Pengar och förmögenhet
Vad är det för skillnad på att ha pengar och att vara förmögen? Man kan t.ex. ha lite pengar på kontot men ändå vara förmögen och det är också möjligt att ha en hög inkomst men utan att ha varken pengar på kontot eller vara förmögen.

All ekonomisk verksamhet kan indelas i fyra områden, inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Det kan vara en tonåring vars inkomster är sommararbete, utgifter är godis och hobbyer, tillgångar kanske är en moped eller en dator och en skuld är exempelvis 2 € som man lånat av sin kompis. I privatekonomin ändras detta genom livets gång, man kanske får en högre lön eller råkar ut för en längre sjukskrivning, man köper en bostad eller bil med lånade pengar och ärver exempelvis skog av en äldre släkting. Dessa fyra områden finns också inom ett företag eller organisation och kallas då resultaträkning, som visar inkomster och utgifter, och balansräkning som visar tillgångarna och skulderna. Hur som helst är dessa fyra områden grunden till all ekonomisk verksamhet oberoende om man är en privatperson eller stat.

Resultat- och balansräkning
Resultaträkningen är en del av bokslutet som vanligen görs för ett kalenderår och bygger på den löpande bokföringen som förts under perioden. Resultaträkningen består av intäkter, kostnader och ett resultat vilka berättar om den verksamhet som pågått under t.ex. kalenderåret. Den redovisar alltså för en viss tidsperiod. Längst upp i resultaträkningen finns omsättningen varifrån man vartefter subtraherar kostnader för att komma till ett resultat för perioden. I resultaträkningen finns också några ”mellanresultat” som är till för att ge en bättre bild av företaget, dessa är t.ex. driftsbidrag, rörelseresultat och resultat efter finansiella poster.

En balansräkning är en förteckning av företagets tillgångar och skulder och delas upp i en aktiv sida och en passiv sida. På aktiva sidan har vi tillgångarna alltså var de resurser man har i företaget är placerade eller investerade, t.ex. i maskiner, byggnader och mark. Den passiva sidan av balansräkningen visar hur man finansierat dessa tillgångar, alltså eget och främmande kapital eller skulder. Dessa två sidor av balansräkningen skall vara lika stora, alltså i balans, därav namnet.

En resultaträkning kan jämföras med dina privata inkomster och utgifter, om du under en period har spenderat mera än du har tjänat så har du ett minusresultat och vice versa. Kopplingen till balansräkningen kan bäst visualiseras med att om du gör ett minusresultat så måste pengarna ha kommit någonstans ifrån, annanstans än dina inkomster. Detta betyder att du har använt antingen ditt sparkapital, alltså en tillgång, eller satt dig i skuld. Och tillgångar och skulder hittas som tidigare nämnts i balansräkningen.

Ett lantbruksföretag kan bedrivas både som aktiebolag eller som enskild näringsidkare, Skillnaden är att ett aktiebolag betraktas som en skild juridisk person och t.ex. beskattas med 20 % platt skatt medan en enskild näringsidkare beskattas personligen för den vinst företaget gör. Förutom dessa finns också öppna bolag, kommanditbolag och skattesammanslutningar. De flesta lantbruksföretag är registrerade som enskilda näringsidkare och använder skatteblankett 2. På denna finns också inkomster och utgifter uppräknade samt en uträkning av nettoförmögenheten men dessa är långt ifrån lika specifika som en resultaträkning och balansräkning. Enskilda näringsidkare har också möjlighet att använda sig av kontantprincipen, alltså att bokföringen sker på basis av när man betalt räkningen och inte när prestationen uppstått, vilket kallas prestationsprincipen. Detta medför att vissa kostnader runt årsslutet inte kommer till det år som det hör hemma och kan därför ge ett missvisande resultat.

Pengars tidsvärde och alternativkostnad
Pengar har ett tidsvärde. Vad betyder det? Om man lånar ut hundra euro idag vill du troligtvis ha mera pengar tillbaka om ett år som kompensation för att du själv inte kunnat använda dem under tiden till t.ex. mat och husrum eller att investera dem annanstans. Det man vill ha är en ränta, så du kanske vill ha 105 euro tillbaka om ett år beroende på hur stor risk du tror det är att personen inte kommer betala tillbaks pengarna. Istället för att låna ut pengarna till personen i fråga kunde du ha lånat dem åt en annan person och fått en högre avkastning eller lånat dem till någon med en lägre avkastning men med lägre risk. Detta kallas alternativkostnad.
Alla euron du har i din plånbok har en alternativkostnad. Alternativkostnad betyder att när du gör något eller köper något är alternativkostnaden det du går miste om genom att inte göra det andra alternativet. man kunde också kalla det alternativavkastning.

Exempel. Om du har 30 000 € kan du välja att t.ex. köpa en bil för dem som om 10 år kanske har minskat med hälften i värde och du har 15 000 euro kvar i kapital, du har alltså haft en negativ avkastning på 15 000 €. Om du istället hade köpt en bil för 10 000 € och investerat resten i en räntefond som ger exempelvis 3 % i året skulle du ha en bil värd 5 000 € om tio år (gått hälften ner i värde) och räntefonden skulle vara värd 26 878,3 € (20 000 € * 1,03^10). Om man vill ta ännu mera risk kunde man köpa en aktiefond och få en ännu högre avkastning men med risken att slutresultatet har större variation beroende på hur marknaderna gått. Alternativkostnadsbegreppet kan också tillämpas på annat än pengar t.ex. vad man väljer att spendera sin tid på. I grund och botten handlar det om vad man själv har för värderingar och vad man vill satsa sina resurser på.

Denna text är baserade på källorna som finns angivna nedan. Om man vill lära sig mera finns en massa Wikipedia-artiklar, videor på Youtube och böcker man kan låna.

Vår Ekonomi. Klas Eklund

Företagsekonomi 100. Skärvad Per-Hugo.

Diverse Wikipedia-artiklar om ämnena.

Nedan några exempelkalkyler som gjorts inom projektet och presentationer om vision och strategi.