet har potential för hållbar verksamhet vår och höst, vilket kan skapa nya inkomster och arbetstillfällen på ön.
Projektet tog fram också modeller och rekommendationer kring bokningssystem och administration. Genom att jämföra olika system konstaterades att verksamheter som kulturhus, retreatverksamhet och distansarbetsutrymmen har olika behov och att bokningslösningar måste väljas utifrån verksamhetens typ. Projektet lyfte fram att digitala verktyg är en viktig förutsättning för att verksamheten skall fungera, men att systemen också kräver personer som ansvarar för administration, kundservice och koordinering. Och planering av en ekonomiskt hållbar modell är följande steget.
Som en del av projektet kartlades också behovet av stuggårdskarls- och fastighetsvårdstjänster. En enkät bland fastighetsägare visade att det finns efterfrågan på bland annat städning, fastighetsvård, transporter och mindre byggnads- och underhållsarbeten. Projektet visade därmed att nya verksamheter inom turism och retriter även kan skapa kompletterande arbete inom service och fastighetsvård – eller tvärtom.
Projektet skapade god praxis genom att kombinera småskaligt utvecklingsarbete, lokal samverkan och hållbarhetsprinciper. Arbetet byggde på att använda befintliga resurser i stället för stora nybyggnationer. Naturen och den lokala gemenskapen lyftes fram som centrala resurser i utvecklingsarbetet. Projektet visade också att frivilligarbete, talkoinsatser och lokala nätverk är viktiga styrkor i utvecklingen av små skärgårdssamhällen.
Projektet har informerat aktivt om verksamheten och resultaten under hela projekttiden. Information publicerades på föreningens hemsida vano.fi samt på Vänö Vänners Facebooksida och Facebookgrupp. Affischer om Vänö Havshub sattes upp på Vänö och på förbindelsebåten m/s Jurmo. Broschyrer delades ut vid Vänödagen, i hamnen, i inkvarteringar och vid andra evenemang. Projektet presenterades även i föreningens medlemsinformation och i lokala tidningar såsom Annonsbladet och Åbo Underrättelser. Kulturhuset lades också till lokaal.fi-portalen för att förbättra synligheten och möjligheterna till uthyrning.
Fotografier av Havshuben, talkoarbetet, stenläggningen, informationsmaterialet och projektets olika skeden har tagits under genomförandet och bifogas rapporteringen. Dessa dokumenterar både investeringen och det praktiska utvecklingsarbetet som utförts inom projektet.

Effekter och framtidsplaner

Projektet Vänö Framtidsverkstad utveckling bedöms ha flera långsiktiga effekter för Vänös livskraft, särskilt genom att skapa bättre förutsättningar för verksamhet utanför sommarsäsongen. Projektet har synliggjort resurser som redan finns på ön och skapat modeller för hur dessa kan användas mera effektivt och hållbart. Arbetet har också ökat förståelsen för hur inkvartering, distansarbete, kulturverksamhet, naturturism och lokala tjänster kan stöda varandra och tillsammans skapa nya möjligheter till arbete och inkomster.
Den viktigaste konkreta effekten är att Vänö Havshub nu fungerar som en ny resurs för distansarbete, övernattning och projektverksamhet. Havshuben förbättrar möjligheterna att vistas och arbeta på Vänö under längre tider och stärker därmed förutsättningarna för året-runt-verksamhet. Samtidigt har projektet visat att det redan finns tillräckliga inkvarteringsresurser för att inleda mindre retriter, kurser och naturgrupper utan stora nya investeringar.
Projektets verksamhet har också haft en viktig social effekt genom att samla människor kring gemensam utveckling av ön. Diskussionerna kring boenderesurser, stuggårdskarlstjänster och framtida verksamheter har ökat medvetenheten om hur lokala resurser kan användas bättre och hur olika verksamheter kan stöda varandra. Projektet har skapat nya nätverk mellan föreningen, företagare, fastighetsägare och externa aktörer inom retrit- och naturverksamhet.
Resultaten och erfarenheterna från projektet kommer att användas som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Projektet har tagit fram rekommendationer kring bokningssystem, administration, organisationsformer och serviceutveckling som kan användas i kommande verksamhet. Kartläggningen av boenderesurser och servicebehov ger också en konkret grund för fortsatt planering.
Efter projektets slut fortsätter Vänö Vänner rf att upprätthålla och utveckla verksamheten kring Vänö Havshub och kulturhuset Smugglarnästet. Samtidigt utreds möjligheterna att låta Vänö Ahlstegen Ab få en större roll i utvecklingsarbetet som ett samhälleligt företag med målsättning att stärka Vänös livskraft. Tanken är att bolaget på sikt kunde koordinera inkvartering, retreatverksamhet och olika servicelösningar i samarbete med föreningen och lokala aktörer.
Föreningen planerar att fortsätta utveckla verksamhet kring natur- och skapande retriter under vår och höst. Kontakter har redan skapats till flera arrangörer och planering pågår kring att förverkliga tre olika typer av retriter under 2026: skapande naturretriter, målningskurs och hälsorelaterade verksamheter. Projektet har också visat att det finns potential att verksamheten genererar arbeten inom fastighetsvård, städning, guidning, transporter, bespisning och hantverk.
Objekten som skapats inom projektet upprätthålls av Vänö Vänner rf tillsammans med lokala aktörer. Havshuben används redan för distansarbete, övernattning och projektverksamhet och skall fortsätta hyras ut och utvecklas. Underhållet sker genom föreningens arbete, hyresintäkter och frivilliga insatser. På längre sikt behövs dock en tydligare organisationsmodell och personresurs för att koordinera verksamheten.
Projektet gagnar samhället genom att skapa bättre möjligheter att bo, arbeta och ordna verksamhet på Vänö året om. Fastighetsägare kan få extra inkomster genom uthyrning av rum och gårdsstugor, företagare kan få nya kunder och arbetstillfällen kan skapas inom service och fastighetsvård. Besökare får möjlighet att uppleva natur, kultur och lugn i en hållbar skärgårdsmiljö.

Projektet bedöms på lång sikt bidra till att bredda serviceutbudet i Kimitoöns kommun genom att utveckla nya verksamhetsformer såsom naturretriter, ledd kulturturism och workation-verksamhet. Det finns ett tydligt behov av produkter och tjänster som förlänger turismsäsongen utanför den korta högsommaren, och projektet har visat att Vänö har goda förutsättningar för verksamhet särskilt under vår och höst. Dessa tjänster är också tillgängliga år kommunens invånare och kan öka välmående hos dem.
De nya verksamhetsformerna kan bidra till att skapa inkomster och arbetstillfällen inom inkvartering, fastighetsvård, städning, guidning, transporter, bespisning och kulturverksamhet. Samtidigt hjälper verksamheten till att upprätthålla service och infrastruktur i ytterskärgården. En högre användningsgrad av förbindelsebåten stärker också motiveringen att bibehålla servicenivån i skärgårdstrafiken.
Projektets effekter syns även i vården av miljön och kulturlandskapet. När byggnader används och ger inkomster förbättras möjligheterna att underhålla hus, gårdar och omgivningar. Verksamheten kan därmed bidra till att bevara det traditionella skärgårdslandskapet och hålla Vänö levande och bebodd året om.
På längre sikt kan utvecklingen skapa bättre förutsättningar för inflyttning och deltidsboende genom att kombinera olika former av arbete och inkomster. Möjligheter till distansarbete, småskalig turism och servicearbete kan tillsammans skapa en hållbar grund för boende och sysselsättning på ön.
Projektet har också en betydelse ur beredskapssynpunkt. En bebodd ö med fungerande infrastruktur, aktiva fastigheter och regelbunden verksamhet stärker säkerheten och beredskapen i skärgården. Genom att upprätthålla livskraft och bosättning förbättras också möjligheterna att hantera störningar och exceptionella situationer i ytterskärgården.
De viktigaste praktiska rekommendationerna från projektet är:
• utvecklingen bör ske stegvis och i realistisk skala
• verksamheten behöver en tydlig koordinator eller verksamhetsledare
• bokningssystem och digitala verktyg måste väljas enligt verksamhetens verkliga behov
• lokala resurser och befintliga byggnader bör användas före nya investeringar
• samarbete mellan föreningen, företagare och fastighetsägare är avgörande
• hållbarhet, naturvärden och småskalighet bör vara grunden för all utveckling
• verksamheten behöver långsiktig ekonomisk hållbarhet och tydlig ansvarsfördelning.
Projektets viktigaste lärdom är att små skärgårdssamhällen har många dolda resurser, men att dessa kräver koordinering, samarbete och långsiktigt utvecklingsarbete för att kunna omvandlas till hållbar livskraft.