Vid en tur till vår stuga kunde vi framme vid stugan konstatera att vitlökens blad hade gulnat i topparna under veckan. Min partner öppnade en AI‑app på sin telefon, satte kameran i videoläge och frågade telefonen: ”vad är det för fel på vitlöken?”

Jag lyssnade förfärad på hur telefonens högtalare började förklara, inte på stelt skriftspråk eller med maskinröst, utan helt ledigt som en kompis: ”Det är nog inget större fel på den, det är helt vanligt att bladen gulnar på vitlöken så här på våren. Det kan vara brist på kväve eller så kan det vara torka som är orsaken.”

Samtalet pågick ännu en stund tills telefonen i något skede klagade på att nu ser ”hen” bara gräsmatta och skor. För en 57‑årig tjänsteman med datasäkerhetsångest blev det för mycket.

Många har säkert varit med om samma: artificiell intelligens och AI-relaterad teknik tar sig in i våra liv med sådan fart att man tappar hakan åtminstone en gång i veckan.

Tankar som tidigare känts utopiska är redan vardag för jordbrukarna när det kommer till administrationen av jordbruksstöd. Med några dagars mellanrum skannar Sentinel‑satelliter alla åkerskiften i Europa som anmälts i stödansökningar och AI‑program analyserar bilderna med avseende på bl.a. klorofyll och växtarter. När systemet upptäcker en avvikelse från uppgifterna i stödansökan skickar det en uppmaning till jordbrukaren att gå ut till åkerskiftet och ta en bild av växtbeståndet med stödappen. Sedan denna vår har AI analyserat och godkänt de bilder som jordbrukarna skickar in. I oklara fall kan sakkunniga vid kommunernas landsbygdstjänster kvittera att det faktiskt är havre på bilden, men på grund av skuggan från skogen har AI inte kunnat identifiera den.

Att hänga med i utvecklingen är naturligt för den så kallade digitala infödda generationen, men jordbrukarnas höga medelålder tyder på att det också finns andra än dem som farit till skolan med mobilen i handen. Att vara nyfiken på den nya tekniken vore nödvändigt för oss alla. Att dela erfarenheter och kunnande har under de senaste åren fått ökad betydelse inom de produktionsinriktningar där det sker en snabb utveckling och där har också landsbygdsutvecklingsprojekten fungerat som katalysatorer. Låt oss välkomna en kultur där vi delar information och iakttagelser och vågar möta den teknologiska omvälvningen även om det känns skrämmande. Jag tror att det gör gott som regn före midsommar.

I denna tidning presenteras möjligheterna med och effekterna av EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering i Sydvästra Finland. Tidningen Haloo maaseutu! har utkommit i Egentliga Finland sedan 2017, men i år har spridningsområdet till följd av regionförvaltningsreformen utvidgats också till Satakunta. Tidningens innehåll har planerats i samarbete med hela landsbygdsnätverket i Sydvästra Finland. EU:s jordbruksfinansiering beviljas av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland och kommunernas landsbygdstjänster, medan EU:s landsbygdsfinansiering beviljas av livskraftcentralen och Leader‑grupperna. Vilka aktörer som ingår i Sydvästra Finlands landsbygdsnätverk framgår av den karta som finns på denna tidnings baksida.

I år har man som tema för tidningen valt kompetens, digitalisering och innovationer. De är också teman i båda landskapens regionala landsbygdsutvecklingsplaner. Tidningen är full av inspirerande exempel på utveckling av jordbruk och landsbygd. Tack till alla intervjuade för att ni delar med er av erfarenheter och framgångar!

Antti Jaatinen, chef för landsbygdsenheten

Livskraftscentralen i Sydvästra Finland

Antti Jaatinen