En fjärdedel av finska ungdomarna är intresserade av att arbeta på en gård

Ungdomarna anser att jordbruket är en viktig sektor för finländarnas välbefinnande. De är intresserade av att bo och arbeta på landsbygden. Ungdomarna känner dock inte så väl till det stora utbudet av utbildnings- och karriärmöjligheter inom sektorn.

AgriHubi, kompetensnätverket för lantbruksföretag, beställde en undersökning från Taloustutkimus om attityderna hos ungdomar och unga vuxna under 25 år till jordbrukssektorn. Undersökningen tittade också på medvetenheten om och tillgången till information om jordbruksutbildning.

– Sektorn är bekymrad över om ungdomar ser jordbruk och trädgårdsodling som en attraktiv sektor och söker sig till studier inom branschen. Nu vet vi vad ungdomar i åldern 15–24 år tycker om jordbruk och landsbygdens möjligheter i vår tid, säger Susanna Lahnamäki-Kivelä, koordinator för AgriHubi.

Gård i Kiuruvesi, Foto Paula Antikainen

En fjärdedel kan tänka sig att arbeta inom lantbruket

En fjärdedel skulle kunna tänka sig att arbeta på en gård, medan 57 procent inte skulle göra det. Unga människor är försiktigt intresserade av säsongs- eller deltidsarbete. De jobb som de skulle vara mest intresserade av är inom lantbrukshandeln och landskapsplanering eller jobb som florist, djurskötare eller trädgårdsmästare. Att jobba som bär- och fruktodlare, inom forskning och utveckling, som växthusarbetare och egenföretagare inom lantbruk eller landsbygdsföretagare nämndes också ganska ofta.

Medan majoriteten av ungdomarna anser att jordbruksarbete är lika varierande som andra jobb, anser hälften av de tillfrågade att jordbruksarbetarnas arbete inte värderas tillräckligt högt. 42 procent anser att jordbrukssektorn inte erbjuder attraktiva karriärmöjligheter. Den tekniska utvecklingen anses göra jordbruksarbetet mer attraktivt.

Jordbruksutbildningen är inte känd

En tredjedel av de svarande anser att jordbruksutbildningen är åtminstone något attraktiv, medan en annan tredjedel inte anser att den är attraktiv alls.

Det finns liten kännedom om yrkes- och yrkeshögskoleexamina inom sektorn. Grundutbildningar inom lantbruk är något mer kända än yrkeshögskoleutbildningar inom sektorn.

– Den allmänna kännedomen om utbildningen måste ökas för att minska fördomarna om lantbruket, till exempel uppfattningen om begränsade karriärmöjligheter”, säger Mona-Anitta Riihimäki, ordförande för gruppen för utveckling av naturresurser inom yrkeshögskolornas rektorsråd Arene ry och direktör för Tavastlands yrkeshögskola.

Människor kan bo på landsbygden, men bristen på service är ett problem

Människor är i allmänhet positiva till att bo på landsbygden, och mer än 40 procent anser att landsbygden erbjuder bättre livsmöjligheter än städerna. Å andra sidan upplevs bristen på tjänster som lockar unga människor på landsbygden som en utmaning.

Information om lantbruk via media

Unga finländarna kommer i kontakt med lantbruket främst genom media, nyheter och vänner.

– Det som är förvånande med undersökningsresultaten är att unga människor uppfattar jordbrukssektorn framställs på ett positivt sätt i media. Många som har arbetat länge inom sektorn upplever motsatsen, säger Paula Antikainen från Ylä-Savos yrkesinstitut.

Bakgrund till undersökningen

  • Målgruppen för undersökningen var 15–24-åriga finländare i hela landet, och 202 ungdomar svarade på enkäten. Uppgifterna viktades med avseende på kön, ålder och bostadsort för att matcha målgruppen.
  • 75% kom inte från jordbrukarfamiljer. En femtedel av föräldrarna var lantbruksföretagare och 6 procent av föräldrarna är för närvarande verksamma inom lantbruk.
  • 7 procent hade personlig arbetslivserfarenhet inom jordbruk.
  • Undersökningen genomfördes på uppdrag av Tavastlands yrkeshögskola och Ylä-Savos yrkesinstitut, som ingår i AgriHub-nätverket för lantbruksföretag.
  • Nätverket sammanför forskning, utbildning, rådgivning och förvaltning inom jordbruks- och trädgårdssektorn

Mera information

AgriHubi-koordinator, forskare Susanna Lahnamäki-Kivelä, Naturresursinstitutet, tfn 0295 322 523

Ordförande för yrkeshögskolornas rektorsråds utvecklingsgrupp för naturresurser Arene ry, direktör Mona-Anitta Riihimäki, Tavastlands yrkeshögskola, tfn 050 5745 102, mona-anitta.riihimaki@hamk.fi

Taloustutkimus, Timo Myllymäki, tfn 010 7585 441, timo.myllymaki@taloustutkimus.fi

Den som har skulder är ansvarig för att driva gården

AgriHubis Kompetensforum 2025 ledde till en livlig debatt om hur man driver ett finskt lantbruks- och trädgårdsföretag. Gårdsägaren kan inte smita från sitt ansvar för att sköta gården, eftersom det inte helt kan läggas ut på entreprenad, sade flera talare. Å andra sidan påpekades det att det inte är värt att bli lämnad ensam med att sköta en gård: nätverkande med andra kan i synnerhet hjälpa.

Alla företagare som deltog i paneldiskussionen, grisproducenten Antti Hyppönen, Henna Mero, verkställande direktör för Dairy Farmers’ Association, trädgårdsföretagaren Erno Mikkola och nötköttsproducenten Susanna Valtonen, var överens om att gårdens strategi måste uppdateras på ett smidigt sätt och med hjälp av andra.

Grisuppfödaren Antti Hyppönen hade diskuterat gårdens framtidsvision med rådgivningsorganisationen. Trädgårdsägaren Erno Mikkola förlitar sig däremot på diskussioner bland gårdens avlönade personal för att utveckla gårdens verksamhet.

Diskussionen leddes av AgriHubis koordinator Susanna Lahnamäki-Kivelä från Luke och projektkoordinator Paula Antikainen från Ylä-Savo yrkeshögskola.

Utbildning för ett frontlinjejobb blir ett oförutsägbart värde

I takt med att gårdarna blir allt större ökar också betydelsen av frontlinjearbetet. För unga människor som utbildar sig inom sektorn kan tanken på att fortfarande behöva arbeta som huvudman verka långsökt. Henna Mero betonade att utbildningen bör ge praktiska lektioner i mötespraxis och andra färdigheter på arbetsplatsen.

När det gäller säsongsarbetare lyssnar trädgårdsmästare Erno Mikkola lyhört på sina anställda med olika kulturell bakgrund för att säkerställa att kulturella skillnader beaktas. Det är också viktigt att ta hänsyn till arbetstagarna på alla sätt: man kan bjuda dem på glass under den varma sommararbetsdagen på fälten.

Framtiden skapas i dag

Harri Mäkivuokko, verkställande direktör för ProAgria och en av talarna vid morgonens kompetensforum, betonade behovet av samarbete mellan alla aktörer i sektorn. Tekniken går framåt i snabb takt och det behövs saminnovation

Marjatta Säisä från Utbildningsstyrelsen uppmuntrade företagare att engagera sig i utvecklingen av kvalifikationer. På Utbildningsstyrelsens webbplats finns förslag på hur examina kan utformas: utvecklingsbehov och idéer om innehållet i examina.

Minna-Mari Kaila, chef för jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning, lovade deltagarna att ministeriet kommer att göra sitt yttersta för att förutse förändringar i jordbrukspolitiken.

Inspelningen på AgriHubis YouTube-kanal textade på finska och svenska.

Landsbygden behöver dig – välj en utbildning som gör skillnad

Svenskspråkiga experter inom naturbruk är viktigare än någonsin. För att säkra hållbara och livskraftiga jord- och skogsbruk i framtiden, möta klimatutmaningar och värna om djurens och producenternas välmående behövs både praktisk och teoretisk kompetens.

Studera naturbruk på svenska. Foto SLC.

Arbetsmöjligheterna inom de gröna näringarna är många! Du kan arbeta praktiskt som lantbruksföretagare, djurskötare, skogsmaskinsförare eller trädgårdsmästare, eller välja en mer teoretisk väg som forskare, rådgivare eller sakkunnig.

I Finland kan du studera naturbruk på svenska vid yrkesskolorna Optima, Yrkesakademin i Österbotten och Axxell, vid yrkeshögskolan Novia samt vid Helsingfors universitet. Mer information om de olika utbildningarna hittar du på skolornas hemsidor.

Gemensam ansökan till yrkesskolor och gymnasier: 18 februari – 18 mars

Gemensam ansökan till högskolor och universitet: 11 mars – 25 mars

Läs mer och ansök via studieinfo.fi.

Ledningskompetens och marknadsmöjligheter för jordbruksföretag i webbseminarier den 19.3. – registrera dig nu!

Onsdagen den 19 mars kl. 9.00-12.15 är det lantbruksledning som står i fokus!

Under förmiddagens kompetensforum skapar vi tillsammans en vision om hur vi kan förbättra ledningskompetensen och vad som behöver göras för att främja den i Finland.

Vi kommer att få höra tre aktuella presentationer om ledarskapskompetens och en kommentar, följt av en paneldiskussion med företagare från olika produktionssektorer om praktiskt ledarskap.  Svinproducenten Antti Hyppönen, Henna Mero, verkställande direktör för Mjölkföretagarna, trädgårdsföretagaren Erno Mikkola och nötköttsproducenten Susanna Valtonen berättar om sin syn på företagsledning.

Anmäl dig till Kompetensforum senast 18.3. kl. 12.00!

På eftermiddagen kl. 13.30-15.00 ordnar Naturresursinstitutet webbinariet ”Från marknad till lönsamhet, från politik till lönsamhet”, som behandlar marknadsförutsättningarna och lönsamheten för växtodlingsgårdar. Webbinariet kommer att belysa de CAP-åtgärder som används av gårdar och effekterna av restaureringsförordningen, och kommer också att höra de senaste hälsningarna från Bryssel för finska växtodlingsgårdar.

Anmäl dig till webbinariet senast den 18 mars kl. 12.00!

Användningen av ny teknologi inom jordbruksproduktionen undersöks

En webbenkät används för att kartlägga nuläget och framtidsutsikterna för användningen av ny teknologi och den relaterade datan inom jordbruksproduktionen i vårt land.

Ny teknologi kan ge flera ekonomiska, miljömässiga och mänskliga välfärdsfördelar inom jordbruksproduktionen. Detta främjar produktionens hållbarhet. Det finns dock även risker kopplade till ny teknologi, såsom störningar i satellitpositionering.

TTS Arbetseffektivitetsföreningens webbenkät har redan skickats till nästan alla gårdar i vårt land. Kontaktuppgifterna har erhållits från Livsmedelsverket. Att besvara enkäten är frivilligt, men varje svar är viktigt. Alla svar behandlas konfidentiellt, och enskilda svar kan inte urskiljas i de publicerade resultaten.

Resultaten presenteras från och med våren bland annat i branschens facktidskrifter och sammanställs i TTS:s digitala publikationer, som numera är fritt tillgängliga i Nationalbibliotekets Doria-publikationsarkiv. De senaste publikationerna kan sökas utifrån publiceringstid.

Enkäten genomförs inom projektet ”Ny teknologi till gårdar genom kamratupplevelser och smågrupper – Vertaistekno”, som leds av TTS och finansieras av EU:s jordbruks- och landsbygdsprogram. Projektet avslutas i slutet av år 2025.

För mer information om enkäten och Vertaistekno-projektet, kontakta TTS:s specialforskare Janne Karttunen: janne.karttunen@tts.fi

Årets första nyhetsbrev om jordbruk och trädgårdsodling publicerat

I AgriHubis och Landsbygdsnätverkets gemensamma nyhetsbrev ger vi företagare inom lantbruk och trädgård relevant och aktuell information för att hjälpa dem att utveckla sina företag. Förutom företagare välkomnar vi rådgivare, forskare och tjänstemän från jordbruks- och trädgårdssektorn för att hjälpa dem att utvecklas och överleva i ett tvärvetenskapligt yrke.

Ämnen som behandlades i nyhetsbrev 1/2025

◾ Vårens mest intressanta evenemang om ledarskapsfärdigheter 19.3.
◾ Gårdsdata: från vardagspraxis till datavillkor. Nationella och regionala evenemang 14.2.
◾ Vad finns det för torv på mjölkgårdar?
◾ Lantbrukare som biogasproducenter
◾ Hyra av åkrar för att få dem i skick
◾ Kommersialisering av innovationer
◾ Lönsam odling av specialgrödor
◾ Nya informationskort för IPM-odling
◾ Lärarnas ekologiska kompetens
◾ Ekoträff för landsbygdsutvecklare
◾ Kaffemorgon för rådgivare
◾ Långsiktig livsmedelsstrategi
◾ SLF:s nyhetsbrev

Välkommen till beställare av nyhetsbrevet!

Innovationstorget hämtade jordbrukets nyaste innovationer till Jordbruksmaskinmässan

Innovationstorget som ordnades för fjärde gången sammanförde igen jordbrukets nyaste innovationer och intresserade mässbesökare. Helheten som ordnades som en del av Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors bestod i år av över 20 innovationsprojekt samt olika aktörer som arbetar med innovationer.

De nyaste innovationerna inom jordbruket presenterades på ett heltäckande sätt på Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors. På Innovationstorget visade man upp både lovande projektidéer som är nära kommersialisering samt färdiga produkter och tjänster. Innovationstemat syntes också i scenprogrammet och under de rundvandringar som leddes av experter.

Innovationstorget i Mässcentrum

Innovationstorget presenterade sammanlagt över 20 innovationsprojekt. I år lyfte mässan särskilt fram EIP-projekt som utvecklats med landsbygdsfinansiering – Tio finländska EIP-innovationsprojekt deltog. Innovationerna som presenterades var till exempel en automatisk UVC-strålningsanordning för bekämpning av växtsjukdomar i jordgubbar, en VR-inlärningsmiljö, Datasato (Dataskörden) samt Älysikala-projektets modell för att kombinera data. I år deltog för första gången också internationella projektaktörer på Innovationstorget: estniska EIP-projekt, Wisecow, BeefEST, Authentic Honey och Grain Dryer Digitalisation samt internationella Horisont-projekt.

Det estniska innovationsprojektet BeefEST

På avdelningen fick man också bekanta sig med andra innovationsprojekt, och vid sidan om avdelningen fanns ett stort antal startup-företag inom branschen. På Innovationstorget presenterades dessutom andra av branschens innovationsaktörer, såsom AgriHubi, Baltic Sea Action Group samt effektacceleratorn Fånga kolet. Innovationstorget samlade i år rekordmånga utställare, 26 stycken.

”Responsen har varit god både från företagen vid sidan om och från utställarna på Innovationstorget: Besökarna var intresserade av de innovationer som presenterades och på mässan skapade man kontakter till både jordbrukare och utvecklare. De internationella deltagare har också varit nöjda med sitt deltagande och berättat att de fått fördelaktiga nya kontakter och synlighet”, berättar nätverkskoordinator Tuija Kallio från Landsbygdsnätverket.

Data, energilösningar, klimatinsikter och innovationsframgångar

På Innovationstorget presenterade internationella och finländska experter hur data kan förbättra jordbruksföretagens lönsamhet. Till exempel information om väder och jordmån samt optimering av vatten och energi är till hjälp vid beslutsfattandet och marknadsföringen. I Datalive-panelen diskuterades också dataekonomins inverkan och cyberhot mot jordbruket. Panelen bestod av Hannu Haapala från JAMK, Liisa Pesonen

från Luke och leddes av Timo Teinilä från HAMK. En av talarna på Innovationstorget var grundaren av det lettiska startupföretaget Green Growth och verkställande direktör Alfiya Kayumova, som erbjöd jordbrukarna information om uppföljning av skörden.

I programmet behandlades också energiteman för gårdarna, såsom förnybar energi och utnyttjande av maskininlärning vid torkning av spannmål. Dessutom diskuterades åkerrobotarnas roll inom jordbruket samt deras autonoma egenskaper och möjligheter i Finland.

På Innovationstorget presenterades insikter om klimat- och miljöprojekt som betonade betydelsen av ett hållbart jordbruk. Smarta bevattningsmetoder, nyttan av cirkulära pilotprojekt och vikten av bipollinering är centrala faktorer för miljöskydd och effektiv användning av naturresurser. På scenen diskuterades även möjligheterna att delta i kommunernas arbete för kolneutralitet, den övergripande hållbarheten av användning av vitmossa samt bipollinering.

Som en del av programmet belönade FinAgEng – Maaseudun Teknologiayhdistys ry de bästa universitets- och YH-examensarbeten inom agroteknologi på Innovationstorget. Målet var att lyfta fram medlemskårens roll i utvecklingen av livsmedelskedjan och inspirera de studerande till teknologisk forskning. I år belönades två YH-examensarbeten som blev klara 2023. Stipendierna på femhundra euro sponsrades av Koneviesti.

FinAgEng: Maaseudun teknologiayhdistys ry

Päivi Hänninen och Maija Kinnunen fick ett stipendium för sitt YH-examensarbete vid Jyväskylä yrkeshögskola ”Cybersäkerhet på automatiska mjölkgårdar: Cybersäkerhet som en del av gårdens verksamhetskultur” och Roope Svensk från yrkeshögskolan Savonia

med YH-examensarbetet ”Flis blir icke-förnybar energi: En risk för gårdarnas gröna omställning?”. Vid beviljandet av stipendierna bedömdes ämnets aktualitet, betydelse i Finland, nyhetsvärde, kvalitet och läromaterialets funktion. De prisbelönta kallades till medlemmar i FinAgEng och beviljades tre års befrielse från medlemsavgiften.

Stipendiater

Jordbruksmaskinmässan ordnades i Helsingfors Mässcentrum 17–19 oktober 2024. Evenemanget samlade finländska jord- och skogsbruksproducenter samt landsbygdens vänner och skapade en unik möjlighet till nätverkande och samarbete. Programmet byggdes upp av sammanlagt 100 samarbetspartner och under tre dagar hade evenemanget sammanlagt 18 768 besökare.

Landsbygdsnätverksenheten ordnade Innovationstorget i samarbete med AgriHubi och Jyväskylä yrkeshögskolas BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet.

AgriHubi deltog i nätverkandet

På AgriHubis webbplats publiceras senare blogginlägg om intervjuer som gjorts på Innovationstorget.

Mer information om Jordbruksmaskinmässan finns på adressen: https://maatalouskone.messukeskus.com/sv/

Metsa Mannis YouTube-video om innovationsprojektet BIOSIVU – produkter från sidoströmmar till koldioxidsnålt byggande hittar du på webbplatsen: https://www.youtube.com/watch?v=FdRg52eyeaA

Kommande evenemang och webbinarier hittar du på Landsbygdsnätverkets och Agrihubs webbplats: https://maaseutuverkosto.fi/sv/natverka/evenemang/?

Hur fungerar vattenvänligt skosbruk? Vi bekantade oss med olika lösningar i Raseborg och besökte den prisbelönta Koskis gård

Fredrik von Limburg Stirum beskriver de vattenvårdsåtgärder som genomförts på Koskis gård. Längs föryngringsytans kanter har man lämnat en skyddszon, som inte bara fångar upp näringsämnen och filtrerar fasta partiklar, utan även bidrar till att balansera både ekonomiska och vattenvårdsmässiga intressen. (LUVY / Annika Söderholm-Emas) 

Vattenvårdsåtgärder på Koski gård.

Västra Nylands vatten och miljö rf:s  projekt LUMME och VALUME II, Projektet Raseborgs å och Snappertuna inre skärgård (Raseborgs stad), SLC Nyland, Pro Bioekonomi 2.0 (Yrkeshögskolan Novia) och Koskis gård ordnade i september ett seminarum vid Yrkeshögskolan Novia och en fältvandring på Koskis gård.

Mats Wikström, skogsbruksingenjör vid Raseborgs stad presenterade ett område inom Västerby friluftsområde där rekreationsvärdet är betydande. Skogen består till större del av granskog planterad på gammal åkermark i början av 1960-talet, i dagens läge rätt hårt drabbat av rotröta och står inför förnyelse. Därifrån rinner vattnet ner genom närliggande sjöar fram till Pojoviken. Projektkoordinator Romi Rancken från Yrkeshögskolan Novia gav en översikt över dagens läge, och kunde även ge en tillbakablick genom bildmaterial på områdets historia ända från 1940-talet. Frågeställningen som kommer att behandlas är hur avverkningarna skall planeras, bland annat med tanke på att minska på urlakningen av näringsämnen. Förutsättningar för skogsbruk på gammal åkermark är annorlunda på grund av annorlunda markförhållanden.

Senior advisor Henry Schneider från TAPIO gav exempel på vad som kan behöva tas i beaktande på området. På delar av området kan man konstatera att marken satt sig. Det händer lätt vid åkerplanteringar med finkornig jordmån och med mycket organiskt material i marken.  Detta leder i sin tur till ett ytligt rotsystem som vid torka inte är fördelaktigt för granen, vilket ökar risken för barkborreskador. Klimatförändringen kommer i framtiden att leda till högre temperaturer sommartid och längre perioder av torka. Detta påskyndar nedbrytningen och mer näringsämnen lakas ur. Vinteröversvämningar leder till att mer näringsämnen och fasta partiklar förs till vattendragen. Skogsbruk på mineraljordar påverkar vattendragen, men dikning av skog på torvmarker har den största inverkan.

Sura sulfatjordar, alltså leror som innehåller svavel, är vanliga i kustrakterna. Bearbetning kan leda till att syre når svaveln som sedan omvandlas till svavelsyra som kan  läcka till vattendragen. Områden med högre risk för att stöta på sura sulfatjordar går att kontrollera från Geologiska forskningscentralen GTK.

Tf. prefekt för institutionen för bioekonomi vid Yrkeshögskolan Novia Johnny Sved berättade att skolan har egna undervisningsskogar men även samarbetar med Raseborg stad och andra aktörer. Yrkeshögskolan Novia kommer tillsammans med Raseborgs stad att göra en åtgärdsplan för casefigurerna i Västerby friluftsområde. För framtiden är det är även viktigt att kunna lyfta fram vad som gått fel i skogsskötselåtgärder, för att andra kan lära sig av misstagen. Case området i Västerby kommer att åtgärdas enligt rekommendationer från Yrkeshögskolan Novia och TAPIO. Uppföljningen kommer att skötas av Yrkeshögskolan tillsammans med Raseborg stad.

Ragnar Höckerstedt, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral berättade att det går att ansöka om stöd för vattenvårdsåtgärder och naturvårdsprojekt som METKA-finansiering från och med början av detta år och fram till till slutet av 2029. Höckerstedt nämner att TAPIO tar fram mycket användbart material om skogsvård och rekommenderar nätkursen i vård av torvmarksskog. Intressanta kursmaterial går även att hitta på Skogscentralens sida.

Några av de aktuella frågorna inom skogsbruket som lyftes fram av skogsombudsman Anders Portin från SLC är den nationella planen för verkställandet för EU:s restaureringsförordning som Finland har två år på sig att göra. Förordningen är en del av EU:s strategi för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Avskogningsförordningen som i sin tur träder i kraft 30.12.2024 har som mål att bidra till att minska den globala avskogningen.

Under seminariedagen besöktes Koskis gård där Fredrik von Limburg Stirum presenterade gårdens verksamhet och vattenvårdsåtgärderna som gjorts inom skogsbruket. Gårdens verksamhet omfattar bland annat produktion av ekologiskt nötkkött samt landsbyggdsupplevelser. De senaste 30 åren har beskogade åkrar och betesmarker restaurerats. Under skogsvandringen tillsammans med Limburg Stirum, Fredrik Bäcklund och Robin Järvelä, tidigare och nuvarande skogsvårdare, bekantade vi oss med vattenskyddskonstruktionerna och skogsvårdsmetoder på gården. Vattenskyddskonstruktionerna fungerar även delvis som vattenförsörjning för nötboskapen. År 2014 valdes Koskis gård till Finlands mest miljövänliga gård i WWF:s och MTK:s Östersjötävling. Mycket arbete görs för miljön och djurens välbefinnande.

På gården har även gjorts försök med olika metoder för naturlig förnyelse, andra delar har planterats traditionellt. Början av plantskogsskedet har gett varierande slutresultat beroende på metoder, om det planterats skog eller använts naturliga förnyelsemetoder, men slutresultatet har varit detsamma.

-För tillfället är det mycket som ska tas i beaktande, vattenvård, biodiversitet och klimatfrågan, påpekar Limburg Stirum.

Ytterligare information

Annika Söderholm-Emas

Sakkunnig vattenskydd inom jordbruket, Västra Nylands vatten och miljö rf

annika.soderholm-emas@luvy.fi

Digital utfodring av kor, energismarta gårdar, estnisk kompetens – häpnadsväckande idéer på Innovationstorget på Helsingfors Jordbruksmaskinmässa

Använder korna implantat? Svaret på denna fråga finns på Innovationstorget (Id5) vid Jordbruksmaskinmässan i Helsingfors Mässcentrum, där 20 inhemska och utländska innovationer inom jordbruket presenteras.


– Det finländska jordbruket är med i tiden och är modernt. Inom jordbruket utvecklas hela tiden innovationer som ger nya inkomstkällor och metoder för att förbättra lönsamheten, berättar Landsbygdsnätverksenhetens nätverkskoordinator Tuija Kallio.

På Innovationstorget finns både lovande projektidéer på tröskeln till kommersialisering och färdiga produkter och tjänster. Den här gången lyfter mässan i stor utsträckning fram resultaten av EIP-projekt som utvecklats med landsbygdsfinansiering från både Finland och Estland. På avdelningen kan man också bekanta sig med andra innovationsprojekt och bredvid avdelningen finns ett stort antal startup-företag inom branschen. 

Bli förbluffad av innovationer


I Södra Österbotten utvecklas en energismart gård som är självförsörjande på el och värme: Med den nya innovationen kan man använda färsk flis och utöver värme även producera el för en hel gård. I projektet utökas denna förmåga att lagra el och dessutom utreds förutsättningarna för återvinning av koldioxid på gården.

I projektet Älysikala strävar man efter att följa upp svin under deras livstid. På så sätt vill man komma åt faktorer som påverkar grisarnas hälsa, behov av medicinering och tillväxt på en ny nivå. Visionen är ett framtida smart svinhus som strävar efter konkurrenskraft i hela produktionskedjan.

På Innovationstorget ser man också pollineringstjänsternas nya inkomst: inhemska bin och humlor utnyttjas för pollinering av växthus och växttunnlar. Med hjälp av pollinatörerna kan man säkerställa skördeproduktionen och förbättra skördens kvalitet.

Utöver dessa och andra inhemska projekt presenterar sig fem estniska jordbruksprojekt på den gemensamma mässavdelningen Innovationstorget, som ordnas för fjärde gången. 

– Estniska Wisecow-projektet borde ge svar på implantatfrågan för kor, eftersom projektet utvecklar ett nytt sätt att samla in information om kornas välbefinnande, avslöjar Kallio.

Nya åkrar röjs med data 

På Innovationstorgets mötesplats talar man varje mässdag om aktuella teman inom jordbruket. I presentationerna behandlas bland annat ökad lönsamhet genom att utnyttja geografisk information, cyberhot från jordbruket och röjning av nya åkrar med data.

Innovationstorgets teman lyfts också upp på lantbruksmaskinmässans huvudscen, såsom beredskap inför cybersäkerhetshot inom det allt mer digitaliserade jordbruket, och under rundvandringarna besöker man innovationsobjekt på mässan som experter har valt ut.

– Jag vill ännu nämna Stiftelsen Finlands Mässas Agri-INNO-pris på 10 000 euro som delas ut på lantbruksmaskinmässan torsdagen den 17 oktober. Priset delas ut till en innovation som ger jordbruket en positiv image och som kan utvecklas till en produkt eller tjänst av internationell betydelse. Förslag på prismottagare kan skickas fram till den 26 september, uppmuntrar Tuija Kallio. 

Jordbruksföretagens kompetensnätverk AgriHubi, Landsbygdsnätverket och Jyväskylän ammattikorkeakoulus BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet ansvarar för arrangemangen på Innovationstorget.

Mer information om Innovationstorget


Landsbygdsnätverksenhetens nätverkskoordinator Tuija Kallio, tfn 0295 204 630 tuija.kallio(a)ruokavirasto.fi 

Jyväskylän ammattikorkeakoulus BioBoosters-företagsaccelerator och Finnish Future Farm-projektet:

ledande forskare Hannu Haapala, 050 597 7845
ledande sakkunnig Annimari Lehtomäki, 050 464 2563
sakkunnig Jyrki Kataja +358 40 566 1034 
förnamn.efternamn@jamk.fi

Info om generationsväxling – Projekt Greppa generationsskiftet 2021-2024

Greppa generationsskiftet är ett projekt som påbörjades 2021 och pågår fram till slutet av 2024.

Via projektet finns material angående generationsväxling tillgängligt på svenska.

Målet med projektet är att skapa innehåll som ska fungera som praktiskt och psykiskt stöd för unga och äldre jordbrukare som står inför eller planerar en generationsväxling. Projektets syfte är att fungera i utbildande och stödande syfte.

Innehållet har i huvudsak skapats och spridits digitalt. Man kan gå in och se på SLFs hemsida https://www.slf.fi/projekt/greppa-generationsskiftet/ samt på SLC s hemsida https://slc.fi/medlem/unga/generationsvaxling . Där finns en digital bank av know how om generationsväxling som process.

På hemsidorna hittas bl.a generationsväxlingsguiden som innehåller mångsidig information ur olika aspekter gällande generationsväxling. Där finns en ungefärlig tågordning hur man kan gå tillväga inför generationsväxlingen. Startstödet för unga odlare behandlas med alla dess villkor.

En stor bit är även beskattningen. Vid en generationsväxling är många skatter involverade: gåvoskatt, inkomstskatt och eventuell skatt på överlåtelsevinst. Dessutom kan överlåtelse-och mervärdesskattepåföljder ibland uppstå.

För att kunna beräkna skattepåföljderna behöver man förutom beskattningsreglerna även förstå hur gården värderas av skatteförvaltningen. Det här är inte alldeles lätt och jordbrukarna kan t.ex. anlita de regionala lantbrukssällskapens ekonomirådgivare för att få hjälp med värdering och beräkningar.

Mycket material om generationsväxlingen

I generationsväxlingsguiden finns även listat vad man behöver tänka på när generationsväxlingen är genomförd. Det gäller allt från skatteärenden, lantbruksstöden samt finansieringsärenden och adressförändringar.

På hemsidorna finns även föreläsningsmaterial och seminarier inbandade som ännu i dagsläget är aktuella. Föreläsningsmaterialet för startstöd har uppdaterats med färskare information som framkommit efter föreläsningen.

För den som är intresserad av podcaster så finns flertalet podcaster att lyssna på med olika ämnen. Även jordbrukares upplevelser av sin egen generationsväxling finns där med tankar kring hur de har upplevt generationsväxlingen och vad man bör fästa uppmärksamhet vid.

Mer material är på kommande ännu hösten 2024.

Projektägare är SLF och samarbetspartners är Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) och Nylands svenska lantbrukssällskap (NSL). Nylands NTM-central samt Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden har finansierat projektet.