Landsbygden som start-up miljö för spelindustrin

Spelutveckling och funktionsdryck är nya näringsverksamheter som lockat unga människor till en liten ort i Norrlands inland.

Spelutveckling och funktionsdryck är nya näringsverksamheter som lockat unga människor till en liten ort i Norrlands inland.

Inom ramen för INTERREG Aurora-förstudien ”Smart Ruralities” besökte workshopsdeltagare från Österbotten i Finland och från Västerbotten och Norrbotten i Sverige orten Jörn i Västerbotten i norra Sverige. Jörn är en typisk norrländsk tätort, 54 kilometer norr om Skellefteå. Jörn växte fram med järnvägen 1893 och hade en blomstringstid med många resenärer, hotell, skog, träindustri, malm och statliga jobb. Från 1960 till 2020 minskade befolkningen från 1400 till drygt 600.
– Vi hade SJ, Statens Järnvägar, Domänverket och Posten. Förr sa man att ”statens kaka är liten men säker.” Det var ju helt fel. När staten drog sig tillbaka fanns inget kvar. Jörn är som en bruksort utan bruk, säger Örjan Berglund.

Örjan är en multientreprenör och affärsängel med hjärtat i Jörn. Nu har hus som stått tomma blivit grunden för en ny utvecklingsvåg i Jörn, där Örjan och andra entreprenörer är initiativtagare och medskapare. Örjan är aktiv i 29 företag som sysslar med allt från bärplockning till e-handel. Hans strategi är samarbete och diversifiering, eller som han själv uttrycker det, att ”transplantera vilt främmande verksamhet till Jörn”.

I förbifarten nämner han att Latitude 65, som startade här i Jörn 2021 och säljer funktionsdryck och vitaminvatten, nu är Sveriges snabbast växande dryckesföretag. Bolaget omsatte 25 miljoner kronor under 2022 och är den största kunden hos PostNord i Västerbotten. Lagret finns i gamla Safac-huset, även det en offentlig verksamhet som har lämnat orten. Efter staten har även Skellefteå kommun minskat sin närvaro i orten, genom att avveckla en fastighet i taget.

Folkets Hus, som numera ägs av Jörns Datacentrum AB, det vill säga av Örjan, är inget vanligt callcenter. Det kan man möjligen ana av att entrén bevakas av Totoro, en drygt två meter hög japansk skogsande. På skyltarna står det ”Mind Detonator – Game Village Jörn”. Det är en spelutvecklarby. I storstäder, och numera även i Skellefteå, är lokaler och bostäder dyra och svåra att få tag i. I Skellefteå finns 500 studenter inom spelprogrammering och 3D-grafik. I Jörn finns både lokaler och lediga bostäder, och det är en trygg och trivsam plats.
– Har du datorer och internet så kan du arbeta var som helst. Det här är en framtid i Norrlands inland. I en husfabrik är framtiden automatisering, färre jobb. Den kreativa industrin växer, konstaterar Örjan.

I foajén finns en svart låda som slussar överskottsvärme från datorer till värmesystemet. Tekniken kallas immersed cooling. En trappa upp är det fritidsgård för vuxna, eller relaxyta som Magnus Johansson säger. En soffa vid en storbildsskärm, en pizzaugn, och kylskåp fyllda med lokal funktionsdryck. Efter Mind Detonators etablering har den lokala matvagnen flyttat strategiskt nära huset. Resten av våningen rymmer mörka kontor med stora datorskärmar, där digitala kreatörer skapar spelfigurer och äventyr. Sju utvecklarteam finns i huset, och det finns plats för fler. Ambitionen är att hitta de största talangerna med de bästa idéerna och starkaste drivkrafterna.
– Både vi själva och de som vi tar hit måste brinna, vi söker passionsdrivna företag. Vi blev tvungna att avbryta internationella samarbeten på grund av lönekravet, och det är otroligt frustrerande, säger Magnus. Han syftar på att svenska regeringen från 1 november 2023 har satt ett inkomstkrav på över 27 000 kronor i månaden för personer som söker arbetstillstånd i Sverige. Det begränsar tillgången till internationell kompetens för företag som sysslar med utveckling. Under utvecklingsfasen kommer det inte in några pengar, den kostar bara. Intäkter kommer sedan, om och när produkten eller tjänsten blir en succé.

Bakom Mind Detonator står erfarna företagare som erbjuder lokaler, coachning och startkapital i utbyte mot en andel i företaget, för att hjälpa nya kreatörer att överbrygga den svåra starten, och så småningom få del av vinster.
En uttalad idé är också att visa unga i Jörn att det finns en framtid här. Magnus igen:
”Vi samarbetar med Furuskolan. Alla skolungdomar i Jörn vill bli spelutvecklare nu.”
Längre bort i samhället, granne med Furuskolan, ligger Jörns Bad & Sport, det före detta kommunala badhuset som nu drivs i privat regi. Där finns dygnet runt-öppet gym, vattengympa för vuxna och simskola för barn. Det lokala ägandet har lett till en mer lyhörd och bättre service.

Fortfarande finns det lediga lokaler, och Örjan är öppen för nya samarbeten. Kravet är att du flyttar till Jörn och driver verksamheten där.

Idéer värda att sprida

Ann-Sofi Backgren som fungerade som workshopsledare i projektet Smart Ruralities är mycket nöjd med studieresan i Västerbotten.
– Besöket hos Mind Detonator i Jörn var en positiv överraskning! Gamla Folkets Hus är en klassisk modell, och där stiger vi in i en helt ny värld. En startup-miljö för spelindustrin. Fasaden avslöjar inte vad som finns inne i huset. Jag undrar hur många i lokalbefolkningen som vet vad som pågår där?
– Det är en spännande idé för landsbygdsutveckling. Man kan ta vara på ett gammalt hus, det är billigare än att vara i en större stad, och starta en kreativ miljö som attraherar personer både i Sverige och utomlands.
– Inom Nordregio har vi pratat om att det finns mycket forskning om personer som har flyttat, men det läggs inte samma fokus på vad som gör att personer stannar. De stämplas som ”de som blivit kvar”; man uppfattar inte att det krävs aktiva val för att kunna och vilja stanna.
– Teknikutvecklingen gör det möjligt att ha världen som arbetsfält utan att flytta. Därför är det viktigt att lyfta sådana här exempel, så att unga får se att en befintlig miljö kan reformeras. Det vore också intressant att följa hur det här gänget ser på att stanna i Jörn på längre sikt? Vill de integrera sig här, vill de leva i den här miljön? Det här är en ny typ av landsbyggare. Jag kan tro att det finns förväntningar på dig som inflyttare, att du får ställa om mentalt, och inte kan räkna med att allt finns som i en större stad.

– Hela Jörn är ett intressant exempel med många infallsvinklar när man vill diskutera den nya moderna landsbygden. De gamla kyrkbyarna lider efter kommunreformen i Finland på 1970-talet. Småbyar har vana av att organisera ideella krafter genom byaföreningar. När kyrkbyn förlorade status och sina kommuntjänstemän så lyckades invånarna på flera ställen inte kraftsamla i den nya situationen. När det offentliga drar in service gäller det för lokalborna att tänka utanför boxen och komplettera det som behövs. Kanske finns det fler människor som vill återinvestera i sin hembygd men inte vet hur? Lokalsamhällen kan erbjuda en trygghetsfaktor som är viktig när världen känns mer orolig.
Ann-Sofi hoppas att det blir en fortsättning på INTERREG-samarbetet för att fördjupa frågor och svar som uppstår i samhällsomvandlingen.
– Nyindustrialiseringen är stark i norra landsdelarna i Finland, Sverige och Norge. Vi är alla i samma utmanande skede, vi ropar efter arbetskraft, och bostäder har visat sig vara en flaskhals. Vissa frågor är så stora att vi pratar om systemförändringar. Det finns en poäng i att sitta ner tillsammans och fundera över gränserna i ett nordiskt perspektiv.

Smart Ruralities

Smart Ruralities är en förstudie inom INTERREG Aurora, i samarbete mellan Hela Sverige ska leva i Norrbotten och Västerbotten samt Svenska Österbottens Ungdomsförbund, SÖU (projektägare). Syftet är ”cross-border capacity building” – att lära av varandras goda erfarenheter med fokus på unga, smarta byar, digitala möjligheter och samverkansmodeller. Under förstudien hölls två workshoppar; i Österbotten, på kulturverkstaden Malakta i Malax med studiebesök i Malax, Molpe och Vasa respektive Västerbotten på Medlefors folkhögskola, med studiebesök i Skellefteå, Svedjan, Jörn, Burträsk, Bygdsiljum och Överklinten. Läs mer om förstudien.

Karin Johansson