Byar i energiomställningens kärna – gemenskapsenergi och energibyar i Österbotten

Inom projektet PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten där Aktion Österbotten  är med som projektpartner kartlägger vi och tar fram ny kunskap om regionens potential då det gäller förnybar energi för att påskynda utvecklingen av det regionala energisystemet. Energifrågor berör oss alla – de är inte bara viktiga för storstäderna och industrin. Eftersom en stor del av den förnybara energin produceras på landsbygden har byarna och deras invånare blivit centrala aktörer i energiomställningen.

Lokala energilösningar ökar inte bara regionens självförsörjning, utan de kan också spela en viktig roll i beredskap och nationell säkerhet – ett perspektiv som för några år sedan knappt beaktades. När energi produceras och lagras hållbart och lokalt minskar beroendet av externa aktörer, vilket stärker funktionsförmågan i krissituationer . Förutom lokal energiproduktion bör diskussioner också föras om energiförbrukning, utjämning av konsumtionstoppar och olika former av energilagring.

Dold kompetens i byarna och gemenskapsenergi

Aktion Österbotten utvecklar landsbygden som en Leader-grupp genom EU:s landsbygdsfinansiering, men fungerar också som en regional byaförening. I projektet är vi med för att engagera byarna och deras invånare i energidiskussionen. Vi är särskilt intresserade av att det finns ett mycket stort energikunnande och annan kompetens i Österbottens byar – både genom företagen som verkar där och människorna som bor där. Denna kompetens utnyttjas idag inte systematiskt, utan hålls ofta skild från byns allmänna verksamhet. Det behövs fler hackathons och idéverkstäder på byanivå för att lösa lokala energiproblem och andra utmaningar!

Det talas redan mycket om energigemenskaper, och några har etablerats i städer. Fram tills vi börjar se dessa etableras på landsbygden också har vi valt att i projektet och våra evenemang tala om gemenskapsenergi. Gemenskapsenergi kan vara lokala lösningar som bygger på samarbete, tillit och en gemensam vilja att vara en del av ett mer hållbart energisystem. Gemenskapsenergi är framför allt ett socialt och regionalt arbetssätt – efter det kan man fundera på den tekniska implementeringen.

Smart energiby -konceptet och metoder för delaktighet

I vårt första samarbete med Vasa universitet inom RIPEET-projektet genomförde vi ett litet pilotprojekt för en Smart energiby tillsammans med Esse by. Vi ville lyfta fram konceptet Energiby igen, som utvecklats vid Vasa universitet och som var före sin tid då de första projekten genomfördes för mer än tio år sedan. Vi anser att den konkreta modell som Energiby-konceptet erbjuder kan hjälpa byar att nå hållbar energisjälvförsörjning. I pilotprojektet ville vi förenkla processen något och fundera på hur man kan använda och integrera digitala verktyg. Energibyns verktygslåda hjälper byn att formulera sin vision, beräkna sin potentiella energiproduktion och planera nödvändiga åtgärder. I sin nuvarande form kräver processen någon som faciliterar den. I bästa fall skulle verktyget kunna användas mera självständigt på byanivå.

Vi har fortsatt detta arbete inom PEAK-projektet. Delaktighet och samarbete har varit centrala aspekter i projektets genomförande. Vi har ordnat workshoppar där lokala invånare och aktörer har fått diskutera energifrågor. För workshopparna har vi utvecklat konkreta diskussionskort som inspiration för samtalen och för att lyfta fram perspektiv som annars kanske skulle glömmas bort. På vår workshop på Wasa Future Festival utgick vi ifrån resultatet från de intervjuer som vi genomfört och förde diskussioner om olika aktörers roll i utvecklingen av ett regionalt hållbart energisystem.

Utmaningar och möjligheter för landsbygdens energisystem

Leader-grupper kan, om de vill, spela en större roll i utvecklingen av hållbara energisystem på landsbygden. Det kan ske genom finansiering, men också genom att facilitera samarbete och lyfta fram lokala åsikter och röster.

Våra resultat i PEAK-projektet så här långt har bekräftat insikterna från tidigare samarbeten. Utmaningarna för att utveckla hållbara energisystem på byanivå handlar särskilt om attityder, markanvändning och finansiering. Grön energi produceras på landsbygden i form av solparker och vindkraftverk – men för vem produceras den? Till exempel datacenter planeras också på landsbygden, och inte alla gillar att energiproduktionen som krävs förändrar landskapet. Markanvändning väcker många frågor som inte alltid är enkla. Hur planerar kommunen, använder man tvångsinlösen eller andra liknande metoder för att få tillgång till markområden och så vidare? För privata, mindre projekt är tillgång till finansiering ofta en utmaning.

Lyckligtvis finns det också en rad med möjligheter. Lokalt ägande, som i fallet med projektets samarbetspartner Esse Elektro-Kraft, kan stödja acceptans och ge direkt nytta till lokalsamhället. I takt med att teknologin utvecklas ökar också antalet nya lösningar för lokal energiproduktion och -lagring, och smarta elnät möjliggör flexibel och effektiv användning av energi. På landsbygden fungerar samarbetet mellan olika aktörer ofta väl, och genom att arbeta tillsammans skapas hållbara lösningar även för att utveckla energisystemet.

Smart energiby – kort som utgångspunkt för diskussion

Vill ni diskutera hållbar energi och olika möjligheter i just er boendemiljö, till exempel under en byakväll? Smart energiby- diskussionskorten som vi utvecklat inom PEAK-projektet är ett diskussionsverktyg för att öka delaktighet som är tillgängligt för alla. Korten finns i Landsbygdsnätverkets kunskapsbank.

Med hjälp av korten kan man föra samtal om förnybar energi, identifiera lokala möjligheter och eventuella  hinder för utvecklingen.

Bloggen är skriven av Piritta Syrjälä, som arbetar som utvecklingsspecialist vid Aktion Österbotten. Hon är med i arbetsgruppen för PEAK-projektet och har lovat sig själv och projektteamet att vara den som i detta samarbetsprojekt vågar säga högt: ”Förlåt, nu förstod jag inte.”

Det gemensamma projektet ”PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten” mellan Vasa universitet och Aktion Österbotten producerar ny kunskap för att påskynda omställningen och utvecklingen av det regionala energisystemet till koldioxidneutralitet med fokus på förnybar energi. Analyserna görs ur ett tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv. Projektet startade i maj 2024 och kommer att pågå i två år.

Det samfinansieras av Europeiska unionen och koordineras av Vasa universitets forsknings- och innovationsplattform VEBIC. Andra finansiärer är Esse Elektro-Kraft Ab, Vasa universitet och Aktion Österbotten.


Smart energiby – korten

Smart energiby-korten är ett diskussionsverktyg som hjälper bybor att identifiera styrkor och utvecklingsområden i sin regions energisjälvförsörjning. Korten bygger på en analys inom PEAK-projektet och stöder ett deltagande planeringssätt.

Smart energiby-korten är ett inkluderande diskussionsverktyg som hjälper bybor och lokala aktörer att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter i sin region ur ett energisjälvförsörjningsperspektiv. Korten bygger på en analys inom PEAK-projektet och en spelifierad workshopmetod där byarnas energifrågor behandlas praktiskt ur olika perspektiv.

Verktyget har utvecklats inom PEAK-projektet av Vasa universitet och Aktion Österbotten. Projektets mål är att stöda Österbottens övergång till ett koldioxidneutralt och smart energisystem. Projektet granskar energisjälvförsörjning ur tekniskt, socialt och affärsmässigt perspektiv.

Vad är syftet?

Med hjälp av korten kan man:

  • identifiera och diskutera regionens styrkor och utvecklingsområden inom energifrågor
  • inspirera lokala invånare, föreningar och företag att delta i utvecklingen av energilösningar
  • producera platsbaserad information till exempel för byaplaner, energiprojekt eller regional utveckling

Hur används korten?

Korten innehåller teman som berör det lokala energisystemet. Varje kort har ett påståendepar: ett som beskriver ett önskat eller positivt nuläge, och ett som beskriver en utmanande situation.

Påståendena berör till exempel lokal energiproduktion, teknologi, gemenskap, markanvändning och lagstiftning.


Exempel på workshopupplägg:

  1. Dela ut korten till borden och ge tid (ca 20 min) att bekanta sig med dem.
  2. Varje deltagare väljer 1–3 påståenden som känns viktiga ur den egna regionens perspektiv.
  3. Var och en berättar i tur och ordning sina val och motiveringar (ca 30 min).
  4. I slutet av diskussionen sammanställer workshopledarna gruppens observationer och presenterar dem gemensamt (ca 10 min).

Workshopen kan ordnas under en byakväll, ett föreningsmöte eller som en del av ett energi- eller byaprojekt. Materialet kan också användas i undervisning eller som stöd i utvecklingsarbete.

Det gemensamma projektet ”PEAK – Utveckling av det lokala energisystemet i Österbotten” mellan Vasa universitet och Aktion Österbotten producerar ny kunskap för att påskynda omställningen och utvecklingen av det regionala energisystemet till koldioxidneutralitet med fokus på förnybar energi. Analyserna görs ur ett tekniskt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv. Projektet startade i maj 2024 och kommer att pågå i två år.

Det samfinansieras av Europeiska unionen och koordineras av Vasa universitets forsknings- och innovationsplattform VEBIC. Andra finansiärer är Esse Elektro-Kraft Ab, Vasa universitet och Aktion Österbotten.

Hälsningar från Landsbygdsförvaltningen inom Pedersöre samarbetsområde

Pedersöre kommun fungerar som värdkommun för landsbygdsförvaltningen i närliggande kommunerna Kronoby och Larsmo samt städerna Nykarleby och Jakobstad. Men vilka är ansiktena bakom landsbygdsförvaltningen? Vad är aktuellt i Pedersöre samarbetsområde just nu? Hur ser jordbruket i området ut? Svaren på dessa frågor får du i detta blogginlägg.

Inom området finns cirka 800 jordbruk med en odlad areal på drygt 41 000 hektar. Antalet nötkreatur uppgår till totalt 30 000, vilket förklarar varför fodervall odlas på stor del av arealen, drygt 17 000 hektar. Därefter kommer foderkorn, havre och vårvete som är de vanligaste grödorna som odlas.

Vårt team inom Pedersöre landsbygdsförvaltning

  • Maria Berglund, landsbygdschef (Pedersöre kommungård)
  • Jonny Kronqvist, landsbygdssekreterare (Pedersöre kommungård)
  • Sanna Särs, landsbygdssekreterare (Kronoby kommungård)
  • Benny Gunell, landsbygdssekreterare (Jeppo, Nykarleby)
  • Gun-Helen Andtfolk, stödhandläggare (Jeppo, Nykarleby)

Utmärkande för vårt jordbruk är bland annat:

  • Mjölkproduktion:
    • Kronoby kommun 7:e plats med 33,9 milj. liter mjölk
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 32,4 milj. liter mjölk
  • Nötköttsproduktion:
    • Pedersöre kommun 9:e plats med 1,6 milj. kg.
  • Svinköttproduktion:
    • Nykarlebystad 2: a plats med 11,5 milj. kg.

 

Aktuellt #bondenifokus

Förutom stödhandläggning, stödutbetalningar och övriga ansvarsområden inom landsbygdsförvaltningen, pågår en sociala medier-kampanj med hastaggen #bondenifokus. Syftet med kampanjen är att lyfta fram jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen i samarbetsområdet genom plattformar som Instagram och Facebook. Det har redan visats och kommer med jämna mellanrum att visas bilder och videon från områdets jordbruk.

Så häng med i sociala medier – vi använder hashtaggen #bondenifokus och det är fritt fram att dela egna bilder och berättelser om jordbruk med #bondenifokus.

Förutom på vår avdelning så har det i Pedersörenejdens landsbygdsnämnd även diskuterats hur man kan uppmärksamma landsbygdsnäringarna och flera fina förslag har framkommit. För att förverkliga kampanjen är samarbetsområdets alla informatörer involverade. Vi har en stark jordbruksnejd, och inläggen på Instagram och Facebook, delas inom samarbetsområdets alla kommuners sociala media: Pedersöre, Kronoby, Larsmo, Jakobstad och Nykarleby.

 

Stärka lantbrukets röst

I dagens samhälle har många människor liten eller ingen naturlig anknytning till lantbruk och ofta har de inte ens möjlighet att få det. Det här står i stark kontrast till tidigare tider, då jordbruket vare en central del av livet för många. Jordbrukskunskapen fördes vidare på ett annat sätt och skapade lättare en förståelse för det jordnära.

Vi vill väcka nyfikenhet, öka synligheten, förståelsen och kunskapen om finländska jordbruket, och för den inhemska matproduktionen. Genom att dela kunskap om jordbruk, som en gång var självklar, kan man bättre förstå och stötta jordbrukare. Därför är det extra viktigt att informera och visa verkligheten bakom jordbruket – att ge en inblick i hur det faktiskt fungerar. Jordbrukare har respekt och nedärvd kärlek för naturen, med erfarenheter som inte alltid kan jämföras med nyvunnen kunskap.

Dagens jordbruk är en modern, högteknologisk, ansvarsfull bransch där djurvälfärd och hållbarhet står i centrum. Bakom varje gård finns engagerade jordbrukare med både kunskap och erfarenhet – nu får de själva visa och berätta om sitt arbete.

Genom kampanjen vill vi lyfta fram den mångfald som finns inom jordbruket, där alla spelar en avgörande roll för att vi ska få kvalitativa livsmedel och mat på våra bord. Här ser vi en möjlighet att upplysa, inspirera och visa en glimt av matproduktionen.

 

Anta utmaningen, delta i kampanjen

Genom att vara med i kampanjen kan vi tillsammans öka förståelsen och uppskattningen för det viktiga arbete som våra jordbrukare utför varje dag. Tillsammans kan vi hjälpa konsumenterna att se värdet i finländska lantbruket.

Lantbruket är både spännande, intressant och avgörande för vår framtid. Samtidigt vill uppmuntra alla jordbrukare att känna stolthet över sitt arbete.

 

Vi önskar en fin höst till er alla!

 

Landsbygdsförvaltningen i Pedersöre

Maria, Sanna, Gun-Helen, Jonny och Benny

 

Lue teksti suomeksi täältä.